Gå till innehåll

Om hur du kan identifiera när du är i riskzonen och stoppa överarbetningen innan det är för sent. merstruktur.se

I början av 2015 firade den 24-åriga Matsuri Takahashi att hon fått drömjobbet på en japansk reklambyrå. Åtta månader senare var hon död. De sista månaderna i livet jobbade Matsuri över 105 övertidstimmar per månad (!) och sov bara två timmar per natt. På juldagen orkade hon inte mer och tog livet av sig.

Den här sortens tragedi är så vanlig i Japan att de har ett verb för att ”jobba ihjäl sig”, nämligen karoshi. I Sverige är händelseförloppen sällan lika dramatiska eller uppmärksammade som Matsuri Takahashis fall, men läget är allvarligt.

Jobbstress är dödligt

Om hur du kan identifiera när du är i riskzonen och stoppa överarbetningen innan det är för sent. merstruktur.se

Stressrelaterade sjukdomar har fördubblats de senaste tio åren i Sverige, vilket slagit hårdast mot kvinnor inom vård, skola och omsorg. Men även om du undgår en sjukskrivning, så ökar din dödlighet av stress på jobbet (enligt forskning från Stanford och Harvard som publicerats i Behavioral Science & Policy).

>> Att jobba övertid höjer din dödlighet med uppemot 20 procent. Om du jobbar 55 timmar i veckan istället för 40 timmar löper du hög risk att dö betydligt tidigare.

>> Några faktorer som skadar din hälsa är

  • att jobba för många timmar
  • skiftarbete
  • konflikter med familjen om arbetet
  • för höga krav på jobbet
  • att sakna inflytande över arbetet

Och innerst inne vet vi alla sanningen. På dödsbädden kommer ingen säga ”åh, vad jag önskar att jag hade jobbat mer”. Samtidigt kan många av oss erkänna oss skyldiga till att jobba för mycket. Ibland beror det på att jobbet är inkräktande, ibland är vi hemligt förtjusta i rollen som jobbmartyrer.

Relaterat: 3 saker vi kan lära oss av Aviciis död

Här kommer tips och råd för att bättre balansera jobb och fritid.

Jobb: oväntat beroendeframkallande

Om hur du kan identifiera när du är i riskzonen och stoppa överarbetningen innan det är för sent. merstruktur.se

Vi människor vill vara till nytta och värde, det är lätt att njuta av känslan att vara duktig. De flesta vet att alkohol, mat, sex och numera mobilen triggar hjärnans belöningssystem, men även ditt jobb kan skapa precis samma effekt. Här är några typiska tecken på att du blivit arbetsnarkoman:

>> Du känner jobbabstinens på kvällar, helger och under semestern – om du jobbar några timmar känns det bättre.

>> När du upplever jobbiga känslor brukar du gärna slukas upp av arbetet för att glömma obehaget.

>> Jobbet går oftast före familjen, vännerna och fritidsintressen.

>> Du älskar bekräftelsen du får i form av högre lön, ryggdunkningar och befordringar.

>> Om du inte är produktiv känner du dig osäker, så du ökar arbetsmängden för att känna välbehag.

Arbetsnarkomaner har ofta en gemensam nämnare: den underliggande drivkraften är låg självkänsla. Istället för villkorslös kärlek under barnaåren kanske du bara fick beröm när du var duktig. Därför använder du jobbet för att bevisa ditt människovärde, men sanningen är att ditt värde inte avgörs av din position på arbetsmarknaden. Fråga din familj eller dina bästa vänner, så kommer du få en mer nyanserad bild.

Och missa inte lästipsen längst ner på sidan, som hjälper dig stärka självkänslan och vara vänligare mot dig själv.

Mindre jobb med bra rutiner

Om hur du kan identifiera när du är i riskzonen och stoppa överarbetningen innan det är för sent. merstruktur.se

Är du redo att skrida till handling för en bättre balans mellan jobb och fritid? Ta gärna fram anteckningsblock och penna. Fundera sedan på vilket pris du betalar för arbetssituationen du har just nu. Ledtråd: de vanligaste offerlammen är hälsa och relationer.

Du blir som du umgås

Du blir som du umgås. Runt många svenska fikabord skryter arbetsmartyrer (med illa dold förtjusning) om fulltecknade kalendrar; det anses fint att vara överbelastad. Därför är det viktigt att skaffa positiva förebilder, det finns gott om människor som gör ett utmärkt jobb utan att förstöra hälsa eller relationer. Jämför med en negativ förebild, kanske känner du någon som hamnat i sjukskrivning eller skilsmässa till följd av arbetsmängden.

Odla andra intressen

Minska risken för att göra jobbet till hela din identitet genom att odla vänskap och intressen som inte har med ditt jobb att göra. När du har en matlagningskurs, träningsgrupp eller teaterföreställning att se fram emot är det lättare att säga nej och stämpla ut i tid.

Arbeta effektivt när du arbetar

Handen på hjärtat. Kanske beror din arbetsmängd på att du slösar bort många timmar på jobbet? Vad bra att du är här! Mer struktur är en kunskapsbank som hjälper dig öka din produktivitet och effektivitet, vilket i sin tur leder till att du undviker övertidstimmarna. Det ger bättre mående, bättre energi och bättre idéer. Spana t.ex. in den här checklistan eller 3 tips för att fokusera.

Ta hjälp högre upp

Fritidsintressen, gränsdragningar och produktivitetsknep i all ära, på många arbetsplatser är man maktlös. När chefen har kniven mot din strupe, så att balans mellan arbete och fritid är omöjligt, är det dags att ta hjälp utifrån. Det är arbetsgivarens skyldighet att arbetsmiljön inte är skadlig för dig. Om du inte får gehör hos chefen, kontakta arbetsmiljöombudet. Om det inte finns en på arbetsplatsen så finns lokala och regionala ombud.

Och du – tveka inte att byta jobb om du mår dåligt på arbetsplatsen.

Få perspektiv på livet

Om hur du kan identifiera när du är i riskzonen och stoppa överarbetningen innan det är för sent. merstruktur.se

Det är vanligt att livsperspektiven kommer i form av trauma. Allvarliga sjukdomar, olyckor och dödsfall hjälper dig inse att livet är för kort och värdefullt för att dedikeras till arbetet.

Kanske är det så att du varit förskonad från bryska påminnelser om livets förgänglighet, och att starka försvarsmekanismer hindrar dig från att själv skåda döden i vitögat. Misströsta inte, det finns  lindrigare sätt att få perspektiv på ditt arbetsliv. Testa att ifrågasätta själva normen om att tillbringa minst hälften av dygnets vakna timmar med att jobba.

>> 40 timmars arbetsvecka är oförändrad norm i Sverige sedan 1901. På 70-talet blev fyra semesterveckor fem, men nu har arbetstiden stått stilla i 50 år. I exempelvis Frankrike är arbetsveckan 35 timmar.

>> Historieforskarna har sett att jägare-samlare jobbade fem timmar per dag. De svenska försöken med sex timmars arbetsdag visar strålande resultat för välmående och produktivitet.

>> Tänk på det orättvisa i att vi ofta jobbar ihjäl oss för att möta vinstkrav som gynnar pyramidens topp.

Gör istället allt det där du drömt om. Kanske vill du vara en mer närvarande förälder, träna tre gånger i veckan, bestiga Kilimanjaro, lära dig spela piano eller plöja tre pocketböcker i veckan.

Det är okej att älska ditt jobb – men det ska inte vara det viktigaste du har i livet. Lycka till!

Mer läsning

Om hur du kan identifiera när du är i riskzonen och stoppa överarbetningen innan det är för sent. merstruktur.se

Att stärka självkänslan hjälper dig att säga nej och sluta med arbetsnarkomanin. Här är strategierna som faktiskt fungerar (artikeln är på engelska).

Ducka för övertidstimmarna genom att minska dötiden på jobbet, läs tidigare inlägg om produktivitetsknep.

Om du är en bokmal som vill syna din relation till jobbet, läs romanerna Meningen med hela skiten av Nina Åkestam och Bränn alla broar av Siri Helle.

Den högpresterande perfektionisten kan bekanta sig med forskaren och föreläsaren Brené Brown, läs Våga vara operfekt eller se hennes Netflixdokumentär The Call to Change.

Du som känner att stressmonstret hänger över dig i läsande stund, här får du strategier som ger dig andrum.

Om du tänker ”ja det här var ju bra idéer, men jag ska först bara uppnå X, sen kan jag bli lycklig”, se denna korta föreläsning. Svenska undertexter finns.

Och har det redan gått för långt för dig eller någon i din närhet - läs då detta tidigare inlägg om hur du kan hjälpa dig själv eller någon närstående att komma tillbaka från utbrändheten.

Av Josefin Strang

Om hur du kan identifiera när du är i riskzonen och stoppa överarbetningen innan det är för sent. merstruktur.se

7 grundprinciper för mer struktur på livet. Hur du kan hålla ordning hemma och få saker gjorda. merstruktur.se

Tvåbarnspappan André Kikuchi flyttade nyligen och flytten fick honom att tänka på hur han förändrat sitt liv de senaste åren. Minimalism, Konmari och Mer struktur-bloggen nämnde han i ett Facebookinlägg som några inspirationskällor och lade på slutet till att han gärna skulle dela med sig av det som har hjälpt honom ifall någon skulle vara intresserad.

Jag tänkte direkt att det var något jag skulle vilja veta mer om, dels för att han nämnde just den här sidan (Mer struktur), dels för att jag alltid vill bli bättre och få min vardag att flyta på smidigare. Därför frågade jag André om han skulle kunna tänka sig att skriva ihop ett blogginlägg och till min förtjusning svarade han ja!

Nu lämnar jag över till André:

Du som läser detta har kommit en bra bit på väg. Grattis du har ju hittat hit. Det räcker dock inte med att läsa detta inlägg. Du bör, för att komma någonvart, också börja följa tipsen.

För några år sedan fanns inte nedanstående punkter i mitt medvetande, inte ens som ett dåligt samvete, medan de nu finns där varje dag. Även om jag inte är klar så kan jag efter två år se en enorm skillnad på mitt sätt att leva. Jag hoppas att någon av punkterna även kan hjälpa dig.

