Skulle jag vilja ha det här gjort när det blir helg? Skulle jag vilja slippa det här imorgon? Om ja, gör det nu. Ditt framtida jag är också du så försök underlätta för dig själv med att göra det du kan göra redan i dag.
Tänk på listan du gjorde på dag 1 (eller gå tillbaka och gör listan) - Vad skrev du där som du skulle kunna underlätta för dig själv med att göra nu?
En sak du skulle kunna göra nu är att handla de sista julklapparna. Passande nog finns Strukturkalendern i lager igen! (Jag ska sluta tjata men jag tycker att den är jättebra.)
Din hjärna kan inte hålla reda på hur mycket som helst och när den försöker komma ihåg allt blir du stressad eftersom hjärnan inte får vila. Skaffa istället ett system för att skriva upp allt, t.ex. i kalendern eller i en app i telefonen. Strukturkalendern är alltid ett bra tips (om jag får säga det själv). Den kan köpas på butik.merstruktur.se.
Ett annat verktyg är Trello som du kan läsa om här. Där kan du samla alla möjliga idéer, länkar, bilder, tankar m.m. och flytta omkring som du vill.
Jag använder Google Calendar för att planera in möten m.m. och Strukturkalendern för att hålla koll på mina uppgifter. Google Calendar är bra för att den går att använda på dator, surfplatta och mobiltelefon och alltid är uppdaterad mellan de olika enheterna.
Strukturkalendern
Strukturkalendern är bra för att den hjälper mig att samla allt jag har att göra så att ingenting glöms bort. Om du är intresserad av Strukturkalendern går den att köpa i webbutiken och bör levereras före jul om du beställer senast 16 december! (Att köpa den hjälper dessutom mig att fortsätta ge dig strukturhjälp.)
Checklistor
För att hålla koll på vad jag ska planera så att ingenting glöms bort använder jag två checklistor:
Ställ tillbaka saker på sin plats direkt, diska direkt (eller samma dag) och gör de där snabba uppgifterna direkt. Då undviker du att det blir berg av saker, disk eller tvätt någonstans eller att uppgifterna bara blir fler och fler. Skjut inte upp saker utan ta en liten stund varje dag till snabba uppdrag så att det inte behöver kännas så överväldigande när du väl gör det.
I somras tog jag tid på några av de där sakerna som jag brukar skjuta upp att göra och insåg att det inte tar särskilt mycket tid och det gör mig väldigt mycket gladare när det är gjort:
6 sekunder - byta papper i toapappershållaren 8 sekunder - ställa in något i diskmaskinen 3 minuter 50 sekunder - tömma diskmaskinen och ställa in i skåp 36 sekunder - torka av bordet 5 sekunder - lägga tvätt i tvättkorgen 1 minut 30 sekunder - bädda en dubbelsäng 1 minut - diska en stekpanna
Dag 1 i julkalendern med strukturtips: När du känner dig överväldigad - gör en plan och be om hjälp.
December kan vara en stressig månad men det går att ta sig igenom med en plan och med hjälp. Tänk på vad som är viktigt på riktigt och vad som egentligen inte spelar så stor roll. Tänk också på vad personer i din närhet skulle kunna hjälpa dig med.
Ta ett tomt blad, en checklista i Google Keep eller gå till Planering & listor i Resursbiblioteket och ladda hem listan du ser till höger. Den sistnämnda kan du fylla i digitalt eller skriva ut och fylla i.
Känn dig fri att använda andra markeringar eller färgkodningar men om du inte vill behöva tänka så mycket får du gärna följa mina förslag.
a) Skriv upp allt du skulle vilja hinna och allt du måste hinna.
b) Vad får dig att må bra och gör dig glad av det du har skrivit? Markera med fyrkant (#).
c) Vad är viktigast? Markera med ett utropstecken (!).
d) Vad kan bara Du göra? Är det verkligen så att bara du kan göra det? Om ja, markera med ett snabel-a (@).
e) Vad skulle någon annan kunna göra? Markera med en pil åt höger (>).
Steg 2: Prioritering
a) Välj dina fyra bästa må-bra-saker (#).
b) Identifiera de punkter som är viktiga och bara du kan göra (både ! och @).
c) Identifiera de punkter som är viktiga men som någon annan skulle kunna göra (både ! och >).
d) Gå igenom punkterna som är viktiga (!) men som du inte har markerat med @ eller >. Kan du delegera de punkterna? Till vem i så fall? Går det lätt att göra de sakerna själv? Gör en markering med @ eller > för att visa dig själv om du eller någon annan ska göra just det.
Steg 3: Planera
Nu är det dags att ta fram kalendern! Det som blir schemalagt är det som blir gjort!
a) Planera in minst en må-bra-sak varje vecka. (#) Kom på fler må-bra-saker om du inte har en för varje vecka, t.ex. att planera in fika med en god vän, en spelkväll, ett bad, julbak, julpyssel, osv.
b) Planera in när du ska göra punkterna som är viktiga och som bara du kan göra. (! @) Var gärna specifik med både dag och tid. Skriv in det i kalendern!
c) Kontakta personerna som du skulle vilja ta hjälp av för att göra de viktiga punkterna som någon annan skulle kunna göra. (! >) Fråga vänligt. Undvik att ge dåligt samvete. Låt personen säga nej. Var tydlig med vad du vill ska göras. Be om ett svar inom en bestämd tidsperiod så att du vet om du behöver be någon annan eller göra det själv.
