Färdig lektionsplanering för att lära elever att bli bättre på att fokusera. Prezi, lärarhandledning och diskussionsfrågor ingår - gratis! merstruktur.se

Alltsedan jag läste det här inlägget  (How To Focus: 5 Research-Backed Secrets To Concentration) har jag funderat på hur jag ska kunna lära mina elever att fokusera på lektionstid. Om jag kan bidra till att lära mina elever förmågan att koncentrera sig tror jag att jag har gett dem något som de kommer att ha nytta av i alla områden av sina framtida liv (för att inte tala om att de kommer att vara lättare att ha att göra med på mina lektioner). Därför har jag tagit fram en mall för hur du kan ta upp de här sakerna med din klass. Den passar bra att ta upp på ett längre klassråd med en klass som du är mentor för eller med en klass som du har hand om i något ämne.

Det är lätt att tänka att eleverna bara borde "skärpa till sig" på lektionerna och till viss del är det så men inlägget ovan hänvisar till professorn Cal Newport som berättar att de flesta tror att de kan koncentrera sig när de verkligen behöver men ifall de ofta flyttar sin uppmärksamhet mellan t.ex. mobiltelefon, skoluppgifter, sociala medier osv. tappar de faktiskt förmågan att fokusera längre perioder och behöver träna upp den muskeln igen.

Den här lektionen (eller introduktionen) har som syfte:

  • att bekräfta elevernas känsla av att det är svårt att koncentrera sig länge,
  • att ge eleverna konkreta tips på hur det kan bli lättare samt
  • att komma fram till en plan om hur ni ska arbeta i klassrummet för att stegvis bli bättre på att fokusera under längre perioder.

För att lektionen ska fungera krävs det att eleverna känner sig hörda och att du är beredd att lyssna på deras åsikter. Det kan t.ex. handla om att dela upp lektionen i delar för att begränsa hur lång tid som läggs på samma aktivitet, t.ex. att genomgångar bara får pågå 10 minuter utan avbrott eller att eget arbete bara får vara 20 minuter i taget. Poängen är dock att eleverna stegvis ska lära sig att klara längre tider av fokus så dessa tider bör utökas allteftersom.

Innehållet i lektionen bygger på blogginlägget av Eric Barker (och den forskning som han hänvisar till), som jag nämnde ovan. Han tar upp fem nyckelpunkter för att lära sig att fokusera som kan sammanfattas så här:

  1. Att fokusera är en muskel som måste tränas upp. Ju mer tid du använder till att fokusera, desto bättre blir du på det.
  2. Rensa ditt huvud genom att skriva ned vad du oroar dig för och vad du har att komma ihåg. Gör sedan en plan för att ta hand om punkterna och sätt igång!
  3. Omgivningen spelar roll. Ta dig till en plats där du vet att du kan få saker gjorda och där det inte finns distraktioner.
  4. Sluta vara "reaktiv". Stäng av alla notifikationer på telefonen och låt ingenting störa dig under den avsatta tiden.
  5. Se till att få tillräckligt med sömn. Om inte, kommer du att vara mindre genomtänkt och mer impulsiv. Du får bättre resultat på alla områden när du är utvilad.

Jag har gjort en Prezi som går igenom dessa fem nyckelpunkter lite mer ingående (men förhoppningsvis kortfattat eftersom eleverna kanske inte har övat upp fokusmuskeln än). Den går att se nedan:

Använd gärna Prezin på lektionen. För dig som lärare har jag också gjort en handledning med innehållet från Prezin samt kommentarer till varje bild. Längst ned i dokumentet finns några tankar om uppföljning.

Här kan du också ladda hem en pdf att skriva ut som eleverna kan använda för att anteckna sina svar på frågorna. Om dina elever skriver på dator kan du också ladda hem frågorna i en wordfil här.

Jag tror att det är värt att lägga tid på det här för att eleverna ska veta hur de kan ta sig an koncentrationssvårigheter, för att eleverna ska känna sig hörda och för att du som lärare ska lära dig mer om hur dina elever fungerar. Skriv gärna en kommentar eller kontakta mig via mail ifall du har testat detta eller något liknande eller om du har några tankar om hur materialet kan utvecklas!

Här finns några användbara dokument för att-göra-listor och tidsplanering som du och dina elever gärna får använda er av. Dokumentet längst ned är speciellt anpassat för lärare och elever som vill få mycket gjort under skoltid.

Daglig målkalender | En hjälp för dig att hålla koll på dina mål och etablera nya goda vanor! merstruktur.se

Uppdatering: Det har kommit en senare version av målkalendern som du kan hitta längst ned på denna sida. Upplägget är detsamma men månaderna är uppdaterade.

Som ni kanske har märkt är jag lite insnöad på det här med mål och i dag vill jag ge dig ett verktyg som jag själv använder för att dagligen bli lite mer som den person jag vill vara. Jag tror starkt på att ständigt sträva efter att bli bättre, nå längre och helt enkelt ta itu med sitt liv. Det finns en bok som heter Att vara missnöjd är en bra början av Bill Hybels och den titeln peppar mig till att se missnöje som en drivkraft till förändring. Det handlar framförallt om förändringar i mig själv och mina vanor, vilket lyckligtvis också är det som ligger närmast till hands att göra någonting åt. Det är svårt att få andra att ändra sig, men dig själv kan (och borde) du ständigt utveckla.

