Gå till innehåll

Att tänka på innan du köper kläder för att undvika onödiga plagg i din garderob. merstruktur.seDå var det slutligen dags för den sjunde och sista delen i denna bloggserie om kläder. Du har förhoppningsvis rensat garderoben och tänkt igenom hur du förvarar dina kläder. Det kanske har fått dig att tänka annorlunda när du köper nya kläder.

  1. Hur du kan rensa i din garderob
  2. Hur jag förvarar mina kläder
  3. Hur jag väljer vad jag ska ha på mig
  4. Hur det kan bli mindre jobbigt att tvätta, hänga, vika, stryka och plocka undan kläder
  5. Kläder som du borde ha en plats för
  6. Hur du kan hantera "halvanvända"/"halvsmutsiga" kläder
  7. Att tänka på när du köper kläder

För mig är det så att ju mer jag rensar desto mindre vill jag köpa. Jag inser att jag inte vill hamna i samma situation igen där jag behöver rensa bort mängder med saker och kläder som jag aldrig använder. Därför gör jag nu mer genomtänkta inköp och det är vad dagens blogginlägg kommer att handla om: Del 7: Att tänka på när du köper kläder. (De här tipsen fungerar också bra när du funderar på andra inköp.)

Här kommer fem kriterier som allt du köper borde uppfylla.

1. Det du behöver

Att tänka på innan du köper kläder för att undvika onödiga plagg i din garderob. merstruktur.se

Den första frågan att ställa sig är om det här är något du behöver. Om du redan har sju par svarta jeans kanske du inte behöver ett åttonde men om alla dina byxor har gått sönder är det nog dags att investera i ett nytt par.

Du kan också fundera på om det här är något du behöver köpa eller om det är något du bara kommer att använda vid ett visst tillfälle och kan hyra eller låna. Festkläder kan vara en sådan sak och om vi tänker utanför ramen av kläder kan t.ex. släpvagnar och många maskiner hyras. Är det något du använder lite oftare kanske du kan samäga det med en släkting eller granne.

För att hålla koll på vad du behöver kan det vara bra att ha en lista på vad du saknar så att du kan skriva in det på listan när du upptäcker bristen och handla det när du gör ärenden. Använd t.ex. en app i telefonen som Google Keep eller Todoist eller ha en papperslapp i plånboken.

2. Det du tycker om

Att tänka på innan du köper kläder för att undvika onödiga plagg i din garderob. merstruktur.se

När du har kommit fram till om det är något du behöver och inte redan har i överflöd är det viktigt att komma fram till om det här faktiskt är något du tycker om.

Tänk på att köpa kläder som du tycker om, inte kläder för att imponera på någon annan eller för att någon annan säger att det är fint. Se till att du gillar det. Om inte, kommer det bara att ligga och skräpa.

3. Det du kommer att använda

Att tänka på innan du köper kläder för att undvika onödiga plagg i din garderob. merstruktur.se

Det här hör ihop med de två första punkterna men jag vill ändå trycka lite extra på det här för det är definitivt en av de viktigaste aspekterna: Är det här något du kommer att använda?

Kläder ska du bara äga om du kommer att använda dem och ett enkelt sätt att se till att du inte har en massa kläder du inte kommer att använda är att inte köpa de kläderna från början.

Tänk efter: Är jag bekväm i det här plagget? Trivs jag med hur jag ser ut i det? Passar det att använda i många situationer?

Om svaret på någon av frågorna är nej, fundera på om det är ett klokt köp. Vissa finkläder kanske inte går att använda i många situationer men kan ändå kännas rimliga att köpa för de där tillfällena då du behöver vara lite finare.

Om det du funderar på att köpa är något annat än kläder, fundera på om det här är något som du kommer att använda ofta och om det underlättar ditt liv att äga det eller om det är en prydnadssak som kan få dig att trivas bättre i ditt hem en lång tid framöver.

4. Det du har råd med

Att tänka på innan du köper kläder för att undvika onödiga plagg i din garderob. merstruktur.se

Okej, vi har kommit fram till att det här är något du behöver, tycker om och kommer att använda. Då är frågan, har du råd?

Om det är svårt att ha råd med mat och hyra för att du köper något som du egentligen skulle kunna klara dig utan, låt bli!

Om du måste skjuta upp ett mål som du har satt upp och verkligen ser framemot för att du köper något som du egentligen skulle kunna klara dig utan, låt bli!

