– För femton år sedan var det knappt någon som hade en
smart mobil, nu ägnar vi i genomsnitt 3,5 timmar per dag åt den. Så snabb
beteendeomläggning har aldrig tidigare ägt rum i mänsklighetens historia, konstaterade
psykiatern och författaren Anders Hansen i Modern Psykologi.
Under en genomsnittlig livslängd blir det cirka tolv år med näsan framför mobilskärmen! Skärmtiden misstänks vara en medbrottsling när det gäller lavinen med utbrändhet som uppstått på senare år. Ett av de största problemen är att skärmtiden stjäl tid från sånt som håller oss friska, som träning, åtta timmars sömn och att umgås med familj och vänner.
Skärmtidsproblemen överskrider generationsgränsen. Hälften
av svenska barn och ungdomar tycker att skärmtiden hindrar dem från att göra
saker de borde göra. Allra mest meningslöst känns det planlösa scrollandet i
sociala medier. Men det går att få bättre mobilvanor – följ dessa fem steg!
1. Stäng av notiser
Stoppa mobilen från att stjäla din uppmärksamhet genom att
pipa, blinka eller vibrera. Stäng av notiserna i mobilens inställningar och
lämna bara det absolut viktigaste, som sms och samtal från nära och kära.
Aktivera ”stör ej”-funktionen vid ett bestämt klockslag, så du slipper notiser
helt när du försöker varva ner på kvällen.
2. Övervaka din skärmtid
På iPhone finns Skärmtid, på Android finns Digitalt
välmående. Funktionerna ger dig en översikt över hur du använder mobilen,
dessutom kan du tidsbegränsa bestämda appar: sociala medier är den vanligaste
källan till ”zomebiescrollande”.
TIPS! Ha en digital detox-tävling med en vän som också
vill minska skärmtiden. Rapportera er skärmtid till varandra dagligen.
3. Skaffa analoga prylar
Enligt en artikel i The Guardian kollar vi mobilen i snitt 58 gånger per dag. Banala ting som att behöva kolla klockan kan leda in oss i Facebooks frestelse. Fundera vilka mobilfunktioner du kan ersätta med det analoga ditot, exempelvis ett armbandsur, väckarklocka i sovrummet eller kanske en bullet journal eller Strukturkalendern.
4. Minska mobilens lockelse
Hindra startskärmen från att vara en färgsprakande
godisfabrik. Under ”Hjälpmedel” kan du göra din telefon svartvit. Nästa steg är
digital storstädning, radera onödiga appar! På din startskärm ska det mest
nödvändiga finnas, exempelvis telefon, meddelanden och kamera. Göm resten på
andra skärmar och i mappar. Att göra Instagrambesöket till en aktiv handling
minskar risken för slösurf.
TIPS! Hjälp dig själv att lockas av sakerna du egentligen
vill göra. Du kan exempelvis ha en bok inom ständigt räckhåll eller hålla
yogamattan utrullad.
5. Kom överens om regler
Vilken sorts skärmfri tid passar dig? Bland svenska familjer varierar reglerna. Vissa har en mobilfri dag i veckan, andra har skärmförbud vid matbordet och somliga har instiftat ett ”mobildagis”. Dagiset består av en låda där familjens mobiler får bo mellan exempelvis 19 och 07.
Till sist ska det sägas att mobilen inte är ett renodlat
monster, det är fantastiskt verktyg vid kvalitativ användning. Kanske
organiserar du liv med att göra-appar, ser en föreläsning på Ted Talks eller
har ett värmande videosamtal med vännen på andra sidan Sverige.
Jag har varit en person som har sparat allt: använda kuvert kanske skulle kunna användas igen, kartonger kan man göra något pyssel av, en liten snörstump, plastlådor, papper, alla räkningar och medlemskort jag någonsin fått, suddiga foton m.m. Att rensa var inte på att-göra-listan.
Till min (och min mans) stora lättnad är det inte så längre. Ibland förvånar jag mig själv med hur snabbt jag tar ut en kartong till återvinningen efter att den har kommit in i hemmet. Visst skulle den kunna användas till förvaring eller pyssel, men det kommer alltid nya kartonger, så om jag behöver en kommer det snart en ny.
I dagens blogginlägg kommer jag att ge tre skäl till att du borde rensa och berätta om de sex stegen du behöver för att rensa vilket område som helst i ditt hem. Till din hjälp kan du ladda hem Rensarpaketet genom att klicka på den gröna knappen nedan.
Du kanske inte är övertygad om att du ens behöver rensa, och det kanske du inte gör, men jag tror att de flesta av oss (inklusive jag själv) skulle må bättre av att ha färre saker runtomkring oss. Det finns många anledningar men jag tänker nu ge tre skäl till varför du borde rensa.
1. Veta vad du har
Ett problem med att äga för mycket är att det är svårt att veta vad du har. Under det senaste året har vi köpt flera saker som vi inte trodde att vi hade för att vi inte hade gått igenom alla lådor från de sex gånger vi har flyttat de senaste åtta åren.
Till vårt försvar var just de lådorna kvar hos min mans föräldrar, 80 mil bort, men det kändes ändå fånigt när vi upptäckte det och det känns helt klart löjligt att vi båda har kvar rätt många flyttkartonger hos båda våra föräldrar när det var många år sedan vi bodde hemma.
För dig kanske det handlar om att gå igenom garderober, förråd eller garage för att lära dig vad du faktiskt har och jag tror också att det är många, liksom jag, som har kvar lådor hemma hos sina föräldrar ett eller flera decennium för länge.
Om du går igenom de här sakerna och rensar bort det du inte behöver längre kommer du att ha lättare tillgång till de saker du faktiskt använder och slippa slösa pengar på att köpa något nytt i onödan.
2. Slippa göra det till någon annans problem
"Son, en dag kommer allt det här bli ditt". Bild av John Allen.
Det andra skälet till att rensa är för att slippa tvinga någon annan att hantera problemet med att förvara och/eller gå igenom dina saker. Det kan handla om att du förvarar saker hemma hos föräldrar eller andra men det kan också handla om att dina barn och barnbarn tvingas ta itu med det när du är sjuk, gammal, orkeslös eller död så att du inte kan göra det själv.
Jag tycker inte att vi behöver sticka under stol med att vi alla kommer att dö en dag och att det då är någon eller några som har ansvar för att bestämma vad som ska göras med dina saker. Då är det bättre för alla inblandade om du själv, som vet historien bakom varje sak, har rensat. När du har dött finns det en stor risk att dina närstående kommer att se allt du ägde som något fantastiskt värdefullt och viktigt. De kanske tänker "Om hon/han sparade det här måste det verkligen ha betytt något." Men om vi ska vara ärliga är det inte så. Mycket sparar vi bara för att vi har glömt att det finns eller inte har tagit oss tid till att rensa.
Hjälp dina närstående genom att ta ansvar för dina egna ägodelar nu. Jag har bokat in att i sommar rensa ut det jag har hos mina föräldrar. Om du har saker hos andra, försök boka in en dag, några dagar eller en vecka då du går igenom det och bidrar mindre till deras fullproppade förråd.
Om du har många saker själv, börja gå igenom det nu så att dina närstående slipper göra det när du inte längre kan hjälpa till.
Tänk också på personerna du bor med eller människor som brukar besöka dig ofta. Låt dem slippa störas av att dina saker är utspridda överallt eller att det tar lång tid att leta efter sådant som är borttappat i röran. Ni kommer alla att må bättre av att ha det mindre stökigt och överbelamrat.
3. Lättare kunna hålla hemmet fint och städat
Det som får mig mest motiverad till att rensa är att det gör det mycket lättare att hålla hemmet fint och städat. Jag är inte så duktig på att städa regelbundet men det är ändå så att mitt hem oftast ser ganska fint ut och det är lätt att städa när jag väl gör det. Den stora anledningen till det är att vi har rensat mycket och har en plats för varje sak vi äger (i stort sett i alla fall).