Steg 4: Genomföra
Sådär! Se till att du följer din plan så gott det går. Om något kör ihop sig, planera om och be om hjälp!
Om du hinner, gör fler av punkterna från din lista men glöm inte att ta pauser och att njuta av livet, december och julen!
Nu är det redan oktober och det tycker jag är en bra tid för att börja tänka på julen om du inte redan har gjort det. Därför tänkte jag ge några tips som förhoppningsvis kan göra din jul mer trivsam, strukturerad och avkopplande.
Hösten 2019 släppte jag och min podcastkollega ett avsnitt om just julen och hur man kan få den vilsam. Det kan du lyssna på här. Några tips återkommer i detta blogginlägg och några är nya.
Sänk ambitionsnivån – Våga utmana mönstren
Till att börja med skulle jag vilja säga att även om traditioner är härliga så är det inte ett krav att göra alla saker varje år. Det går att ändra ordningen i julprogrammet, att hålla sig på ett ställe eller ta bort en viss rätt från julbordet.
Fråga: Vad är jul för dig?
Mitt tips är att fråga alla i den närmsta familjen om vilken tradition de tycker är viktigast för att det ska kännas som jul och försöka få med de sakerna. Allt annat går faktiskt att ta bort (och även favoritdelarna men då kanske ni får kompromissa på något annat sätt).
För mig går det faktiskt bra att ta bort julmat, julklappar och Kalle Anka så länge jag får tid med familjen (och kanske en chokladbit).
Jag tror att det är lätt att fastna i att lägga tid på en massa saker som inte är särskilt viktiga för någon istället för att fokusera på det riktigt härliga med att få vara tillsammans (fysiskt eller digitalt).
Från andra som har följt det här tipset har jag hört att det ofta är oväntade svar så om vi bara gissar vad familjen vill ha kan det lätt bli att vi lägger tid och energi på fel saker. Några av familjens önskemål kanske till och med kan göras tidigare än själva julhelgen som att baka pepparkakshus eller lussekatter.
Identifiera problemet och försök lösa det
I vuxen ålder är inte julen alltid så där magisk som den förhoppningsvis är när man är barn. Vuxna har mycket att fixa med att ordna julklappar, mat, planera var man ska fira och när. Ibland kan det till och med kännas mer stressigt än roligt med jul. Om du känner så, fundera på vad det är som är jobbigt och se om det går att lösa problemet.
För mig och min man har det länge varit jobbigt att bestämma hur vi ska göra med julafton. Våra föräldrar bor en timmes bilresa från varandra så det går att köra mellan på samma dag. Det gjorde vi under många år men det kändes aldrig riktigt bra för någon familj fick alltid "den sämre delen av dagen" och vi skulle alltid iväg snart. Så vi identifierade problemet: att ha två familjer att besöka på julafton, och kom fram till en lösning: varannan julafton hos den ena familjen och varannan hos den andra. Den familj som inte får julafton är vi i stället hos på nyårsafton och i övrigt försöker vi fördela mellandagarna lika mellan familjerna.
Vilket eller vilka problem känner du inför julen?
Exempel
Problem: Stressigt att laga mat
Lösningar:
Minska mängden så att alla får sin favoritmat men inte en massa extra. (Ta bort Janssons frestelse om ingen tycker om den!)
Fördela ut ansvaret så att olika personer ansvarar för olika rätter.
Vissa saker kanske du kan förbereda redan nu och frysa in.
Problem: Många att besöka
Lösningar:
Se om ni kan samlas hemma hos er istället.
Åk inte till alla varje år.
Sprid ut besöken under en längre tidsperiod.
Problem: Jag mår dåligt av att träffa de där människorna
Lösningar:
Träffa inte de där människorna.
Om du inte kan utesluta kontakt helt, begränsa det till ett telefon- eller videosamtal.
Om problemet har med julklapparna att göra kommer jag snart med tips om det.
Lova dig själv att göra något vilsamt eller roligt
För många innebär julen en längre tid med ledighet från jobbet. Använd den till återhämtning och roliga stunder, inte julstress och köphets.
Exempel på roliga och/eller vilsamma saker att använda ledigheten till:
Åka skidor
Bygga snögubbar
Bygga pepparkakshus
Baka tillsammans
Lösa korsord (ensam eller i grupp)
Spela spel (kanske ha en spelturnering)
Träna
Bada
Basta
Gå på promenad
Lägga pussel
Ge gärna fler tips i kommentarsfältet!
Fundera på vad du vill hinna med som avkoppling under julledigheten och se till att boka in det så att det blir av.
Tänk igenom julklappssituationen
Avslutningsvis måste jag såklart säga något om julklappar. Det kan vara härligt att ge och få presenter men jag tror att många känner igen sig i att det lätt spårar ur i både mängd och kostnad. Här kommer några tips.
Inte mängden som är viktig utan personen
Det behöver inte vara många julklappar åt samma person. Jag tror att det för de flesta är mycket mer värdefullt att få en present som känns meningsfull och visar att du lyssnar på och känner personen än att få många presenter.