Grundidéerna

Grundidéerna är att du skall:

  1. Veta vad du har och varför du har kvar din pryl. Gå igenom allt och spara så mycket du vill. Använd alltid följande kategorier: spara, slänga, skänka, sälja.
  2. Veta var varje pryl finns. Tänk att varje pryl har sitt hem där den alltid bor. När du använt eller flyttat något, låt den få återvända till sitt hem.
  3. Hålla i varje sak endast en gång. Har du exempelvis en tröja i handen, så undvik att tänka att du ska lägga in den senare. Håller du sakerna endast en gång och lägger den i sitt hem bildas inga högar, och därmed inget dåligt samvete. Det blir dessutom lättare att städa.
  4. Använda det du har. Rensa bort det du aldrig använder. Vi har alltför mycket bra-att-ha saker vi aldrig använder.
  5. Stoppa inflödet. Säg nej till gratisprodukter du inte använder, se till att den mesta posten är digital (oavsett ska du alltid öppna all post som inkommer).
  6. Göra uppgiften direkt om det tar mindre än 2 minuter. Märk vad mycket du kan få gjort på två minuter, du kommer bli förvånad. Är en uppgift tråkig, så ta tid och upptäck att den inte tog så lång tid som du kanske trodde.
  7. Alltid hålla något i handen när du är på väg någonstans. Hos oss som barnfamilj finns alltid saker utspridda och istället för att kliva över dem tar jag upp dem och lägger in i respektive hem.

Så en kontrollfråga: Var bor din stjärnskruvmejsel, din smörkniv, dina arbetsskor, dina fleecehandskar, din pincett?

Nu börjar vi.

Tips utifrån område

Börja med något av följande områden: Garderoben, verktygslådan, bilen, badrummet eller köket.

Samla ihop alla dina olika saker i olika högar. Kanske upptäcker du att du har 14 smörknivar, 16 par skor, 4 stjärnskruvmejslar av samma storlek. Fundera sedan om du behöver det du samlat ihop?

Garderoben

7 grundprinciper för mer struktur på livet. Hur du kan hålla ordning hemma och få saker gjorda. merstruktur.se

Rensa ut alla kläder som du inte använder. Rensa ut det som du inte trivs i. Lär dig sedan att vika återstående plagg med någon bra metod som skapar utrymme och översikt. Jag har följt Konmari-metoden men det finns även andra tips.

Jag vet att jag har 14 par kalsonger jag trivs i, 16 skjortor jag vill använda, 14 par strumpor utan hål. Efter tvätt viker jag efter samma princip varje gång och eftersom varje socka har sin plats är det lätt att se var den hör hemma.

Relaterat: Tips för att rensa & Hur jag förvarar mina kläder

Badrummet

7 grundprinciper för mer struktur på livet. Hur du kan hålla ordning hemma och få saker gjorda. merstruktur.se

Vilka saker behöver du? Själv har jag en säkerhetsrakhyvel av bättre märke, rakblad, en nagelsax, en pincett, en tandborste, tandkräm, en flaska olivolja (hjälper mot torr hud), en deodorant, en flaska äppelcidervinäger som balsam, en hårdtvål för hår och kropp och ett par öronproppar vid resa. Allt får plats i en liten necessär.   

Verktygslådan

7 grundprinciper för mer struktur på livet. Hur du kan hålla ordning hemma och få saker gjorda. merstruktur.se

Beroende på boendeform kan verktygslådan se lite olika ut. Se till att du har bra saker som fungerar när du behöver dem. Bor du i lägenhet kan ni vara flera som delar verktyg mellan varandra. Här finns utrymme och ekonomi att tjäna.

Bilen

7 grundprinciper för mer struktur på livet. Hur du kan hålla ordning hemma och få saker gjorda. merstruktur.se
  1. Gå igenom alla fack och gömmor.
  2. Rensa ut det du vet att du aldrig använder.
  3. Skaffa några tygpåsar i olika storlekar till inköp.
  4. Införskaffa ett nödkit vid stopp på vintern.
  5. Ha en lite påse för skräp så du samlar alla på ett ställe och inte lite här och var.
  6. Släng alla pennor som kan vara bra att ha och skaffa en penna som tål såväl värme som kyla.

Köket

7 grundprinciper för mer struktur på livet. Hur du kan hålla ordning hemma och få saker gjorda. merstruktur.se

Se till att ha ett skafferi, kyl, frys där du har översikt. Vi har provat att månadshandla för att minska på onödiga inköp och få ett överflöd på mat. Gör matlådor att frysa in vid varje måltid du lagar mat. Du får då ett varierat matutbud att välja bland i stressade situationer. Vi återanvänder plastpåsar, disktrasor och glasburkar. Se över om det är möjligt att minska inflödet av plast och kartong genom att handla smart i din butik.

Arbetsplatsen

7 grundprinciper för mer struktur på livet. Hur du kan hålla ordning hemma och få saker gjorda. merstruktur.se

Använd om möjligt samma principer. Stoppa inflödet. Har du ett skrivbord så se till att ha allt du behöver inom räckhåll. Samla inga högar eftersom du bara håller i varje sak en gång. Ha 5 uppgifter/dag och flytta över uppgiften som inte blev klar som nr 1 dag två.

Relaterat: Att göra varje fredag för en mer produktiv arbetsvecka & Strukturkalendern

Mobilen

7 grundprinciper för mer struktur på livet. Hur du kan hålla ordning hemma och få saker gjorda. merstruktur.se

Skaffa mobilfria zoner i hemmet som alla följer. Påminn och hjälp varandra. Sovrummet och köksbordet är exempel på sådana zoner. Stäng av sociala medier samma tid varje dag. Ha en bestämd läggdagstid.

Hälsa

7 grundprinciper för mer struktur på livet. Hur du kan hålla ordning hemma och få saker gjorda. merstruktur.se

Försök att varje dag få ut något av följande tre:

  • fysisk aktivitet 20-30 minuter
  • minst 7 timmar sömn
  • att finnas med i ett socialt (icke internetbaserat) sammanhang.

Relaterat: Hur en slöfock började träna och hur du också kan göra det

Låter det som mycket på en gång? Slå ut tipsen på några år och du skall se att du får struktur på ditt liv.

All gott,
André

Har du tips som underlättar i din vardag? Skriv gärna en kommentar eller skicka ett mail.

7 grundprinciper för mer struktur på livet. Hur du kan hålla ordning hemma och få saker gjorda. merstruktur.se

18 sätt att få gäster att känna sig välkomna. merstruktur.se

Jag tycker att det är roligt att göra det lilla extra när vi får gäster, speciellt när vi får övernattande gäster. Därför har jag samlat några av de saker jag försöker tänka på för att få mina gäster att känna sig välkomna och bekväma. 

Känn dig inte tvingad att göra allt (eller något av) det här om du inte vill men ta gärna inspiration om du tycker att det känns roligt och du har möjlighet.

En god natts sömn

Bäddat

Jag är verkligen ingen kvällsmänniska så jag uppskattar när det är bäddat och klart när jag ska gå och lägga mig men om du inte hinner bädda kan du gärna se till att det finns påslakan, örngott, lakan, täcken och kuddar i rummet där personen ska sova. 

Bonus: Choklad på kudden!

Handdukar/badlakan tillgängligt

Lägg också fram handdukar/badlakan eller visa var det finns så att gästerna kan duscha när de vill utan att behöva fråga. De kanske vill duscha innan du har vaknat.

Uppstigning

Kom gärna överens om en tid då ni ska vakna eller kom överens om att det är fritt att stiga upp och ta frukost när man vill. Ju mindre avslappnade gästerna är hos er, desto tydligare bör överenskommelserna vara.

Varmare och kallare

Ha alternativ i närheten av gästsängen så att det är lätt för gästerna att ta en extra filt om det är kallt eller starta en fläkt om det är varmt.

Flera kuddalternativ

Jag har nackbekymmer och de blir ofta värre när jag sover på andra ställen där jag inte har min egen kudde. (Jag borde förmodligen ta med en när jag har möjlighet.) Därför tycker jag om att ge mina gäster flera alternativ på kuddar, åtminstone en extra. 

Mörker och ljus

Oavsett om du har ett dedikerat gästrum eller om gästerna får sova på golvet eller soffan tror jag att de flesta uppskattar att kunna ha det mörkt när de sover. Gör det möjligt att mörklägga rummet och/eller köp in några sovmasker att ha i gästrummet. För ljus kan du gärna ha någon läslampa eller mindre lampa i närheten av sängen.

Laddning

Nuförtiden vill de flesta kunna ladda mobiler m.m. så se till att det finns gott om uttag eller ett förgreningsuttag i gästrummet. Många uppskattar om det här finns i närheten av sängen. En bonus är om du också har några reservladdare i gästrummet så att de kan ladda även om de har glömt sina egna laddare.

Mätt och glad

Frukost

Fråga gärna gästerna vad de brukar äta till frukost innan de kommer och se till att du har koll på eventuella allergier. Se sedan till att det finns hemma när ni går och lägger er så att ingen behöver åka till affären på tom mage.

Ett bra standardutbud: 

  • fil/yoghurt
  • flingor/müsli
  • bröd (gärna både mjukt och hårt, men om du väljer det ena tror jag att de flesta vill ha mjukt)
  • smör
  • ost
  • skinka/kalkon
  • kaffe och te

Bonus:

  • ägg och kaviar
  • gröt
  • juice
  • skivad gurka och/eller paprika
  • frukt (hel eller i lämpliga portionsbitar)
  • smoothies

Har jag glömt något? Skriv gärna en kommentar!

Frukt/mellanmål

Se till att dina gäster inte behöver gå hungriga under dagen. Ha frukt framme och gör det tydligt att de får ta när de vill. Ta gärna en frukt när de ser så att de vågar. Du kan också ha frukt/godis/bars/kakor i gästrummet så att de kan känna sig fria att äta utan att någon ser. Vattenflaskor eller tillbringare och glas kan också vara en idé.

Mattider

Olika familjer är vana vid olika mattider och det är en bra idé att komma överens med gästerna om vilka tider ni ska äta eller åtminstone informera om när ni brukar äta. Om någon av familjerna har barn brukar det vara enklast att anpassa efter den familjens tider så att inte barnens rutiner rubbas för mycket.

Glöm inte kaffet!

Om du, liksom jag, inte brukar dricka kaffe är det viktigt att tänka på att det finns för dina gäster ifall de är kaffedrickare. Det kan vara värt att investera i en kaffepress så att du enkelt kan göra några koppar utan att behöva ha en hel kaffeberedare som nästan aldrig används. Frystorkat kaffe brukar inte vara populärt. Kom också ihåg att ha någon form av mjölk hemma ifall gästerna vill ha det till kaffet.

Kom ihåg att fråga då och då om de vill ha kaffe. Många kaffedrickare vill ha det till frukost, någon gång under dagen och efter middagen. De vill ofta ha en kaka till. 

Om du är kaffedrickare kan du tänka på att det inte är säkert att alla är det eller att alla vill ha kaffe på eftermiddagen eller kvällen. Ha gärna te hemma också. För kvällstid kan det vara bra att tänka på att rött te (rooibos) är utan koffein/tein. Bli inte heller förskräckt om det är någon som varken dricker kaffe eller te. 