Jag har varit en person som har sparat allt, till och med använda kuvert ibland med någon tanke om att de skulle gå att återanvända även om jag aldrig har gjort det. Det blev bättre när jag flyttade till en liten etta och inte hade särskilt många förvaringsplatser och sedan har det blivit bättre och bättre med varje flytt. När saker gång på gång följer med i en flyttlåda som jag inte ens har packat upp för att jag inte har något intresse av det som finns däri, då blir det lättare att donera, sälja eller återvinna innehållet.
Att ha ett hem där jag rymmer mina saker, lätt kan hålla rent, hittar det jag söker och inte känner mig nertyngd av röran är så mycket mer värt än att ha kvar de där lådorna!
Hur du kan gå till väga för att rensa
Att rensa är en aktivitet som gör att det ser värre ut innan det blir bättre. Du kommer att ha en mängd saker framme som vanligtvis är instoppade i garderober, lådor eller sällan använda rum. Det kan vara en bra idé att be övriga i hushållet att ha överseende med den tillfälliga röran.
Du behöver:
Lappar för att märka upp dina högar eller lådor (finns i paketet du kan ladda hem genom att klicka på någon av de gröna knapparna i det här blogginlägget)
3-6 lådor, tvättkorgar, hinkar eller påsar att sortera i
Bekväma kläder
Gärna en ljudbok, podcast, vän eller familjemedlem som kan underhålla dig under tiden.
Dammtrasa
Ta fram de här sakerna, skriv ut paketet om du vill använda det och ge dig sedan på steg 1!
Steg 1: Välj område
Det finns säkert flera områden i ditt hem som skulle må bra av en genomkörare men jag rekommenderar inte att börja med allt på en gång. Välj ett rum eller ett område som du börjar med och anpassa storleken på området efter tiden du har tillgänglig. Några förslag:
Köket
Badrummet
Vardagsrummet
Ditt kontor
Förrådet
Garaget
Dina kläder
Ett skåp, en låda eller en hylla
Välj ditt område och försök att inte distraheras till att gå till ett annat område innan du är klar.
Steg 2: Ta fram allt
Om du låter saker vara kvar i sitt skåp, sin låda eller sin hylla kommer du inte att tänka igenom besluten lika bra och du kommer heller inte få den smidiga chansen att dammtorka innan du sätter tillbaka det du vill ha kvar.
Ta därför fram allt. Om du är i köket, garaget eller något annat område med mycket saker kan du behöva göra det här stegvis, till exempel en hylla i taget, men låt inte sakerna du tar beslut om ligga kvar på sin gamla plats!
Steg 3: Sortera
Innan du tar beslut om vad som får stanna kvar och vad som ska lämna ditt hem är det bra att sortera in sakerna du har tagit fram i kategorier. Samla liknande saker på samma ställe så att du märker om du har 20 stekspadar,10 oöppnade paket plåster eller 5 förpackningar ströbröd (vad gäller det sista talar jag från egen erfarenhet).
Det här hjälper dig både att se vad du har för mycket av och att organisera upp var sakerna ska stå om de får komma tillbaka till skåp, hyllor och lådor igen.
Steg 4: Besluta
Nu är vi inne på det viktiga steget: besluten! Här är vi olika. En del vill slänga allt och en del vill inte slänga någonting men det är någon gyllene medelväg jag vill att vi ska hitta. Det är nu du använder de 3-6 behållarna (låda, tvättkorg eller liknande) du har tagit fram och lapparna du har skrivit ut eller skriver för hand.
De viktigaste kategorierna är:
Slänga/Återvinna: Skräp, trasigt, utgånget, fläckat, smutsigt m.m. som varken du eller andra kan ha nytta av.
Donera/Sälja: Helt och rent, har eventuellt något värde och kan användas av någon annan.
Behåll: Det som jag tycker om, använder, har en plats för och skulle köpa igen om jag inte redan ägde det.
Dessutom rekommenderar jag behållare eller högar för:
Osäker: Det som du inte har bestämt dig om än. Det kan t.ex. vara kläder du behöver prova, sådant du inte har använt men planerar att använda eller något som du använder väldigt sällan. Fundera på vad du skulle göra om du inte hade den här saken. Skulle du sakna den? Vad skulle du göra ifall du behövde den? Är det mindre jobbigt än att förvara den?
Någon annans: Tillhör någon annan och bör ges tillbaka till den personen så snart som möjligt. Fäst gärna en lapp på den så att du kommer ihåg vem som ska ha den. Skriv upp i din almanacka eller på din att-göra-lista att lämna tillbaka den.
Annat rum: Det här hör hemma i ett annat rum. Vi har en låda/hög för det eftersom vi inte vill komma av oss i processen genom att gå iväg till ett annat rum där vi kan bli distraherade. Lämna här tills vidare och ställ tillbaka när du är klar.
Beslutsprocessen:
Ställ fram behållarna eller gör helt enkelt högar på golvet eller ett bord.
Sätt ut lapparna för att komma ihåg vad som ska vara i vilken hög. Det har hänt mer än en gång att jag under processens gång har börjat blanda ihop högarna så det är bäst att vara tydlig med sig själv. Om ni är flera som hjälps åt är det ännu viktigare.
Ta en sak i taget och fundera på i vilken hög det passar bäst.
Om du behöver hjälp med beslutet, fundera på följande frågor:
Använder jag det här?
Tycker jag om det?
Har jag en plats för det?
Du bör svara ja på minst en av frågorna för att få behålla saken. Behåll inte saker av skuldkänslor, t.ex. att det är en present eller ett arv. Om du inte använder det, kanske tycker att det ser fult eller läskigt ut och inte har en bra plats för det - gör dig av med det! Det kanske finns någon annan i släkten som vill ha det och om inte behöver du inte känna dig dum som inte heller vill det.
Steg 5: Städa
Som jag sa i början tar vi ut allt ur ett område för att kunna dammtorka där innan vi ställer tillbaka någonting. Det är en bra idé att även rensa bort de där dammlagren då och då. Ta en trasa och torka hyllan, lådan eller skåpet innan du ställer tillbaka någonting. Det går snabbt och kommer aldrig vara enklare att göra än nu!
Steg 6: Ställ på plats
Det kan vara bra att gå igenom osäker-högen en gång till innan du gör något annat. Prova plagget, fråga familjen om råd eller gör något annat du behöver göra för att komma fram till ett beslut. Du kan också ge dig själv ett tag att fundera på saken. Sätt en påminnelse i mobilen eller skriv upp i kalendern att du ska bestämma dig vid ett visst datum. Du kan ställa bort lådan i ett förråd, på vinden eller i garaget och se om du ens har tänkt på sakerna på en månad. Om inte, ge bort det.
Sedan är det bara att följa det som står på lappen vid dina lådor. Om det ska behållas, ställ det på en bra plats. Om det ska slängas eller återvinnas, ta det till återvinningen eller soptunnan. Om det ska doneras eller säljas, lägg upp det på en säljsida på internet, anordna en loppis eller ta den enkla vägen och lämna in allt till en second hand-butik. Om du försöker sälja något rekommenderar jag att sätta en tidsgräns och om tiden går ut och ingen har köpt är det dags att antingen sänka priset och sätta en ny tidsgräns eller donera saken så att den slipper ta plats hos dig längre.
Om det hör till någon annan, se till att den personen får det så snart som möjligt så att du slipper förvara och tänka på det något mer. Om det hör till ett annat rum, ställ tillbaka det på rätt plats i det rummet.