Tidigare har jag delat med mig av två dokument för långsiktigt målsättande och beskrivit fyra steg som du kan ta för att nå vilket som helst av dina mål. I dag vill jag dela med mig av det som jag har använt mig av längst och det är vad jag kallar för en daglig målkalender. De engelsktalande bloggarna talar ofta om habit tracker, dvs. vaneövervakare eller något som håller koll på dina vanor, och det är precis vad det handlar om. Du skriver upp olika saker som du vill göra varje dag eller någon gång per vecka och sätter ett kryss (eller någon annan typ av markering) i datumrutan varje gång du har lyckats. På så sätt uppmuntras du till att bilda nya vanor och får en översikt över hur väl du lyckas med ditt mål. Längst ned i inlägget finns förslag på vilka dagliga mål du kan ha.

Ni som följer mig på Instagram kunde se när jag förberedde mig för oktober månad och klistrade in en målkalender i min bullet journal:

Förbereder mig för en ny månad. Är ni intresserade av att se mer av min målkalender?

Ett foto publicerat av Erika Norberg (@merstruktur)

Sedan dess har det tillkommit en hel del kryss och färger. De flesta av målen har jag inte för avsikt att göra varje dag utan kanske tre gånger per vecka eller en gång i veckan. Daglig målkalender | En hjälp för dig att hålla koll på dina mål och etablera nya goda vanor! merstruktur.seFör att det ska bli av brukar jag också planera in vilken dag det ska göras i mina att-göra-listor och veckoscheman samt markera den dagen med gult i målkalendern. Där det är gulmarkerat bör det alltså finnas ett kryss när månaden är slut. De saker som jag vill göra varje dag brukar jag inte gulmarkera.

Sida 1

Daglig målkalender | En hjälp för dig att hålla koll på dina mål och etablera nya goda vanor! merstruktur.se

Dokumentet som du kommer att få ta del av i dag skiljer sig lite från bilderna av det jag har använt tidigare eftersom jag ständigt försöker uppdatera det och få det bättre. På den första sidan skriver du upp respektive mål/uppdrag samt hur många gånger du vill göra det per vecka och per månad. Det finns också rutor för att skriva in vad som är ditt syfte med de olika målen, definitioner av eventuella symboler eller färger, vad som krävs för att få en markering inom respektive kategori (t.ex. vad som räknas som en promenad) och slutligen övriga anteckningar som motivationscitat, idéer eller kanske någon fin teckning.

Sida 2-3

Daglig målkalender | En hjälp för dig att hålla koll på dina mål och etablera nya goda vanor! merstruktur.se

På sidorna 2-3 får du en månadsvy över november respektive december och om du skriver in målen/uppdragen på datorn innan du skriver ut kommer de att synas på varje sida utan att du behöver skriva in dem på nytt. (Min plan är att lägga upp nya månader innan det här året är slut, så skriv upp dig på nyhetsbrevet så att du inte missar det!)

Sida 4

Daglig målkalender | En hjälp för dig att hålla koll på dina mål och etablera nya goda vanor! merstruktur.se

Den fjärde och sista sidan är till för att utvärdera hur det har gått med målen. Varje eller varannan vecka brukar jag gå igenom målkalendern och skriva upp hur många kryss jag har på respektive mål per vecka. En gång per månad ser jag över hur bra månaden har gått på respektive mål och färgmarkerar alla veckor med överstrykningspennor: grön = lika med eller över mål, gul = minst halva målet, rosa = ingenting gjort på målet. Det brukar också finnas några som fortsätter vara vita som är mellan 0 och hälften.

På den sidan finns det också plats för att skriva ner slutsatser och vilka mål du vill ha de följande tre månaderna.

Här kan du ladda hem din egen målkalender att fylla i och skriva ut!

Vilka mål ska jag välja?

Om du har fyllt i den övergripande målplaneringen från det här inlägget har du redan frågat dig själv vad du vill uppnå på lång sikt och vad du kan göra varje dag, vecka och månad för att nå det målet. Använd dig av det för att välja upp till 22 olika saker som du vill mäta eller hålla koll på med den dagliga målkalendern. Jag använder 16 rader just nu och har under året både lagt till och tagit bort mål.

Om du inte vill gå igenom hela den övergripande målplaneringen kan du fråga dig själv:

  1. Vad vill jag lyckas med på lång sikt? Vad kan jag göra varje dag eller varje vecka för att nå det målet?
  2. Vilka vanor vill jag etablera? Hur ofta vill jag göra det?

Några exempel på dagliga/veckovisa mål:

  • Träna (definiera vad som kan räknas som träning, t.ex. att du måste bli svettig, vara på gymmet e. dyl.)
  • Promenad (definiera vad som räknas som en promenad, t.ex. att det måste vara ett visst antal steg, minst en viss tid eller att det måste vara en omväg så att du inte bara går och handlar eller gör ett ärende)
  • Inget onödigt socker (definiera vad du inte får äta, t.ex. om det bara är godis, kakor och läsk eller om också chips och bröd ingår i det)
  • Umgås med andra än min familj
  • Läsa eller lyssna på skönlitteratur
  • Läsa eller lyssna på något som utvecklar mig
  • Diska bort allt samma dag (eller något annat från städlistan)

Här kan du ladda hem din egen målkalender för att genast närma dig dina mål (nov-dec 2016)!

Uppdatering: Här finns den dagliga målkalendern för januari till mars 2017.

Uppdatering 2: Här finns den senaste dagliga målkalendern.

Se också den långsiktiga målkalendern här.

Vilka mål vill du nå innan året tar slut? Hur håller du koll på din utveckling?

2

Det finns en sak som får mig att längta efter att göra hushållsarbete som att diska, städa eller vika tvätt och jag tror att den kan hjälpa dig med. Den är dessutom så bra att den fungerar lika bra när du går på promenad, tränar eller klipper gräset. Det handlar inte om att få det övriga livet att vara så hemskt att du längtar efter något annat eller om att belöna dig själv efteråt. Det är faktiskt en belöning konstant medan du arbetar.

