Den här hösten har varit annorlunda här på Mer struktur för mycket av tiden har lagts på att förbereda en podcast om struktur - Strukturpodden! Äntligen kan jag berätta om den för dig!
Vad är en podcast?
En podcast är ungefär som ett radioprogram men du kan lyssna på det när du vill, via en telefon, surfplatta eller dator.
Vilka är inblandade?
Jag, Erika Norberg, som driver merstruktur.se är en av de två värdarna.
Om allt går som det ska släpps det första avsnittet måndag 21 oktober 2019 och sedan kommer det ett nytt avsnitt varannan måndag.
Vad kommer Strukturpodden att handla om?
Vi kommer att samtala om vad som har hjälpt oss att få mer struktur i våra liv, alltifrån smarta rutiner i hemmet till genomtänkta uppgiftsstrategier på jobbet.
I varje avsnitt pratar vi om ett ämne (t.ex. hinder för att komma igång, rensning eller hur man kan få med andra på strukturtåget), ger tips på hur man kan tänka för att göra en bra situation ännu bättre och föreslår ett enkelt steg du kan ta den kommande veckan för att få mer struktur i ditt liv.
Hur gör jag för att lyssna?
Det lättaste sättet är att prenumerera i en podcastapp, t.ex. Spotify, Apple Podcasts, Podcast Addict, Stitcher eller Podkicker. (Skriv gärna en kommentar om vilken app du rekommenderar!) Själv använder jag Podcast Addict.
Där kan du söka på Strukturpodden och välja att prenumerera eller ladda ner ett avsnitt (när det finns ett avsnitt att ladda hem).
Det är helt gratis att lyssna.
Hur kan jag få veta mer?
Gå in på strukturpodden.se eller följ Strukturpodden på sociala medier. På strukturpodden.se kan du fylla i din e-postadress och få uppdateringar när det finns ett nytt avsnitt att ladda hem.
Där kan du också skicka in frågor om det är något du vill att vi ska ta upp i podcasten!
Kalendern sträcker sig från 1 januari 2020 till 31 december 2020.
OBS! DETTA ÄR EN FÖRHANDSBESTÄLLNING. Kalendrar beställda senast 27 oktober skickas under första halvan av november. Senare beställningar skickas så snart som möjligt efter det.
Läs till slutet av detta blogginlägg om du vill köpa videokursen om planering billigare samtidigt som du beställer kalendern.
Behöver du en kalender redan nu?
I samband med att förhandsbeställningen öppnar för Strukturkalendern 2020 rear vi ut Strukturkalendern 2019-2020. Den kalendern sträcker sig från 1 juli 2019 till 30 juni 2020 så du har fortfarande mycket kalender kvar.
Strukturkalendern är en ovanlig kalender på så sätt att den framförallt syftar till att vara en plats där du kan samla alla dina att-göra-listor så att ingenting viktigt glöms bort. Den har också en naturlig plats för att hålla koll på att du följer de vanor eller återkommande att-göra-punkter som du har i ditt liv.
I den här versionen finns det flera uppdateringar som jag tror kommer att göra kalendern ännu bättre.
Rejälare spiralbindning och mer plats bredvid den
I de senaste versionerna av Strukturkalendern har det varit en rejälare spiralbindning än i de första versionerna men det har gjort att utrymmet mellan bindningen och skrivraderna har varit något trångt. Det har åtgärdats till den här versionen.
Förbättrad veckovy
I stället för att ha lördag och söndag bredvid varandra på vänstersidan har de nu fått lika stort utrymme som vardagarna men till höger. Nedanför lördag och söndag finns att-göra-listan för veckan som är lite kortare än tidigare. Skrivrutan som t.ex. är perfekt storlek för små post-it-lappar (5 x 5 cm) sitter nu till vänster.
I Strukturkalendern finns det 53 veckoöversikter för dagliga och veckovisa att-göra-punkter.
Det blir nu en tydligare uppdelning mellan vardag och helg och du får gott om utrymme att även skriva upp vad du vill göra under helgen.
Förbättrad målplanering
Många upplevde målplaneringen som svår och skrämmande. Det kändes svårt att hålla sig till fyra mål och att välja vilka mål man skulle ha. Därför har den nya versionen av målkalendern en avdelning för att spåna drömmar och sedan mer utrymme för att göra om de drömmarna till mål.
Plats att spåna drömmar inom olika områden. Inga regler, bara idéer!Hjälp att koka ner drömmarna till mål på 5 år, 1 år, 1 månad och slutligen en vana som du kan skriva in i din målkalender. I Strukturkalendern finns det två uppslag som detta, vilket innebär att du har plats för 12 olika mål, som du i sin tur naturligt delar upp i delmål.
Ihopslagna månadslistor
Så vitt jag förstår blir inte månadslistorna använda särskilt mycket och jag tycker själv att det är svårt att komma ihåg att titta där. Det som måste bli gjort skriver jag alltid in på en daglista för att inte missa något. Därför är månadslistorna nerkortade och samlade på en praktisk översiktssida.
Översiktskalendrar
Det här fanns redan i Strukturkalendern 2019 men det här är den första läsårskalendern som har det, nämligen översiktskalendrar för året. Det kommer att vara en översiktskalender för läsåret 2019-2020 och en för 2020-2021, dvs. inte kalenderåren som det du ser på bilden här nedanför.
Övrigt innehåll
Målkalender
Efter att du har gjort din målplanering i början av kalendern passar det bra att föra in det du har skrivit under vana i målplaneringen i din målkalender för att hålla koll på att du gör det du behöver för att förverkliga dina drömmar och nå dina mål.
Eftersom månadslistorna är ihopslagna blir det nu två målkalendrar på varje uppslag, vilket kan göra det lättare att jämföra månad till månad när du vill se vad du ska satsa extra mycket på nästa månad.
I videokursen berättar jag om de olika delarna i Strukturkalendern och hur du kan använda den för att få mer struktur på ditt liv, nå dina mål och förhindra att uppgifter faller mellan stolarna.
Om du beställer Strukturkalendern eller Strukturpaketet samtidigt som du köper videokursen kan du få 100 kr rabatt med rabattkoden PLANERA100.
OBS! Videokursen utgår ifrån den tidigare versionen av kalendern så målplaneringen är förändrad men mycket går fortfarande att använda. Om det kommer en uppdaterad version av videokursen kommer du som har köpt den här versionen att få gratis tillgång till den uppdaterade.
Förhandsbeställning
Detta är en förhandsbeställning. Kalendrar beställda från och med nu fram till 27 oktober skickas under första halvan av november. Senare beställningar skickas så snart som möjligt efter det.
Om du vill vara säker på att få kalendern så tidigt som möjligt bör du alltså beställa senast 27 oktober.
I början av 2015 firade den 24-åriga Matsuri Takahashi att hon fått drömjobbet på en japansk reklambyrå. Åtta månader senare var hon död. De sista månaderna i livet jobbade Matsuri över 105 övertidstimmar per månad (!) och sov bara två timmar per natt. På juldagen orkade hon inte mer och tog livet av sig.
Den här sortens tragedi är så vanlig i Japan att de har ett verb för att ”jobba ihjäl sig”, nämligen karoshi. I Sverige är händelseförloppen sällan lika dramatiska eller uppmärksammade som Matsuri Takahashis fall, men läget är allvarligt.
Jobbstress är dödligt
Stressrelaterade sjukdomar har fördubblats de senaste tio
åren i Sverige, vilket slagit hårdast mot kvinnor inom vård, skola och omsorg.
Men även om du undgår en sjukskrivning, så ökar din dödlighet av stress på
jobbet (enligt forskning från Stanford och Harvard som publicerats i Behavioral
Science & Policy).