Vad du borde rensa
Vi tar det kortfattat eftersom det här blogginlägget redan är långt:
I första hand borde du rensa bort: skräp, utgånget och trasigt.
I andra hand borde du rensa bort: det du aldrig eller sällan har använt och inte planerar att använda snart igen.
I tredje hand borde du rensa bort: det som du inte tycker om men kanske har behållit för att du inte har orkat rensa eller av skuldkänslor.
Har du gjort det så ligger du bra till och kan förmodligen se en stor skillnad i ditt hem. Försök också få med andra familjemedlemmar i rensandet. Om du vill ha mer inspiration om vad du kan rensa och varför kan du gärna ta en titt på min Pinterest-anslagstavla som handlar om att rensa. Det finns bland annat flera listor på vad du kan rensa bort från ditt hem direkt.
Rensarpaketet
Om du vill ha hjälp att strukturera upp ditt rensande kan du ladda hem Rensarpaketet genom att klicka på den gröna knappen nedan. Paketet innehåller:
- Instruktioner för att rensa alla delar i ditt hem.
- Lappar för att märka upp dina lådor eller högar när du går igenom dina saker.
- En varningsskylt att sätta upp för att inte förfära familjemedlemmar som ser den tillfälliga röran.
Du väljer själv vilka av sidorna du skriver ut och om du vill att lapparna ska vara mindre kan du skriva ut 2 eller 4 sidor på ett papper.
Ibland är det svårt att komma igång och vi kommer med många ursäkter att inte börja något nytt, följa planen eller upprätthålla något som är på väg att bli en god vana.
I det första avsnittet av Strukturpodden pratar jag (Erika Norberg) och André Kikuchi bland annat om detta.
Dagens blogginlägg är på samma tema. Jag vill ta upp några vanliga hinder och ge tips på hur du kan övervinna dem.
Jag kan göra det senare
Jag kan diska stekpannan senare. Jag kan börja äta nyttigt senare. Jag kan plocka upp det där senare. Jag kan träna senare.
David Allen skriver i sin bok Få det gjort (Getting Things Done) du borde göra saker direkt om det bara tar 2 minuter att genomföra. Snabba saker som att diska en stekpanna eller plocka upp en leksak eller strumpa som ligger på fel plats bör du enligt den regeln plocka upp direkt.
Efter att ha gjort det ett tag tror jag att du märker att mycket händer automatiskt och att det är färre småsaker som du går och irriterar dig på. Att diska stekpannan på 1,5 minut är mindre jobbigt än att gå runt och irritera sig på att det måste göras i ett dygn eller två.
När det kommer till nyttigheter som har med exempelvis mat och träning att göra tycker jag att det är lite svårare. Att träna tar vanligtvis inte två minuter och det kan ibland gå snabbare att hitta något onyttigt att äta än något hälsosamt.
Min rekommendation här är att tänka på Nikes motto: Just do it (Gör det bara) eller helt enkelt vända på tanken jag kan göra det senare och istället fråga dig själv: Varför inte nu?
Tänk på att du kan göra ditt framtida jag mycket gladare genom att göra kloka val nu.
Falskt val
Jag kan inte träna för jag måste skjutsa mina barn till träningar hela tiden. Jag kan inte börja äta nyttigt för min familj skulle inte tycka om det. Jag kan inte sova åtta timmar per natt för då skulle jag inte få någon tid för mig själv.
Falska val är luriga för de låter som rimliga argument till att låta bli. Till viss del är de till och med vettiga men jag vill uppmuntra dig till att fundera på om det verkligen är så att de här sakerna tar ut varandra. Livet handlar om prioriteringar och det kanske finns något annat du skulle kunna prioritera bort i stället för din nya goda vana.
Det är svårt. Jag har inte rätt verktyg. Jag vet inte hur jag ska börja.Jag vet inte hur man gör.
Du kanske vet vad du vill göra för att få mer struktur på livet eller för att nå ett mål men du vet inte hur. Jag har två råd: Identifiera det första steget och/eller be om hjälp.
Ibland skriver jag stora punkter i min att-göra-lista och skjuter upp den punkten vecka efter vecka istället för att komma igång. När jag inser det brukar jag fråga mig själv: Vad är det första steget för att lyckas med detta? När jag skriver ner det på listan blir det mycket lättare att komma igång.
Fråga dig själv:
Vad behöver jag göra?
Vad behöver vara gjort för att jag ska kunna göra det?
Vilket är steget före det?
Vilket är steget före det?
Fortsätt fråga "vilket är steget före det?" tills du har ett steg som du snabbt och enkelt kan göra just nu. Det kanske är:
Hitta en YouTube-video som visar hur man gör det här
Ring mamma och fråga hur man gör
Köp en stjärnmejsel
Googla på hur man gör det här
Att be om hjälp är inte alltid lätt men ibland kan det vara det första steget till att få någonting gjort. Tänk på att det kan vara alltifrån att fråga hur man börjar och sedan göra det själv, till att be personen hjälpa dig att genomföra det, till att betala någon för att göra det.
Det är tråkigt
Det är tråkigt. Jag vill inte. Måste jag? Men jag tvättade nyss; hur kan det behövas igen?
Ja, om det inte skulle vara tråkigt kanske det inte skulle finnas något hinder till att göra det, men ibland måste man göra det som inte känns roligt för att nå den livsstil man vill ha.
Några råd:
Se till att du också gör roliga saker: Du kan inte kräva att du bara ska göra tråkiga saker jämt så försök göra någonting som du tycker är avkopplande och roligt varje dag. När dina batterier är laddade är det mycket lättare att kräva mer av dig själv.
Tänk på syftet: Varför vill du ha det här gjort? Vad leder det till att göra det här? Det kanske lägger grunden till en roligare uppgift, gör ditt hem finare eller får dig att må bättre. Det är värt lite besvär!
Distrahera dig själv: Jag använder ofta distraktioner för att göra saker i hemmet som att vika tvätt, diska eller städa. Några bra distraktioner kan vara sällskap, en TV-serie eller en podcast. Du kan t.ex. ta med någon annan på träning (eller be dem att ta med dig), titta på en TV-serie medan du viker tvätt eller lyssna på en ljudbok eller en podcast medan du dammsuger eller skurar badkaret. Jag känner ofta att jag börjar leta efter hushållssysslor att göra när jag har kommit in i en ljudbok eller podcast för att jag vill fortsätta lyssna!
Den här hösten har varit annorlunda här på Mer struktur för mycket av tiden har lagts på att förbereda en podcast om struktur - Strukturpodden! Äntligen kan jag berätta om den för dig!
Vad är en podcast?
En podcast är ungefär som ett radioprogram men du kan lyssna på det när du vill, via en telefon, surfplatta eller dator.
Vilka är inblandade?
Jag, Erika Norberg, som driver merstruktur.se är en av de två värdarna.
Om allt går som det ska släpps det första avsnittet måndag 21 oktober 2019 och sedan kommer det ett nytt avsnitt varannan måndag.
Vad kommer Strukturpodden att handla om?
Vi kommer att samtala om vad som har hjälpt oss att få mer struktur i våra liv, alltifrån smarta rutiner i hemmet till genomtänkta uppgiftsstrategier på jobbet.
I varje avsnitt pratar vi om ett ämne (t.ex. hinder för att komma igång, rensning eller hur man kan få med andra på strukturtåget), ger tips på hur man kan tänka för att göra en bra situation ännu bättre och föreslår ett enkelt steg du kan ta den kommande veckan för att få mer struktur i ditt liv.
Hur gör jag för att lyssna?
Det lättaste sättet är att prenumerera i en podcastapp, t.ex. Spotify, Apple Podcasts, Podcast Addict, Stitcher eller Podkicker. (Skriv gärna en kommentar om vilken app du rekommenderar!) Själv använder jag Podcast Addict.