Hur du kan börja längta efter hushållsarbete + ett erbjudande till alla läsare! merstruktur.se

Hemligheten är att lyssna på en bra bok eller en podcast och jag tror att bok är extra bra av de två alternativen för när jag har kommit in i en bok längtar jag verkligen efter att fortsätta läsa eller lyssna och det finns mer av samma berättelse att komma djupare in i än med en podcast. Jag lyssnar dagligen och när jag gör något duktigt hemma eller något träningsrelaterat känns det helt okej att unna mig en god bok i ljudformat. Det har verkligen blivit så att jag, åtminstone i perioder, längtar efter att diska eller göra fint i här hemma för att jag då får höra fortsättningen samtidigt som jag inte bara slösar bort tid eftersom jag också gör någonting duktigt.

Det här inlägget innehåller affiliate-länkar, vilket innebär att jag får provision när någon utför ett köp via länkarna (utan extra kostnad för dig). Åsikterna i inlägget är mina egna.

För att du som läsare också ska få känna den där längtan efter att vara duktig samarbetar jag med Storytelsom har en mängd ljudböcker och e-böcker. Till skillnad från andra ljudbokstjänster behöver du inte köpa enskilda böcker utan du får läsa och  lyssna på hur många böcker som helst! De bjuder dessutom på de första två veckorna så du kan testa helt gratis och om du inte är nöjd är det bara att säga upp abonnemanget och inte betala en krona! Jag tror dock att du kommer att bli nöjd när du märker hur mycket annat du kan få gjort (med glädje!) medan du njuter av en riktigt bra bok.

Här kommer 20 förslag på vad du kan göra medan du lyssnar på en ljudbok (som inte är att köra bil eller resa):

  1. Diska
  2. Jogga
  3. Pyssla
  4. Tvätta
  5. Virka
  6. Teckna
  7. Städa
  8. Spela datorspel
  9. Sortera papper
  10. Sticka
  11. Laga mat
  12. Brodera
  13. Måla/tapetsera
  14. Gå på promenad
  15. Snickra
  16. Klippa gräset/skotta snö
  17. Gymma
  18. Rensa garderoben
  19. Gå igenom foton
  20. Vika tvätt

En annan sak jag verkligen gillar med Storytelär att de har både ljudböcker och e-böcker och för de böcker som finns i båda varianterna kan man hoppa mellan lyssnande och läsning. Det betyder alltså att du kan lyssna ett tag och sedan läsa vidare som e-bok på samma plats som du slutade lyssna och sedan hoppa tillbaka till lyssnande igen efter vad som passar bäst för dig! Jag har provat andra ljudbokstjänster också men kan verkligen rekommendera Storytel.

Har du något du brukar göra medan du lyssnar på en ljudbok? Har du några tips på extra bra böcker att lyssna på?

Hur du kan börja längta efter hushållsarbete + ett erbjudande till alla läsare! merstruktur.se

Två klockrena dokument för att bli konkret i att uppnå sina mål | merstruktur.se

I måndags tog jag upp fyra viktiga steg för att nå sina mål. Dagens inlägg kan ses som en fortsättning på det med två riktigt bra dokument för att hjälpa dig att bli konkret i ditt målsättande och utforma en plan för hur du ska nå dina mål.

Från vision till plan

Det första dokumentet handlar om att visionera och sedan konkretisera dina drömmar till nedskrivna, specifika och mätbara mål för alla olika områden i ditt liv, här indelat i hälsa, familj & relationer och arbete & inkomst. Det är en ifyllnadsbar pdf som du kan fylla i på din dator eller skriva ut och fylla i för hand.

Sida 1

Nedan kan du se ett exempel på hur den första sidan i dokumentet ser ut. Fyll i datumet då du skriver ned tankarna och visionera sedan fritt om hur du önskar att ditt liv kommer att se ut om fem år vad gäller de tre olika kategorierna. Skriv de tre första sakerna du kommer att tänka på. Om du inte har tre drömmar inom varje kategori är det ingen fara. Skriv det som kommer naturligt.

Två klockrena dokument för att bli konkret i att uppnå sina mål | merstruktur.se
Ifyllnadsbar pdf för att visionera om framtiden, ta fram konkreta mål och utforma en plan för att nå målet.

Sida 2-4

De följande sidorna handlar om att bryta ned visionerna till mätbara och specifika mål. Se till att de är tydliga så att du kan vara helt säker på när du har uppnått dem och vad det är du strävar mot. Du har tre kolumner på varje sida som du kan använda till tre olika mål inom den kategorin (hälsa, familj & relationer eller arbete & inkomst). Börja med den första raden Mål om 5 år och arbeta dig sedan nedåt på varje mål för att tänka igenom vilka steg du bör ta för att kunna vara där om fem år. Det kanske inte är nödvändigt att göra något varje dag eller varje kvartal på vissa mål. Då kan du hoppa över de rutorna. Det viktigaste är att du gör en plan som du tror fungerar för dig och som driver dig framåt mot din dröm.

Två klockrena dokument för att bli konkret i att uppnå sina mål | merstruktur.se
Sida 2 i en ifyllnadsbar pdf för att visionera om framtiden, ta fram konkreta mål och utforma en plan för att nå målet

Plan för ett mål i taget

Det andra dokumentet är till för att fokusera på ett mål i taget och du kan självklart använda det många gånger om till nya mål! Utgå ifrån det första dokumentet för att staka ut dina mål eller använd det här separat om du redan har något eller några mål som du vet att du vill sträva mot.