Aktivera mig (lagom)

Det finns olika anledningar till att få besök. Ibland handlar det om att det är billigare än att bo på hotell så de bor hos dig även om de inte har så mycket tid att träffa just dig. Andra gånger handlar det om att tillbringa tid med dig.

Oavsett tycker jag att det är bra att ha någon idé på vad som skulle passa att göra ifall gästerna vill aktiveras. Ha gärna något alternativ att göra inomhus och något utomhus.

Jag vill dock sätta en varningsetikett på detta eftersom det lätt kan bli för mycket. Du behöver inte ha varje minut uppstyrd och planerad utan lämna utrymme för gästerna att påverka, vila och prata samt för spontana idéer.

Exempel på aktiviteter:

  • Brädspel/kortspel
  • Besöka en känd, vacker eller rolig plats/byggnad i närheten
  • Aktiviteter som bad, utflykt, escape room, Boda Borg, guidad tur osv.
  • Tidningar/böcker att läsa (passar bra att lägga i gästkorgen som du kan läsa mer om nedan)

Turistbyrån i din kommun eller kommunens hemsida har ofta tips på aktiviteter och besöksmål.

Det lilla extra

Wifi-lösenordet

Gästerna kommer förmodligen att vara intresserade av lösenordet till wifi-nätverket så om du vill vara förutseende kan du ge det till dem innan de hinner fråga. Du kan t.ex. skriva det på ett papper som finns i gästrummet, rama in det, skriva in det i välkomsthäftet (se nedan) eller helt enkelt förmedla det muntligt eller skriva in det i deras enheter.

För den som är teknisk går det att göra ett specifikt gästnätverk eller till och med göra ett nätverk som har samma namn och lösenord som gästernas hemnätverk (ifall duhar varit där och/eller känner till det) så att enheterna ansluter automatiskt.

Välkomsthäfte

När jag brukade låna ut min lägenhet utan att jag själv var på plats började jag traditionen med att ha ett välkomsthäfte. Där skrev jag bl.a. in wifi-lösenordet, hur diskmaskinen fungerade, vilken fjärrkontroll som används till vad på TV:n, var extra toalettpapper och huvudvärkstabletter fanns och ev. annan information som kunde vara relevant. Jag gjorde till och med en karta över köket med information om var allting fanns.

Det började med ett välkomstblad och sedan utvecklades det till ett helt häfte med informationen ovan, karta över området, turistbroschyrer, meny till närmsta pizzeria m.m. Börja med det nödvändigaste och lägg till mer om du tycker att det är roligt.

Gästkorg

Välkomsthäftet (se ovan) bor i gästkorgen där jag också brukar lägga handdukar, tidningar, någon bok, extra laddare, sovmask m.m. 

Ibland lägger jag in fullängdsböcker som jag rekommenderar till just den gästen i gästkorgen men sedan vi flyttade står en hel bokhylla med böcker i gästrummet så där kan de plocka fritt om de känner för något mastigare.

I själva gästkorgen lägger jag oftast några böcker som är roliga att bläddra i och bara läsa det man fastnar för. De jag använder innehåller bilder på lappar eller tidningsurklipp. I nuläget varierar jag mellan de här fyra:

OBS! Om du köper någon böckerna via länkarna här får jag lite provision men det kostar ingenting extra för dig.

För den som har glömt

Några saker tycker jag om att ha extra av så att gäster kan använda det ifall de har glömt eller inte tänkt på att ta med sig något:

  • Tandborste
  • Tandkräm
  • Laddare
  • Hårborste och/eller kam
  • Hårsnoddar
  • Nagelklippare
  • Schampo
  • Balsam

Lägg det i gästkorgen, i gästrummet eller ha det nära till hands. Schampo och balsam kanske passar bäst att ha i duschen men var tydlig med gästerna om att det är fritt fram att använda. Om du har ett välkomsthäfte kan du skriva där vad som finns att få. 

Märkning av handdukar i badrummet

Om du har en särskild handduk för gäster i badrummet är det trevligt om det görs tydligt för gästerna så att de vet vilken de förväntas använda. Du kan köpa eller göra en fin skylt för det, sätta upp en lapp där det står ”gäster” eller skriva det på en klädnypa och fästa på handduken. Om du vill göra det lilla extra kan du ha en handduk för varje gäst och märka upp dem med namn. Det brukar vara extra uppskattat.

Blommor

Ha gärna blommor i gästrummet. En bukett från affären för 50 kr eller en blomma från något annat fönster kan göra det ännu trevligare att vara gäst hos dig. Tänk på att ha något som inte doftar så mycket bara! Det finns många allergiker.

Har du fler tips på hur man kan få gäster att känna sig välkomna? Skriv gärna en kommentar!

18 sätt att få gäster att känna sig välkomna. merstruktur.se

Hur du kan hitta vad som är roligt för dig genom frågor och exempel. merstruktur.se

Vad tycker du är roligt?

Jag har länge funderat på frågan vad jag tycker är roligt och vad jag kan göra när jag är ledig. Det är viktigt att vara ledig och att koppla bort det som ställer krav på mig men när jag väl är ledig och har bestämt att jag inte ska göra något som har med jobb att göra, då vet jag inte vad jag ska hitta på.

Det senaste året har min lösning varit att städa, eller i alla fall strukturera upp olika saker i hemmet. Jag startar en podcast eller ljudbok och vandrar runt i huset för att se vad jag kan fixa med. Det är det tydligaste sättet för mig att inte jobba som inte är att titta på en serie eller umgås med andra människor.

Men nu när jag har semester känner jag att jag måste hitta andra saker än att städa. Det är inte jättekul i längden, speciellt när jag egentligen inte tycker om städandet (torka, dammsuga, skura), utan snarare plockandet och att hitta bra platser för olika saker.

Men vad är roligt då?

Vissa saker kommer jag på direkt och kan skriva ner utan att fundera men jag vill också tänka djupare och komma på fler idéer. Här har jag samlat tips och idéer från andra och mig själv för att både du och jag ska kunna komma på roliga saker att göra när vi är lediga!

Tre typer av roligt

I boken The Happiness Project skriver Gretchen Rubin att det finns tre olika typer av roligt: avslappnande roligt, tillmötesgående roligt och utmanande roligt. Sammanfattningsvis kan man säga att det som kräver minst förberedelse eller ansträngning (avslappnande roligt) ger kortsiktig glädje medan det som man kämpar mer för och förbereder (tillmötesgående och utmanande roligt) ger mer långsiktig glädje.

Avslappnande roligt (enkelt)

Exempel: titta på TV, läsa, ta ett bad

  • Kräver inte ansträngning
  • Knappt några förberedelser
  • Ofta passivt
  • Roligt, men kortsiktigt

Tillmötesgående roligt (med andra)

Exempel: utflykt med familjen, middagsbjudning, träffa vänner på ett café

  • Tillsammans med andra
  • Ibland för att det är roligt för någon annan, t.ex. barnen
  • Stärker relationer och skapar minnen
  • Kräver ansträngning, organiserande, koordinera med andra människor och tillmötesgående

Utmanande roligt

Exempel: trädgårdsarbete, rensa garderoben, åka på en resa (kan vara tillmötesgående roligt också), bestiga ett berg, träning m.m.

  • Kan vara frustrerande och kräva hårt jobb eller ärenden
  • Tar tid och energi
  • Mest givande i slutändan

Vad tyckte du var roligt när du var 10 år?

Ett annat tips som Gretchen Rubin ger i hennes podcast Happier (gladare) är att fundera på vad du tyckte var roligt att göra när du var 10 år. Det är troligt att du skulle tycka om att göra det nu också, eller åtminstone någon variant av det.

Jag tyckte t.ex. om att pyssla och läsa. Det kanske skulle vara roligt för mig att jobba med scrapbooks, fotoböcker eller inredningspyssel och jag vet att jag tycker om att läsa även om jag gör det alldeles för sällan.

Vad var det du tyckte om att göra som 10-åring? Spela fotboll, måla, baka, skriva, åka rullskridskor osv. Skriv gärna en kommentar så att jag och andra kan få fler idéer!

Kan du göra det i någon form nu? Kan du hitta ett Korpenlag i fotboll, börja med akvarellmålningar, gå en matlagningskurs eller börja skriva en bok?

Det som är roligt för någon annan måste inte vara roligt för dig

Det är lätt hänt att dras med i att ”alla tycker att det där är roligt så det kan vi göra” medan du egentligen inte tycker att det är särskilt kul. Tycker du om tävling eller är det bara stressande? Tycker du om att vandra i bergen eller är det egentligen någon annans intresse?

Visst är det bra att vidga sina vyer, testa och att följa med på sånt som är ”tillmötesgående roligt” för att du får ut något av sällskapet, men det är också värt att fundera på vad just du tycker är roligt så att du inte hela livet passerar utan att du får göra det som ger dig extra mycket energi och glädje.

Låt de som tycker om att göra en specifik sak göra det och passa under tiden på att göra något av det som du tycker om!

På samma sätt är det bra att tänka på att det som du tycker är roligt kanske inte är roligt för andra. Bjud med men tvinga inte. Testa nya saker och utmana dig själv men sträva efter att hitta vad som är roligt för dig.

Skapa en rolighetsmeny

När du har en ledig kväll, helg eller semestervecka kan det vara hjälpsamt att ha en lista eller rolighetsmeny att utgå ifrån för att få idéer. Där kan du skriva upp det du redan nu vet att du tycker om och saker du vill testa.

Jag rekommenderar att använda att-göra-listan med fyra rubriker som finns under Planering & listor i Resursbiblioteket. Här följer några exempel på rubriker du skulle kunna ha.

Exempel 1:

  • Avslappnande roligt
  • Tillmötesgående roligt
  • Utmanande roligt
  • Roligt att testa

Exempel 2:

  • Enkelt
  • Med andra
  • Långsiktigt
  • Att testa

Exempel 3:

  • Inomhus
  • Utomhus
  • Resa
  • Övrigt

Exempel 4:

  • Ingen planering
  • Lite planering
  • Planering
  • Mycket planering

Exempel 5:

  • 5-15 min
  • 15-30 min
  • 30-60 min
  • Mer än 60 min

Idéer till din rolighetsmeny

  • Ta ett bad
  • Se en film
  • Läsa en tidning
  • Jogga
  • Läsa en bok
  • Gå på en promenad
  • Fixa i trädgården
  • Renoveringsprojekt - planera, förbereda, genomföra
  • Lyssna på musik
  • Gå på café
  • Picknick
  • Lyssna på en ljudbok eller podcast
  • Pyssla
  • Sortera foton och/eller skapa fotoalbum/fotobok
  • Spela golf
  • Bygga något
  • Fiska
  • Träffa en vän
  • Testa ett nytt recept
  • Middagsbjudning
  • Skriv dagbok
  • Bio
  • Resa - planera, förbereda, genomföra
  • Spela tennis
  • Bada
  • Escape Room
  • Spela spel
  • Göra eller gå på skattjakt
  • Minigolf
  • Spa
  • Fotografera
  • Gå en kurs
  • Utforska en ort i närheten
  • Gå på en vandringsled
  • Följa ett vattendrag och se vart det leder
  • Måla
  • Börja skriva en bok
  • Organisera garderoben
  • Äta lunch/middag med någon du tycker om
  • Sitta ute i solen
  • Gå ut i naturen

Vad tycker du om att göra? Skriv gärna en kommentar så att vi kan tipsa varandra!