Där kan du söka på Strukturpodden och välja att prenumerera eller ladda ner ett avsnitt (när det finns ett avsnitt att ladda hem).
Det är helt gratis att lyssna.
Hur kan jag få veta mer?
Gå in på strukturpodden.se eller följ Strukturpodden på sociala medier. På strukturpodden.se kan du fylla i din e-postadress och få uppdateringar när det finns ett nytt avsnitt att ladda hem.
Där kan du också skicka in frågor om det är något du vill att vi ska ta upp i podcasten!
Kalendern sträcker sig från 1 januari 2020 till 31 december 2020.
OBS! DETTA ÄR EN FÖRHANDSBESTÄLLNING. Kalendrar beställda senast 27 oktober skickas under första halvan av november. Senare beställningar skickas så snart som möjligt efter det.
Läs till slutet av detta blogginlägg om du vill köpa videokursen om planering billigare samtidigt som du beställer kalendern.
Behöver du en kalender redan nu?
I samband med att förhandsbeställningen öppnar för Strukturkalendern 2020 rear vi ut Strukturkalendern 2019-2020. Den kalendern sträcker sig från 1 juli 2019 till 30 juni 2020 så du har fortfarande mycket kalender kvar.
Strukturkalendern är en ovanlig kalender på så sätt att den framförallt syftar till att vara en plats där du kan samla alla dina att-göra-listor så att ingenting viktigt glöms bort. Den har också en naturlig plats för att hålla koll på att du följer de vanor eller återkommande att-göra-punkter som du har i ditt liv.
I den här versionen finns det flera uppdateringar som jag tror kommer att göra kalendern ännu bättre.
Rejälare spiralbindning och mer plats bredvid den
I de senaste versionerna av Strukturkalendern har det varit en rejälare spiralbindning än i de första versionerna men det har gjort att utrymmet mellan bindningen och skrivraderna har varit något trångt. Det har åtgärdats till den här versionen.
Förbättrad veckovy
I stället för att ha lördag och söndag bredvid varandra på vänstersidan har de nu fått lika stort utrymme som vardagarna men till höger. Nedanför lördag och söndag finns att-göra-listan för veckan som är lite kortare än tidigare. Skrivrutan som t.ex. är perfekt storlek för små post-it-lappar (5 x 5 cm) sitter nu till vänster.
I Strukturkalendern finns det 53 veckoöversikter för dagliga och veckovisa att-göra-punkter.
Det blir nu en tydligare uppdelning mellan vardag och helg och du får gott om utrymme att även skriva upp vad du vill göra under helgen.
Förbättrad målplanering
Många upplevde målplaneringen som svår och skrämmande. Det kändes svårt att hålla sig till fyra mål och att välja vilka mål man skulle ha. Därför har den nya versionen av målkalendern en avdelning för att spåna drömmar och sedan mer utrymme för att göra om de drömmarna till mål.
Plats att spåna drömmar inom olika områden. Inga regler, bara idéer!Hjälp att koka ner drömmarna till mål på 5 år, 1 år, 1 månad och slutligen en vana som du kan skriva in i din målkalender. I Strukturkalendern finns det två uppslag som detta, vilket innebär att du har plats för 12 olika mål, som du i sin tur naturligt delar upp i delmål.
Ihopslagna månadslistor
Så vitt jag förstår blir inte månadslistorna använda särskilt mycket och jag tycker själv att det är svårt att komma ihåg att titta där. Det som måste bli gjort skriver jag alltid in på en daglista för att inte missa något. Därför är månadslistorna nerkortade och samlade på en praktisk översiktssida.
Översiktskalendrar
Det här fanns redan i Strukturkalendern 2019 men det här är den första läsårskalendern som har det, nämligen översiktskalendrar för året. Det kommer att vara en översiktskalender för läsåret 2019-2020 och en för 2020-2021, dvs. inte kalenderåren som det du ser på bilden här nedanför.
Övrigt innehåll
Målkalender
Efter att du har gjort din målplanering i början av kalendern passar det bra att föra in det du har skrivit under vana i målplaneringen i din målkalender för att hålla koll på att du gör det du behöver för att förverkliga dina drömmar och nå dina mål.
Eftersom månadslistorna är ihopslagna blir det nu två målkalendrar på varje uppslag, vilket kan göra det lättare att jämföra månad till månad när du vill se vad du ska satsa extra mycket på nästa månad.
I videokursen berättar jag om de olika delarna i Strukturkalendern och hur du kan använda den för att få mer struktur på ditt liv, nå dina mål och förhindra att uppgifter faller mellan stolarna.
Om du beställer Strukturkalendern eller Strukturpaketet samtidigt som du köper videokursen kan du få 100 kr rabatt med rabattkoden PLANERA100.
OBS! Videokursen utgår ifrån den tidigare versionen av kalendern så målplaneringen är förändrad men mycket går fortfarande att använda. Om det kommer en uppdaterad version av videokursen kommer du som har köpt den här versionen att få gratis tillgång till den uppdaterade.
Förhandsbeställning
Detta är en förhandsbeställning. Kalendrar beställda från och med nu fram till 27 oktober skickas under första halvan av november. Senare beställningar skickas så snart som möjligt efter det.
Om du vill vara säker på att få kalendern så tidigt som möjligt bör du alltså beställa senast 27 oktober.
I början av 2015 firade den 24-åriga Matsuri Takahashi att hon fått drömjobbet på en japansk reklambyrå. Åtta månader senare var hon död. De sista månaderna i livet jobbade Matsuri över 105 övertidstimmar per månad (!) och sov bara två timmar per natt. På juldagen orkade hon inte mer och tog livet av sig.
Den här sortens tragedi är så vanlig i Japan att de har ett verb för att ”jobba ihjäl sig”, nämligen karoshi. I Sverige är händelseförloppen sällan lika dramatiska eller uppmärksammade som Matsuri Takahashis fall, men läget är allvarligt.
Jobbstress är dödligt
Stressrelaterade sjukdomar har fördubblats de senaste tio
åren i Sverige, vilket slagit hårdast mot kvinnor inom vård, skola och omsorg.
Men även om du undgår en sjukskrivning, så ökar din dödlighet av stress på
jobbet (enligt forskning från Stanford och Harvard som publicerats i Behavioral
Science & Policy).
>> Att jobba övertid höjer din dödlighet med uppemot
20 procent. Om du jobbar 55 timmar i veckan istället för 40 timmar löper du hög
risk att dö betydligt tidigare.
>> Några faktorer som skadar din hälsa är
att jobba för många timmar
skiftarbete
konflikter med familjen om arbetet
för höga krav på jobbet
att sakna inflytande över arbetet
Och innerst inne vet vi alla sanningen. På dödsbädden kommer ingen säga ”åh, vad jag önskar att jag hade jobbat mer”. Samtidigt kan många av oss erkänna oss skyldiga till att jobba för mycket. Ibland beror det på att jobbet är inkräktande, ibland är vi hemligt förtjusta i rollen som jobbmartyrer.
Här kommer tips och råd för att bättre balansera jobb och
fritid.
Jobb: oväntat beroendeframkallande
Vi människor vill vara till nytta och värde, det är lätt
att njuta av känslan att vara duktig. De flesta vet att alkohol, mat, sex och
numera mobilen triggar hjärnans belöningssystem, men även ditt jobb kan skapa
precis samma effekt. Här är några typiska tecken på att du blivit
arbetsnarkoman:
>> Du känner jobbabstinens på kvällar, helger och
under semestern – om du jobbar några timmar känns det bättre.
>> När du upplever jobbiga känslor brukar du gärna
slukas upp av arbetet för att glömma obehaget.
>> Jobbet går oftast före familjen, vännerna och
fritidsintressen.
>> Du älskar bekräftelsen du får i form av högre
lön, ryggdunkningar och befordringar.