Börja med att fylla i rutan Huvudmål och skriv ett datum när du vill ha nått det målet under Uppnå den. Dela sedan upp målet i fem delmål och skriv datum (deadlines) på dessa mål. Till höger om delmålsdatumen finns checkrutor där du kan markera om du klarade målet till planerat datum eller inte.

Två klockrena dokument för att bli konkret i att uppnå sina mål | merstruktur.se
Ifyllnadsbar pdf för att hjälpa dig att konkretisera planen för att nå ditt mål och påminna dig om varför du vill dit.

Skriv också varför du vill nå det här målet. Vad är din motivation? Vad kan få dig att kämpa vidare ifall det går tungt eller ifall du har misslyckats med att nå en deadline? Skriv det i rutan Syfte. Där finns det också extra plats ifall du vill skriva upp belöningar du kan ge till dig själv när du har lyckats med ett delmål eller med huvudmålet.

Längst ned till höger finns det också checkrutor för att bocka av ifall du har klarat huvudmålet och under checkrutorna kan du gärna skriva in vilket datum du nådde målet.

Även detta är en ifyllnadsbar pdf och jag har gjort så att du kan ändra citatet som står under den stora huvudmålsrutan ("Om det ska bli av, är det upp till mig!") ifall du vill variera motivationscitat för att passa varje nytt mål eller om du har något särskilt att säga till dig själv för att motivera dig att kämpa på!

Två klockrena dokument för att bli konkret i att uppnå sina mål | merstruktur.se

Har du skrivit ned dina mål än?

4 steg för att nå dina mål | Viktiga steg för att nå drömmen i ditt liv. | merstruktur.se

Den senaste tiden har jag tittat mycket på TV-serien I huvudet på Gunde Svan där Gunde träffar andra före detta elitidrottare för att utmana dem i deras egna sporter. Även om jag började titta för att se utmaningarna har jag nu fortsatt titta för att höra berättelserna från de där världsmästarna. Gemensamt för alla är att de har tydliga mål och kämpar otroligt hårt för att nå dit. De har tränat varje dag oberoende av väder och humör och de har blivit bäst i världen. Mitt mål är inte att bli världsbäst på någon sport men jag har mål och jag vill komma framåt i mitt liv. Vad behöver jag då göra för att nå dit?

Som vanligt tar jag mycket inspiration både från mitt eget liv och från Brian Tracy. Han har ett 12-stegsprogram för att sätta upp mål men i mitt målprogram nöjer jag mig med fyra superviktiga steg för att nå dit jag vill:

  1. Skriv ned mätbara mål
  2. Sätt en deadline
  3. Gör en plan
  4. Följ din plan
Det här inlägget innehåller affiliate-länkar, vilket innebär att jag får provision när någon utför ett köp via länken. Åsikterna i inlägget är mina egna.

1. Skriv ned mätbara mål

Du behöver bestämma vilka mål du har inom olika områden i ditt liv:

  • Hälsa: t.ex. energinivå,  vikt, träningsförmåga.
  • Familj och relationer: t.ex. familjesituation, livsstil, semestrar, vänskapsrelationer.
  • Arbete och inkomst: t.ex. typ av arbetsplats och ställning, arbetsuppgifter, inkomst, pensionsålder.

Om ditt liv var perfekt: Hur skulle du må? Hur skulle din träningsförmåga vara? Hur skulle din familjesituation se ut? Hur mycket tid skulle du tillbringa med dina vänner? Med din familj? Vilken typ av jobb skulle du vilja ha? Vilka arbetsuppgifter skulle du vilja fokusera på? Hur mycket skulle du tjäna och hur tidigt skulle du gå i pension?

Skriv upp det första du kommer att tänka på: Om mitt liv skulle vara perfekt, hur skulle det se ut?

Du måste skriva ned dina mål. Det räcker inte att ha dem i huvudet. Så länge de inte är nedskrivna svävar de i luften och du tar dem inte på lika stort allvar. När de finns på papper eller i ett digitalt dokument händer det någonting. Ord är mäktiga. Skriv, då är sannolikheten mycket större att du tar målen på allvar och kämpar för att nå dit.

Brian Tracy säger att mål är något som är "nedskrivet, specifikt och mätbart". Skriv mål som är mätbara och mycket tydliga så att du kan vara helt säker på när du har nått ditt mål och, fram till dess, vad du strävar mot.

2. Sätt en deadline

Du kan, medvetet eller omedvetet, tveka inför att skriva ned dina mål för att du är rädd för att misslyckas (eller rädd för att göra det som krävs för att nå målet) och det kan vara ännu svårare att skriva ned en deadline, dvs. ett datum då du ska ha nått målet, eftersom det då blir så tydligt att du inte har uppfyllt målet om du inte blir klar till dess. Det är inte hela världen om du inte når ditt mål till din deadline. Det kan innebära att din tidsram var orimlig och behöver anpassas. Det du däremot bör utvärdera när du närmar dig är om du har gjort det du borde och behöver göra för att nå ditt mål. Om inte, är det hög tid att börja nu!

Det finns inga orimliga mål, bara orimliga deadlines. Saker händer som kan påverka dina deadlines. Sätt en ny och fortsätt jobba. (Brian Tracy)

Fortsätt jobba mot ditt mål och sätt gärna delmålstider. Bryt ned dina mål i mindre delar och se vad du behöver göra varje år, halvår, kvartal, månad, vecka och kanske dag för att nå dit. Och skriv upp allt!