Hur du kan hitta vad som är roligt för dig genom frågor och exempel. merstruktur.se

Utvärdera dina mål. Hur har det första halvåret gått och hur kan du nå längre? merstruktur.se

Nu har halva 2019 gått. Jag tycker alltid att den första halvan av året går otroligt snabbt och det här året var inget undantag. Det får mig att fundera på vad jag har gjort de här månaderna. Har jag gjort några framsteg på årets mål?

Först kommer jag att berätta om några saker som jag är nöjd med under året så här långt, sedan plockar jag fram min lista på nyårslöften för 2019 och utvärderar hur det har gått hittills och slutligen vill jag dela med mig av några lärdomar som både du och jag kan dra nytta av när vi sätter upp mål i fortsättningen.

Några saker jag har gjort under 2019 som jag är nöjd med

  • Jag och min man har flyttat till ett hus och har gjort det hemtrevligt. Sedan maj har vi till och med tavlor på väggarna så nu börjar det kännas ganska färdigt (förutom extrarummet som fortfarande är fyllt med flyttlådor).
  • Jag har jobbat ytterligare ett läsår på skolan och har lyckats bättre än tidigare med att inte vara stressad över betygsättning och den sista rättningen. Det är inte perfekt men det blir bättre och bättre.
  • Jag har nått -15 kg sedan jag började med Viktväktarna förra året även om jag har fuskat en del och pendlat upp och ner under våren.

Hur har det gått med mina nyårslöften så här långt?

Ja… Jag inser nu att jag inte har tittat på mina nyårslöften särskilt många gånger sedan jag skrev dem och det visar sig en del i resultatet. 

Nyårslöfte 1: Springa 5 km på mindre än 40 minuter minst 20 gånger

Utvärdera dina mål. Hur har det första halvåret gått och hur kan du nå längre? merstruktur.se

Ojdå, var det här ett mål? Jag har joggat 3 gånger i år och den senaste var extremt långsam och bara 2,5 km. Ingen av gångerna har kommit upp i 5 km men jag kanske kan vara snäll mot mig själv och räkna den på 4,84 km (där skyltarna säger att det är 5 km man springer) som jag klarade på 38 minuter. 

Uppnått hittills: 5 % (snällt räknat)

Nyårslöfte 2: Innan året är slut ha vegetariska rätter på minst hälften av de rätter som finns i det roterande schemat

Här tror jag att det har gått lite mer åt rätt håll. Min bror gav oss en vegetarisk kokbok i julklapp så jag har testat några saker därifrån och lagt in några rätter i vårt roterande middagsschema

Utvärdera dina mål. Hur har det första halvåret gått och hur kan du nå längre? merstruktur.se

Vi har ett roterande schema på 6 veckor, där vi har 5 rätter per vecka (en dag äter vi matlåda och en är fritt val, t.ex. äta ute eller prova något nytt recept). Det är alltså 30 rätter totalt (mål: minst 15 vegetariska) och av dem är 8 vegetariska. Det var sämre än jag trodde så där får jag jobba lite mer, men jag är i och för sig mer än halvvägs till målet nu när halva året har gått.

Målet var 15 vegetariska rätter innan året är slut och nu är 53 % av målet uppnått.

Uppnått hittills: 53 %

Nyårslöfte 3: Packa upp alla flyttkartonger i det nya huset

Utvärdera dina mål. Hur har det första halvåret gått och hur kan du nå längre? merstruktur.se

Vi har packat upp det som är viktigast och lite till. Vi har tömt 69 % av alla lådor vi hade. Sedan är några halvuppackade och vi har fått några fler lådor som vi hade hos våra föräldrar.

Vi är definitivt mer än halvvägs på det här målet men det här drömmer jag om att bli klar med i sommar för att inte riskera att det där rummet permanent får vara "lådrummet".

Uppnått hittills: minst 69 %

Nyårslöfte 4: Ha automatiska överföringar för sparande till bil- och huskostnader

Utvärdera dina mål. Hur har det första halvåret gått och hur kan du nå längre? merstruktur.se

Jag har tänkt tanken på att göra detta med inspiration från Ulrika Engqvist och min svärmor men det har inte blivit av än. Det känns dock väldigt enkelt att göra, bara att bestämma en summa, så det här borde också kunna bli gjort i sommar.

Uppnått hittills: 0 % (men lätt att få till 100 %)

Nyårslöfte 5: Skapa en ny produkt till merstruktur.se

Utvärdera dina mål. Hur har det första halvåret gått och hur kan du nå längre? merstruktur.se

Ja, det här har jag faktiskt gjort i år! Det går nu att köpa en videokurs där jag berättar hur jag planerar min tid med hjälp av Strukturkalendern.

Tips: Med rabattkoden PLANERA100 kan du få 100 kr rabatt på den om du köper den tillsammans med Strukturkalendern eller Strukturpaketet.

Strukturkalendern 2019-2020 är på ett sätt också en ny produkt för i år men eftersom Strukturkalendern har funnits tidigare och bara har uppdaterats räknar jag inte den som en ny produkt.

Uppnått hittills: 100 %

Lärdomar

Vissa mål har gått bra och vissa är lite pinsamma. Vad beror det då på att jag har lyckats eller misslyckats?

Utvärdera dina mål. Hur har det första halvåret gått och hur kan du nå längre? merstruktur.se

På framgångsrika mål stämmer något av följande:

  • Jag har kommit ihåg att det var ett mål jag hade satt upp
  • Det har fått plats i min kalender
  • Jag har lagt tid på det
  • Jag har velat göra det

På mindre framgångsrika mål stämmer något av följande:

  • Jag har glömt bort att det var ett mål
  • Jag har INTE planerat in det i kalendern
  • Jag har inte velat göra det

För att nå ett mål rekommenderar jag därför:

  • Skriv ner ditt mål och ha det på en plats där du tittar på det då och då. Här finns några förslag:
Utvärdera dina mål. Hur har det första halvåret gått och hur kan du nå längre? merstruktur.se

Hur du kan planera din sommar lagom mycket, dvs. utan att glömma återhämtning. merstruktur.se

Nu har jag haft semester i nästan en vecka och det här inlägget har funnits i planeringen länge utan att bli skrivet. Delvis sköt jag på det eftersom jag ville berätta om böckerna om vanor när jag hade dem färskt i minnet men jag tror också att jag inte ville planera min sommar i år.

Blogginläggen om vanor:

Min första semesterdag

Min första semesterdag såg jag till att knappt göra någonting. Jag skrev några listor på saker jag skulle kunna göra om jag fick lust, satt på altanen i flera vändor, såg några avsnitt på Netflix, tog ett bad och plockade ur tvättmaskinen men allt gjordes långsamt och med en tydlig strategi att bara göra det jag ville göra just då.

Jag är lärare och det är slitigt. Det är stimulerande, roligt och utmanande men det är också tungt. I perioder är det för mycket och så här i slutet av läsåret är jag verkligen trött på att rätta, bedöma och kommentera texter. Jag är trött på deadlines och att ha uppgifter hängandes över mig. Jag är trött på ljud.

Därför var det ett medvetet och nödvändigt val att inte göra någonting extra, inte lägga på krav och inte göra något tungt. Det är inte många gånger i mitt liv som jag bara har suttit i en solstol (i skuggan dessutom) och bara suttit där men det gjorde jag igår och det var fantastiskt skönt.

Kan-göra-lista

Tidigare år har jag haft stora drömmar för projekt att göra under sommaren och sedan blivit besviken på att det inte har blivit gjort. I år tänker jag vara snällare mot mig själv. Jag kommer att ha listor och mål men i stället för "att-göra-listor" får det bli "kan-göra-listor" som jag kan känna mig fri att välja ifrån när jag vill göra någonting men ingenting jag måste göra.

Därför har jag uppdaterat ett gammalt material så att rubriken går att ändra till det du vill, t.ex. Kan göra, Sommarprojektet, Att göra när du har tråkigt, Saker jag vill testa någon gång.

Du hittar den i Resursbiblioteket under Planering och listor med rubriken Huvudlista med flexibel rubrik.

Sommarplanering

Planera sommarens fokusområden för en avslappnande och produktiv ledighet. merstruktur.se

Jag gillar också det här materialet som jag tog fram förra året.

Det har utrymme för 3 roliga saker att göra, 3 projekt eller delprojekt och 6 saker du kan göra för att slappna av.

Det är lagom för mig och jag gillar också att ha en nedskriven lista på saker jag kan göra för att slappna av. Ibland är det svårt att komma ihåg hur man är ledig.

Här kan du få inspiration till varje kategori och ladda hem materialet.

Materialet finns också i Resursbiblioteket under Planering och listor med rubriken Min sommar.

Några råd för sommaren

  • Gör någonting som du inte gör annan tid på året
  • Skapa ett minne
  • Njut av det du gör och gör det som du njuter av att göra
  • Åk på ett stort eller litet äventyr
  • Undvik att klaga på värmen, regnet eller myggen. Visst har du egentligen längtat efter sommaren?
  • Planera in tid med trevliga människor - gör det nu eller snart så att det inte glöms bort
  • Var snäll mot dig själv och ha inte för höga krav
  • Att vila är att vara duktig för det är svårt!

Strukturkalendern

Prioriteringar och drömmar

När jag nämner planering måste jag självklart också nämna Strukturkalendern. Under de senaste dagarna har jag använt de första sidorna till att skriva ner några drömmar inför framtiden och det har varit både givande och lagom ansträngande.

Här kan du se fler bilder och läsa mer om Strukturkalendern.

Vad ska du göra i sommar eller hur får du bäst återhämtning? Skriv gärna en kommentar så kan vi tipsa varandra!

Hur du kan planera din sommar lagom mycket, dvs. utan att glömma återhämtning. merstruktur.se

21 strategier för att etablera nya vanor med Gretchen Rubin. merstruktur.se

Det senaste året har jag lyssnat på två fantastiska ljudböcker om vanor:

  • Vanans makt: Varför vi gör som vi gör och hur vi kan ändra på det av Charles Duhigg
  • Better Than Before: Mastering the Habits of Our Everyday Lives [Bättre än förut: Bemästra vanorna i våra dagliga liv] av Gretchen Rubin

Om du vill ha länkar till var du kan köpa böckerna kan du titta längst ner i detta blogginlägg.