Håll utkik och skriv ner eller köp hem när som helst under året
Därför kan det vara en bra idé att ha de här personerna i åtanke året runt. Om du vet att du kommer att köpa julklappar (eller födelsedagspresenter) till någon särskild person kan du alltid skriva ner idéer du får under året och spara i en lista. Jag brukar använda Google Dokument eller Google Keep för detta. Du kan också använda någon av de tomma sidorna längst bak i Strukturkalendern.
Om du ser något i en butik eller på en hemsida går det såklart också bra att köpa in det tidigare så har du jobbet gjort långt innan julstressen slår till.
Upplevelser och tjänster
För att minska mängden saker som fyller våra hem kan det vara hjälpsamt att ge bort upplevelser eller tjänster istället för saker.
Några exempel på upplevelser eller tjänster att ge bort:
Barnpassning
Städning (av professionell firma eller av dig)
Fönsterputsning
Hotellvistelse
Massage
Middag
Escape room
Chokladprovning
Fotokurs (eller annan kurs)
Provköra en dyr bil
Lunchkryssning
Träningskort eller prova-på-kort på gym, badhus, yoga osv.
Guidad vandring
Inträde på lekland
Inträde på äventyrsbad
Minigolf, golf eller besök på golfsimulator
Bowling
Här kan du fundera på att ge av din tid istället för dina pengar ifall du har mer av den varan.
Fira efter julrean
Vågar vi tänka ännu lite längre utanför lådan och fira julen efter julrean? Ta det lugnt under juldagarna, handla på mellandagsrean och ha firandet i januari istället. Fundera på om det kan vara ett alternativ. Om du har flera grupper att fira med kanske någon kan samlas senare.
Begränsa hur många du ger till
Att begränsa hur många du ger julklappar till tror jag är A och O för att det inte ska bli övermäktigt med inköp och med julen överhuvudtaget. Vi brukar dels tänka så att vi inte ger till personer vi inte träffar under julen, dels begränsa hur många vi ger till av de vi faktiskt träffar. Tidigare när min mammas släkt samlades på juldagen brukade alla köpa till alla: kusiner, mostrar, morbröder, mormor, morfar. Det blev en hel del julklappar kan man säga.
Nu har vi dragit ner det så att de som vill lottas till att ge en julklapp för ca 300 kr till en person och sedan är alla som vill med och köper en present för ca 100 kr som vi gör en lek med. (Vi brukar ha den snälla varianten att alla som har köpt ett paket också får med ett paket hem men det finns andra versioner där man kan plocka på sig flera.)
När det bara är vuxna som samlas tycker jag personligen inte att det behövs julklappar överhuvudtaget men glöm inte att tänka på vad som är betydelsefullt för olika personer. För många är gåvor ett viktigt sätt att visa omtanke och då kan det vara extra tråkigt att välja bort den delen av firandet. Prata med varandra och kom överens om vad som är rimligt.
Begränsa antalet presenter
Särskilt när det kommer till barn kan det vara svårt att begränsa antalet presenter men jag tror att det kan vara bra att ha en plan för totalkostnad och hur många presenter du som förälder köper till dina barn. Då får du också känna dig klar när listan är avcheckad. Ett tips som jag läste var den här listan.
Varje barn får:
En sak de önskat sig
En sak att läsa
En sak de behöver
Ett klädesplagg
Om det är flera som brukar köpa julklappar till dina barn kanske du kan komma överens med de andra köparna om vem som täcker in vilken kategori. En annan kategori kan vara en upplevelse som nämnt tidigare.
Återbrukat och begagnat
Presenter måste inte vara nya. Du har mitt godkännande att ge vidare gamla presenter som du har fått om du tror att någon annan kan ha glädje av den saken.
Du kan också köpa begagnat från en second hand-butik eller kanske en köp- och säljsida på Facebook. Det finns otroligt mycket som både är fräscht och billigt.
Ta gärna en titt i din bortskänkeslåda om du har en sådan efter att ha rensat i hemmet. Är det något som du har tänkt skänka bort som skulle passa till någon av personerna på din julklappslista?
Om du vill lägga lite mer ansträngning på presenten kanske du har något som med lite målarfärg, stygn eller nytt tyg skulle bli en utmärkt present. Våga testa!
Börja i tid
Det är helt okej att bli klar med all julklappshandling i oktober eller kanske november. Tänk vad skönt att ha den delen avklarad innan alla shoppingcenter börjar vara smockfyllda med människor varje helg.
Det gör också att du kan sprida ut kostnaderna över en längre tidsperiod.
För att slippa shoppingcentren brukar jag oftast handla på internet men även då är det skönt att handla i tid för att det inte ska vara så fullt på uthämtningsställen.
Sammanfattning
Fråga "Vad är jul för dig?" och sänk ribban så att du får med de viktigaste delarna för var och en men utan att missa njutningen när du stressar för att förbereda allt det där extra.
Identifiera och lös problemen som står i vägen för att julen ska bli fridfull.
Gör något vilsamt och roligt.
Tänk igenom julklappsituationen:
Inte mängden presenter som är viktig utan att du visar att du känner och bryr dig om personen.
Håll utkik och skriv ner eller köp hem presenter när som helst under året.