Om det du vill köpa däremot är något du behöver, tycker om, kommer att använda OCH passar i din budget, varsågod (om den femte punkten också är uppfylld)!

5. Det du har plats för

Att tänka på innan du köper kläder för att undvika onödiga plagg i din garderob. merstruktur.se

Du har behov av det, tycker om det, kommer att använda det och har råd att köpa det, då finns det bara en fråga kvar: Har du plats för det?

Med plats menar jag inte att du skulle kunna trycka in det i din smockfulla garderob utan jag menar en bra plats. Plagget ryms på en galge i garderoben eller i en låda i byrån utan att det blir svårt att se vilka plagg du har därinne.

Om det är något annat än ett klädesplagg, fundera på vilken plats den saken ska hamna när du har köpt den. Om du inte kommer på något, vänta. Ett hem blir stökigt när du har för många saker och särskilt när dina saker inte har sina egna platser. Varje sak ska ha någonstans att vara där den ryms när alla andra saker också är på sina platser.

När du har tvättat, vikt och stökat bort alla dina kläder samtidigt ska alla plagg ha en plats utan att det blir för trångt. Samma sak gäller för dina övriga saker.

Sammanfattning

Så, innan du köper någonting (för det är det enklaste sättet att rensa) fråga dig själv:

  • Behöver jag det här?
  • Tycker jag om det här?
  • Kommer jag att använda det?
  • Har jag råd?
  • Har jag en plats för det?

Om du lyder de här tipsen är det mycket lättare att slippa både ekonomiska problem och problem med att ha ett välorganiserat hem.

Vad tänker du på innan du köper nya kläder? Skriv gärna en kommentar!

Att tänka på innan du köper kläder för att undvika onödiga plagg i din garderob. merstruktur.se

Vad jag planerar varje dag, vecka och månad för att ha koll på min tid och mina uppgifter. merstruktur.se

Det händer då och då att jag får frågan hur jag planerar min tid och nu när jag har haft Strukturkalendern ett tag känns det lämpligt att skriva ett blogginlägg där jag besvarar den frågan utifrån hur jag använder denna fantastiska planerare.

Det kan låta som om jag gör hur mycket som helst och lägger oändligt med tid på planering men så är det inte. Jag lägger korta stunder varje dag, vecka och månad på att planera så att jag känner mig tryggare och vet att allt som behöver bli gjort hinns med. I dag tänker jag gå igenom vad jag gör och när så att du kan ha något att utgå ifrån när du skapar din egen planeringsrutin. Testa tills du hittar något som fungerar för dig!

Titta in på min butik för att köpa Strukturkalendern.
Om du inte har en strukturkalender och inte är redo att köpa än kan du använda de här planeringsbladen (för dags- och veckolista), den här längre att-göra-listan (för månadslista) och den här målkalendern för att följa samma planeringsmodell.

Om du vill ha hjälp att följa min rutin kan du ladda hem ktivitet-och-listor/veckolista/”min checklista genom att klicka på knappen nedan:

Relaterade blogginlägg: Hur jag planerar min vecka och 5 blogginlägg för att prioritera din tid bättre

Varje dag

Vad jag planerar varje dag, vecka och månad för att ha koll på min tid och mina uppgifter. merstruktur.se
I Strukturkalendern finns det en att-göra-lista som har plats för åtta punkter för varje dag.

På morgonen

Varje morgon tar jag en titt på uppgifterna jag har skrivit upp för dagen och börjar med det som är viktigast att hinna göra. Jag tittar också på gårdagens lista för att se om det var något där som inte blev gjort som jag behöver göra i dag.

Om jag blir avbruten mitt i någon uppgift är det skönt att ha listan att gå tillbaka till för att se vad det var jag höll på med. Den gör också att jag inte glömmer något som måste hinnas med.

På kvällen

Varje kväll tittar jag på dagens och morgondagens listor. Om det är något som inte hanns med under dagen funderar jag på hur viktigt det är. Om det är väsentligt att jag får det gjort snart skriver jag ofta upp det på morgondagens lista. I annat fall låter jag det stå kvar på dagens lista utan markering

Vad jag planerar varje dag, vecka och månad för att ha koll på min tid och mina uppgifter. merstruktur.se

Jag tittar också på min målkalender och sätter kryss på det jag har gjort den dagen. Mer om målkalendern finns längre ner.