Böckerna är helt olika men kompletterar varandra bra och jag är nu ännu mer fascinerad över hur vanor fungerar än tidigare. Här kan du läsa mitt blogginlägg om hur Charles Duhigg föreslår att man kan ändra en dålig vana.

Dagens blogginlägg är del 3 om Gretchen Rubins bok Better Than before [Bättre än förut] och tar upp de sista sju av de 21 strategier hon föreslår för att etablera en ny vana.

Olika strategier passar olika personer och ibland kan du ha glädje av att kombinera flera strategier för att lyckas med vanan. Läs igenom strategierna och fundera på vilken eller vilka som skulle kunna hjälpa dig att komma igång med den där vanan du önskar att du hade.

Här kan du läsa en sammanfattning från Rubin själv (men med en annan ordning på strategierna).

Innehåll

Strategi 1-9 finns i del 1 som du hittar här

Strategi 10-14 kan du läsa om i del 2 här.

Självkännedom
1. De fyra tendenserna
2. Distinktioner

Grundpelare
3. Hålla koll
4. Grund
5. Schemaläggning
6. Hållas ansvarig

Den bästa tiden att börja
7. Det första steget
8. Tomt blad
9. Blixtnedslaget

Längtan, enkelhet och ursäkter
10. Avstå
11. Smidighet
12. Besvärlighet
13. Skyddsåtgärder
14. Upptäcka kryphål

15. Distraktioner
16. Belöningar
17. Presenter
18. Para ihop

Unik, precis som alla andra
19. Tydlighet
20. Identitet
21. Andra människor

Längtan, enkelhet och ursäkter

15. Distraktioner

Vi är ofta ganska bra på att bli distraherade men den här strategin handlar om att använda distraktioner på rätt sätt. Många tänker att ett sug efter något blir mer och mer intensivt ju längre tiden går men i själva verket försvinner det mesta inom 15 minuter om vi bara står emot.

Att distrahera oss med något annat när vi blir sugna på att göra något som går emot vår goda vana är alltså en bra idé. Om du vill göra ett impulsköp när du handlar kan du säga "Om jag fortfarande vill ha det när jag är klar med mitt övriga handlande kan jag köpa det." Då har du kanske glömt det.

Om du blir sugen på något sött när du har bestämt dig för att hålla dig i från det kan du titta på kattvideor på Youtube i en kvart eller säga till dig själv "Jag ska bara skriva klart den här saken så kan jag fundera på det senare."

16. Belöningar

Både jag och Gretchen Rubin är skeptiska till belöningar och tycker att den största belöningen borde vara vanan själv eller det som den naturligt leder till. Det finns åtminstone fyra risker med belöningar som jag vill nämna innan jag går in på hur de kan vara positiva:

Risk 1: Du gör bara handlingen/vanan när du får belöningen och gör det därför mer sällan.

Risk 2: Vi är ofta frestade att belöna oss med något som är motsatsen till det som vanan vill uppnå. Om vi har ätit nyttigt, tränat eller gått ner i vikt vill vi t.ex. belöna oss med kladdkaka.

Risk 3: Vanan börjar kräva ett beslut i stället för att vara en rutin. "Räcker det här för att få belöningen?"

Risk 4: Du når en mållinje och riskerar därför att sluta. Och om du slutar är det mycket svårare att börja om än det hade varit att fortsätta.

En bra belöning bör därför vara något som stärker själva vanan.

Några exempel:

Vana: Du har lyckats springa 5 km utan att börja gå eller stanna tre gånger i veckan i fyra veckor. Belöning: Du får köpa ett gymkort så att du kan fortsätta löpträna inomhus när det blir vinter.

Vana: Ditt barn har läst fyra böcker. Belöning: Han/Hon får köpa en ny bok eller får följa med dig på biblioteket och låna hem några nya.

Vana: Du har börjat ta med matlåda till jobbet varje dag i stället för att äta ute. Belöning: Du får köpa nya knivar för att matlagningen ska bli ännu mer trivsam.

17. Presenter

En present är ingen belöning, inget vi förtjänar eller behöver rättfärdiga. Det är bara något vi får för att vi känner för det och för att det får oss att må bra.

Eftersom etablerandet av nya vanor kan vara uttröttande, kan presenter spela en viktig roll. När vi ger oss själva presenter, får vi ny energi, känner oss omhändertagna och nöjda, vilket stärker vår självkontroll - och självkontroll hjälper oss att bibehålla våra hälsosamma vanor.

Gretchen Rubin - Better Than Before - s. 299

Rubin rekommenderar att hålla sig från presenter som är relaterade till mat, shopping eller skärmtid och att komma ihåg att målsättningen är att man ska må bättre efteråt, inte känna sig skyldig.

Förslag på presenter till dig själv:

  • läsa en bok
  • dricka kaffe med en vän (eller te om du är mer lik mig)
  • bada
  • läsa en tidning
  • titta igenom konstböcker, kokböcker eller reseguider
  • fotografera
  • gå på en promenad
  • ta en tupplur
  • mysstund med ett husdjur
  • titta i fotoalbum
  • gå på ett komediframträdande
  • lyssna på en podcast
  • färglägga i en målarbok
  • besöka ett nöjesfält
  • lära sig ett nytt magitrick

Om jag ger mig själv mer, kan jag begära mer av mig själv.

Gretchen Rubin - Better Than Before - s. 299

18. Para ihop

Det här är en av mina favoritstrategier och jag har skrivit om den, men med andra ord, tidigare: Hur du kan börja längta efter hushållsarbete

Strategin innebär att du parar ihop den nya vanan du vill etablera med något som du tycker är trevligt eller längtar efter. Det kan t.ex. vara att du bara får lyssna på din favoritpodcast när du städar eller diskar, att du bara får titta på Netflix när du viker tvätt, att du bara får lyssna på din ljudbok när du är på gymmet eller att du bara får prata med din bästa vän i telefon när du är ute på promenad.

Det här har fått mig att städa och tvätta mycket mer än vad jag skulle ha gjort annars. Det känns konstigt att bara sitta och lyssna på en ljudbok eller podcast så när jag längtar efter att göra det är det naturligt att också göra något hushållsarbete eller åtminstone gå på en promenad. Perfekt!

Unique, just like everyone else

19. Tydlighet

Den här strategin kan kännas flummig men målet med den är att vara oflummig med dig själv. Ibland är det svårt att etablera en vana och du har svårt att sätta fingret på varför det är så. Rubin menar att det i många fall beror på att olika saker som vi värderar högt tycks krocka med varandra.

Jag vill ge 110 % till mitt jobb men jag vill ge 110 % till min familj.

Jag vill jobba på min roman men jag vill också träna.

Jag vill få mer sömn men jag vill också ha lite tid varje dag till att prata med min partner, se TV och ha kul.

Jag vill tillbringa mindre tid i bilen men jag vill att mina barn ska få delta i många aktiviteter efter skolan.

Problemet är att båda sakerna är viktiga för oss och tar tid. Lyckligtvis brukar en lösning kunna identifieras om vi bara blir tydliga med att det är de här sakerna vi tycker är viktiga. Är det verkligen antingen det här eller det där? Kan jag prioritera om så att jag rymmer båda i mitt schema?

Skriv ner vilka saker du värderar högt och vad du skulle vilja göra så att det blir tydligt för dig själv. Fundera sedan på vad du kan göra för att rymma båda. Det är bland annat därför Strukturkalendern börjar med prioriteringar och drömmar.

20. Identitet

Ju mer jag har hört Rubin nämna strategin identitet, desto tydligare har det blivit att jag baserar en stor del av mitt beteende på identitet och så har det varit länge:

Jag är en person som gör som lärarna säger. Jag lämnar alltid in i tid. Jag gör alltid det jag har sagt att jag ska göra när jag har sagt att jag ska göra det. Jag är duktig. Jag är upptagen. Jag är inte atletisk. Jag är en teoretiker och inte bra på praktiska saker. Jag är inte en person som kan sitta länge och trösta någon. Jag är inte bra på att prata med eller roa barn. Jag är dålig på att småprata.

Positivt och negativt baserar jag mycket på min identitet. Jag är tacksam för att vissa saker har satt sig djupt i min identitet, t.ex. att jag alltid lämnar in i tid i stället för att fastna i jakten på perfektion, men jag har också hindrats av det jag har lagt in i min identitet, t.ex. att jag inte är atletisk eller att jag är mycket sämre på att göra saker med mina händer än med min hjärna. Nu försöker jag gå emot det som tidigare har begränsat mig och träna ändå eller hjälpa till att skruva ihop IKEA-möblerna men ibland tar det verkligen emot.

Identiteten kan baseras på det som andra har sagt eller hur andra har agerat mot dig eller vara något som du har sagt till dig själv. Oavsett vad anledningen är skriver Rubin att forskning visar att vi oftast tror det vi säger om oss själva: Jag är lat. Jag kan inte stå emot en rea. Jag testar vad som helst åtminstone en gång. Jag börjar inte förrän kvällen innan det ska vara klart.

Det innebär att lösningen också är att säga något annat till oss själva om vi vill etablera en ny vana eller få en ny identitet.

Relaterat: Lögner du borde sluta säga till dig själv

21. Andra människor

Jag kan inte få människor att ändra på sig, men när jag ändrar mig kan det hända att andra ändrar sig; och när andra ändrar sig, kan det hända att jag ändrar mig.

Gretchen Rubin - Better Than Before - s. 363

Om en partner är överviktig är det troligt att den andra också blir det. Om en slutar dricka är det troligt att den andra drar ner. Om alla andra på jobbet tar en bulle till fikat är det troligare att du också gör det.

Personerna vi umgås mycket med påverkar vårt beteende och vi påverkar beteendet hos personerna runtomkring oss. Därför är det en bra idé att hitta människor som redan har de vanor vi vill etablera och tillbringa mindre tid med personer som gör det vi vill sluta med.

Grupptryck är inte något som försvinner bara för att du går ut högstadiet. Nu gäller det bara att utnyttja det till något bra!

Köpa böckerna?

Ändra dina vanor genom tips från forskning. Vanans makt. Charles Duhigg. merstruktur.se

Om du köper någon av böckerna via mina länkar får jag en liten provision. Det hjälper mig att fortsätta hålla igång bloggen. Det kostar ingenting extra för dig.

På Bokus kan du köpa Vanans makt i bokform.

Den engelska originalversionen The Power of Habit finns också där ifall du föredrar det.

Better Than Before finns bland annat som pocket. Tyvärr finns den inte översatt till svenska än utan det är engelska som gäller.