>> Att jobba övertid höjer din dödlighet med uppemot
20 procent. Om du jobbar 55 timmar i veckan istället för 40 timmar löper du hög
risk att dö betydligt tidigare.
>> Några faktorer som skadar din hälsa är
att jobba för många timmar
skiftarbete
konflikter med familjen om arbetet
för höga krav på jobbet
att sakna inflytande över arbetet
Och innerst inne vet vi alla sanningen. På dödsbädden kommer ingen säga ”åh, vad jag önskar att jag hade jobbat mer”. Samtidigt kan många av oss erkänna oss skyldiga till att jobba för mycket. Ibland beror det på att jobbet är inkräktande, ibland är vi hemligt förtjusta i rollen som jobbmartyrer.
Här kommer tips och råd för att bättre balansera jobb och
fritid.
Jobb: oväntat beroendeframkallande
Vi människor vill vara till nytta och värde, det är lätt
att njuta av känslan att vara duktig. De flesta vet att alkohol, mat, sex och
numera mobilen triggar hjärnans belöningssystem, men även ditt jobb kan skapa
precis samma effekt. Här är några typiska tecken på att du blivit
arbetsnarkoman:
>> Du känner jobbabstinens på kvällar, helger och
under semestern – om du jobbar några timmar känns det bättre.
>> När du upplever jobbiga känslor brukar du gärna
slukas upp av arbetet för att glömma obehaget.
>> Jobbet går oftast före familjen, vännerna och
fritidsintressen.
>> Du älskar bekräftelsen du får i form av högre
lön, ryggdunkningar och befordringar.
>> Om du inte är produktiv känner du dig osäker, så
du ökar arbetsmängden för att känna välbehag.
Arbetsnarkomaner har ofta en gemensam nämnare: den
underliggande drivkraften är låg självkänsla. Istället för villkorslös kärlek
under barnaåren kanske du bara fick beröm när du var duktig. Därför använder du
jobbet för att bevisa ditt människovärde, men sanningen är att ditt värde inte
avgörs av din position på arbetsmarknaden. Fråga din familj eller dina bästa
vänner, så kommer du få en mer nyanserad bild.
Och missa inte lästipsen längst ner på sidan, som hjälper
dig stärka självkänslan och vara vänligare mot dig själv.
Mindre jobb med bra rutiner
Är du redo att skrida till handling för en bättre balans mellan jobb och fritid? Ta gärna fram anteckningsblock och penna. Fundera sedan på vilket pris du betalar för arbetssituationen du har just nu. Ledtråd: de vanligaste offerlammen är hälsa och relationer.
Du blir som du umgås
Du blir som du umgås. Runt många svenska fikabord skryter arbetsmartyrer (med illa dold förtjusning) om fulltecknade kalendrar; det anses fint att vara överbelastad. Därför är det viktigt att skaffa positiva förebilder, det finns gott om människor som gör ett utmärkt jobb utan att förstöra hälsa eller relationer. Jämför med en negativ förebild, kanske känner du någon som hamnat i sjukskrivning eller skilsmässa till följd av arbetsmängden.
Odla andra intressen
Minska risken för att göra jobbet till hela din identitet genom att odla vänskap och intressen som inte har med ditt jobb att göra. När du har en matlagningskurs, träningsgrupp eller teaterföreställning att se fram emot är det lättare att säga nej och stämpla ut i tid.
Arbeta effektivt när du arbetar
Handen på hjärtat. Kanske beror din arbetsmängd på att du slösar bort många timmar på jobbet? Vad bra att du är här! Mer struktur är en kunskapsbank som hjälper dig öka din produktivitet och effektivitet, vilket i sin tur leder till att du undviker övertidstimmarna. Det ger bättre mående, bättre energi och bättre idéer. Spana t.ex. in den här checklistan eller 3 tips för att fokusera.
Ta hjälp högre upp
Fritidsintressen, gränsdragningar och produktivitetsknep i all ära, på många arbetsplatser är man maktlös. När chefen har kniven mot din strupe, så att balans mellan arbete och fritid är omöjligt, är det dags att ta hjälp utifrån. Det är arbetsgivarens skyldighet att arbetsmiljön inte är skadlig för dig. Om du inte får gehör hos chefen, kontakta arbetsmiljöombudet. Om det inte finns en på arbetsplatsen så finns lokala och regionala ombud.
Och du – tveka inte att byta jobb om du mår dåligt på
arbetsplatsen.
Få perspektiv på livet
Det är vanligt att livsperspektiven kommer i form av
trauma. Allvarliga sjukdomar, olyckor och dödsfall hjälper dig inse att livet
är för kort och värdefullt för att dedikeras till arbetet.
Kanske är det så att du varit förskonad från bryska påminnelser om livets förgänglighet, och att starka försvarsmekanismer hindrar dig från att själv skåda döden i vitögat. Misströsta inte, det finns lindrigare sätt att få perspektiv på ditt arbetsliv. Testa att ifrågasätta själva normen om att tillbringa minst hälften av dygnets vakna timmar med att jobba.
>> 40 timmars arbetsvecka är oförändrad norm i Sverige sedan 1901.
På 70-talet blev fyra
semesterveckor fem, men nu har arbetstiden stått stilla i 50 år.
I exempelvis Frankrike är arbetsveckan 35 timmar.
>> Historieforskarna har sett att jägare-samlare
jobbade fem timmar per dag. De svenska försöken med sex timmars arbetsdag visar
strålande resultat för välmående och produktivitet.
>> Tänk på det orättvisa i att vi ofta jobbar ihjäl
oss för att möta vinstkrav som gynnar pyramidens topp.
Gör istället allt det där du drömt om. Kanske vill du vara
en mer närvarande förälder, träna tre gånger i veckan, bestiga Kilimanjaro,
lära dig spela piano eller plöja tre pocketböcker i veckan.
Det är okej att älska ditt jobb – men det ska inte vara
det viktigaste du har i livet. Lycka till!
Mer läsning
Att stärka självkänslan hjälper dig att säga nej och sluta
med arbetsnarkomanin. Här är
strategierna som faktiskt fungerar (artikeln är på engelska).
Ducka för övertidstimmarna genom att minska dötiden på
jobbet, läs tidigare inlägg om
produktivitetsknep.
Om du är en bokmal som vill syna din relation till jobbet,
läs romanerna Meningen med hela skiten av Nina Åkestam och Bränn alla
broar av Siri Helle.
Den högpresterande perfektionisten kan bekanta sig med
forskaren och föreläsaren Brené Brown, läs Våga vara operfekt eller se
hennes Netflixdokumentär The Call to Change.
Du som känner att stressmonstret hänger över dig i läsande
stund, här får du strategier
som ger dig andrum.
Om du tänker ”ja det här var ju bra idéer, men jag ska först bara uppnå X, sen kan jag bli lycklig”, se denna korta föreläsning. Svenska undertexter finns.
Och har det redan gått för långt för dig eller någon i din närhet - läs då detta tidigare inlägg om hur du kan hjälpa dig själv eller någon närstående att komma tillbaka från utbrändheten.
Tvåbarnspappan André Kikuchi flyttade nyligen och flytten fick honom att tänka på hur han förändrat sitt liv de senaste åren. Minimalism, Konmari och Mer struktur-bloggen nämnde han i ett Facebookinlägg som några inspirationskällor och lade på slutet till att han gärna skulle dela med sig av det som har hjälpt honom ifall någon skulle vara intresserad.