Varje vecka

Vad jag planerar varje dag, vecka och månad för att ha koll på min tid och mina uppgifter. merstruktur.se
Till höger om veckans dagslistor finns en längre att-göra-lista för veckan. I den skriver jag in punkter som behöver göras under veckan och sedan fördelar jag ut dem på dagslistorna.

Titta bakåt

I slutet av varje vecka går jag igenom den vecka som har varit och fokuserar på de punkter som inte har blivit gjorda både på veckolistan och på daglistorna. Dessa går jag igenom en efter en och gör något av dessa saker:

  • gör direkt om det går snabbt att göra
  • flyttar över till nästa eller nästnästa veckolista om det är något som fortfarande är viktigt att göra ganska snart
  • flyttar över till en daglista på nästa vecka om det är viktigt att hinna med tidigt under nästa vecka
  • flyttar över till en månadslista om det kan göras längre fram i tiden och har lägre prioritet
  • stryker punkten om den inte är relevant längre
Vad jag planerar varje dag, vecka och månad för att ha koll på min tid och mina uppgifter. merstruktur.se
Så här markerar jag mina att-göra-punkter i Strukturkalendern.

När en punkt är flyttad gör jag en pil i rutan och när jag stryker en punkt gör jag ett stort kryss. På så sätt håller jag koll så att ingen punkt tappas bort mellan veckorna.

Vad jag planerar varje dag, vecka och månad för att ha koll på min tid och mina uppgifter. merstruktur.se
Jag använder flyttbara flikar/bokmärken för att snabbt ta mig till de olika sidorna. Orange = nuvarande vecka. Gul = målkalender och månadslista. Grön = nuvarande månad.

När alla punkter är avklarade, hänskjutna eller strukna flyttar jag bokmärket som visar aktuell vecka till nästa vecka. Om jag inte gör min veckoplanering innebär det att jag varje gång jag vill hoppa till nuvarande vecka hamnar en vecka (eller i värsta fall flera veckor) längre bakåt eftersom det är där bokmärket sitter. Då får jag ett extra tillfälle att se de punkter som har lämnats kvar från föregående vecka/veckor och påminns hela tiden om att ta mig tid att gå igenom de gamla punkterna så att jag ska slippa störningsmomentet att komma till fel vecka hela tiden.

Titta framåt

Sedan vänder jag blad till nästa vecka och placerar ut de viktigaste punkterna från veckolistan på olika dagar under veckan. Jag fokuserar på att planera måndag och tisdag för att sedan kunna anpassa under veckan beroende på hur mycket jag hinner. Det viktigaste planerar jag in tidigt under veckan eftersom det är svårt att veta hur många oväntade saker som kommer att dyka upp.

Varje månad

I Strukturkalendern finns det två uppslag för varje månad. Det första är en kalenderöversikt för månaden. Det brukar jag inte använda jättemycket eftersom jag använder Google Calendar för möten osv. men jag tycker ändå om att det finns där för att få en översikt över hur månaden ser ut.

Vad jag planerar varje dag, vecka och månad för att ha koll på min tid och mina uppgifter. merstruktur.se
Månadsöversikt i Strukturkalendern.

Utöver det finns det ett uppslag som jag använder desto mer som innehåller en målkalender och en att-göra-lista för månaden. I målkalendern har jag valt ett antal aktiviteter och satt upp ett mål på hur många gånger jag ska göra respektive aktivitet under månaden. Varje dag jag gör den aktiviteten får jag ett kryss.

Vad jag planerar varje dag, vecka och månad för att ha koll på min tid och mina uppgifter. merstruktur.se
Målkalender och att-göra-lista för månaden.

Titta bakåt

Som med de andra punkterna tittar jag först på månadslistan. Vad har jag gjort? Vad har jag kvar att göra? Är det jag har kvar att göra fortfarande viktigt? Beroende på hur viktigt det är flyttar jag det antingen till nästa veckolista (viktigt) eller nästa månadslista (mindre viktigt). Om det inte är viktigt alls stryker jag det.

Som på veckolistan gör jag en bock på det som är avklarat, en pil på det som är hänskjutet och ett kryss på det som är struket.

Vad jag planerar varje dag, vecka och månad för att ha koll på min tid och mina uppgifter. merstruktur.se
Hopräknad total av antalet kryss på respektive aktivitet i målkalendern. De färgade kryssen under siffrorna representerar hur väl jag har uppnått målet för månaden.