Upplevelser och tjänster istället för saker.
Fira efter julrean, kanske i januari.
Begränsa hur många personer du ger julklappar till.
Begränsa antalet presenter.
Våga titta på återbrukat och begagnat.
Börja i tid.
Hur gör du/ni för att få julen att bli vilsam, rolig och lagom presentfylld?
I den bästa av världar är jobbet meningsfullt, utvecklande, intressant, välbetalt och lagom krävande. Verkligheten är oftast en annan. En av tio är missnöjd på jobbet, siffran har hållit sig stabil under hela 2000-talet enligt Arbetsmiljöundersökningen. Att byta jobb är lättare sagt än gjort, men det finns strategier för att trivas bättre på jobbet.
Vanligaste problemet är trötthet
Bland personerna som är missnöjda med sitt arbete, så är trötthet det mest utbredda problemet. Psykologen Åsa Kruse som skrivit boken Tillbaka till jobbet: Hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa (2016) har viktiga tumregler för att minska stressnivåerna.
1. Lär känna dina tidiga tecken på stress, så du kan vidta åtgärder i tid.
2. Var kritisk mot kraven som du själv eller din omgivning ställer på dig.
3. Låt inte jobbet inkräkta på din fritid.
4. En av de viktigaste färdigheterna är att sätta gränser. Träna på det! Mer om att säga nej kan du läsa här eller lyssna på här.
5. Under fritiden bör du motionera och ta pauser där du inte belastar hjärnan.
Även om du kan känna dig maktlös inför situationen, så är du inte det. Gör ditt bästa för att inte fastna i offerrollen! Sätt dig ner, ta gärna fram papper och penna, försök sedan sätta fingret på faktorerna som får dig att vantrivas. Våndas du inför pendlingen i rusningstrafik, störs av kollegan som ständigt avbryter dig, eller chefen som är vag med dina ansvarsområden? När du hittat svaren har du tagit ditt första kliv mot förbättring. Det finns tidigare läsning på Mer struktur om hur du genomför förändringen.
Gör arbetsplatsen trevligare
Städgurun Marie Kondo har en poäng – att ha en prydlig omgivning känns bra. Rensa bort allt onödigt skräp runt din arbetsplats, både fysiskt och digitalt. Kanske kan du uppleva en tillfredsställande ordning och reda genom att ha en daglig checklista med arbetsuppgifter, eller genom att införa Inbox Zero-systemet?
Inbox Zero
Betyder "inkorg noll" och innebär att du har noll olästa e-postmeddelanden i din inkorg. Du kan t.ex. arbeta för att ha läst och hanterat alla mail i slutet av varje arbetsdag eller varje vecka.
Små detaljer kan lindra eller bryta negativa känslor, testa hur det är att införa saker du normalt gillar till din arbetsmiljö. Det kan vara jazzig bakgrundsmusik, en ljudbok till monotona arbetsuppgifter, ett doftljus, lyxigt te i en fin kopp, en fin blomma, en promenad under lunchrasten, eller att ha snygga arbetskläder.
Förresten, när bjöd du senast på hembakat fika? Om det är något du har tid eller ork med, så kommer gesten mest troligt tina upp stämningen kollegor emellan. Det kan också ge er utrymme att snacka om något trevligare än jobbrelaterade bekymmer.
Ta kontroll över din fritid
Det finns ett samband mellan att vantrivas på jobbet och att må sämre överlag, men det motsatta förhållandet är inte lika självklart. Det kan ändå vara värt att testa vilken skillnad det kan göra för dig att ta mer kontroll över din fritid. Ditt säkraste kort är att satsa på regelbunden träning, här finns tips på hur du kommer igång. Som du hört många gånger förut så sänker du nivåerna av stresshormoner tack vare träningen. Det kan leda till att belastningen från jobbet inte kryper under skinnet på samma sätt.
Det kan verka hånfullt att höra ”var tacksam” när du brottas med vantrivsel på jobbet. Att sluta ta saker för givet kan öka vår glädje. Kanske kan du påminna dig själv om anledningen som fick dig att tacka ja till jobbet en gång i tiden? Det finns förmodligen något på din arbetsplats som är värt att glädjas över, till exempel saker du lärt dig eller trevliga kollegor du lärt känna. Kom ihåg att många människor skulle gladeligen byta plats med dig och dina arbetsuppgifter. Lycka till!
Det finns många olika bostadsformer exempelvis hyresrätt, bostadsrätt, hus/fastighet, fritidshus och ägarlägenhet. Den sistnämnda är inte särskilt vanlig i Sverige och här kommer jag bara att ta upp bostadsrätt och fastighet. Jag kommer inte heller att gå in på detaljerade regelverk, juridiska och skattetekniska frågor utan detta är en grov översikt över det ekonomiska åtagandet.
Att köpa bostad
Att köpa bostad är förmodligen den största affär som man gör i sitt liv. För många känns det skrämmande medan andra tar det hela med en klackspark. Likheterna mellan dessa två kategorier är att de inte vet vad som gäller och vad man behöver tänka på i samband med ett bostadsköp och de senare har ärligt talat sämre chans att få lån eftersom de förmodligen inte har så bra koll på sin ekonomi överhuvudtaget.