Jag tänkte direkt att det var något jag skulle vilja veta mer om, dels för att han nämnde just den här sidan (Mer struktur), dels för att jag alltid vill bli bättre och få min vardag att flyta på smidigare. Därför frågade jag André om han skulle kunna tänka sig att skriva ihop ett blogginlägg och till min förtjusning svarade han ja!
Nu lämnar jag över till André:
Du som läser detta har kommit en bra bit på väg. Grattis du har ju hittat hit. Det räcker dock inte med att läsa detta inlägg. Du bör, för att komma någonvart, också börja följa tipsen.
För några år sedan fanns inte nedanstående punkter i mitt medvetande, inte ens som ett dåligt samvete, medan de nu finns där varje dag. Även om jag inte är klar så kan jag efter två år se en enorm skillnad på mitt sätt att leva. Jag hoppas att någon av punkterna även kan hjälpa dig.
Grundidéerna
Grundidéerna är att du skall:
Veta vad du har och varför du har kvar din pryl. Gå igenom allt och spara så mycket du vill. Använd alltid följande kategorier: spara, slänga, skänka, sälja.
Veta var varje pryl finns. Tänk att varje pryl har sitt hem där den alltid bor. När du använt eller flyttat något, låt den få återvända till sitt hem.
Hålla i varje sak endast en gång. Har du exempelvis en tröja i handen, så undvik att tänka att du ska lägga in den senare. Håller du sakerna endast en gång och lägger den i sitt hem bildas inga högar, och därmed inget dåligt samvete. Det blir dessutom lättare att städa.
Använda det du har. Rensa bort det du aldrig använder. Vi har alltför mycket bra-att-ha saker vi aldrig använder.
Stoppa inflödet. Säg nej till gratisprodukter du inte använder, se till att den mesta posten är digital (oavsett ska du alltid öppna all post som inkommer).
Göra uppgiften direkt om det tar mindre än 2 minuter. Märk vad mycket du kan få gjort på två minuter, du kommer bli förvånad. Är en uppgift tråkig, så ta tid och upptäck att den inte tog så lång tid som du kanske trodde.
Alltid hålla något i handen när du är på väg någonstans. Hos oss som barnfamilj finns alltid saker utspridda och istället för att kliva över dem tar jag upp dem och lägger in i respektive hem.
Så en kontrollfråga: Var bor din stjärnskruvmejsel, din smörkniv, dina arbetsskor, dina fleecehandskar, din pincett?
Nu börjar vi.
Tips utifrån område
Börja med något av följande områden: Garderoben,
verktygslådan, bilen, badrummet eller köket.
Samla ihop alla dina olika saker i olika högar. Kanske upptäcker du att du har 14 smörknivar, 16 par skor, 4 stjärnskruvmejslar av samma storlek. Fundera sedan om du behöver det du samlat ihop?
Garderoben
Rensa ut alla kläder som du inte använder. Rensa ut det som du inte trivs i. Lär dig sedan att vika återstående plagg med någon bra metod som skapar utrymme och översikt. Jag har följt Konmari-metoden men det finns även andra tips.
Jag vet att jag har 14 par kalsonger jag trivs i, 16 skjortor jag vill använda, 14 par strumpor utan hål. Efter tvätt viker jag efter samma princip varje gång och eftersom varje socka har sin plats är det lätt att se var den hör hemma.
Vilka saker behöver du? Själv har jag en säkerhetsrakhyvel av bättre märke, rakblad, en nagelsax, en pincett, en tandborste, tandkräm, en flaska olivolja (hjälper mot torr hud), en deodorant, en flaska äppelcidervinäger som balsam, en hårdtvål för hår och kropp och ett par öronproppar vid resa. Allt får plats i en liten necessär.
Verktygslådan
Beroende på boendeform kan verktygslådan se lite olika ut. Se till att du har bra saker som fungerar när du behöver dem. Bor du i lägenhet kan ni vara flera som delar verktyg mellan varandra. Här finns utrymme och ekonomi att tjäna.
Bilen
Gå igenom alla fack och gömmor.
Rensa ut det du vet att du aldrig använder.
Skaffa några tygpåsar i olika storlekar till inköp.
Införskaffa ett nödkit vid stopp på vintern.
Ha en lite påse för skräp så du samlar alla på ett ställe och inte lite här och var.
Släng alla pennor som kan vara bra att ha och skaffa en penna som tål såväl värme som kyla.
Köket
Se till att ha ett skafferi, kyl, frys där du har översikt. Vi har provat att månadshandla för att minska på onödiga inköp och få ett överflöd på mat. Gör matlådor att frysa in vid varje måltid du lagar mat. Du får då ett varierat matutbud att välja bland i stressade situationer. Vi återanvänder plastpåsar, disktrasor och glasburkar. Se över om det är möjligt att minska inflödet av plast och kartong genom att handla smart i din butik.
Arbetsplatsen
Använd om möjligt samma principer. Stoppa inflödet. Har du ett skrivbord så se till att ha allt du behöver inom räckhåll. Samla inga högar eftersom du bara håller i varje sak en gång. Ha 5 uppgifter/dag och flytta över uppgiften som inte blev klar som nr 1 dag två.
Skaffa mobilfria zoner i hemmet som alla följer. Påminn och hjälp varandra. Sovrummet och köksbordet är exempel på sådana zoner. Stäng av sociala medier samma tid varje dag. Ha en bestämd läggdagstid.
Hälsa
Försök att varje dag få ut något av följande tre:
fysisk aktivitet 20-30 minuter
minst 7 timmar sömn
att finnas med i ett socialt (icke internetbaserat) sammanhang.
Jag tycker att det är roligt att göra det lilla extra när vi får gäster, speciellt när vi får övernattande gäster. Därför har jag samlat några av de saker jag försöker tänka på för att få mina gäster att känna sig välkomna och bekväma.
Känn dig inte tvingad att göra allt (eller något av) det här om du inte vill men ta gärna inspiration om du tycker att det känns roligt och du har möjlighet.
En god natts sömn
Bäddat
Jag är verkligen ingen kvällsmänniska så jag uppskattar när det är bäddat och klart när jag ska gå och lägga mig men om du inte hinner bädda kan du gärna se till att det finns påslakan, örngott, lakan, täcken och kuddar i rummet där personen ska sova.
Bonus: Choklad på kudden!
Handdukar/badlakan tillgängligt
Lägg också fram handdukar/badlakan eller visa var det finns så att gästerna kan duscha när de vill utan att behöva fråga. De kanske vill duscha innan du har vaknat.
Uppstigning
Kom gärna överens om en tid då ni ska vakna eller kom överens om att det är fritt att stiga upp och ta frukost när man vill. Ju mindre avslappnade gästerna är hos er, desto tydligare bör överenskommelserna vara.
Varmare och kallare
Ha alternativ i närheten av gästsängen så att det är lätt för gästerna att ta en extra filt om det är kallt eller starta en fläkt om det är varmt.
Flera kuddalternativ
Jag har nackbekymmer och de blir ofta värre när jag sover på andra ställen där jag inte har min egen kudde. (Jag borde förmodligen ta med en när jag har möjlighet.) Därför tycker jag om att ge mina gäster flera alternativ på kuddar, åtminstone en extra.
Mörker och ljus
Oavsett om du har ett dedikerat gästrum eller om gästerna får sova på golvet eller soffan tror jag att de flesta uppskattar att kunna ha det mörkt när de sover. Gör det möjligt att mörklägga rummet och/eller köp in några sovmasker att ha i gästrummet. För ljus kan du gärna ha någon läslampa eller mindre lampa i närheten av sängen.