Om du föredrar att lyssna finns The Power of Habit (den engelska originalversionen av Vanans makt) i ljud- och e-bokstjänsten Nextory. Jag lyssnade på ljudboken först och köpte sedan den fysiska boken.

På Nextory kan du också läsa den svenska översättningen som e-bok.

21 strategier för att etablera nya vanor med Gretchen Rubin. merstruktur.se

21 strategier för att etablera nya vanor från Gretchen Rubin. merstruktur.se

Det senaste året har jag lyssnat på två fantastiska ljudböcker om vanor:

  • Vanans makt: Varför vi gör som vi gör och hur vi kan ändra på det av Charles Duhigg
  • Better Than Before: Mastering the Habits of Our Everyday Lives [Bättre än förut: Bemästra vanorna i våra dagliga liv] av Gretchen Rubin

Om du vill ha länkar till var du kan köpa böckerna kan du titta längst ner i detta blogginlägg.

Böckerna är helt olika men kompletterar varandra bra och jag är nu ännu mer fascinerad över hur vanor fungerar än tidigare. Här kan du läsa mitt blogginlägg om hur Charles Duhigg föreslår att man kan ändra en dålig vana.

Dagens blogginlägg ska utgå från Gretchen Rubins bok Better Than before [Bättre än förut] och ta upp några av de 21 strategier hon föreslår för att etablera en ny vana.

Olika strategier passar olika personer och ibland kan du ha glädje av att kombinera flera strategier för att lyckas med vanan. Läs igenom strategierna och fundera på vilken eller vilka som skulle kunna hjälpa dig att komma igång med den där vanan du önskar att du hade.

Här kan du läsa en sammanfattning från Rubin själv (men med en annan ordning på strategierna än hon har i boken och som jag använder här nedanför).

Innehåll

De första nio strategierna finns i del 1 som du hittar här och de sista sju kommer i nästa blogginlägg.

Självkännedom
1. De fyra tendenserna
2. Distinktioner

Grundpelare
3. Hålla koll
4. Grund
5. Schemaläggning
6. Hållas ansvarig

Den bästa tiden att börja
7. Det första steget
8. Tomt blad
9. Blixtnedslaget

Längtan, enkelhet och ursäkter
10. Avstå
11. Smidighet
12. Besvärlighet
13. Skyddsåtgärder
14. Upptäcka kryphål
15. Distraktioner
16. Belöningar
17. Presenter
18. Para ihop

Unik, precis som alla andra
19. Tydlighet
20. Identitet
21. Andra människor

Längtan, enkelhet och ursäkter

10. Avstå

För många, som för Gretchen Rubin, är det lättare att helt avstå från någonting än att göra något ibland. Då behöver man inte fundera, brottas med tanken eller lägga energi på att göra ett val utan man vet alltid hur man ska hantera situationen: aldrig äta socker, aldrig röka, aldrig ta en kaka.

Jag förstår definitivt det här konceptet och rekommenderar det till alla som kan följa det. Att slippa ta beslut om att äta eller inte äta sötsaker en dag tror jag är lättare och bättre för de flesta. Testa om det passar dig!

För mig har det inte hållit i längden när jag har försökt och vad gäller mat har i stället Viktväktarna fungerat fantastiskt bra för att hålla koll på vad jag äter (strategi 3) och begränsa med måtta.

11. Smidighet

Gör det så enkelt som möjligt att följa din vana. Lägg fram träningskläderna och vattenflaskan kvällen innan, åk till gymmet när det är på vägen, träna genom att ta en promenad eller joggingtur som börjar och slutar utanför din dörr eller se på något annat sätt till att din vana blir så smidig som möjligt att upprätthålla.

Om du måste köra en timme enkel väg och inte har något annat som du kan kombinera det med blir det svårare (men inte omöjligt) att upprätthålla vanan.

12. Besvärlighet

Det här är motsatsen till strategi 11 och handlar, i stället för att göra något smidigare, om att göra något mer besvärligt. Om din vana är att undvika något - se till att det är krångligt. Köp inte hem sådant du inte borde äta, dricka eller röka. Se till att du måste anstränga dig för att bryta din goda vana.

Om du lägger för mycket tid på sociala medier eller Netflix kan du sätta ett barnlås på internet för dig själv så att du inte kommer åt det vissa tider. Du kan förmodligen ta bort det om du verkligen behöver komma åt internet men förhoppningsvis blir det besvärligt nog att hindra dig från att göra det i onödan.

13. Skyddsåtgärder

Den här strategin tar även Charles Duhigg upp i sin bok Vanans makt och jag tror att den är viktig att tänka till om och kanske använda oavsett vilken eller vilka andra strategier du också nyttjar.

Skyddsåtgärder handlar om att du planerar för vad du ska göra om (eller när) vanan blir svår att upprätthålla. "Om ____ händer, då ska jag ___." I stället för att ta det beslutet när du är som mest frestad att bryta din nya goda vana, ta det beslutet nu! Om du redan har bestämt hur du ska hantera en frestelse eller en motgång blir det lättare att stå fast vid det.

Planera både för när du är nära att bryta vanan och vad du ska göra om du har brutit vanan för att snabbt komma tillbaka på banan igen.

Läs mer om Charles Duhiggs bok Vanans makt här.

14. Upptäcka kryphål

Har du tänkt på hur bra vi är på att hitta på kryphål? Kryphål är skäl till varför vi inte behöver följa den där nya vanan som vi hade tänkt börja med och kan lätt komma i vägen för oss. Genom att upptäcka kryphål kan du skjuta ner de dumma tankarna eller orden direkt och hålla fast vid din plan.

Rubin berättar om några olika kategorier av kryphål och jag tror att du kan känna igen flera. Här kommer en lista med hennes kryphålskategorier och några exempel.

  • Jag har varit så duktig-kryphålet: Jag har gått ner i vikt med den här planen så det är okej att fuska lite nu. Jag har gjort det här konsekvent alla dagar i en vecka så jag förtjänar en ledig dag. Jag är så mycket bättre än jag brukade vara så det gör ingenting om jag går emot det här just nu.
  • I morgon-kryphålet: Jag kommer att sköta ekonomin exemplariskt i januari så det gör ingenting om jag spränger budgeten nu i december. Jag kan äta mycket nu för i morgon ska jag börja banta.
  • Falskt val-kryphålet (när du säger att det är ett val mellan det ena och det andra men egentligen handlar det om andra prioriteringar): Om jag lägger mig tidigare får jag ingen tid för mig själv. Jag kan inte träna för jag är för upptagen med jobbet. Jag kan inte plugga för jag måste städa. Jag kan inte äta hälsosamt för livet är för kort för att inte njuta av det maximalt.
  • Brist på kontroll-kryphålet: Jag reser för mycket för att kunna göra det. Det är för varmt. Det är för kallt. Det är för regnigt. De här chipsen är designade att vara oemotståndliga. Mina barn tar all min tid. Jag har aldrig kunnat stå emot det här.
  • Upplagt för att misslyckas-kryphålet (när dina egna val gör det svårt att lyckas): Vi älskar att åka på "all-inclusive"-resor men jag kan inte stå emot ät-så-mycket-du-vill-bufféer. Jag köper lite whisky att ha hemma ifall någon kommer på besök. Jag ska bara kolla mina mail snabbt innan jag går till mötet och sedan ringa det här samtalet ... åh, nej, det är för sent att gå till mötet nu.
  • Det här räknas inte-kryphålet: Jag är på semester. Det är fredag. Jag är sjuk. Det är kalas. Jag vill inte ens det här.
  • Tvivelaktiga antaganden-kryphålet: Jag kan inte börja jobba förrän mitt kontor är städat. Jag har redan duschat så jag kan inte träna.
  • Bekymra sig för andra-kryphålet: Min flickvän kommer att bli ledsen om jag lämnar henne ensam för att åka och jogga. Det vore oartigt att gå på ett födelsedagskalas och inte äta en bit tårta. När jag försöker ändra den här vanan blir jag irriterad och det gör min familj upprörd.
  • Falskt självförverkligande-kryphålet: Man lever bara en gång. Jag borde i alla fall testa. Livet är för kort för att inte leva lite. Jag borde ta tillvara på det här nu så att jag inte missar chansen (t.ex.att äta den här snabbmatsprodukten som bara finns en viss period).
  • Ett mynt-kryphålet (ett mynt gör inte någon skillnad men om du lägger på ett och ett till och ett till, blir det så småningom värdefullt): Det var så länge sedan jag jobbade på det där så det ger ingenting att göra det nu. Jag behöver inte säkerhetsbälte; hur stor är risken att jag hamnar i en olycka just i dag? Det gör ingenting att hoppa över en dag.

Köpa böckerna?

Ändra dina vanor genom tips från forskning. Vanans makt. Charles Duhigg. merstruktur.se

Om du köper någon av böckerna via mina länkar får jag en liten provision. Det hjälper mig att fortsätta hålla igång bloggen. Det kostar ingenting extra för dig.

På Bokus kan du köpa Vanans makt i bokform.

Den engelska originalversionen The Power of Habit finns också där ifall du föredrar det.

Better Than Before finns bland annat som pocket. Tyvärr finns den inte översatt till svenska än utan det är engelska som gäller.

Om du föredrar att lyssna finns The Power of Habit (den engelska originalversionen av Vanans makt) i ljud- och e-bokstjänsten Nextory. Jag lyssnade på ljudboken först och köpte sedan den fysiska boken.

På Nextory kan du också läsa den svenska översättningen som e-bok.

21 strategier för att etablera nya vanor från Gretchen Rubin. merstruktur.se

Strategier för att etablera nya vanor. merstruktur.se

Det senaste året har jag lyssnat på två fantastiska ljudböcker om vanor:

  • Vanans makt: Varför vi gör som vi gör och hur vi kan ändra på det av Charles Duhigg
  • Better Than Before: Mastering the Habits of Our Everyday Lives [Bättre än förut: Bemästra vanorna i våra dagliga liv] av Gretchen Rubin

Om du vill ha länkar till var du kan köpa böckerna kan du titta längst ner i detta blogginlägg.

Böckerna är helt olika men kompletterar varandra bra och jag är nu ännu mer fascinerad över hur vanor fungerar än tidigare. Här kan du läsa mitt blogginlägg om hur Charles Duhigg föreslår att man kan ändra en dålig vana.

Dagens blogginlägg ska utgå från Gretchen Rubins bok Better Than before [Bättre än förut] och ta upp några av de 21 strategier hon föreslår för att etablera en ny vana.

Olika strategier passar olika personer och ibland kan du ha glädje av att kombinera flera strategier för att lyckas med vanan. Läs igenom strategierna och fundera på vilken eller vilka som skulle kunna hjälpa dig att komma igång med den där vanan du önskar att du hade.