Ju mer du bryter ned ditt mål, desto sannolikare är det att du kommer att nå det. (Brian Tracy)

3. Gör en plan

Du har dina mål, dina delmål och dina deadlines. Skriv upp alla steg och alla resurser du behöver för att nå dina mål och dina delmål. Gör en huvudlista där du skriver upp allt som behöver hända på vägen. Gå sedan igenom punkterna och fundera på vad som är det första steget. Vad behöver göras innan något annat kan göras? Vad är viktigast på listan och vad är mindre viktigt? Prioritera och strukturera upp listan till en plan. Vad behöver göras första månaden? Vad av det ska jag prioritera första veckan? Vad av det ska jag göra i dag? Här finns flera dokument som kan hjälpa dig att strukturera upp din plan.

Planera varje dag, vecka och månad i förväg. Planera varje månad i början av månaden. Planera varje vecka helgen före. Planera varje dag kvällen före. (Brian Tracy)

Dela upp, bryt ned och var tydlig med vad du vill. Samla konstant dina tankar i nedskrivet format. Utgå alltid från dina mål och delmål när du planerar din tid och planera din tid!

Se till att din plan innehåller tid för det som bygger upp dig och ger energi. Ha tid för att göra vad du vill, tid för återhämtning och det spontana. Då har du en plan som kan hålla på lång sikt.

4. Följ din plan

Behöver jag säga mer? Följ din plan. Bestäm dig för att du ska nå det där målet. Tänk vilken belöning det kommer att bli att faktiskt vara där du har drömt om att hamna. Kom gärna på fler belöningar att ge till dig själv för att fira när du har nått olika delmål, t.ex. en semester, en dejt med den du tycker om, en spännande upplevelse eller ett klädesplagg som passar perfekt nu när du har närmat dig din målvikt.

Följ planen du har satt upp för dig själv och låt dig inte hindras av små ursäkter. Tänk på målet, tänk på belöningen och kämpa på!

Här finns två motivationsaffischer som kan hjälpa dig att stanna på banan.

4 steg för att nå dina mål | Viktiga steg för att nå drömmen i ditt liv. | merstruktur.se

Vilka är dina mål? Hur arbetar du för att nå dit?

Hur ofta borde jag städa egentligen? Jag har tittat på en mängd olika listor för att få någon uppfattning om hur ofta andra städar olika delar av sina hem och även om de skiljer sig en del är mycket lika. (Min samlade lista finns längst ned i det här inlägget.) Dagens material är till för att du ska komma ihåg vad du bör städa (och vad du redan har städat) varje vecka och månad.

Tidigare har jag berättat om hur jag organiserar mina att-göra-listor varje vecka och jag skulle såklart kunna skriva in städuppgifter på samma sätt men jag tycker inte om att behöva skriva samma saker om och om igen (och ansvaret för städning delar jag gärna med min man) så jag har förberett städlistorna på datorn och skriver sedan ut listorna på post-it-lappar:

Skriv ut din städlista på post-it-lappar! merstruktur.se

Ja, det går faktiskt utmärkt att skriva ut på post-it-lappar! Åtminstone på min bläckstråleskrivare som inte brukar klara något avancerat. Jag kan dock inte lova att det går på alla skrivare så var försiktig när du testar.

Till detta behöver du post-it-lappar som är 7,6 x 7,6 cm stora, dvs. standardstorleken på kvadratiska post-it-lappar.

För att du också ska kunna skriva ut dina städlistor på post-it-lappar har jag förberett tre varianter av en ifyllnadsbar pdf. På förstasidan i samtliga pdf:er finns en instruktion för hur du kan skriva ut på post-it-lappar. På andra sidan kan du välja att skriva in rubriker ovanför varje ruta, t.ex. vilken vecka det gäller, men det är valfritt och på den tredje sidan fyller du i själva punkterna.

1. Tom lista

Här får du en tom pdf att fylla i med de uppdrag du vill ge åt dig själv varje vecka eller kanske varje månad. Den här kan utan problem användas till helt andra saker än städning om du vill skriva ut andra att-göra-punkter på post-it-lappar.

Skriv ut din städlista på post-it-lappar! merstruktur.se

Städschema - tomt och redigerbart

2. Förifylld lista med veckor, månad och kvartal

I den här listan finns ett förifyllt exempel på listor för en månad, fyra veckor och ett kvartal. Ha kvar det du tycker låter rimligt och ändra det du vill ändra. Rubrikerna kan ändras på s. 2 och innehållet i listorna kan ändras på s. 3.

Skriv ut din städlista på post-it-lappar! merstruktur.se

Städschema - redigerbart och förifyllt - vecka, månad, kvartal

3. Förifylld lista med identiska veckor

Om du vill ha samma lista för varje vecka och slippa skriva på nytt varje gång kan du använda den här varianten. Det du ändrar på en vecka ändras automatiskt på de andra veckorna så att du får sex identiska listor. Som på de övriga kan du ändra rubrikerna på s. 2 och innehållet på s. 3.

Skriv ut din städlista på post-it-lappar! merstruktur.se

Städschema - redigerbart och förifyllt - identiska veckor

Här kan du se förstasidan i dokumenten som visar hur du kan skriva ut på post-it-lappar!

Skriv ut din städlista på post-it-lappar! merstruktur.se

Som en bonus kan du också få min lista på vad som borde städas när!

Lista på vad som borde städas när + information om hur du kan skriva ut dina städlistor på post-it-lappar! merstruktur.se

Ladda hem i färg eller svartvitt för att spara på din dator eller skriva ut:

Lista på vad som borde städas när + information om hur du kan skriva ut dina städlistor på post-it-lappar! merstruktur.se
Pdf-fil med städlista att spara på din dator eller skriva ut.
Lista på vad som borde städas när + information om hur du kan skriva ut dina städlistor på post-it-lappar! merstruktur.se
Pdf-fil med svartvit städlista att spara på din dator eller skriva ut.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hur ofta städar du? Vilka knep använder du för att minnas vad som ska göras?