Kontantinsats
De flesta behöver låna för att kunna köpa sin (första) bostad. Bankerna får inte låna ut till mer än 85 % av bostadens värde vilket innebär att 15 % behöver man ha själv, den s k kontantinsatsen. Det finns de som tar s k blancolån, lån utan säkerhet, även till kontantinsatsen men då kan faktiskt banken säga nej till att låna ut de övriga 85 %. Däremot så kan banken godkänna lån till kontantinsatsen med säkerhet i annan bostad vilket är ett ganska vanligt förfarande då föräldrar vill hjälpa sitt/sina barn att köpa sin första bostad.
Hur mycket är då 15 %, kontantinsatsen? Om köpeskillingen, priset, för bostaden är 1 miljon så är kontantinsatsen 150 000 kr. Om köpeskillingen är 1,5 miljoner är kontantinsatsen 225 000 kr. Om köpeskillingen är 2 miljoner är kontantinsatsen 300 000 kr.
Amortering
Att amortera innebär att betala av på sin skuld. Det räknas inte som en kostnad men är naturligtvis en utgift. Men varför räknas inte amorteringen som en kostnad?
Kostnad är precis det, vad något kostar. Ett äpple kostar kanske 10 :- och en bostad kostar kanske 1 miljon
Utgift är hur mycket man ska betala
Utbetalning är när man gör själva betalningen
När man köper ett äpple så sker alla dessa tre faktorer samtidigt, men har man någon form av avbetalning så blir det lite annorlunda. Bostaden kostar 1 miljon och under året har man utgifter i form av ränta och amortering som ska betalas med viss regelbundenhet och när det görs är det själva utbetalningen som utförs.
Eftersom räntan räknas på skulden så blir räntekostnaden mindre ju mindre skuld man har så ju mer man betalar av, amorterar, på skulden desto mindre kommer räntekostnaden att bli. Det kanske inte märks så mycket från början men det ”räntar sig” skulle man kunna säga.
Hur mycket du måste amortera baseras på hur stor andel av bostadens värde du lånar samt på din årsinkomst i förhållande till lånet.
Sedan 2016 och 2018 finns det lagkrav på amortering vilket grundar sig på husets amorteringsgrundande värde och på låntagarens/-nas inkomst/-er.
Den som har lån som är mindre än 50 % av bostadens värde behöver inte amortera.
Om lånen är 50-70 % av bostadens värde måste man amortera 1 % på hela skulden.
Om lånen är över 70 % av bostadens värde så måste man amortera 2 % på hela skulden.
Observera att det värde som huset har när man tar sitt (första) lån gäller i 5 år, oavsett prisutvecklingen i övrigt, så även om huset skulle ha fördubblat sitt värde på 2 år så räknas amorteringen ändå på det ”ursprungliga” värdet. Detta kallas för ”amorteringsgrundande värde”. När de fem åren har gått så kan man få ett nytt amorteringsgrundande värde som då kommer att gälla i 5 år.
Om lånen motsvarar mer än 4,5 gånger årsinkomsten för låntagaren/-na så måste man, enligt lag, amortera (ytterligare) 1 %.
Detta kan m a o innebära att även om belåningsgraden är under 50 % så kan man vara tvungen att amortera 1 % eller om belåningsgraden är över 70 % så kan man vara tvungen att amortera 3 %.
Lånelöfte
När man har sin kontantinsats så bör man kontakta banken för ett lånelöfte.
Ett lånelöfte är en kalkyl, en beräkning, på hur mycket låntagaren/köparen kan bli beviljad i bostadslån. I samband med kalkylen räknar banken även på skuldkvot och belåningsgrad.
Skuldkvot: Hushållets totala skuld delat med hushållets totala inkomst. Ibland tas bara bolånen med i skuldkvoten.
Exempel:
Anna och Pelle tjänar 30 000:-/mån vardera. Det innebär att hushållets totala årsinkomst är 720 000:- (30 000 x 2 pers x 12 mån)
Anna och Pelle har ett bostadslån på 3 000 000:-
Deras skuldkvot är då 4,17 eller 417 %
Belåningsgrad: Hushållets totala skuld delat med hushållets tillgångars värde.
Exempel:
Anna och Pelle har ett bostadslån på 3 000 000:- men om de skulle sälja sin bostad så skulle de få 4 200 000:- för den.
Marknadsvärdet är då 4 200 000:- och belåningsgraden 0,714 eller 71,4 % (3 000 000/4 200 000=0,714)
Det finns två gränser för lånet:
Hur mycket banken är villig att låna ut
Hur mycket köparen/kredittagaren är villig att betala
Den andra gränsen är det många som glömmer bort men låt säga att banken är villig att låna ut 25 miljoner, men att det kanske innebär att man varje månad måste betala 50 000:- till banken. Det gäller alltså att även veta var ens egen ”smärtgräns” går.
När banken gör sin kalkyl så tittar de på inkomster, utgifter (ofta utgår man från olika normvärden), vad lånen skulle kosta och då tar man alltid med amortering och en högre ränta än den faktiska, s k kalkylränta.