Laddning
Nuförtiden vill de flesta kunna ladda mobiler m.m. så se till att det finns gott om uttag eller ett förgreningsuttag i gästrummet. Många uppskattar om det här finns i närheten av sängen. En bonus är om du också har några reservladdare i gästrummet så att de kan ladda även om de har glömt sina egna laddare.
Mätt och glad
Frukost
Fråga gärna gästerna vad de brukar äta till frukost innan de kommer och se till att du har koll på eventuella allergier. Se sedan till att det finns hemma när ni går och lägger er så att ingen behöver åka till affären på tom mage.
Ett bra standardutbud:
fil/yoghurt
flingor/müsli
bröd (gärna både mjukt och hårt, men om du väljer det ena tror jag att de flesta vill ha mjukt)
smör
ost
skinka/kalkon
kaffe och te
Bonus:
ägg och kaviar
gröt
juice
skivad gurka och/eller paprika
frukt (hel eller i lämpliga portionsbitar)
smoothies
Har jag glömt något? Skriv gärna en kommentar!
Frukt/mellanmål
Se till att dina gäster inte behöver gå hungriga under dagen. Ha frukt framme och gör det tydligt att de får ta när de vill. Ta gärna en frukt när de ser så att de vågar. Du kan också ha frukt/godis/bars/kakor i gästrummet så att de kan känna sig fria att äta utan att någon ser. Vattenflaskor eller tillbringare och glas kan också vara en idé.
Mattider
Olika familjer är vana vid olika mattider och det är en bra idé att komma överens med gästerna om vilka tider ni ska äta eller åtminstone informera om när ni brukar äta. Om någon av familjerna har barn brukar det vara enklast att anpassa efter den familjens tider så att inte barnens rutiner rubbas för mycket.
Glöm inte kaffet!
Om du, liksom jag, inte brukar dricka kaffe är det viktigt att tänka på att det finns för dina gäster ifall de är kaffedrickare. Det kan vara värt att investera i en kaffepress så att du enkelt kan göra några koppar utan att behöva ha en hel kaffeberedare som nästan aldrig används. Frystorkat kaffe brukar inte vara populärt. Kom också ihåg att ha någon form av mjölk hemma ifall gästerna vill ha det till kaffet.
Kom ihåg att fråga då och då om de vill ha kaffe. Många kaffedrickare vill ha det till frukost, någon gång under dagen och efter middagen. De vill ofta ha en kaka till.
Om du är kaffedrickare kan du tänka på att det inte är säkert att alla är det eller att alla vill ha kaffe på eftermiddagen eller kvällen. Ha gärna te hemma också. För kvällstid kan det vara bra att tänka på att rött te (rooibos) är utan koffein/tein. Bli inte heller förskräckt om det är någon som varken dricker kaffe eller te.
Aktivera mig (lagom)
Det finns olika anledningar till att få besök. Ibland handlar det om att det är billigare än att bo på hotell så de bor hos dig även om de inte har så mycket tid att träffa just dig. Andra gånger handlar det om att tillbringa tid med dig.
Oavsett tycker jag att det är bra att ha någon idé på vad som skulle passa att göra ifall gästerna vill aktiveras. Ha gärna något alternativ att göra inomhus och något utomhus.
Jag vill dock sätta en varningsetikett på detta eftersom det lätt kan bli för mycket. Du behöver inte ha varje minut uppstyrd och planerad utan lämna utrymme för gästerna att påverka, vila och prata samt för spontana idéer.
Exempel på aktiviteter:
Brädspel/kortspel
Besöka en känd, vacker eller rolig plats/byggnad i närheten
Aktiviteter som bad, utflykt, escape room, Boda Borg, guidad tur osv.
Tidningar/böcker att läsa (passar bra att lägga i gästkorgen som du kan läsa mer om nedan)
Turistbyrån i din kommun eller kommunens hemsida har ofta tips på aktiviteter och besöksmål.
Det lilla extra
Wifi-lösenordet
Gästerna kommer förmodligen att vara intresserade av lösenordet till wifi-nätverket så om du vill vara förutseende kan du ge det till dem innan de hinner fråga. Du kan t.ex. skriva det på ett papper som finns i gästrummet, rama in det, skriva in det i välkomsthäftet (se nedan) eller helt enkelt förmedla det muntligt eller skriva in det i deras enheter.
För den som är teknisk går det att göra ett specifikt gästnätverk eller till och med göra ett nätverk som har samma namn och lösenord som gästernas hemnätverk (ifall duhar varit där och/eller känner till det) så att enheterna ansluter automatiskt.
Välkomsthäfte
När jag brukade låna ut min lägenhet utan att jag själv var på plats började jag traditionen med att ha ett välkomsthäfte. Där skrev jag bl.a. in wifi-lösenordet, hur diskmaskinen fungerade, vilken fjärrkontroll som används till vad på TV:n, var extra toalettpapper och huvudvärkstabletter fanns och ev. annan information som kunde vara relevant. Jag gjorde till och med en karta över köket med information om var allting fanns.
Det började med ett välkomstblad och sedan utvecklades det till ett helt häfte med informationen ovan, karta över området, turistbroschyrer, meny till närmsta pizzeria m.m. Börja med det nödvändigaste och lägg till mer om du tycker att det är roligt.
Gästkorg
Välkomsthäftet (se ovan) bor i gästkorgen där jag också brukar lägga handdukar, tidningar, någon bok, extra laddare, sovmask m.m.
Ibland lägger jag in fullängdsböcker som jag rekommenderar till just den gästen i gästkorgen men sedan vi flyttade står en hel bokhylla med böcker i gästrummet så där kan de plocka fritt om de känner för något mastigare.
I själva gästkorgen lägger jag oftast några böcker som är roliga att bläddra i och bara läsa det man fastnar för. De jag använder innehåller bilder på lappar eller tidningsurklipp. I nuläget varierar jag mellan de här fyra:
OBS! Om du köper någon böckerna via länkarna här får jag lite provision men det kostar ingenting extra för dig.
För den som har glömt
Några saker tycker jag om att ha extra av så att gäster kan använda det ifall de har glömt eller inte tänkt på att ta med sig något:
Tandborste
Tandkräm
Laddare
Hårborste och/eller kam
Hårsnoddar
Nagelklippare
Schampo
Balsam
Lägg det i gästkorgen, i gästrummet eller ha det nära till hands. Schampo och balsam kanske passar bäst att ha i duschen men var tydlig med gästerna om att det är fritt fram att använda. Om du har ett välkomsthäfte kan du skriva där vad som finns att få.
Märkning av handdukar i badrummet
Om du har en särskild handduk för gäster i badrummet är det trevligt om det görs tydligt för gästerna så att de vet vilken de förväntas använda. Du kan köpa eller göra en fin skylt för det, sätta upp en lapp där det står ”gäster” eller skriva det på en klädnypa och fästa på handduken. Om du vill göra det lilla extra kan du ha en handduk för varje gäst och märka upp dem med namn. Det brukar vara extra uppskattat.
Blommor
Ha gärna blommor i gästrummet. En bukett från affären för 50 kr eller en blomma från något annat fönster kan göra det ännu trevligare att vara gäst hos dig. Tänk på att ha något som inte doftar så mycket bara! Det finns många allergiker.
Har du fler tips på hur man kan få gäster att känna sig välkomna? Skriv gärna en kommentar!
Jag har länge funderat på frågan vad jag tycker är roligt och vad jag kan göra när jag är ledig. Det är viktigt att vara ledig och att koppla bort det som ställer krav på mig men när jag väl är ledig och har bestämt att jag inte ska göra något som har med jobb att göra, då vet jag inte vad jag ska hitta på.