Inga ursäkter! Vad självdisciplin är och varför det är nödvändigt för framgång. merstruktur.seBrian Tracy har skrivit över 70 böcker och hållit 5 000 föreläsningar världen över. Han talar om personlig och yrkesmässig utveckling, t.ex. inom ledarskap, mål, självförtroende, kreativitet och framgång. Tack vare att jag prenumererar på hans nyhetsbrev fick jag tillgång till första delen av en av hans böcker gratis: No Excuses! The Power of Self-Discipline, på svenska ungefär: Inga ursäkter! Självdisciplinens makt. Så snart jag såg titeln tänkte jag att jag var tvungen att läsa den och skriva ett eller flera inlägg om innehållet. När jag hade läst introduktionen insåg jag att det här kunde bli många inlägg så jag börjar med en bakgrund om vad jag (och Brian Tracy m.fl.) ser som det viktigaste för att nå sina mål.

Tracy inleder boken med att säga att alla människor längtar efter samma saker: att tillbringa mer tid med sina familjer, vara i bra fysisk form, tjäna mer pengar och bli ekonomiskt oberoende. Det är inte heller bara så att vi vill ha samma saker utan vi vet också vad vi behöver göra för att nå dit och vi har för avsikt att göra de sakerna, någon gång i framtiden.

Problemet är att det där någon gång aldrig inträffar. Jag vet att jag själv och andra flera gånger har tänkt ”nästa år, då ska jag vara vältränad” men om vi inte har någon plan för hur vi ska nå dit och aldrig sätter igång kommer nästa år att vara likadant som det här. Tracy skriver att vi är bra på att drömma om hur det kan bli någon gång i alla olika områden av våra liv och komma på ursäkter för varför vi inte har börjat sträva mot de målen än: jag har inte råd, jag hade en dålig barndom, min chef är för kritisk, mitt äktenskap är dåligt, ingen uppskattar mig, ekonomin är dålig osv. Till det säger Tracy:

Inga fler ursäkter! Gör det eller gör det inte – men kom inte med ursäkter. Sluta använda din fantastiska hjärna för att komma på utstuderade bortförklaringar och rationaliseringar för att inte komma till skott. Gör någonting. Gör vad som helst. Kom igång med det! Upprepa för dig själv: ”Om det ska bli av, är det upp till mig!” (Tracy 2010:3)

Märkte du vad han sa om din hjärna där? Du har en fantastisk, enastående och fenomenal hjärna som du sysselsätter med att komma med ursäkter och bortförklaringar i stället för att använda den till något som ger ett långsiktigt värde. Ett förslag han ger för att testa om din ursäkt är välgrundad är att fråga dig själv om någon annan har samma ursäkt men ändå är framgångsrik. Troligtvis finns det tusentals eller miljontals människor som har haft det ännu sämre men som ändå får fantastiska saker gjorda. Om min ursäkt är trötthet kan jag titta på andra människor som har gått igenom fruktansvärd utmattning och ändå fortsatt framåt. Min ursäkt duger inte.

Vidare går Tracy in på vad som är den viktigaste förutsättningen för framgång. Han mötte författaren Kop Kopmeyer av en slump och efter att de hade samtalat ett tag frågade Tracy vilken framgångsprincip Kopmeyer såg som den viktigaste av alla de principer han hade skrivit om. Kopmeyer sa utan tvekan att självdisciplin var den viktigaste för utan den fungerar ingen av de andra. Han hänvisade också till Elbert Hubbard som hade sagt:

Självdisciplin är förmågan att göra vad du borde göra, när du borde göra det, oavsett om du känner för det eller inte.
(Tracy 2010:7)

Som jag ser det är det hela hemligheten till att nå sina mål. Även om det är viktigt att känna efter så att vi inte utsätter oss själva för mer än vi klarar av, anser jag att vi inte borde känna efter för mycket så att vi kommer med ursäkter i stället för att bara göra det vi borde göra när vi borde göra det. Vuxna människor borde kunna se längre än till vad jag känner för just nu och tänka mer långsiktigt på hur jag vill att mitt liv ska bli. Inga fler ursäkter! Om det ska bli av, är det upp till mig!

Inga ursäkter! Vad självdisciplin är och varför det är nödvändigt för framgång. merstruktur.se


Tracy, Brian. (2010). No Excuses! [Elektronisk resurs] : The Power of Self-Discipline. New York: Vanguard Press.
Översättningarna till svenska är gjorda av mig.

Om ett år kommer du önska att du hade börjat i dag | merstruktur.se #inspiration #motivationOm ett år kommer du önska att du hade börjat i dag | merstruktur.se #inspiration #motivationDenna veckas material är till för att motivera, inspirera och peppa dig till att ta första steget för att nå dina mål. Du får (helt gratis!) tillgång till två varianter av inspirationsaffischer med citatet:

Om ett år kommer du önska att du hade börjat i dag.
(Karen Lamb)

Den ena designen är till för den som vill inspireras att komma igång med träning och den andra är mer allmän och kan påminna dig om att du nästa höst ska ha nått eller kommit mycket närmare det mål som just du vill uppnå.

Båda versionerna kommer både som skrivbordsbakgrund till datorn och som en A4-affisch som du kan skriva ut och sätta upp på ett ställe där du kommer att se den. Bli inspirerad!

Missa heller inte mitt inlägg på måndag då jag kommer att prata om självdisciplin, varför det är viktigt och vad det innebär!

Affischer att skriva ut

Klicka på bilden eller länkarna nedan för att komma till pdf-filen som du kan skriva ut hemma.