Sedan tittar jag på min målkalender och räknar ihop hur många kryss jag har på respektive aktivitet och hur väl det stämmer överens med den målsättning jag satte i början på månaden.

Under varje totalsiffra sätter jag ett kryss som är rött, gult eller grönt beroende på hur väl det stämmer överens med målet:

  • Rött: mindre än hälften av målet
  • Gult: hälften av målet eller mer
  • Grönt: nästan hela målet, hela målet eller mer än målet

Titta framåt

Sedan är det dags att titta framåt. Vad gäller målkalendern använder jag mig av resultatet från förra månaden för att sätta upp nya mål. Några frågor jag brukar ställa mig själv är:

  • Om jag var långt över målet: Hur mycket högre mål borde jag då sätta för nästa månad?
  • Om jag var långt under målet: Är det realistiskt att behålla samma mål eller är det mer motiverande att sänka målet så att jag lättare kan nå dit? Vad kan jag göra för att bättre motivera mig att nå det här målet, t.ex. skriva in det i almanackan?
  • Om jag inte hade ett enda kryss eller väldigt få: Är det här fortfarande något jag bryr mig om att göra? Är det viktigare att prioritera något annat? Om det fortfarande är viktigt, hur kan jag motivera mig att göra det här till en prioritet i mitt liv?

När jag har fyllt i aktiviteter och mål för nästa månads målkalender tittar jag på månadslistan och fördelar ut de viktigaste punkterna därifrån på lämplig veckolista.

Bäst är att fördela ut alla punkter från månadslistan på en veckolista som jag tittar på oftare men för mig blir det inte alltid gjort. Därför har jag inte lika viktiga punkter på månadslistan. Eftersom månadslistan är på samma uppslag som målkalendern i Strukturkalendern blir det dock naturligt att titta på den då och då. Det gör att jag även under månadens gång kan fördela ut viktiga punkter eller slutföra en punkt när jag har lite tid över.

Sammanfattning

En sammanfattning av hur jag planerar min tid kommer här men om du vill ladda ner den som en checklista kan du klicka på knappen nedan:

Varje vecka

  • Titta på dagens och gårdagens att-göra-lista.
  • Slutföra de punkter som står på dagens lista.
  • Titta på morgondagens lista och förbereda mig för morgondagen.
  • Lägga till punkter på kommande dagar utifrån vad jag har hunnit hittills.
  • Markera i målkalendern.

Varje vecka

  • Gå igenom veckans dagliga listor och veckolistan i jakt på punkter som ej är slutförda för att slutföra, flytta längre fram eller stryka.
  • Planera in punkter från nästa veckas veckolista på lämplig dag under kommande vecka med fokus på måndag och tisdag.

Varje månad

  • Gå igenom månadslistan för att slutföra, hänskjuta eller stryka punkter som inte är gjorda.
  • Planera in punkter från nästa månads att-göra-lista på veckor eller dagar så att de inte glöms bort.
  • Räkna ut totalen på målkalendern och utvärdera hur väl jag har nått mina mål.
  • Skriva in nya mål i nästa månads målkalender.

Är det något du gör regelbundet för att hålla koll på din tid? Skriv en kommentar!

En sista påminnelse om att du kan ladda hem min checklista här:

Relaterade blogginlägg: Hur jag planerar min vecka och 5 blogginlägg för att prioritera din tid bättre

Vad jag planerar varje dag, vecka och månad för att ha koll på min tid och mina uppgifter. merstruktur.se

Hur man städar ett rum och hur jag kommer ihåg vad jag ska städa. merstruktur.se

I dag skulle jag vilja prata om städning men först måste jag säga något om mål och att-göra-punkter i allmänhet: Det mesta känns svårt om du bara tänker på slutprodukten. Det kan gälla städning likväl som alla andra mål du har. Fundera till exempel på de här målen:

  • Jag ska skriva klart mitt examensarbete.
  • Jag ska städa hela huset.
  • Jag ska bli en person som har ordning på mitt liv.
  • Jag ska gå ner 20 kg.
  • Jag ska skriva en bok.

"Åh, det är så stort. Jag kan aldrig nå dit. Hur skulle jag ens börja?" Det är lätt att tänka att det är ouppnåeligt och därför inte börja eller tappa sugen efter ett tag bara för att du fortfarande har så långt kvar till dina mål.