Det senaste året har min lösning varit att städa, eller i alla fall strukturera upp olika saker i hemmet. Jag startar en podcast eller ljudbok och vandrar runt i huset för att se vad jag kan fixa med. Det är det tydligaste sättet för mig att inte jobba som inte är att titta på en serie eller umgås med andra människor.
Men nu när jag har semester känner jag att jag måste hitta andra saker än att städa. Det är inte jättekul i längden, speciellt när jag egentligen inte tycker om städandet (torka, dammsuga, skura), utan snarare plockandet och att hitta bra platser för olika saker.
Men vad är roligt då?
Vissa saker kommer jag på direkt och kan skriva ner utan att fundera men jag vill också tänka djupare och komma på fler idéer. Här har jag samlat tips och idéer från andra och mig själv för att både du och jag ska kunna komma på roliga saker att göra när vi är lediga!
Tre typer av roligt
I boken The Happiness Project skriver Gretchen Rubin att det finns tre olika typer av roligt: avslappnande roligt, tillmötesgående roligt och utmanande roligt. Sammanfattningsvis kan man säga att det som kräver minst förberedelse eller ansträngning (avslappnande roligt) ger kortsiktig glädje medan det som man kämpar mer för och förbereder (tillmötesgående och utmanande roligt) ger mer långsiktig glädje.
Avslappnande roligt (enkelt)
Exempel: titta på TV, läsa, ta ett bad
Kräver inte ansträngning
Knappt några förberedelser
Ofta passivt
Roligt, men kortsiktigt
Tillmötesgående roligt (med andra)
Exempel: utflykt med familjen, middagsbjudning, träffa vänner på ett café
Tillsammans med andra
Ibland för att det är roligt för någon annan, t.ex. barnen
Stärker relationer och skapar minnen
Kräver ansträngning, organiserande, koordinera med andra människor och tillmötesgående
Utmanande roligt
Exempel: trädgårdsarbete, rensa garderoben, åka på en resa (kan vara tillmötesgående roligt också), bestiga ett berg, träning m.m.
Kan vara frustrerande och kräva hårt jobb eller ärenden
Tar tid och energi
Mest givande i slutändan
Vad tyckte du var roligt när du var 10 år?
Ett annat tips som Gretchen Rubin ger i hennes podcast Happier (gladare) är att fundera på vad du tyckte var roligt att göra när du var 10 år. Det är troligt att du skulle tycka om att göra det nu också, eller åtminstone någon variant av det.
Jag tyckte t.ex. om att pyssla och läsa. Det kanske skulle vara roligt för mig att jobba med scrapbooks, fotoböcker eller inredningspyssel och jag vet att jag tycker om att läsa även om jag gör det alldeles för sällan.
Vad var det du tyckte om att göra som 10-åring? Spela fotboll, måla, baka, skriva, åka rullskridskor osv. Skriv gärna en kommentar så att jag och andra kan få fler idéer!
Kan du göra det i någon form nu? Kan du hitta ett Korpenlag i fotboll, börja med akvarellmålningar, gå en matlagningskurs eller börja skriva en bok?
Det som är roligt för någon annan måste inte vara roligt för dig
Det är lätt hänt att dras med i att ”alla tycker att det där är roligt så det kan vi göra” medan du egentligen inte tycker att det är särskilt kul. Tycker du om tävling eller är det bara stressande? Tycker du om att vandra i bergen eller är det egentligen någon annans intresse?
Visst är det bra att vidga sina vyer, testa och att följa med på sånt som är ”tillmötesgående roligt” för att du får ut något av sällskapet, men det är också värt att fundera på vad just du tycker är roligt så att du inte hela livet passerar utan att du får göra det som ger dig extra mycket energi och glädje.
Låt de som tycker om att göra en specifik sak göra det och passa under tiden på att göra något av det som du tycker om!
På samma sätt är det bra att tänka på att det som du tycker är roligt kanske inte är roligt för andra. Bjud med men tvinga inte. Testa nya saker och utmana dig själv men sträva efter att hitta vad som är roligt för dig.
Skapa en rolighetsmeny
När du har en ledig kväll, helg eller semestervecka kan det vara hjälpsamt att ha en lista eller rolighetsmeny att utgå ifrån för att få idéer. Där kan du skriva upp det du redan nu vet att du tycker om och saker du vill testa.
Jag rekommenderar att använda att-göra-listan med fyra rubriker som finns under Planering & listor i Resursbiblioteket. Här följer några exempel på rubriker du skulle kunna ha.
Nu har halva 2019 gått. Jag tycker alltid att den första halvan av året går otroligt snabbt och det här året var inget undantag. Det får mig att fundera på vad jag har gjort de här månaderna. Har jag gjort några framsteg på årets mål?
Först kommer jag att berätta om några saker som jag är nöjd med under året så här långt, sedan plockar jag fram min lista på nyårslöften för 2019 och utvärderar hur det har gått hittills och slutligen vill jag dela med mig av några lärdomar som både du och jag kan dra nytta av när vi sätter upp mål i fortsättningen.
Några saker jag har gjort under 2019 som jag är nöjd med
Jag och min man har flyttat till ett hus och har gjort det hemtrevligt. Sedan maj har vi till och med tavlor på väggarna så nu börjar det kännas ganska färdigt (förutom extrarummet som fortfarande är fyllt med flyttlådor).
Jag har jobbat ytterligare ett läsår på skolan och har lyckats bättre än tidigare med att inte vara stressad över betygsättning och den sista rättningen. Det är inte perfekt men det blir bättre och bättre.
Jag har nått -15 kg sedan jag började med Viktväktarna förra året även om jag har fuskat en del och pendlat upp och ner under våren.
Hur har det gått med mina nyårslöften så här långt?
Ja… Jag inser nu att jag inte har tittat på mina nyårslöften särskilt många gånger sedan jag skrev dem och det visar sig en del i resultatet.
Nyårslöfte 1: Springa 5 km på mindre än 40 minuter minst 20 gånger
Ojdå, var det här ett mål? Jag har joggat 3 gånger i år och den senaste var extremt långsam och bara 2,5 km. Ingen av gångerna har kommit upp i 5 km men jag kanske kan vara snäll mot mig själv och räkna den på 4,84 km (där skyltarna säger att det är 5 km man springer) som jag klarade på 38 minuter.
Uppnått hittills: 5 % (snällt räknat)
Nyårslöfte 2: Innan året är slut ha vegetariska rätter på minst hälften av de rätter som finns i det roterande schemat
Här tror jag att det har gått lite mer åt rätt håll. Min bror gav oss en vegetarisk kokbok i julklapp så jag har testat några saker därifrån och lagt in några rätter i vårt roterande middagsschema.
Vi har ett roterande schema på 6 veckor, där vi har 5 rätter per vecka (en dag äter vi matlåda och en är fritt val, t.ex. äta ute eller prova något nytt recept). Det är alltså 30 rätter totalt (mål: minst 15 vegetariska) och av dem är 8 vegetariska. Det var sämre än jag trodde så där får jag jobba lite mer, men jag är i och för sig mer än halvvägs till målet nu när halva året har gått.
Målet var 15 vegetariska rätter innan året är slut och nu är 53 % av målet uppnått.
Uppnått hittills: 53 %
Nyårslöfte 3: Packa upp alla flyttkartonger i det nya huset
Vi har packat upp det som är viktigast och lite till. Vi har tömt 69 % av alla lådor vi hade. Sedan är några halvuppackade och vi har fått några fler lådor som vi hade hos våra föräldrar.
Vi är definitivt mer än halvvägs på det här målet men det här drömmer jag om att bli klar med i sommar för att inte riskera att det där rummet permanent får vara "lådrummet".