Kalkylräntan ligger ofta 4-5 procentenheter högre än den faktiska räntan eftersom räntan förmodligen kommer att gå upp under den tid som man har bostaden. Det är m a o tryggare för kunden och även tryggare för banken att i sin bolånekalkyl räkna med en högre ränta. Amortering må visserligen vara lagstadgat numera men icke desto mindre är det också en trygghet för kunden, och banken.
Säkerhet
När det gäller bostadslån så tas alltid bostaden som säkerhet. Det innebär kortfattat att om låntagaren (kunden) inte kan betala så säljer banken säkerheten, bostaden, och får förhoppningsvis tillbaka sina pengar.
Att använda bostaden som säkerhet kallas för pantsättning och är lite olika för bostadsrätt och fastighet.
Bostadsrätt som säkerhet
När det gäller en bostadsrätt så skickar man in en denuntiationsförfrågan till bostadsrättsföreningen och begäran om pantsättning. Ofta har bostadsrättsföreningen lagt denna hantering på en redovisningsbyrå men vissa hanterar detta själva. Pantsättning och denuntiation kostar som regel 500:-/lån.
När man äger en bostadsrätt betalar man även en månadsavgift. Månadsavgiften ska täcka bostadsrättsföreningens gemensamma kostnader och framtida renoveringar.
Fastighet som säkerhet
När det gäller en fastighet så ansvarar Lantmäteriet för att korrekt person är lagfaren, korrekt, ägare. Man kan äga en fastighet till 100 %, lagfart 1/1, eller till 50 %, lagfart 1/2, eller med någon annan fördelning. Det är bara den som är lagfaren ägare som kan godkänna pantsättningen (i vissa fall tillsammans med dennes make/maka eller sambo). Kostnaden för lagfarten är 1,5 % av köpeskillingen (priset), s k stämpelskatt, + en avgift på 825:-. Ev inteckning, pantbrev, är 2 % av uttaget belopp + en hanteringsavgift på 325:- + ev avgift till banken.
Inteckningar följer alltid med fastigheten så om ett hus har pantsatts för 750 000:- så ska det finnas inteckningar som motsvarar det beloppet. Det innebär att om huset senare säljs för en högre summa och pantsättningen ska vara 1 miljon så måste man ta ut nya pantbrev på 250 000:- och detta kostar alltså 5 000:- (2 % av 250 000:-) + 825:- + ev avgift till banken.
Vid köp av en fastighet behöver du själv ha pengar till lagfart, pantbrev och kontantinsats. De pengarna lånar inte banken ut.
Banken lånar inte ut till pantsättning och lagfart. De pengarna ska man också ha själv.
När man äger en fastighet så kan man ibland få betala en samfällighetsavgift, vilket motsvarar bostadsrättens månadsavgift. Samfällighetsavgift är vanligt när man har ett radhus eller fritidshus men är inte lika vanligt för fristående villor.
Handpenning och kontantinsats
Ofta så sker köpet av bostaden flera månader, ibland år, innan man får tillträde/flyttar in. I samband med att köpet görs så ska man ofta även betala en handpenning som brukar vara 10 % av köpeskillingen. Dessa 10 % är typ ”samma pengar” som kontantinsatsen.
Kontantinsatsen (de pengar man ska ha sparat ihop själv) ska som tidigare nämnts vara minst 15 % av köpeskillingen och handpenningen är som sagt ofta 10 % av köpeskillingen så man kan förenklat säga att när handpenningen är lagd så har man 5 % kvar av sin kontantinsats och denna betalas oftast i samband med tillträdet, det tillfälle då nycklarna överlämnas mellan säljare och köpare.
Sammanfattning
Regelbundna kostnader för en bostadsrätt: Ränta, amortering, månadsavgift. Engångskostnad vid köp av bostadsrätt: Kontantinsats. Regelbundna kostnader för en fastighet: Ränta, amortering, ev. samfällighetsavgift. Engångskostnad vid köp av bostadsrätt: Kontantinsats, lagfart och ofta pantbrev.
Vid en bostadsrätt blir det följaktligen ränta, amortering och månadsavgift till bostadsrättsföreningen att betala regelbundet, vanligtvis varje månad, samt en kontantinsats vid köpet.
För en fastighet är det ränta, amortering och eventuell månadsavgift till en samfällighetsförening som regelbundna betalningar samt kontantinsats, lagfart och troligtvis pantbrev vid köpet.
Bundna/rörliga lån
När lånet är beviljat och köpet ska betalas är det hög tid att fundera på hur lånet ska fördelas. Ofta delar man upp ett lån i mindre bitar om 500 000- 1 000 000 kr. Det vanligaste är att man binder (en del av) lånen och låter resten vara rörligt. Om man binder flera lån kan man binda dessa på olika tider för att sprida risken vid framtida räntehöjningar.
När man binder ett lån så innebär det att man binder räntan i ett eller några år. Man vet därmed precis vilken ränta man ska betala under bindningstiden oavsett om räntorna går upp eller ner. Det kan, kortsiktigt, vara dyrare än ett rörligt lån men kan ändå löna sig i längden. Det kan dessutom vara tryggt att veta att ”detta är vad jag ska betala” och man behöver inte oroa sig för en ränteuppgång. På ett bundet lån kan man bara göra extraamorteringar i samband med att bindningstiden gått ut. Om man vill lösa lånet i förtid så kan man få betala en ränteskillnadsersättning.