Om ett år kommer du önska att du hade börjat i dag - Träningsaffisch
Om ett år kommer du önska att du hade börjat i dag - Inspirationsaffisch

Om ett år kommer du önska att du hade börjat i dag | merstruktur.se #inspiration #motivation
Inspirationsaffisch - Träning. Klicka här för att ladda hem som pdf.

 

Om ett år kommer du önska att du hade börjat i dag | merstruktur.se #inspiration #motivation
Inspirationsaffisch. Klicka här för att ladda hem som pdf.

 

Skrivbordsbakgrunder

Här kommer samma affischer men som bakgrundsbilder till skrivbordet på din dator. För att ladda hem och använda bilden som skrivbordsbakgrund:

  1. Högerklicka på bilden.
  2. Välj Spara bild som...
  3. Välj i vilken mapp du vill spara bilden.
  4. Öppna mappen där du sparade bilden.
  5. Högerklicka på bilden/filen.
  6. Välj Använd som skrivbordsbakgrund (på min dator står det näst högst upp, dvs. precis under Öppna).
Om ett år kommer du önska att du hade börjat i dag | merstruktur.se #inspiration #motivation
Inspirationsaffisch. Skrivbordsbakgrund.

 

Om ett år kommer du önska att du hade börjat i dag | merstruktur.se #inspiration #motivation
Inspirationsaffisch - Träning. Skrivbordsbakgrund.

 

Vill du se mer av den här typen av material? Vad vill du helst få hjälp med här på merstruktur.se?

 

Grammatikens försvar | 5 anledningar till att grammatikundervisning är värdefullt. | merstruktur.se

Fem argument för grammatikens värde

Vad associerar du med grammatik? Något du var tvungen att lära dig i skolan men som du inte minns någonting av mer än att det var jobbigt? Något roligt men inte användbart? Ett användbart redskap för att kunna prata om språk och bli bättre på att formulera sig? De flesta känner nog igen sig i det första alternativet och tragiskt få i det sistnämnda. För mig har grammatik alltid varit något roligt men jag har inte alltid sett det som användbart. Nu gör jag det.

Eftersom många verkar tycka att grammatik bara är tråkigt och onödigt känns det lämpligt att berätta varför jag tycker att grammatikkunskaper är betydelsefulla innan jag går in på mer detaljerade tankar om hur grammatik kan användas i undervisning. Hela dagens inlägg kommer därför att handla om mina fem argument för att grammatikkunskaper har ett värde:

1. Undervisning i främmande språk

De flesta håller nog med om att grammatik är användbart när det kommer till att lära sig ett annat språk än modersmålet. Det är praktiskt att kunna visa på regler som återkommer för att slippa lära sig varenda mening utantill på det nya språket. Du får lära dig substantiv och verb som delas in i olika grupper och sedan följer samma system för böjning i specifika situationer. Det är helt enkelt ett effektivt sätt att lära sig ett språk eftersom du får regler som passar in i en mängd olika situationer. Flera gånger har jag blivit fascinerad över att det jag har lärt mig om exempelvis franska går att sätta ihop till ett användbart språk som infödda talare faktiskt förstår. Utan grammatik skulle jag vara helt borttappad.

2. Ord för att samtala om språk

Som svensklärare känns det otroligt svårt att hjälpa eleverna att komma framåt i sitt skrivande om jag inte har ord som på ett bra sätt beskriver språket. Många utbildningsforskare¹ har dessutom understrukit hur viktigt samtal är för lärande. Det gäller inte bara samtalet lärare-elev utan i hög grad samtalet elever emellan. Om de då får ord och system för att beskriva hur språket är uppbyggt kan de tillsammans diskutera sig fram till mer precisa uttryckssätt.

Du kanske inte tycker att det är viktigt att utveckla skrivandet. Många ifrågasätter varför man ska lära sig svenska i skolan när det är ens förstaspråk, kanske särskilt på högre nivåer som t.ex. gymnasiet då de flesta behärskar åtminstone de grundläggande reglerna för skrivande och stavning. Jag menar dock att ett välutvecklat skriftspråk öppnar nya möjligheter för en person och ger en större chans att informera, övertyga och förmedla åsikter på ett sätt som påverkar andra.

Ett exempel är om du ska skriva ett personligt brev när du söker jobb. Där är skriftspråket din chans att få komma på intervju och sedan få en tjänst. Då behöver du kunna uttrycka vad du menar på ett effektivt sätt som inte misstolkas just för att det är i skrift. Skriftspråket har andra möjligheter och svårigheter än talspråket och jag är övertygad om att det behöver läras ut. Talspråket svenska kanske är ditt modersmål men skriftspråket är inte det.

3. Ord för att tänka om språk

Skrivande är mitt främsta fokus i det här inlägget för i skrift har man större chans att tänka efter och fundera på hur man ska formulera sig än i tal. Däremot tror jag inte att grammatikkunskaper bara bidrar till ett bättre skriftspråk utan att den utvecklade språkförståelsen när det kommer till skriftspråket också smittar av sig på talet så att det blir mer genomtänkt, även om det kan ta tid. Något extra intressant är dock hur vårt språk och vårt ordförråd påverkar hur vi tänker och kanske framförallt hur abstrakta tankar vi förmår att hantera.

Under lärarutbildningen hade vi flera kurser som berörde Sveriges minoritetsspråk och där poängterades det att elever som får hemspråksundervisning utvecklar sitt modersmål på ett sådant sätt att det var lättare för dem att utvecklas i övriga ämnen i skolan eftersom de då har ett avancerat språk att tänka på. (Med reservation för att jag inte minns helt rätt då jag inte har hittat vilka källor de refererade till.)