>> Om du inte är produktiv känner du dig osäker, så
du ökar arbetsmängden för att känna välbehag.
Arbetsnarkomaner har ofta en gemensam nämnare: den
underliggande drivkraften är låg självkänsla. Istället för villkorslös kärlek
under barnaåren kanske du bara fick beröm när du var duktig. Därför använder du
jobbet för att bevisa ditt människovärde, men sanningen är att ditt värde inte
avgörs av din position på arbetsmarknaden. Fråga din familj eller dina bästa
vänner, så kommer du få en mer nyanserad bild.
Och missa inte lästipsen längst ner på sidan, som hjälper
dig stärka självkänslan och vara vänligare mot dig själv.
Mindre jobb med bra rutiner
Är du redo att skrida till handling för en bättre balans mellan jobb och fritid? Ta gärna fram anteckningsblock och penna. Fundera sedan på vilket pris du betalar för arbetssituationen du har just nu. Ledtråd: de vanligaste offerlammen är hälsa och relationer.
Du blir som du umgås
Du blir som du umgås. Runt många svenska fikabord skryter arbetsmartyrer (med illa dold förtjusning) om fulltecknade kalendrar; det anses fint att vara överbelastad. Därför är det viktigt att skaffa positiva förebilder, det finns gott om människor som gör ett utmärkt jobb utan att förstöra hälsa eller relationer. Jämför med en negativ förebild, kanske känner du någon som hamnat i sjukskrivning eller skilsmässa till följd av arbetsmängden.
Odla andra intressen
Minska risken för att göra jobbet till hela din identitet genom att odla vänskap och intressen som inte har med ditt jobb att göra. När du har en matlagningskurs, träningsgrupp eller teaterföreställning att se fram emot är det lättare att säga nej och stämpla ut i tid.
Arbeta effektivt när du arbetar
Handen på hjärtat. Kanske beror din arbetsmängd på att du slösar bort många timmar på jobbet? Vad bra att du är här! Mer struktur är en kunskapsbank som hjälper dig öka din produktivitet och effektivitet, vilket i sin tur leder till att du undviker övertidstimmarna. Det ger bättre mående, bättre energi och bättre idéer. Spana t.ex. in den här checklistan eller 3 tips för att fokusera.
Ta hjälp högre upp
Fritidsintressen, gränsdragningar och produktivitetsknep i all ära, på många arbetsplatser är man maktlös. När chefen har kniven mot din strupe, så att balans mellan arbete och fritid är omöjligt, är det dags att ta hjälp utifrån. Det är arbetsgivarens skyldighet att arbetsmiljön inte är skadlig för dig. Om du inte får gehör hos chefen, kontakta arbetsmiljöombudet. Om det inte finns en på arbetsplatsen så finns lokala och regionala ombud.
Och du – tveka inte att byta jobb om du mår dåligt på
arbetsplatsen.
Få perspektiv på livet
Det är vanligt att livsperspektiven kommer i form av
trauma. Allvarliga sjukdomar, olyckor och dödsfall hjälper dig inse att livet
är för kort och värdefullt för att dedikeras till arbetet.
Kanske är det så att du varit förskonad från bryska påminnelser om livets förgänglighet, och att starka försvarsmekanismer hindrar dig från att själv skåda döden i vitögat. Misströsta inte, det finns lindrigare sätt att få perspektiv på ditt arbetsliv. Testa att ifrågasätta själva normen om att tillbringa minst hälften av dygnets vakna timmar med att jobba.
>> 40 timmars arbetsvecka är oförändrad norm i Sverige sedan 1901.
På 70-talet blev fyra
semesterveckor fem, men nu har arbetstiden stått stilla i 50 år.
I exempelvis Frankrike är arbetsveckan 35 timmar.
>> Historieforskarna har sett att jägare-samlare
jobbade fem timmar per dag. De svenska försöken med sex timmars arbetsdag visar
strålande resultat för välmående och produktivitet.
>> Tänk på det orättvisa i att vi ofta jobbar ihjäl
oss för att möta vinstkrav som gynnar pyramidens topp.
Gör istället allt det där du drömt om. Kanske vill du vara
en mer närvarande förälder, träna tre gånger i veckan, bestiga Kilimanjaro,
lära dig spela piano eller plöja tre pocketböcker i veckan.
Det är okej att älska ditt jobb – men det ska inte vara
det viktigaste du har i livet. Lycka till!
Mer läsning
Att stärka självkänslan hjälper dig att säga nej och sluta
med arbetsnarkomanin. Här är
strategierna som faktiskt fungerar (artikeln är på engelska).
Ducka för övertidstimmarna genom att minska dötiden på
jobbet, läs tidigare inlägg om
produktivitetsknep.
Om du är en bokmal som vill syna din relation till jobbet,
läs romanerna Meningen med hela skiten av Nina Åkestam och Bränn alla
broar av Siri Helle.
Den högpresterande perfektionisten kan bekanta sig med
forskaren och föreläsaren Brené Brown, läs Våga vara operfekt eller se
hennes Netflixdokumentär The Call to Change.
Du som känner att stressmonstret hänger över dig i läsande
stund, här får du strategier
som ger dig andrum.
Om du tänker ”ja det här var ju bra idéer, men jag ska först bara uppnå X, sen kan jag bli lycklig”, se denna korta föreläsning. Svenska undertexter finns.
Och har det redan gått för långt för dig eller någon i din närhet - läs då detta tidigare inlägg om hur du kan hjälpa dig själv eller någon närstående att komma tillbaka från utbrändheten.
Tvåbarnspappan André Kikuchi flyttade nyligen och flytten fick honom att tänka på hur han förändrat sitt liv de senaste åren. Minimalism, Konmari och Mer struktur-bloggen nämnde han i ett Facebookinlägg som några inspirationskällor och lade på slutet till att han gärna skulle dela med sig av det som har hjälpt honom ifall någon skulle vara intresserad.
Jag tänkte direkt att det var något jag skulle vilja veta mer om, dels för att han nämnde just den här sidan (Mer struktur), dels för att jag alltid vill bli bättre och få min vardag att flyta på smidigare. Därför frågade jag André om han skulle kunna tänka sig att skriva ihop ett blogginlägg och till min förtjusning svarade han ja!
Nu lämnar jag över till André:
Du som läser detta har kommit en bra bit på väg. Grattis du har ju hittat hit. Det räcker dock inte med att läsa detta inlägg. Du bör, för att komma någonvart, också börja följa tipsen.
För några år sedan fanns inte nedanstående punkter i mitt medvetande, inte ens som ett dåligt samvete, medan de nu finns där varje dag. Även om jag inte är klar så kan jag efter två år se en enorm skillnad på mitt sätt att leva. Jag hoppas att någon av punkterna även kan hjälpa dig.
Grundidéerna
Grundidéerna är att du skall:
Veta vad du har och varför du har kvar din pryl. Gå igenom allt och spara så mycket du vill. Använd alltid följande kategorier: spara, slänga, skänka, sälja.
Veta var varje pryl finns. Tänk att varje pryl har sitt hem där den alltid bor. När du använt eller flyttat något, låt den få återvända till sitt hem.
Hålla i varje sak endast en gång. Har du exempelvis en tröja i handen, så undvik att tänka att du ska lägga in den senare. Håller du sakerna endast en gång och lägger den i sitt hem bildas inga högar, och därmed inget dåligt samvete. Det blir dessutom lättare att städa.
Använda det du har. Rensa bort det du aldrig använder. Vi har alltför mycket bra-att-ha saker vi aldrig använder.
Stoppa inflödet. Säg nej till gratisprodukter du inte använder, se till att den mesta posten är digital (oavsett ska du alltid öppna all post som inkommer).