Uppnått hittills: minst 69 %
Nyårslöfte 4: Ha automatiska överföringar för sparande till bil- och huskostnader
Jag har tänkt tanken på att göra detta med inspiration från Ulrika Engqvist och min svärmor men det har inte blivit av än. Det känns dock väldigt enkelt att göra, bara att bestämma en summa, så det här borde också kunna bli gjort i sommar.
Uppnått hittills: 0 % (men lätt att få till 100 %)
Nyårslöfte 5: Skapa en ny produkt till merstruktur.se
Ja, det här har jag faktiskt gjort i år! Det går nu att köpa en videokurs där jag berättar hur jag planerar min tid med hjälp av Strukturkalendern.
Tips: Med rabattkoden PLANERA100 kan du få 100 kr rabatt på den om du köper den tillsammans med Strukturkalendern eller Strukturpaketet.
Strukturkalendern 2019-2020 är på ett sätt också en ny produkt för i år men eftersom Strukturkalendern har funnits tidigare och bara har uppdaterats räknar jag inte den som en ny produkt.
Uppnått hittills: 100 %
Lärdomar
Vissa mål har gått bra och vissa är lite pinsamma. Vad beror det då på att jag har lyckats eller misslyckats?
På framgångsrika mål stämmer något av följande:
Jag har kommit ihåg att det var ett mål jag hade satt upp
Det har fått plats i min kalender
Jag har lagt tid på det
Jag har velat göra det
På mindre framgångsrika mål stämmer något av följande:
Jag har glömt bort att det var ett mål
Jag har INTE planerat in det i kalendern
Jag har inte velat göra det
För att nå ett mål rekommenderar jag därför:
Skriv ner ditt mål och ha det på en plats där du tittar på det då och då. Här finns några förslag:
I Strukturkalendern börjar du med att skriva dina drömmar för det perfekta livet och låter sedan det ligga till grunden för dina mål. Om du funderar varför det är värt att sträva efter målet kan du se tillbaka på det du skrev som drömmar.
Nu har jag haft semester i nästan en vecka och det här inlägget har funnits i planeringen länge utan att bli skrivet. Delvis sköt jag på det eftersom jag ville berätta om böckerna om vanor när jag hade dem färskt i minnet men jag tror också att jag inte ville planera min sommar i år.
Min första semesterdag såg jag till att knappt göra någonting. Jag skrev några listor på saker jag skulle kunna göra om jag fick lust, satt på altanen i flera vändor, såg några avsnitt på Netflix, tog ett bad och plockade ur tvättmaskinen men allt gjordes långsamt och med en tydlig strategi att bara göra det jag ville göra just då.
Jag är lärare och det är slitigt. Det är stimulerande, roligt och utmanande men det är också tungt. I perioder är det för mycket och så här i slutet av läsåret är jag verkligen trött på att rätta, bedöma och kommentera texter. Jag är trött på deadlines och att ha uppgifter hängandes över mig. Jag är trött på ljud.
Därför var det ett medvetet och nödvändigt val att inte göra någonting extra, inte lägga på krav och inte göra något tungt. Det är inte många gånger i mitt liv som jag bara har suttit i en solstol (i skuggan dessutom) och bara suttit där men det gjorde jag igår och det var fantastiskt skönt.
Kan-göra-lista
Tidigare år har jag haft stora drömmar för projekt att göra under sommaren och sedan blivit besviken på att det inte har blivit gjort. I år tänker jag vara snällare mot mig själv. Jag kommer att ha listor och mål men i stället för "att-göra-listor" får det bli "kan-göra-listor" som jag kan känna mig fri att välja ifrån när jag vill göra någonting men ingenting jag måste göra.
Därför har jag uppdaterat ett gammalt material så att rubriken går att ändra till det du vill, t.ex. Kan göra, Sommarprojektet, Att göra när du har tråkigt, Saker jag vill testa någon gång.
Du hittar den i Resursbiblioteket under Planering och listor med rubriken Huvudlista med flexibel rubrik.
Det har utrymme för 3 roliga saker att göra, 3 projekt eller delprojekt och 6 saker du kan göra för att slappna av.
Det är lagom för mig och jag gillar också att ha en nedskriven lista på saker jag kan göra för att slappna av. Ibland är det svårt att komma ihåg hur man är ledig.
Materialet finns också i Resursbiblioteket under Planering och listor med rubriken Min sommar.
Några råd för sommaren
Gör någonting som du inte gör annan tid på året
Skapa ett minne
Njut av det du gör och gör det som du njuter av att göra
Åk på ett stort eller litet äventyr
Undvik att klaga på värmen, regnet eller myggen. Visst har du egentligen längtat efter sommaren?
Planera in tid med trevliga människor - gör det nu eller snart så att det inte glöms bort
Var snäll mot dig själv och ha inte för höga krav
Att vila är att vara duktig för det är svårt!
Strukturkalendern
Prioriteringar och drömmar
När jag nämner planering måste jag självklart också nämna Strukturkalendern. Under de senaste dagarna har jag använt de första sidorna till att skriva ner några drömmar inför framtiden och det har varit både givande och lagom ansträngande.
Dagens blogginlägg är del 3 om Gretchen Rubins bok Better Than before [Bättre än förut] och tar upp de sista sju av de 21 strategier hon föreslår för att etablera en ny vana.
Olika strategier passar olika personer och ibland kan du ha glädje av att kombinera flera strategier för att lyckas med vanan. Läs igenom strategierna och fundera på vilken eller vilka som skulle kunna hjälpa dig att komma igång med den där vanan du önskar att du hade.
Självkännedom 1. De fyra tendenserna 2. Distinktioner
Grundpelare 3. Hålla koll 4. Grund 5. Schemaläggning 6. Hållas ansvarig
Den bästa tiden att börja 7. Det första steget 8. Tomt blad 9. Blixtnedslaget
Längtan, enkelhet och ursäkter 10. Avstå 11. Smidighet 12. Besvärlighet 13. Skyddsåtgärder 14. Upptäcka kryphål 15. Distraktioner 16. Belöningar 17. Presenter 18. Para ihop
Unik, precis som alla andra 19. Tydlighet 20. Identitet 21. Andra människor
Längtan, enkelhet och ursäkter
15. Distraktioner
Vi är ofta ganska bra på att bli distraherade men den här strategin handlar om att använda distraktioner på rätt sätt. Många tänker att ett sug efter något blir mer och mer intensivt ju längre tiden går men i själva verket försvinner det mesta inom 15 minuter om vi bara står emot.
Att distrahera oss med något annat när vi blir sugna på att göra något som går emot vår goda vana är alltså en bra idé. Om du vill göra ett impulsköp när du handlar kan du säga "Om jag fortfarande vill ha det när jag är klar med mitt övriga handlande kan jag köpa det." Då har du kanske glömt det.
Om du blir sugen på något sött när du har bestämt dig för att hålla dig i från det kan du titta på kattvideor på Youtube i en kvart eller säga till dig själv "Jag ska bara skriva klart den här saken så kan jag fundera på det senare."
16. Belöningar
Både jag och Gretchen Rubin är skeptiska till belöningar och tycker att den största belöningen borde vara vanan själv eller det som den naturligt leder till. Det finns åtminstone fyra risker med belöningar som jag vill nämna innan jag går in på hur de kan vara positiva:
Risk 1: Du gör bara handlingen/vanan när du får belöningen och gör det därför mer sällan.
Risk 2: Vi är ofta frestade att belöna oss med något som är motsatsen till det som vanan vill uppnå. Om vi har ätit nyttigt, tränat eller gått ner i vikt vill vi t.ex. belöna oss med kladdkaka.
Risk 3: Vanan börjar kräva ett beslut i stället för att vara en rutin. "Räcker det här för att få belöningen?"