Ett rörligt lån innebär också att räntan är bunden men ofta bara i tre månader. På ett rörligt lån kan man göra extraamorteringar ”när som helst” eller åtminstone vid förfallodagen, dvs man får vänta som längst tre månader. Ett rörligt lån kan enkelt omvandlas till ett bundet lån.
Förr pratade man om topplån och bottenlån, men idag skiljer det sig mellan bankerna om man fortfarande använder dessa begrepp och vad man då menar.
Att tänka smart
Spara till kontantinsatsen. Ju större kontantinsats (mer än 15 %) du har desto bättre eftersom du då behöver låna mindre och får en lägre månadskostnad.
Amortera mer än lagen kräver, om du kan, men se till att även ha en buffert*. Amortering räknas nämligen som ett sparande även om det är ett sparande i huset istället för ett sparande som gör att du kan åka till Thailand.
(*Ett riktmärke för en bra buffert är 2-3 månadsinkomster. Läs mer om det här.)
Så länge lagen om räntesubvention inte ändras så får man tillbaka en del av sina räntekostnader i samband med att man deklarerar. Använd dessa pengar till att göra extraamorteringar.
Månadsavgiften på en bostadsrätt blir förmodligen inte lägre, men en låg månadsavgift kan även innebära ett eftersatt underhåll så kolla föreningens ekonomi. Ta hjälp om det behövs.
Försäkringar
Att man ska ha en hemförsäkring (försäkrar det som är i hemmet) och i förekommande fall villaförsäkring (försäkrar själva huset) eller bostadsrättsförsäkring (försäkrar de delar som tillhör fastigheten) är självklart men det finns även andra försäkringar som är viktiga.
När man pratar om bolån är det vanligt att den största oron är ”om räntan går upp” men faktum är att det finns andra mycket reella hot att oroa sig för. Har du/ni/dina barn råd att bo kvar i händelse av arbetslöshet, långvarig sjukdom eller i värsta fall dödsfall? Se till att du har en bra arbetslöshetsförsäkring, extra sjukförsäkring och livförsäkring. Den som facket erbjuder är en början men täcker mindre än man tror.
Har din partner levererat en replik i den stilen? Kommentaren tyder på att det är du som har axlat en orättvis börda i hushållet. Om ni dessutom har barn i hemmet kan tyngden snabbt bli omöjlig att bära.
Att vara hushållets projektledare är ett otacksamt uppdrag som i de allra flesta fall tillfaller kvinnan i hemmet. Det är kutym att tacka för ett dammsuget hem eller en lagad middag. Men när fick du senast ett tack för att du visste att mjölken snart är uppdrucken, att du kan barnens klädstorlekar utantill, eller att du vet att ni måste köpa en födelsedagspresent till dotterns hästälskande bästis?
Bördan minskar välmåendet
En studie från 2019 där cirka 400 amerikanska heteropar ingick visade att nio av tio mammor upplever ensamt ansvar för projektledningen i hushållet. Den mentala arbetsbördan gjorde att kvinnorna mådde sämre och var mindre nöjda med sin relation. Ingen vill känna att hemmet är en oavlönad arbetsplats där du är den gnälliga chefen.
Kommunikation är vägen framåt
Den goda nyheten är att det varken borde eller behöver vara så här. Den mindre roliga nyheten är att du som axlat den mentala arbetsbördan måste lägga ytterligare en sak på listan: att ta initiativ till det stora snacket. Diskussionen som du behöver ta med din partner ska inte vara en pik i förbifarten eller ett tjafs när din bägare runnit över. Bäst gehör får du om utgår från hur du har det, hur du känner och samarbetet som du förväntar dig – en vettig partner kommer att lyssna och vilja möta dina behov.
Skapa översikt av hushållssysslorna
För att lyckas skapa en jämn fördelning av den mentala arbetsbördan måste det osynliga arbetet bli synligt. Ett bra verktyg är checklistan för en jämställd vardag. Kanske upptäcker ni att det finns en syssla ni är redo att nedprioritera? Kom överens om olika ansvarsområden, i ansvaret ingår självfallet att se behovet av sysslan samt att planera och genomföra den. Målet är att ni i stort sett aldrig ska behöva be varandra göra någonting, eftersom ni är lika införstådda och involverade i hushållet.
I takt med att barnen blir äldre får ni fler hjälpsamma händer och hjärnor i hemmet, här finns mer läsning om att strukturera hushållssysslor för barnen.
Minska förväntningarna, öka avstämningarna
Nästa steg låter tråkigt, men det är viktigt att behärska förväntningarna. Mental arbetsbörda är inte en vikt som omedelbart kan lyftas från axlarna, avlastningen kommer successivt i takt med att du märker att du kan lita på din partner.
Efter det stora snacket om mental arbetsbörda kommer du och din partner behöva fortsätta göra löpande avstämningar, kanske kan ni införa en stor veckoplanering på söndagar eller planera varje dag under en gemensam frukost? Kanske kan ni införa en whiteboard på kylskåpet eller digital att göra-lista som ni turas om att fylla på med de där udda sysslorna – och att bocka av sysslorna förstås.
Tänk också på att ditt sätt inte är det enda sättet att utföra en syssla, och att det kanske inte är hela världen om det blir kvar lite katthår i soffan.