Göra uppgiften direkt om det tar mindre än 2 minuter. Märk vad mycket du kan få gjort på två minuter, du kommer bli förvånad. Är en uppgift tråkig, så ta tid och upptäck att den inte tog så lång tid som du kanske trodde.
Alltid hålla något i handen när du är på väg någonstans. Hos oss som barnfamilj finns alltid saker utspridda och istället för att kliva över dem tar jag upp dem och lägger in i respektive hem.
Så en kontrollfråga: Var bor din stjärnskruvmejsel, din smörkniv, dina arbetsskor, dina fleecehandskar, din pincett?
Nu börjar vi.
Tips utifrån område
Börja med något av följande områden: Garderoben,
verktygslådan, bilen, badrummet eller köket.
Samla ihop alla dina olika saker i olika högar. Kanske upptäcker du att du har 14 smörknivar, 16 par skor, 4 stjärnskruvmejslar av samma storlek. Fundera sedan om du behöver det du samlat ihop?
Garderoben
Rensa ut alla kläder som du inte använder. Rensa ut det som du inte trivs i. Lär dig sedan att vika återstående plagg med någon bra metod som skapar utrymme och översikt. Jag har följt Konmari-metoden men det finns även andra tips.
Jag vet att jag har 14 par kalsonger jag trivs i, 16 skjortor jag vill använda, 14 par strumpor utan hål. Efter tvätt viker jag efter samma princip varje gång och eftersom varje socka har sin plats är det lätt att se var den hör hemma.
Vilka saker behöver du? Själv har jag en säkerhetsrakhyvel av bättre märke, rakblad, en nagelsax, en pincett, en tandborste, tandkräm, en flaska olivolja (hjälper mot torr hud), en deodorant, en flaska äppelcidervinäger som balsam, en hårdtvål för hår och kropp och ett par öronproppar vid resa. Allt får plats i en liten necessär.
Verktygslådan
Beroende på boendeform kan verktygslådan se lite olika ut. Se till att du har bra saker som fungerar när du behöver dem. Bor du i lägenhet kan ni vara flera som delar verktyg mellan varandra. Här finns utrymme och ekonomi att tjäna.
Bilen
Gå igenom alla fack och gömmor.
Rensa ut det du vet att du aldrig använder.
Skaffa några tygpåsar i olika storlekar till inköp.
Införskaffa ett nödkit vid stopp på vintern.
Ha en lite påse för skräp så du samlar alla på ett ställe och inte lite här och var.
Släng alla pennor som kan vara bra att ha och skaffa en penna som tål såväl värme som kyla.
Köket
Se till att ha ett skafferi, kyl, frys där du har översikt. Vi har provat att månadshandla för att minska på onödiga inköp och få ett överflöd på mat. Gör matlådor att frysa in vid varje måltid du lagar mat. Du får då ett varierat matutbud att välja bland i stressade situationer. Vi återanvänder plastpåsar, disktrasor och glasburkar. Se över om det är möjligt att minska inflödet av plast och kartong genom att handla smart i din butik.
Arbetsplatsen
Använd om möjligt samma principer. Stoppa inflödet. Har du ett skrivbord så se till att ha allt du behöver inom räckhåll. Samla inga högar eftersom du bara håller i varje sak en gång. Ha 5 uppgifter/dag och flytta över uppgiften som inte blev klar som nr 1 dag två.
Skaffa mobilfria zoner i hemmet som alla följer. Påminn och hjälp varandra. Sovrummet och köksbordet är exempel på sådana zoner. Stäng av sociala medier samma tid varje dag. Ha en bestämd läggdagstid.
Hälsa
Försök att varje dag få ut något av följande tre:
fysisk aktivitet 20-30 minuter
minst 7 timmar sömn
att finnas med i ett socialt (icke internetbaserat) sammanhang.
Jag tycker att det är roligt att göra det lilla extra när vi får gäster, speciellt när vi får övernattande gäster. Därför har jag samlat några av de saker jag försöker tänka på för att få mina gäster att känna sig välkomna och bekväma.
Känn dig inte tvingad att göra allt (eller något av) det här om du inte vill men ta gärna inspiration om du tycker att det känns roligt och du har möjlighet.
En god natts sömn
Bäddat
Jag är verkligen ingen kvällsmänniska så jag uppskattar när det är bäddat och klart när jag ska gå och lägga mig men om du inte hinner bädda kan du gärna se till att det finns påslakan, örngott, lakan, täcken och kuddar i rummet där personen ska sova.
Bonus: Choklad på kudden!
Handdukar/badlakan tillgängligt
Lägg också fram handdukar/badlakan eller visa var det finns så att gästerna kan duscha när de vill utan att behöva fråga. De kanske vill duscha innan du har vaknat.
Uppstigning
Kom gärna överens om en tid då ni ska vakna eller kom överens om att det är fritt att stiga upp och ta frukost när man vill. Ju mindre avslappnade gästerna är hos er, desto tydligare bör överenskommelserna vara.
Varmare och kallare
Ha alternativ i närheten av gästsängen så att det är lätt för gästerna att ta en extra filt om det är kallt eller starta en fläkt om det är varmt.
Flera kuddalternativ
Jag har nackbekymmer och de blir ofta värre när jag sover på andra ställen där jag inte har min egen kudde. (Jag borde förmodligen ta med en när jag har möjlighet.) Därför tycker jag om att ge mina gäster flera alternativ på kuddar, åtminstone en extra.
Mörker och ljus
Oavsett om du har ett dedikerat gästrum eller om gästerna får sova på golvet eller soffan tror jag att de flesta uppskattar att kunna ha det mörkt när de sover. Gör det möjligt att mörklägga rummet och/eller köp in några sovmasker att ha i gästrummet. För ljus kan du gärna ha någon läslampa eller mindre lampa i närheten av sängen.
Laddning
Nuförtiden vill de flesta kunna ladda mobiler m.m. så se till att det finns gott om uttag eller ett förgreningsuttag i gästrummet. Många uppskattar om det här finns i närheten av sängen. En bonus är om du också har några reservladdare i gästrummet så att de kan ladda även om de har glömt sina egna laddare.
Mätt och glad
Frukost
Fråga gärna gästerna vad de brukar äta till frukost innan de kommer och se till att du har koll på eventuella allergier. Se sedan till att det finns hemma när ni går och lägger er så att ingen behöver åka till affären på tom mage.
Ett bra standardutbud:
fil/yoghurt
flingor/müsli
bröd (gärna både mjukt och hårt, men om du väljer det ena tror jag att de flesta vill ha mjukt)
smör
ost
skinka/kalkon
kaffe och te
Bonus:
ägg och kaviar
gröt
juice
skivad gurka och/eller paprika
frukt (hel eller i lämpliga portionsbitar)
smoothies
Har jag glömt något? Skriv gärna en kommentar!
Frukt/mellanmål
Se till att dina gäster inte behöver gå hungriga under dagen. Ha frukt framme och gör det tydligt att de får ta när de vill. Ta gärna en frukt när de ser så att de vågar. Du kan också ha frukt/godis/bars/kakor i gästrummet så att de kan känna sig fria att äta utan att någon ser. Vattenflaskor eller tillbringare och glas kan också vara en idé.
Mattider
Olika familjer är vana vid olika mattider och det är en bra idé att komma överens med gästerna om vilka tider ni ska äta eller åtminstone informera om när ni brukar äta. Om någon av familjerna har barn brukar det vara enklast att anpassa efter den familjens tider så att inte barnens rutiner rubbas för mycket.
Glöm inte kaffet!