Risk 4: Du når en mållinje och riskerar därför att sluta. Och om du slutar är det mycket svårare att börja om än det hade varit att fortsätta.
En bra belöning bör därför vara något som stärker själva vanan.
Några exempel:
Vana: Du har lyckats springa 5 km utan att börja gå eller stanna tre gånger i veckan i fyra veckor. Belöning: Du får köpa ett gymkort så att du kan fortsätta löpträna inomhus när det blir vinter.
Vana: Ditt barn har läst fyra böcker. Belöning: Han/Hon får köpa en ny bok eller får följa med dig på biblioteket och låna hem några nya.
Vana: Du har börjat ta med matlåda till jobbet varje dag i stället för att äta ute. Belöning: Du får köpa nya knivar för att matlagningen ska bli ännu mer trivsam.
17. Presenter
En present är ingen belöning, inget vi förtjänar eller behöver rättfärdiga. Det är bara något vi får för att vi känner för det och för att det får oss att må bra.
Eftersom etablerandet av nya vanor kan vara uttröttande, kan presenter spela en viktig roll. När vi ger oss själva presenter, får vi ny energi, känner oss omhändertagna och nöjda, vilket stärker vår självkontroll - och självkontroll hjälper oss att bibehålla våra hälsosamma vanor.
Gretchen Rubin - Better Than Before - s. 299
Rubin rekommenderar att hålla sig från presenter som är relaterade till mat, shopping eller skärmtid och att komma ihåg att målsättningen är att man ska må bättre efteråt, inte känna sig skyldig.
Förslag på presenter till dig själv:
läsa en bok
dricka kaffe med en vän (eller te om du är mer lik mig)
bada
läsa en tidning
titta igenom konstböcker, kokböcker eller reseguider
fotografera
gå på en promenad
ta en tupplur
mysstund med ett husdjur
titta i fotoalbum
gå på ett komediframträdande
lyssna på en podcast
färglägga i en målarbok
besöka ett nöjesfält
lära sig ett nytt magitrick
Om jag ger mig själv mer, kan jag begära mer av mig själv.
Strategin innebär att du parar ihop den nya vanan du vill etablera med något som du tycker är trevligt eller längtar efter. Det kan t.ex. vara att du bara får lyssna på din favoritpodcast när du städar eller diskar, att du bara får titta på Netflix när du viker tvätt, att du bara får lyssna på din ljudbok när du är på gymmet eller att du bara får prata med din bästa vän i telefon när du är ute på promenad.
Det här har fått mig att städa och tvätta mycket mer än vad jag skulle ha gjort annars. Det känns konstigt att bara sitta och lyssna på en ljudbok eller podcast så när jag längtar efter att göra det är det naturligt att också göra något hushållsarbete eller åtminstone gå på en promenad. Perfekt!
Unique, just like everyone else
19. Tydlighet
Den här strategin kan kännas flummig men målet med den är att vara oflummig med dig själv. Ibland är det svårt att etablera en vana och du har svårt att sätta fingret på varför det är så. Rubin menar att det i många fall beror på att olika saker som vi värderar högt tycks krocka med varandra.
Jag vill ge 110 % till mitt jobb men jag vill ge 110 % till min familj.
Jag vill jobba på min roman men jag vill också träna.
Jag vill få mer sömn men jag vill också ha lite tid varje dag till att prata med min partner, se TV och ha kul.
Jag vill tillbringa mindre tid i bilen men jag vill att mina barn ska få delta i många aktiviteter efter skolan.
Problemet är att båda sakerna är viktiga för oss och tar tid. Lyckligtvis brukar en lösning kunna identifieras om vi bara blir tydliga med att det är de här sakerna vi tycker är viktiga. Är det verkligen antingen det här eller det där? Kan jag prioritera om så att jag rymmer båda i mitt schema?
Skriv ner vilka saker du värderar högt och vad du skulle vilja göra så att det blir tydligt för dig själv. Fundera sedan på vad du kan göra för att rymma båda. Det är bland annat därför Strukturkalendern börjar med prioriteringar och drömmar.
20. Identitet
Ju mer jag har hört Rubin nämna strategin identitet, desto tydligare har det blivit att jag baserar en stor del av mitt beteende på identitet och så har det varit länge:
Jag är en person som gör som lärarna säger. Jag lämnar alltid in i tid. Jag gör alltid det jag har sagt att jag ska göra när jag har sagt att jag ska göra det. Jag är duktig. Jag är upptagen. Jag är inte atletisk. Jag är en teoretiker och inte bra på praktiska saker. Jag är inte en person som kan sitta länge och trösta någon. Jag är inte bra på att prata med eller roa barn. Jag är dålig på att småprata.
Positivt och negativt baserar jag mycket på min identitet. Jag är tacksam för att vissa saker har satt sig djupt i min identitet, t.ex. att jag alltid lämnar in i tid i stället för att fastna i jakten på perfektion, men jag har också hindrats av det jag har lagt in i min identitet, t.ex. att jag inte är atletisk eller att jag är mycket sämre på att göra saker med mina händer än med min hjärna. Nu försöker jag gå emot det som tidigare har begränsat mig och träna ändå eller hjälpa till att skruva ihop IKEA-möblerna men ibland tar det verkligen emot.
Identiteten kan baseras på det som andra har sagt eller hur andra har agerat mot dig eller vara något som du har sagt till dig själv. Oavsett vad anledningen är skriver Rubin att forskning visar att vi oftast tror det vi säger om oss själva: Jag är lat. Jag kan inte stå emot en rea. Jag testar vad som helst åtminstone en gång. Jag börjar inte förrän kvällen innan det ska vara klart.
Det innebär att lösningen också är att säga något annat till oss själva om vi vill etablera en ny vana eller få en ny identitet.
Jag kan inte få människor att ändra på sig, men när jag ändrar mig kan det hända att andra ändrar sig; och när andra ändrar sig, kan det hända att jag ändrar mig.
Gretchen Rubin - Better Than Before - s. 363
Om en partner är överviktig är det troligt att den andra också blir det. Om en slutar dricka är det troligt att den andra drar ner. Om alla andra på jobbet tar en bulle till fikat är det troligare att du också gör det.
Personerna vi umgås mycket med påverkar vårt beteende och vi påverkar beteendet hos personerna runtomkring oss. Därför är det en bra idé att hitta människor som redan har de vanor vi vill etablera och tillbringa mindre tid med personer som gör det vi vill sluta med.
Grupptryck är inte något som försvinner bara för att du går ut högstadiet. Nu gäller det bara att utnyttja det till något bra!
Köpa böckerna?
Om du köper någon av böckerna via mina länkar får jag en liten provision. Det hjälper mig att fortsätta hålla igång bloggen. Det kostar ingenting extra för dig.
Den engelska originalversionen The Power of Habit finns också där ifall du föredrar det.
Better Than Before finns bland annat som pocket. Tyvärr finns den inte översatt till svenska än utan det är engelska som gäller.
Om du föredrar att lyssna finns The Power of Habit (den engelska originalversionen av Vanans makt) i ljud- och e-bokstjänsten Nextory. Jag lyssnade på ljudboken först och köpte sedan den fysiska boken.
På Nextory kan du också läsa den svenska översättningen som e-bok.
Dagens blogginlägg ska utgå från Gretchen Rubins bok Better Than before [Bättre än förut] och ta upp några av de 21 strategier hon föreslår för att etablera en ny vana.
Olika strategier passar olika personer och ibland kan du ha glädje av att kombinera flera strategier för att lyckas med vanan. Läs igenom strategierna och fundera på vilken eller vilka som skulle kunna hjälpa dig att komma igång med den där vanan du önskar att du hade.