Om det är du som är boven
Och till sist: misstänker du att du är partnern som bidrar minst till det synliga eller osynliga arbetet i hushållet? Kryp till korset och prata med din partner! Du som förstår engelska kan komma långt genom sökorden ”mental load” och ”emotional labour”. Att utveckla din förståelse är första steget till en mer rättvis relation.
Jag tror att vi är många som någon gång har kommit av oss med träning. Den där goda vanan som vi är så stolta över rubbas lätt och sedan kan det kännas omöjligt att komma igång igen. Därför har jag bett Josefin Strang att bidra med tips till mig och dig så att vi lättare kan komma upp på den där (bildliga eller bokstavliga) hästen igen.
Över till Josefin:
Kanske var det du-vet-vilket-virus, diskbråck, depression eller en deadline med stort D som hållit dig borta från träningen? Oavsett anledning så verkar du vara öppen för att börja träna. Heja dig! Med lite eftertänksamhet kommer du öka chansen att lyckas med satsningen. Skriv gärna ner dina insikter.
Sitt ner och tänk efter
Minska risken för att råka hamna i ett nytt träningsuppehåll – lista ut varför du vill träna. Hitta en så viktig anledning att den blir svår att argumentera emot när träningsolusten infinner sig. Är du orolig för hjärt- och kärlsjukdomar? Vill du vara stark och smärtfri resten av livet? Eller behöver du ett kraftfullt verktyg mot mental ohälsa?
Formulera ett träningsmål
är det dags att höja blicken och se vad träningsmålet är. Ditt mål ska vara specifikt, mätbart, uppnåeligt, relevant för dig och gärna ha en tidsgräns. Klassikern är att anmäla sig till ett lopp, men det kan också exempelvis se ut såhär:
1. Jag vill orka lyfta sammanlagt 150 kilo i styrkelyft (knäböj, marklyft och bänkpress).
2. Jag vet att målet är uppnåeligt – innan mitt träningsuppehåll orkade jag den här vikten.
3. Jag vill slippa värken, krämporna och skadorna som uppstår när kroppen är svag.
4. Det här kan jag lyckas med till midsommar, om jag styrketränar tre gånger varje vecka.
Skapa en träningspositiv miljö
Vi människor styrs i hög utsträckning av vår omgivning. Det är enklare att skapa en träningsfrämjande miljö istället för att ständigt gå på viljestyrka.
>> Hitta en träningskamrat att dela satsningen med, det ökar chansen att du håller ditt träningslöfte. En vän, kollega, partner eller personlig tränare funkar.
>> Omge dig med inspiration. Till exempel tidningar, böcker och poddar om träning, bra spellistor, bra träningskonton och träningskläder du trivs i.
>> Hitta träningsformen som får dig att svettas, skratta och se fram emot nästa pass. Springa, vandra, cykla, simma, paddla, dansa, lyfta, klättra, yoga, rida, boxas, brottas, bollsporta, eller varför inte hinderbanor eller gruppträningar?
Så navigerar du skaderisken
Om du har träningserfarenhet är det lätt att missbedöma vad kroppen håller för, eftersom din referensram består av gamla träningsmeriter. Det är lätt att bli otålig, men kom ihåg att redan efter två veckor börjar oanvända fysiska färdigheter förtvina. Och om du slår in på en helt ny träningsväg är det svårt att veta vad som är lagom. Det sista du vill ha nu är inflammerade muskelfästen, värkande leder eller ryggskott, du vill inte heller bli psykiskt överväldigad av intensiteten. Risken är att du hamnar i ett nytt träningsuppehåll.
Koncentrera dig på att dyka upp, så träningsrutinen blir en del av ditt liv igen. Du ska inte köra hårdast, men du ska ha prydligaste träningstekniken någonsin. En tumregel är att göra lite mindre än du tror. Är du inställd på att springa 20 minuter? Börja med att gå två minuter och jogga en minut. Dina första utfall efter ett långt träningsuppehåll kan vara helt utan vikt. Öka belastningarna försiktigt!
Fem bonustips
1. Nu när du lägger till träningen i din rutin så kan du ta det lugnare med andra krav i tillvaron. Det är inte nu du ska börja en helt ny kosthållning.
2. Undvik att bygga in onödigt motstånd i träningen. Ett exempel på det är att satsa på en träningsform som inte finns i smidig anslutning till hemmet eller jobbet.
3. Dålig dag och frestad att skippa träningen? Sänk tröskeln. Du kan exempelvis gå till gymmet för att vistas där i 15 minuter. Om du får en impuls att stanna längre och göra mer, följ impulsen (men är inget måste).
4. Ha någon som förväntar sig att du dyker upp. Till exempel kollegan i padelhallen eller instruktören på gruppasset du anmält dig till.
5. Tidsbrist? Häng med i ett 15-minuterspass på Youtube. För referens är den genomsnittliga skärmtiden bland vuxna svenskar cirka 3,5 timmar.
Den här hemsidan använder cookies för att förbättra din upplevelse. Vi antar att det är okej för dig men du kan stänga av det om du vill.TillåtTillåt inteLäs mer
Privacy & Cookies Policy
Privacy Overview
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