Om du, liksom jag, inte brukar dricka kaffe är det viktigt att tänka på att det finns för dina gäster ifall de är kaffedrickare. Det kan vara värt att investera i en kaffepress så att du enkelt kan göra några koppar utan att behöva ha en hel kaffeberedare som nästan aldrig används. Frystorkat kaffe brukar inte vara populärt. Kom också ihåg att ha någon form av mjölk hemma ifall gästerna vill ha det till kaffet.
Kom ihåg att fråga då och då om de vill ha kaffe. Många kaffedrickare vill ha det till frukost, någon gång under dagen och efter middagen. De vill ofta ha en kaka till.
Om du är kaffedrickare kan du tänka på att det inte är säkert att alla är det eller att alla vill ha kaffe på eftermiddagen eller kvällen. Ha gärna te hemma också. För kvällstid kan det vara bra att tänka på att rött te (rooibos) är utan koffein/tein. Bli inte heller förskräckt om det är någon som varken dricker kaffe eller te.
Aktivera mig (lagom)
Det finns olika anledningar till att få besök. Ibland handlar det om att det är billigare än att bo på hotell så de bor hos dig även om de inte har så mycket tid att träffa just dig. Andra gånger handlar det om att tillbringa tid med dig.
Oavsett tycker jag att det är bra att ha någon idé på vad som skulle passa att göra ifall gästerna vill aktiveras. Ha gärna något alternativ att göra inomhus och något utomhus.
Jag vill dock sätta en varningsetikett på detta eftersom det lätt kan bli för mycket. Du behöver inte ha varje minut uppstyrd och planerad utan lämna utrymme för gästerna att påverka, vila och prata samt för spontana idéer.
Exempel på aktiviteter:
Brädspel/kortspel
Besöka en känd, vacker eller rolig plats/byggnad i närheten
Aktiviteter som bad, utflykt, escape room, Boda Borg, guidad tur osv.
Tidningar/böcker att läsa (passar bra att lägga i gästkorgen som du kan läsa mer om nedan)
Turistbyrån i din kommun eller kommunens hemsida har ofta tips på aktiviteter och besöksmål.
Det lilla extra
Wifi-lösenordet
Gästerna kommer förmodligen att vara intresserade av lösenordet till wifi-nätverket så om du vill vara förutseende kan du ge det till dem innan de hinner fråga. Du kan t.ex. skriva det på ett papper som finns i gästrummet, rama in det, skriva in det i välkomsthäftet (se nedan) eller helt enkelt förmedla det muntligt eller skriva in det i deras enheter.
För den som är teknisk går det att göra ett specifikt gästnätverk eller till och med göra ett nätverk som har samma namn och lösenord som gästernas hemnätverk (ifall duhar varit där och/eller känner till det) så att enheterna ansluter automatiskt.
Välkomsthäfte
När jag brukade låna ut min lägenhet utan att jag själv var på plats började jag traditionen med att ha ett välkomsthäfte. Där skrev jag bl.a. in wifi-lösenordet, hur diskmaskinen fungerade, vilken fjärrkontroll som används till vad på TV:n, var extra toalettpapper och huvudvärkstabletter fanns och ev. annan information som kunde vara relevant. Jag gjorde till och med en karta över köket med information om var allting fanns.
Det började med ett välkomstblad och sedan utvecklades det till ett helt häfte med informationen ovan, karta över området, turistbroschyrer, meny till närmsta pizzeria m.m. Börja med det nödvändigaste och lägg till mer om du tycker att det är roligt.
Gästkorg
Välkomsthäftet (se ovan) bor i gästkorgen där jag också brukar lägga handdukar, tidningar, någon bok, extra laddare, sovmask m.m.
Ibland lägger jag in fullängdsböcker som jag rekommenderar till just den gästen i gästkorgen men sedan vi flyttade står en hel bokhylla med böcker i gästrummet så där kan de plocka fritt om de känner för något mastigare.
I själva gästkorgen lägger jag oftast några böcker som är roliga att bläddra i och bara läsa det man fastnar för. De jag använder innehåller bilder på lappar eller tidningsurklipp. I nuläget varierar jag mellan de här fyra:
OBS! Om du köper någon böckerna via länkarna här får jag lite provision men det kostar ingenting extra för dig.
För den som har glömt
Några saker tycker jag om att ha extra av så att gäster kan använda det ifall de har glömt eller inte tänkt på att ta med sig något:
Tandborste
Tandkräm
Laddare
Hårborste och/eller kam
Hårsnoddar
Nagelklippare
Schampo
Balsam
Lägg det i gästkorgen, i gästrummet eller ha det nära till hands. Schampo och balsam kanske passar bäst att ha i duschen men var tydlig med gästerna om att det är fritt fram att använda. Om du har ett välkomsthäfte kan du skriva där vad som finns att få.
Märkning av handdukar i badrummet
Om du har en särskild handduk för gäster i badrummet är det trevligt om det görs tydligt för gästerna så att de vet vilken de förväntas använda. Du kan köpa eller göra en fin skylt för det, sätta upp en lapp där det står ”gäster” eller skriva det på en klädnypa och fästa på handduken. Om du vill göra det lilla extra kan du ha en handduk för varje gäst och märka upp dem med namn. Det brukar vara extra uppskattat.
Blommor
Ha gärna blommor i gästrummet. En bukett från affären för 50 kr eller en blomma från något annat fönster kan göra det ännu trevligare att vara gäst hos dig. Tänk på att ha något som inte doftar så mycket bara! Det finns många allergiker.
Har du fler tips på hur man kan få gäster att känna sig välkomna? Skriv gärna en kommentar!
Jag har länge funderat på frågan vad jag tycker är roligt och vad jag kan göra när jag är ledig. Det är viktigt att vara ledig och att koppla bort det som ställer krav på mig men när jag väl är ledig och har bestämt att jag inte ska göra något som har med jobb att göra, då vet jag inte vad jag ska hitta på.
Det senaste året har min lösning varit att städa, eller i alla fall strukturera upp olika saker i hemmet. Jag startar en podcast eller ljudbok och vandrar runt i huset för att se vad jag kan fixa med. Det är det tydligaste sättet för mig att inte jobba som inte är att titta på en serie eller umgås med andra människor.
Men nu när jag har semester känner jag att jag måste hitta andra saker än att städa. Det är inte jättekul i längden, speciellt när jag egentligen inte tycker om städandet (torka, dammsuga, skura), utan snarare plockandet och att hitta bra platser för olika saker.
Men vad är roligt då?
Vissa saker kommer jag på direkt och kan skriva ner utan att fundera men jag vill också tänka djupare och komma på fler idéer. Här har jag samlat tips och idéer från andra och mig själv för att både du och jag ska kunna komma på roliga saker att göra när vi är lediga!
Tre typer av roligt
I boken The Happiness Project skriver Gretchen Rubin att det finns tre olika typer av roligt: avslappnande roligt, tillmötesgående roligt och utmanande roligt. Sammanfattningsvis kan man säga att det som kräver minst förberedelse eller ansträngning (avslappnande roligt) ger kortsiktig glädje medan det som man kämpar mer för och förbereder (tillmötesgående och utmanande roligt) ger mer långsiktig glädje.
Avslappnande roligt (enkelt)
Exempel: titta på TV, läsa, ta ett bad
Kräver inte ansträngning
Knappt några förberedelser
Ofta passivt
Roligt, men kortsiktigt
Tillmötesgående roligt (med andra)
Exempel: utflykt med familjen, middagsbjudning, träffa vänner på ett café
Tillsammans med andra
Ibland för att det är roligt för någon annan, t.ex. barnen
Stärker relationer och skapar minnen
Kräver ansträngning, organiserande, koordinera med andra människor och tillmötesgående
Utmanande roligt
Exempel: trädgårdsarbete, rensa garderoben, åka på en resa (kan vara tillmötesgående roligt också), bestiga ett berg, träning m.m.