Därför vill jag ge två råd om målsättande:

  1. Sätt upp delmål så att du kan fira små segrar på vägen.
  2. Skriv ner vad som är första steget på din att-göra-lista och försök verkligen hitta det första steget. Fundera på om det är något du måste göra före det du tänkte. Och måste du göra ytterligare något före det?

Därför vill jag inte bara prata om städning i dag utan bryta ner städningen i mindre steg så att du inte behöver fundera på vad som ska göras eller överväldigas av hur mycket du ska göra. På slutet kommer jag dessutom ge tips på hur du kan komma ihåg vad som borde städas och när.

De här punkterna kanske är självklara för dig men jag tror ändå att det är värdefullt att se en nedskriven checklista för att få en uppgift som är lagom stor att ta sig an till att börja med. Eller så kan du dela listan med någon som skulle behöva lära sig.

Eller så har du aldrig lärt dig städa och behöver steg-för-steg-instruktioner för att ha en aning om vad du ska göra. Då har du kommit till rätt ställe. Här får du några enkla steg att följa för att städa ett vanligt rum. Kök och badrum behöver några extra punkter men till stor del gäller det här för alla rum.

1. Ta bort synligt skräp och disk

Till att börja med underlättar det den övriga städningen om du börjar med att rensa bort synligt skräp och disk. Undvik att flytta allt skräp till ett annat rum. Släng skräpet i papperskorgen eller återvinningen direkt och bär disken till diskmaskinen eller diskhon. Vi vill undvika att flytta runt skräpet mellan rum.

Bonussteg: Om du hittar många saker som hör hemma i andra rum kan du samla ihop sakerna i en låda eller korg för att gå en runda och sätta tillbaka dem när du är klar i det här rummet. Du kan också gå och ställa det på plats direkt om du lovar mig att inte bli distraherad av annat på vägen så att du glömmer att du städar.

2. Dammtorka allt som har en ovansida, uppifrån och ner

När det synliga skräpet är borta är det dags att påbörja den riktiga städningen. Du behöver en fuktig trasa till det här steget. Enklast tycker jag är att ha en liten plastburk eller plasthink med vatten där jag doppar och vrider ur trasan. Då är det viktigt att du byter vatten ofta så att det inte blir supersmutsigt. Om du inte använder hinkmetoden behöver du skölja av trasan i handfatet mellan varje torkning (och vi ska göra många torkningar).

Hämta: En trasa och en liten hink/bunke/burk som innehåller lite allrengöringsmedel och varmt eller ljummet vatten (så varmt som möjligt men så att du ändå klarar av att sätta handen i det).

Tillvägagångssätt

  1. Börja närmast taket i rummet och gå nedåt eftersom dammet kommer att falla nedåt och du inte vill behöva städa om samma ställe direkt.
  2. Torka av allt som har en ovansida, eftersom allt som har en ovansida samlar damm. Det kan t.ex. handla om lampor, hyllor, bord, garderober, fönsterbrädor, fönsterkarmar, lister, handtag m.m. Golvet har visserligen en ovansida men det kan du vänta med till steg 4. OBS! Om det står någonting på ytan där du ska torka bör du lyfta upp det och torka ytan under för att det ska bli riktigt bra.
  3. Skölj av och vrid ur trasan i hinken mellan dragningarna. Du vill inte att trasan ska vara jätteblöt utan bara fuktig så att du får med dig dammet. Du vill heller inte att den ska vara smutsig så att du sprider ut smuts när du försöker göra rent. Skölj därför av ofta genom att doppa trasan i hinken några gånger och vrid ur trasan ordentligt efter sköljningarna.
  4. Byt ut vattnet i hinken ofta så att du sköljer trasan i så rent vatten som möjligt.

3. Lyft upp allt (som är rimligt) från golvet

Bra jobbat! Nu ser allt mycket finare ut. Nästa steg är att ta itu med golvet men för att göra det riktigt bra behöver vi, liksom på de andra ytorna, tömma det så gott vi kan. Jag menar inte att du ska bära ut soffor och pianon ur rummet men det som är mindre och enkelt kan flyttas eller lyfta upp på en större möbel bör du lyfta upp.

Du kanske minns från skoltiden att stolarna alltid skulle upp på bänkarna i slutet av lektionerna. Det var för att de som städade skolan snabbt och enkelt skulle kunna städa golvet ordentligt. Samma sak gör vi här: Upp med köksstolarna på köksbordet, vardagsrumsbordet på soffan, sopkorgar på skrivbord osv. Gör golvet så tomt som möjligt helt enkelt.