Självkännedom 1. De fyra tendenserna 2. Distinktioner
Grundpelare 3. Hålla koll 4. Grund 5. Schemaläggning 6. Hållas ansvarig
Den bästa tiden att börja 7. Det första steget 8. Tomt blad 9. Blixtnedslaget
Längtan, enkelhet och ursäkter 10. Avstå 11. Smidighet 12. Besvärlighet 13. Skyddsåtgärder 14. Upptäcka kryphål 15. Distraktioner 16. Belöningar 17. Presenter 18. Para ihop
Unik, precis som alla andra 19. Tydlighet 20. Identitet 21. Andra människor
Längtan, enkelhet och ursäkter
10. Avstå
För många, som för Gretchen Rubin, är det lättare att helt avstå från någonting än att göra något ibland. Då behöver man inte fundera, brottas med tanken eller lägga energi på att göra ett val utan man vet alltid hur man ska hantera situationen: aldrig äta socker, aldrig röka, aldrig ta en kaka.
Jag förstår definitivt det här konceptet och rekommenderar det till alla som kan följa det. Att slippa ta beslut om att äta eller inte äta sötsaker en dag tror jag är lättare och bättre för de flesta. Testa om det passar dig!
För mig har det inte hållit i längden när jag har försökt och vad gäller mat har i stället Viktväktarna fungerat fantastiskt bra för att hålla koll på vad jag äter (strategi 3) och begränsa med måtta.
11. Smidighet
Gör det så enkelt som möjligt att följa din vana. Lägg fram träningskläderna och vattenflaskan kvällen innan, åk till gymmet när det är på vägen, träna genom att ta en promenad eller joggingtur som börjar och slutar utanför din dörr eller se på något annat sätt till att din vana blir så smidig som möjligt att upprätthålla.
Om du måste köra en timme enkel väg och inte har något annat som du kan kombinera det med blir det svårare (men inte omöjligt) att upprätthålla vanan.
12. Besvärlighet
Det här är motsatsen till strategi 11 och handlar, i stället för att göra något smidigare, om att göra något mer besvärligt. Om din vana är att undvika något - se till att det är krångligt. Köp inte hem sådant du inte borde äta, dricka eller röka. Se till att du måste anstränga dig för att bryta din goda vana.
Om du lägger för mycket tid på sociala medier eller Netflix kan du sätta ett barnlås på internet för dig själv så att du inte kommer åt det vissa tider. Du kan förmodligen ta bort det om du verkligen behöver komma åt internet men förhoppningsvis blir det besvärligt nog att hindra dig från att göra det i onödan.
13. Skyddsåtgärder
Den här strategin tar även Charles Duhigg upp i sin bok Vanans makt och jag tror att den är viktig att tänka till om och kanske använda oavsett vilken eller vilka andra strategier du också nyttjar.
Skyddsåtgärder handlar om att du planerar för vad du ska göra om (eller när) vanan blir svår att upprätthålla. "Om ____ händer, då ska jag ___." I stället för att ta det beslutet när du är som mest frestad att bryta din nya goda vana, ta det beslutet nu! Om du redan har bestämt hur du ska hantera en frestelse eller en motgång blir det lättare att stå fast vid det.
Planera både för när du är nära att bryta vanan och vad du ska göra om du har brutit vanan för att snabbt komma tillbaka på banan igen.
Har du tänkt på hur bra vi är på att hitta på kryphål? Kryphål är skäl till varför vi inte behöver följa den där nya vanan som vi hade tänkt börja med och kan lätt komma i vägen för oss. Genom att upptäcka kryphål kan du skjuta ner de dumma tankarna eller orden direkt och hålla fast vid din plan.
Rubin berättar om några olika kategorier av kryphål och jag tror att du kan känna igen flera. Här kommer en lista med hennes kryphålskategorier och några exempel.
Jag har varit så duktig-kryphålet: Jag har gått ner i vikt med den här planen så det är okej att fuska lite nu. Jag har gjort det här konsekvent alla dagar i en vecka så jag förtjänar en ledig dag. Jag är så mycket bättre än jag brukade vara så det gör ingenting om jag går emot det här just nu.
I morgon-kryphålet: Jag kommer att sköta ekonomin exemplariskt i januari så det gör ingenting om jag spränger budgeten nu i december. Jag kan äta mycket nu för i morgon ska jag börja banta.
Falskt val-kryphålet (när du säger att det är ett val mellan det ena och det andra men egentligen handlar det om andra prioriteringar): Om jag lägger mig tidigare får jag ingen tid för mig själv. Jag kan inte träna för jag är för upptagen med jobbet. Jag kan inte plugga för jag måste städa. Jag kan inte äta hälsosamt för livet är för kort för att inte njuta av det maximalt.
Brist på kontroll-kryphålet: Jag reser för mycket för att kunna göra det. Det är för varmt. Det är för kallt. Det är för regnigt. De här chipsen är designade att vara oemotståndliga. Mina barn tar all min tid. Jag har aldrig kunnat stå emot det här.
Upplagt för att misslyckas-kryphålet (när dina egna val gör det svårt att lyckas): Vi älskar att åka på "all-inclusive"-resor men jag kan inte stå emot ät-så-mycket-du-vill-bufféer. Jag köper lite whisky att ha hemma ifall någon kommer på besök. Jag ska bara kolla mina mail snabbt innan jag går till mötet och sedan ringa det här samtalet ... åh, nej, det är för sent att gå till mötet nu.
Det här räknas inte-kryphålet: Jag är på semester. Det är fredag. Jag är sjuk. Det är kalas. Jag vill inte ens det här.
Tvivelaktiga antaganden-kryphålet: Jag kan inte börja jobba förrän mitt kontor är städat. Jag har redan duschat så jag kan inte träna.
Bekymra sig för andra-kryphålet: Min flickvän kommer att bli ledsen om jag lämnar henne ensam för att åka och jogga. Det vore oartigt att gå på ett födelsedagskalas och inte äta en bit tårta. När jag försöker ändra den här vanan blir jag irriterad och det gör min familj upprörd.
Falskt självförverkligande-kryphålet: Man lever bara en gång. Jag borde i alla fall testa. Livet är för kort för att inte leva lite. Jag borde ta tillvara på det här nu så att jag inte missar chansen (t.ex.att äta den här snabbmatsprodukten som bara finns en viss period).
Ett mynt-kryphålet (ett mynt gör inte någon skillnad men om du lägger på ett och ett till och ett till, blir det så småningom värdefullt): Det var så länge sedan jag jobbade på det där så det ger ingenting att göra det nu. Jag behöver inte säkerhetsbälte; hur stor är risken att jag hamnar i en olycka just i dag? Det gör ingenting att hoppa över en dag.
Köpa böckerna?
Om du köper någon av böckerna via mina länkar får jag en liten provision. Det hjälper mig att fortsätta hålla igång bloggen. Det kostar ingenting extra för dig.
Den engelska originalversionen The Power of Habit finns också där ifall du föredrar det.
Better Than Before finns bland annat som pocket. Tyvärr finns den inte översatt till svenska än utan det är engelska som gäller.
Om du föredrar att lyssna finns The Power of Habit (den engelska originalversionen av Vanans makt) i ljud- och e-bokstjänsten Nextory. Jag lyssnade på ljudboken först och köpte sedan den fysiska boken.
På Nextory kan du också läsa den svenska översättningen som e-bok.
Den här hemsidan använder cookies för att förbättra din upplevelse. Vi antar att det är okej för dig men du kan stänga av det om du vill.TillåtTillåt inteLäs mer