Här kan du läsa en sammanfattning från Rubin själv (men med en annan ordning på strategierna än hon har i boken och som jag använder här nedanför).

Innehåll

De första nio strategierna finns i detta blogginlägg och de resterande kommer i nästa blogginlägg.

Självkännedom
1. De fyra tendenserna
2. Distinktioner

Grundpelare
3. Hålla koll
4. Grund
5. Schemaläggning
6. Hållas ansvarig

Den bästa tiden att börja
7. Det första steget
8. Tomt blad
9. Blixtnedslaget

Längtan, enkelhet och ursäkter
10. Avstå
11. Smidighet
12. Besvärlighet
13. Skyddsåtgärder
14. Upptäcka kryphål
15. Distraktioner
16. Belöningar
17. Presenter
18. Para ihop

Unik, precis som alla andra
19. Tydlighet
20. Identitet
21. Andra människor

Självkännedom

1. De fyra tendenserna

Strategier för att etablera nya vanor. merstruktur.se

Gretchen Rubin har tagit fram ett ramverk med fyra personlighetstyper: upholder (upprätthållaren), questioner (ifrågasättaren), obliger (tillmötesgångaren) och rebel (rebellen). (Min översättning)

Att veta till vilken kategori man hör kan vara avgörande för att hitta strategier som fungerar för en i arbetet med att etablera en ny vana. Att upptäcka de här personlighetstyperna har varit otroligt viktigt för mig i att förstå mig själv och andra.

Jag ska försöka att snabbt sammanfatta vad varje personlighetstyp innebär och inom parentes skriver jag siffran på de strategier Gretchen Rubin främst rekommenderar för den personlighetstypen. Den som står först är viktigast. Längre ned i detta blogginlägg och i del 2 som snart kommer kan du läsa vad siffrorna står för.

Inre förväntningar kan t.ex. vara ett nyårslöfte eller en förväntan på sig själv.

Yttre förväntningar är sådant som andra har på en, t.ex. en jobbdeadline.

Upprätthållaren (5, 19, 3, 18)

Upprätthållaren har generellt lätt för att möta både inre och yttre förväntningar. Upprätthållaren gör det den har sagt att den ska göra och följer sina egna uppsatta mål men riskerar att bli dömande eller hålla lite väl hårt i sina principer och regler.

Ifrågasättaren (19, 3, 2, 14)

Ifrågasättaren motsätter sig yttre förväntningar men möter inre förväntningar. Det är viktigt att förstå varför för att göra någonting. Läser på och kan göra det mesta så länge den förstår varför men riskerar att hamna i att läsa på och ifrågasätta så mycket att den aldrig når ett beslut.

Tillmötesgångaren (6, 3, 21, 17)

Tillmötesgångaren har svårt att möta inre förväntningar men möter (i stort sett) alltid yttre förväntningar. Lyckas alltid möta jobbdeadlines i tid och hjälper andra men kan bli frustrerad över hur svårt det är att nå ett mål den har satt upp för sig själv.

Rebellen (20, 19, 11, 21)

Rebellen har svårt att möta både inre och yttre förväntningar. Rebellen sätter stor vikt vid frihet och tycker inte om för strikta ramar.

2. Distinktioner

Strategier för att etablera nya vanor. merstruktur.se

Förutom att komma fram till vilken av de fyra tendenserna du tillhör rekommenderar Rubin att fråga dig själv vilka andra distinktioner du kan sätta på dig själv. De här distinktionerna kan hjälpa dig att etablera vanor som håller för att de passar din personlighet.

Här är några exempel:

  • Morgonmänniska eller kvällsmänniska
  • Maratonlöpare, spurtare eller sista-minuten-jobbare
  • Avslutare eller påbörjare
  • Föredrar bekanta eller nya upplevelser
  • Föredrar stora steg eller små steg
  • En som hellre avstår helt eller en som hellre begränsar med måtta

Grundpelare

Strategier för att etablera nya vanor. merstruktur.se

Rubin menar att de följande fyra strategierna för att etablera nya vanor är de viktigaste, vanligaste och starkaste. I övrigt spelar inte rangordningen någon roll utan välj den strategi som passar bäst utifrån din personlighet och den vana du vill etablera.

3. Hålla koll

Strategier för att etablera nya vanor. merstruktur.se

Håll koll på vad du gör (och inte) som har att göra med den vana du vill etablera. Skriv upp varenda sak du handlar eller gör ett kryss i målkalendern när du har lyckats.

4. Grund

Strategier för att etablera nya vanor. merstruktur.se

Bygg upp självkontroll genom att stärka grunden. De här vanorna hindrar oss från att bli fysiskt och mentalt utmattade så att vår självdisciplin, ork och motivation blir lidande. Grunden består av att:

  • Sova
  • Röra på sig
  • Äta och dricka rätt
  • Leva i ett hem som inte är överbelamrat

5. Schemaläggning

Strategier för att etablera nya vanor. merstruktur.se

Det som står i kalendern är det som blir gjort. Skriv in det du ska göra i kalendern som om det vore ett viktigt jobbmöte.

6. Hållas ansvarig

Strategier för att etablera nya vanor. merstruktur.se

Om vi tror att någon ser på, håller koll, kommer vi att agera annorlunda. Be någon att hålla dig ansvarig eller boka in att göra vanan tillsammans med någon annan så kan ni hjälpas åt att förändra era liv till det bättra.

Den bästa tiden att börja

7. Det första steget

Strategier för att etablera nya vanor. merstruktur.se

Det är svårare att börja än att fortsätta. Ta det första steget eller de första stegen nu direkt. Om du inte kan göra det genast kan du åtminstone kombinera det med strategi nummer 5 och skriva in det i kalendern!

8. Tomt blad

Strategier för att etablera nya vanor. merstruktur.se

Utnyttja flytt, byte av jobb, nytt år, ny månad eller en ny vecka för att göra en nystart. Det är lättare att starta en ny vana när någonting förändras. Passa särskilt på när du gör en annan stor förändring som att flytta, byta jobb eller utöka familjen.

Du kan också använda det tomma bladet ännu snabbare. Ibland kan det vara lätt att tänka "Äh, den här dagen är redan förstörd så det spelar ingen roll om jag fortsätter äta skräpmat och godis resten av dagen. Jag kan vara duktig i morgon." men du skulle också kunna dela in dagen i fler delar och säga "Jag misslyckades på förmiddagen men eftermiddagen är ett tomt blad. Då ska jag vara duktig igen."

9. Blixtnedslaget

Strategier för att etablera nya vanor. merstruktur.se

Det här är svårt att räkna som en strategi eftersom det inte är något man kan styra över. Ibland går det lätt att starta en ny vana och som ett blixtnedslag kommer en stor livsförändring till stånd över en natt.

Rubin berättar hur det för henne hände när hon läste boken Why We Get Fat (Varför blir vi feta?) av Gary Taubes. Genast ändrade hon sina matvanor och har inte ätit socker, bröd, pasta m.m. sedan dess.

Det var de första 9 strategierna av Gretchen Rubins 21. Del 2 kan du läsa här! Vilken eller vilka strategier tycker du låter mest praktisk för dig? Skriv en kommentar så kan vi hjälpas åt att hålla dig ansvarig.

Köpa böckerna?

Strategier för att etablera nya vanor. merstruktur.se

Om du köper någon av böckerna via mina länkar får jag en liten provision. Det hjälper mig att fortsätta hålla igång bloggen. Det kostar ingenting extra för dig.

På Bokus kan du köpa Vanans makt i bokform.

Den engelska originalversionen The Power of Habit finns också där ifall du föredrar det.

Better Than Before finns bland annat som pocket. Tyvärr finns den inte översatt till svenska än utan det är engelska som gäller.

Om du föredrar att lyssna finns The Power of Habit (den engelska originalversionen av Vanans makt) i ljud- och e-bokstjänsten Nextory. Jag lyssnade på ljudboken först och köpte sedan den fysiska boken.

På Nextory kan du också läsa den svenska översättningen som e-bok.

Strategier för att etablera nya vanor. merstruktur.se

Min strukturförebild berättar om ekonomi och föräldraskap och hur aktiviteter med barn inte behöver vara dyra. merstruktur.se

För några veckor sedan kunde du läsa del 1 av min intervju med min strukturförebild och svärmor, Gudrun. Då delade jag hennes tips om rutiner, städning och samarbete men i dag vill jag ta upp hennes tankar om föräldraskap och ekonomi samt hur de två sakerna hör ihop.

Här kan du läsa del 1: Min strukturförebild berättar om rutiner, städning och samarbete.

Gudrun och hennes man Göran har fyra barn som nu är vuxna. När barnen växte upp var Gudrun hemma från att den äldste föddes till dess att den yngste var 4-5 år. Sammanlagt blev det tolv år. Det skiljer sig mycket från hur många föräldrar har det i dag, vilket är ett av de ämnen som jag och Gudrun samtalade om.

Att vara hemma med barnen så länge är för de flesta en svår ekonomisk fråga och det kräver en hel del eftertanke för att få det hela att gå ihop men som Gudrun säger "Ofta finns det lösningar. Det gäller bara att våga se dem."

Barn och föräldraskap

Att vara hemma med barnen

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Gudrun var hemma med barnen i 12 år i sträck från att den förste föddes till att den yngste var 4-5 år gammal och hon trivdes väldigt bra med det. Hon kommenterar också att det var vanligare på den tiden och kanske lättare eftersom många andra också var hemma.

Jag har stortrivts med att vara hemma. Jag har aldrig haft den där frustrationen om att få komma och jobba. Men det var vanligt att vara hemma då. Jag var inte ensam om det utan många var ju hemma. I dag kan det vara lite ensamt om man väljer det och är helt själv. Det gäller väl att hitta sammanhang eller någon annan som också väljer det.

Gudrun tar upp detta med att det brukar ses som en "kvinnofälla" att vara hemma eftersom det oftast är kvinnan som är hemma med barnen på det här sättet men hon tycker att det också borde värderas. Det kan finnas något positivt i att barnen inte behöver ryckas upp på morgonen eller stanna på fritids efter skolan.

Hon tycker att varje familj borde få möjligheten att avgöra hur de vill göra. När hon var hemma tjänade hon ungefär 45 kr per dag så det krävdes att Göran jobbade och att de tänkte efter kring ekonomin.

Allting har sin tid

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Gudrun ser att dagens småbarnsföräldrar lever ett stressigt liv när de ska vara duktiga på jobbet, arbeta mycket, klättra i karriärstegen, förverkliga sig själva, resa, ha egentid, ha partid "och så ska man någonstans klämma in de där barnen också". Hennes rekommendation är att låta var sak ha sin tid.

När barnen är små kanske man får dra ner sin tid på annat och satsa sin tid på dem. Jag upplever inte att jag har förlorat någonting på det.