Även om jag inte har de exakta källorna tror jag på det här att vårt språk påverkar hur vi tänker. Det har exempelvis gjorts flera tester på hur talare av olika språk identifierar färger beroende på vilka ord det finns för färgvariationer i deras språk. Robert Kosara sammanfattar i det här blogginlägget några teorier och undersökningar om kopplingen mellan färgseende och språk. Gemensamt för undersökningarna är att språket påverkar hur vi tänker om färger och förmodligen även om mycket annat i vår omgivning.

Språket kan hindra oss från att greppa en djupare idé för att vi inte kan sätta ord på den, ens i vårt huvud, eller hjälpa oss att förstå eftersom vi nu har fått orden för att förstå. Det här gör att jag tror att inlärning av grammatiska begrepp och strukturer bidrar med något viktigt då det ger ord för något så djupt mänskligt som språket vi använder för att kommunicera.

Du kan läsa mer om varför jag tror att begrepp är viktiga i bland annat forskningsbakgrunden i mitt examensarbete (som jag är lite rädd för att länka till här eftersom allt inte är på den nivå som jag skulle vilja men det finns poänger där för den som är intresserad).

Grammatikens försvar | 5 anledningar till att grammatikundervisning är värdefullt. | merstruktur.se
Mitt examensarbete om hur svensklärare hanterar grammatik i undervisningen.

 

4. Verktyg för att utveckla sitt läsande

Med förmågan att prata om detaljer och mönster i språk och texter kan man också utveckla sitt läsande. Olika typer av texter (t.ex. tidningsartiklar, noveller, faktatexter osv.) är strukturerade på specifika sätt och med en förståelse för hur olika genrer är uppbyggda blir det lättare att hitta den viktiga informationen och förstå en text.

Vad jag förstår används det här, som ofta kallas genrepedagogik, mer i undervisningen i kurserna Svenska som andraspråk än i svenskkurserna för förstaspråkstalare men när jag gjorde mitt examensarbete intervjuade jag några olika lärare varav flera förespråkade det här med genrepedagogik även för elever med svenska som modersmål, både för bättre läsförståelse och för bättre skrivande utifrån given genre.

5. Verktyg för att utveckla sitt skrivande

Mycket om det här med grammatik och grammatikundervisning har för mig syftet att öka medvetenheten om språk, formuleringar och uttryckssätt. Om eleverna förstår grammatisk terminologi är det lättare att ge tips och råd på hur de kan variera sina texter, knyta ihop meningar på ett sätt som gör att läsaren hänger med och hitta den formulering som på ett rättvisande sätt beskriver exakt det som de försöker säga.

Det kan exempelvis handla om användningen av konjunktioner och subjunktioner för att binda ihop satser. I det passar det också bra att diskutera vilken skillnad det gör om jag sätter någon sats som bisats till en annan jämfört med om jag binder ihop två satser på samma nivå, t.ex. till två huvudsatser.

Fundament och placeringen av olika typer av fraser är också intressant att diskutera. Det innebär bland annat att vi i svenskan kan flytta nästan vilken del av meningen som helst till fundamentet, dvs. först i meningen. Då kan vi fundera på vad som får störst fokus i en mening om jag experimenterar med vad som står i fundamentet (markerat med fetstil nedan). Jämför exempelvis:

  • På natten är allt mörkt.
  • Allt är mörkt på natten.

Sammanfattning

Det börjar bli uppenbart för mig att jag har många tankar om den här frågan men jag avrundar här med att kortfattat påminna om mina fem argument för grammatikens värde:

  1. Grammatik underlättar undervisning i främmande språk avsevärt.
  2. Grammatikkunskaper ger ord för att samtala om språk
  3. och ord för att tänka om språk
  4. Kännedom om grammatiska strukturer kan vara
    ett verktyg för att utveckla sitt läsande
  5. likväl som ett verktyg för att utveckla sitt skrivande

Som avslutning tycker jag att det passar att ta med ett citat från Katarina Lundin (som hänvisar till Ulf Teleman). Hon poängterar att språket är ett av våra viktigaste redskap och att det kan finnas ett djupt känslomässigt (och kanske existentiellt) värde i att förstå sig på dess struktur:

[A]tt grammatikkunskaper motiveras av att de ger insikter om språk och att språket i sin tur är centralt i människans liv är enligt Teleman (1979, 1991) ett argument  av ett annat och djupare slag. Bakom detta argument ligger en förväntad glädje och styrka i att känna det system som är
vårt viktigaste och mest använd(bar)a redskap, på samma sätt som det kan vara till hjälp att veta mer om människokroppen eller det mänskliga psyket för att kunna första både sig själv och andra.²

 

Håller du med om mina tankar om grammatik? Ser du ytterligare något värde i grammatikundervisning och kunskap om grammatik?


¹ Exempel på utbildningsforskare som talar om vikten av samtal eller dialogicitet för lärande: 
- Dysthe, Olga (2003) Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. 

- Marton, Ference, Dahlgren, Lars Owe, Svensson, Lennart och Säljö, Roger (2014 [1977]). Inlärning och omvärldsuppfattning. Stockholm: Norstedts. 
- Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm, Prisma.
² Lundins bok som citatet kommer ifrån samt de refererade verken av Teleman:
- Lundin, Katarina (2009). Tala om språk: grammatik för lärarstuderande. Lund: Studentlitteratur. S. 17.

- Teleman, Ulf (1979). Språkrätt: om skolans språknormer och samhällets. Lund: LiberLäromedel
- Teleman, Ulf (1991). Lära svenska: om språkbruk och modersmålsundervisning. Solna: Almqvist & Wiksell