Kan vara frustrerande och kräva hårt jobb eller ärenden
Tar tid och energi
Mest givande i slutändan
Vad tyckte du var roligt när du var 10 år?
Ett annat tips som Gretchen Rubin ger i hennes podcast Happier (gladare) är att fundera på vad du tyckte var roligt att göra när du var 10 år. Det är troligt att du skulle tycka om att göra det nu också, eller åtminstone någon variant av det.
Jag tyckte t.ex. om att pyssla och läsa. Det kanske skulle vara roligt för mig att jobba med scrapbooks, fotoböcker eller inredningspyssel och jag vet att jag tycker om att läsa även om jag gör det alldeles för sällan.
Vad var det du tyckte om att göra som 10-åring? Spela fotboll, måla, baka, skriva, åka rullskridskor osv. Skriv gärna en kommentar så att jag och andra kan få fler idéer!
Kan du göra det i någon form nu? Kan du hitta ett Korpenlag i fotboll, börja med akvarellmålningar, gå en matlagningskurs eller börja skriva en bok?
Det som är roligt för någon annan måste inte vara roligt för dig
Det är lätt hänt att dras med i att ”alla tycker att det där är roligt så det kan vi göra” medan du egentligen inte tycker att det är särskilt kul. Tycker du om tävling eller är det bara stressande? Tycker du om att vandra i bergen eller är det egentligen någon annans intresse?
Visst är det bra att vidga sina vyer, testa och att följa med på sånt som är ”tillmötesgående roligt” för att du får ut något av sällskapet, men det är också värt att fundera på vad just du tycker är roligt så att du inte hela livet passerar utan att du får göra det som ger dig extra mycket energi och glädje.
Låt de som tycker om att göra en specifik sak göra det och passa under tiden på att göra något av det som du tycker om!
På samma sätt är det bra att tänka på att det som du tycker är roligt kanske inte är roligt för andra. Bjud med men tvinga inte. Testa nya saker och utmana dig själv men sträva efter att hitta vad som är roligt för dig.
Skapa en rolighetsmeny
När du har en ledig kväll, helg eller semestervecka kan det vara hjälpsamt att ha en lista eller rolighetsmeny att utgå ifrån för att få idéer. Där kan du skriva upp det du redan nu vet att du tycker om och saker du vill testa.
Jag rekommenderar att använda att-göra-listan med fyra rubriker som finns under Planering & listor i Resursbiblioteket. Här följer några exempel på rubriker du skulle kunna ha.
Nu har halva 2019 gått. Jag tycker alltid att den första halvan av året går otroligt snabbt och det här året var inget undantag. Det får mig att fundera på vad jag har gjort de här månaderna. Har jag gjort några framsteg på årets mål?
Först kommer jag att berätta om några saker som jag är nöjd med under året så här långt, sedan plockar jag fram min lista på nyårslöften för 2019 och utvärderar hur det har gått hittills och slutligen vill jag dela med mig av några lärdomar som både du och jag kan dra nytta av när vi sätter upp mål i fortsättningen.
Några saker jag har gjort under 2019 som jag är nöjd med
Jag och min man har flyttat till ett hus och har gjort det hemtrevligt. Sedan maj har vi till och med tavlor på väggarna så nu börjar det kännas ganska färdigt (förutom extrarummet som fortfarande är fyllt med flyttlådor).
Jag har jobbat ytterligare ett läsår på skolan och har lyckats bättre än tidigare med att inte vara stressad över betygsättning och den sista rättningen. Det är inte perfekt men det blir bättre och bättre.
Jag har nått -15 kg sedan jag började med Viktväktarna förra året även om jag har fuskat en del och pendlat upp och ner under våren.
Hur har det gått med mina nyårslöften så här långt?
Ja… Jag inser nu att jag inte har tittat på mina nyårslöften särskilt många gånger sedan jag skrev dem och det visar sig en del i resultatet.
Nyårslöfte 1: Springa 5 km på mindre än 40 minuter minst 20 gånger
Ojdå, var det här ett mål? Jag har joggat 3 gånger i år och den senaste var extremt långsam och bara 2,5 km. Ingen av gångerna har kommit upp i 5 km men jag kanske kan vara snäll mot mig själv och räkna den på 4,84 km (där skyltarna säger att det är 5 km man springer) som jag klarade på 38 minuter.
Uppnått hittills: 5 % (snällt räknat)
Nyårslöfte 2: Innan året är slut ha vegetariska rätter på minst hälften av de rätter som finns i det roterande schemat
Här tror jag att det har gått lite mer åt rätt håll. Min bror gav oss en vegetarisk kokbok i julklapp så jag har testat några saker därifrån och lagt in några rätter i vårt roterande middagsschema.
Vi har ett roterande schema på 6 veckor, där vi har 5 rätter per vecka (en dag äter vi matlåda och en är fritt val, t.ex. äta ute eller prova något nytt recept). Det är alltså 30 rätter totalt (mål: minst 15 vegetariska) och av dem är 8 vegetariska. Det var sämre än jag trodde så där får jag jobba lite mer, men jag är i och för sig mer än halvvägs till målet nu när halva året har gått.
Målet var 15 vegetariska rätter innan året är slut och nu är 53 % av målet uppnått.
Uppnått hittills: 53 %
Nyårslöfte 3: Packa upp alla flyttkartonger i det nya huset
Vi har packat upp det som är viktigast och lite till. Vi har tömt 69 % av alla lådor vi hade. Sedan är några halvuppackade och vi har fått några fler lådor som vi hade hos våra föräldrar.
Vi är definitivt mer än halvvägs på det här målet men det här drömmer jag om att bli klar med i sommar för att inte riskera att det där rummet permanent får vara "lådrummet".
Uppnått hittills: minst 69 %
Nyårslöfte 4: Ha automatiska överföringar för sparande till bil- och huskostnader
Jag har tänkt tanken på att göra detta med inspiration från Ulrika Engqvist och min svärmor men det har inte blivit av än. Det känns dock väldigt enkelt att göra, bara att bestämma en summa, så det här borde också kunna bli gjort i sommar.
Uppnått hittills: 0 % (men lätt att få till 100 %)
Nyårslöfte 5: Skapa en ny produkt till merstruktur.se
Ja, det här har jag faktiskt gjort i år! Det går nu att köpa en videokurs där jag berättar hur jag planerar min tid med hjälp av Strukturkalendern.
Tips: Med rabattkoden PLANERA100 kan du få 100 kr rabatt på den om du köper den tillsammans med Strukturkalendern eller Strukturpaketet.
Strukturkalendern 2019-2020 är på ett sätt också en ny produkt för i år men eftersom Strukturkalendern har funnits tidigare och bara har uppdaterats räknar jag inte den som en ny produkt.
Uppnått hittills: 100 %
Lärdomar
Vissa mål har gått bra och vissa är lite pinsamma. Vad beror det då på att jag har lyckats eller misslyckats?
På framgångsrika mål stämmer något av följande:
Jag har kommit ihåg att det var ett mål jag hade satt upp
Det har fått plats i min kalender
Jag har lagt tid på det
Jag har velat göra det
På mindre framgångsrika mål stämmer något av följande:
Jag har glömt bort att det var ett mål
Jag har INTE planerat in det i kalendern
Jag har inte velat göra det
För att nå ett mål rekommenderar jag därför:
Skriv ner ditt mål och ha det på en plats där du tittar på det då och då. Här finns några förslag:
I Strukturkalendern börjar du med att skriva dina drömmar för det perfekta livet och låter sedan det ligga till grunden för dina mål. Om du funderar varför det är värt att sträva efter målet kan du se tillbaka på det du skrev som drömmar.
Den här hemsidan använder cookies för att förbättra din upplevelse. Vi antar att det är okej för dig men du kan stänga av det om du vill.TillåtTillåt inteLäs mer