Om du bara dammsuger och inte skurar golvet är det här steget inte riktigt lika viktigt men jag rekommenderar att lyfta upp saker, åtminstone vissa gånger, för att komma åt alla ställen enkelt.

4. Dammsug eller sopa golvet

När golvet är tömt är det lättare att dammsuga eller sopa golvet. Nu vill vi få upp damm och smått skräp från golvet (det stora har du förhoppningsvis redan tagit).

Hämta: Dammsugare eller sop.

Jag brukar föredra att dammsuga (även om jag inte tycker om ljudet) men att sopa går också bra. Se i vilket fall som helst till att du dammsuger eller sopar överallt, inte bara där du ser skräp, och ta även kanterna kring lister där det kan vara lite jobbigare. Glöm heller inte under möbler som soffor, sängar och bord.

5. Skura

Nu är det redan ganska fint men då och då tycker jag ändå att man ska skura golvet också för att det ska bli ordentligt rent och för att få bort smuts som sitter lite hårdare.

Hämta: En skurhink fylld med varmt vatten och ett mått allrengöring samt en skurmopp.

Börja längst in i rummet och arbeta dig utåt. (Du vill undvika att gå i det blöta för att ta dig ut.) Samma sak gäller här som på dammsugningen: dra moppen över hela golvet även om du inte ser smuts!

Doppa skurborsten i skurhinken då och då för att skölja av smutsen. Vrid ur för att undvika att översvämma rummet men snåla heller inte för mycket med vattnet.

Tänk på att ta med skurhinken medan du rör dig genom rummet så att den inte hamnar mellan dig och det blöta.

6. Ställ tillbaka allt på sin plats

Om du gjorde en låda med saker som hör hemma i andra rum kan du ta den lådan nu och ställa tillbaka saker medan du väntar på att vattnet ska torka (eller gå vidare och städa andra rum).

När vattnet på golvet har torkat är det dags att ställa allt på sin plats igen och sedan är du klar!

Bonus: Hur ska jag komma ihåg vad som borde städas när?

Om du är som jag blir städningen det första som faller bort när du har mycket annat att göra. Det kanske är okej, åtminstone till en viss gräns, men jag tror egentligen att det är en bra idé att städa regelbundet för att undvika att det blir ett jättejobb när det är dags. Samma sak gäller med disken.

För snart ett år sedan skrev jag det här blogginlägget som innehåller en lista på vad som borde städas när och dessutom visar hur du kan skriva ut dina städlistor på post-it-lappar.

Städpåminnelser i en app

Ganska nyligt påbörjade jag en ny metod för att komma ihåg mina städuppdrag, nämligen att använda en mobilapp. Den jag använder heter Todoist. Två saker jag gillar med den appen är att jag kan dela listan med andra och att det enkelt går att ställa in hur ofta en viss uppgift ska återkomma.

Ett problem med städning är att det måste göras om och om igen men om du lär dig att förvänta det och delar upp det behöver det inte vara så jobbigt. Om du dessutom kan dela städlistan med någon annan i hushållet är det lättare för er att hjälpas åt med uppdragen.

Listor som du lägger in i Todoist kan du komma åt från dator, mobiltelefon eller surfplatta och om du t.ex. skriver Dammsuga vardagsrummet varje vecka kommer appen att påminna dig om att dammsuga vardagsrummet en vecka efter att du bockade av det senast. Det är extra praktiskt på uppgifter som du inte gör så ofta, t.ex. att sota skorstenen, byta fläktfilter eller putsa fönster. Då kommer appen ihåg uppgifterna åt dig utan att det går flera år för mycket innan det blir gjort igen.

Använd gärna listan här för att komma på vad som borde göras när du skriver in uppgifterna i din Todoist-app. Den kan givetvis också hantera andra att-göra-punkter på samma sätt och du kan dela in uppgifterna i olika listor (kallas Projekt i appen), t.ex. jobb, hemma, städning osv. Du väljer sedan om du vill dela någon av listorna med någon annan genom att klicka på Dela projekt.

Hur kommer du ihåg vad du ska städa och har jag glömt något viktigt när det kommer till städning? Skriv gärna en kommentar!

Hur man städar ett rum och hur jag kommer ihåg vad jag ska städa. merstruktur.se