När barnen var små lade de sin tid på barnen och Gudrun upplever inte att hon förlorade någonting på det. Däremot inser hon att det är lätt att säga så när hon levde i en tid då alla gjorde på samma sätt. Hon förstår att det är en utmaning att bryta det rådande mönstret.

Gudrun har också själv känt av nutidsfällan med mobiltelefonen. Ibland sitter Göran och pratar med henne medan hon tittar på sms och Facebook och till slut inser hon att han har tystnat. På samma sätt kan det vara med barnen:

Man tycker att man är med barnen och har barntid men man kanske gör något helt annat.

Relaterat: En glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare rutiner och planering

Egentid

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Hur var det med barntid kontra egentid då? Jag undrade hur Gudrun hittade tid att ladda sina batterier med fyra barn hemma och om det någonsin fanns barnfri tid.

Gudrun berättar att barnen oftast följde med på allt som föräldrarna gjorde. Det var en självklarhet att de skulle vara med och Gudrun säger att det var "ruggigt långt mellan gångerna" då alla barnen var någon annanstans, t.ex. hos morföräldrarna.

På den tiden var det också naturligt att barn alltid kunde följa med på exempelvis bröllop, vilket inte är en självklarhet nu. Det mesta var barnvänligt och barnanpassat så det var inte något medvetet val att ta med barnen eller inte.

Jag har inte saknat den där egentiden för den tycker jag har funnits.

Trots det har inte Gudrun saknat egentiden utan tycker att hon har haft den. När barnen var små och gick till sängs vid sju hade hon egentid efter det. Då fanns det inga mobiler och var inte så mycket på TV:n så hon satt ofta med ett handarbete eller en bok.

Ibland åkte Göran iväg på en fisketur eller en kurs medan hon var hemma och ibland gick hon en kurs eller tog promenader när Göran var hemma med barnen.

Jag har inte haft behov av att ha egentid som var lång eller innehöll något väldigt speciellt utan har tagit vara på stunderna. Jag har tyckt om att gå i skogen och plocka bär eller svamp och det har de [barnen] följt med på. Det har varit jättekul och en rekreation varje gång.

När de fick sitt andra barn valde hon att stiga upp en halvtimme innan det första barnet vaknade för att ge barn nummer två mat i lugn och ro i stället för att ha båda barnen i gång samtidigt.

Ofta finns det lösningar. Det gäller bara att våga se dem.

Barnens ansvarsområden

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Gudrun och Göran har fyra barn som nu är vuxna och utflyttade. När barnen växte upp skulle de hjälpa till med städningen, t.ex. att plocka ihop sina leksaker till en början och sedan städa sina rum och hjälpa till på en del allmänna ytor när de blev lite äldre. I tonåren fick de börja städa toaletter. Under en period hade exempelvis de två äldre barnen gemensamt ansvar för att sköta om en toalett på nedervåningen där de hade sina rum.

Vad gäller tvätt har barnen ibland hjälpt till med lakan och delvis sina egna kläder men för det mesta har Gudrun skött den delen själv och tyckt att det har varit praktiskt. Hon tvättade varje dag och det var såklart mycket tvätt med sex personer i familjen men det fungerade för henne.

Att få barnen intresserade av matlagning gick däremot inte särskilt bra:

Det fanns inget intresse, som jag upplevde det, hos någon och det kan ha berott på sättet vi försökte få dem intresserade men jag valde att inte ta den striden. Man måste välja sina strider så vissa saker kanske jag kände att det var mer viktigt att ta en strid med sina barn om.

Gudrun funderar på om det har inverkan på barnen nu när de är äldre men säger att det oftast går att lära sig ändå, exempelvis genom att läsa recept, och som fru till ett av Gudruns barn kan jag intyga att det inte behöver vara någon fara. Min man har inga problem med att laga mat i dag utan är faktiskt riktigt bra på det.

Att välja sina strider är nog något som alla föräldrar får uppleva och jag tror att det är viktigt att göra det. Allt behöver inte bli precis som man har tänkt sig utan man får prioritera det som känns viktigast. Det gäller också ekonomin.

Relaterat: Mer struktur för barn

Ekonomi

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Eftersom Gudrun och Göran fick barn tidigt hade de ingen vana av att leva slösaktigt utan tänkte alltid igenom inköp och utgifter. Flera av de idéerna har levt kvar även om de nu har två inkomster och barnen är utflyttade.

Förr hade vi mycket kostnader med resor och lägre löner. Vi fick barn ganska tidigt så vi vande oss aldrig med att leva slösigt. Vi har alltid haft de där filterglasögonen att ”vi behöver inte det där, vi klarar oss utan”.

Aktiviteter med barnen på låg budget

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Gudrun har ibland beklagat sig för barnen att de aldrig åkte på några långa semesterresor men då har hon fått till svar att de gjorde många andra saker tillsammans och det är de minnena de bär med sig. De åkte på utflykter, grillade korv, eldade, fiskade eller fikade i en snödriva på gården.

Barnen längtar efter att vara tillsammans med sina föräldrar och det kan man göra genom att följas ut i skogen och titta på pinnar eller djur eller sitta ute med saft och kex.

Man kan också kombinera vissa jobb med att ha aktiviteter tillsammans med barnen. Gudrun berättar att hon under en period hade som jobb att läsa av elmätare och då tog med sig barnen och en ordentlig fikakorg. Hon besökte några fastigheter medan barnen väntade i bilen och lyssnade på något kassettband och ibland stannade de och fikade tillsammans. Då och då fick barnen följa med och springa till någon stuga där elmätaren skulle läsas av.

Det var också populärt hos barnen att gemensamt samla ihop pengar till en ny mikrovågsugn eller VHS-spelare genom att plocka bär tillsammans.

Detaljerade kassaböcker

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

För att hålla koll på ekonomin förde de detaljerade kassaböcker där de skrev upp allt de lade pengar på, t.ex. mat, hemmet, försäkringar, kläder, osv. och det var något Gudrun hade fått med sig från sina föräldrar när hon flyttade hemifrån:

Det blev jag lärd av mamma och pappa när jag började gymnasiet och flyttade till egen lägenhet för första gången. Jag glömmer aldrig att i cafeterian på skolan hade de en kaffeautomat där man kunde köpa godis eller en kaka och där hade de små förpackningar med biskvier.

Jag var så svag för biskvier så jag köpte en biskvi på eftermiddagen och när jag kom hem skulle jag skriva in den och jag skrev in den nästa dag och nästa dag och det blev till slut så irriterande att jag hade den där återkommande godbiten att jag slutade med den.

Gudrun poängterar att de små inköpen kan vara luriga och att det är nyttigt att anteckna allt man lägger pengar på för att få upp ögonen för de onödiga utgifterna som efter ett tag kan växa sig ganska stora.

Relaterat: Mer struktur på din ekonomi med automatiska överföringar

Varför vill jag ha det?

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Ibland faller Gudrun in i att tänka att de inte har det nog fint eller inte bjuder andra tillräckligt mycket och det är lätt hänt att köpa någonting bara för att andra har det. Då är det viktigt att tänka på att vi lever med olika förutsättningar, olika inkomstnivåer och olika livsförhållanden. Det kan också handla om skilda prioriteringar.

Man kan inte jämföra sig med andra och tro att man ska ha det likadant. Dessutom kanske man upplever att andra har jättefin bil men de kanske har valt bort någonting annat eller har det jobbigt på något annat vis som man inte vet om.

Behöver jag det nu?

Ett knep som Gudrun tipsar om som de har nyttjat länge och fortfarande håller sig till är att fråga sig själv om man behöver det här just nu eller om man kan vänta lite grann.

Genom att skjuta på ett inköp kan man inse att man egentligen inte behöver det eller förskjuta kostnaden lite om man kommer fram till att det faktiskt är ett klokt köp. Det kan också förhindra att man handlar för mycket när lönen precis har kommit:

Vi åker aldrig och tokhandlar när vi har fått lön för att vi har fått lön utan vi handlar när vi behöver det och vissa saker kanske man får skjuta på eller avstå ifrån.

Det ska synas på kontot direkt

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Ett annat råd som de lever efter är att utgifter ska synas på kontot direkt. De undviker med andra ord kreditkort och avbetalningar för att inte riskera att sakna pengar på kontot när någonting ska betalas.

Det ska inte komma som en överraskning någon månad senare att ”Ojdå, men jag har ju inte pengar till det här.”

Flera olika konton

När lönen kommer förs pengar automatiskt över till olika sparkonton:

  • Resekonto (för att åka och hälsa på barnen)
  • Bilkonto (för att köpa, sälja och rusta upp bilar)
  • Huskonto (för huslån och fasta avgifter, t.ex. försäkring)
  • Allkonto (för löpande månadskostnader/räkningar)

Gudrun berättar att de har startat reskontot på senare år för att slippa känna "har vi råd?" utan kunna ta därifrån allteftersom det fylls på. Summan för vad de sparar där har de räknat ut genom att slå ihop vad det skulle kosta att göra resan två gånger per år och sedan dela det på årets månader.

Hon erkänner att det kommer månader då de inte har råd att spara till resorna och då kan de behöva ta tillbaka de pengarna den månaden.

I övrigt är summorna inte baserade på något särskilt utan fördelade utifrån en summa som de tycker känns lämplig utifrån vad det sammanlagt blir på ett år. De vill exempelvis känna sig trygga med att de har råd att köpa ett nytt kylskåp ifall det gamla går sönder.

Relaterat: Mer struktur på lån och sparande

Sammanfattning

Äntligen fick jag pressa ur massvis med goda råd från Gudrun och jag rekommenderar verkligen dig att prata med dina förebilder! Du kanske behöver tjata några gånger för de tror kanske inte att de gör något speciellt men det finns mycket att lära av andra.

Här kommer en snabb sammanfattning av Gudruns råd:

  1. Plocka upp det du ser
  2. Gå aldrig tomhänt
  3. Gör det direkt
  4. Städa toaletterna varje vecka
  5. Ta övrig städning när behovet syns
  6. Diska ur krukor innan de ställs bort
  7. Städa ur soptunnorna innan det blir kallt ute
  8. Anpassa ambitionsnivån efter livs- och familjesituation
  9. Hjälps åt
  10. Låt allt ha sin tid
  11. Våga se lösningarna
  12. Välj dina strider
  13. Aktiviteter med barnen behöver inte vara dyra
  14. Skriv upp allt i en kassabok
  15. Basera inte inköp på vad andra har
  16. Skjut upp inköp
  17. Utgifter ska synas på kontot direkt
  18. Ha flera olika sparkonton

(De nio första kan du läsa mer om i del 1)

Min strukturförebild berättar om ekonomi och föräldraskap och hur aktiviteter med barn inte behöver vara dyra. merstruktur.se