Gå till innehåll

Hur du kan få ordning på julen med lösningar på det som känns jobbigt och ordning på julklapparna. merstruktur.se

Nu är det redan oktober och det tycker jag är en bra tid för att börja tänka på julen om du inte redan har gjort det. Därför tänkte jag ge några tips som förhoppningsvis kan göra din jul mer trivsam, strukturerad och avkopplad. 

Förra året släppte jag och min podcastkollega ett avsnitt om just julen och hur man kan få den vilsam. Det kan du lyssna på här. Några tips återkommer i detta blogginlägg och några är nya.

Sänk ambitionsnivån – Våga utmana mönstren

Hur du kan få ordning på julen med lösningar på det som känns jobbigt och ordning på julklapparna. merstruktur.se

Till att börja med skulle jag vilja säga att även om traditioner är härliga så är det inte ett krav att göra alla saker varje år. Det går att ändra ordningen i julprogrammet, att hålla sig på ett ställe eller ta bort en viss rätt från julbordet.

Fråga: Vad är jul för dig?

Mitt tips är att fråga alla i den närmsta familjen om vilken tradition de tycker är viktigast för att det ska kännas som jul och försöka få med de sakerna. Allt annat går faktiskt att ta bort (och även favoritdelarna men då kanske ni får kompromissa på något annat sätt).

För mig går det faktiskt bra att ta bort julmat, julklappar och Kalle Anka så länge jag får tid med familjen (och kanske en chokladbit).

Jag tror att det är lätt att fastna i att lägga tid på en massa saker som inte är särskilt viktiga för någon istället för att fokusera på det riktigt härliga med att få vara tillsammans (fysiskt eller digitalt).

Från andra som har följt det här tipset har jag hört att det ofta är oväntade svar så om vi bara gissar vad familjen vill ha kan det lätt bli att vi lägger tid och energi på fel saker. Några av familjens önskemål kanske till och med kan göras tidigare än själva julhelgen som att baka pepparkakshus eller lussekatter.

Identifiera problemet och försök lösa det

Hur du kan få ordning på julen med lösningar på det som känns jobbigt och ordning på julklapparna. merstruktur.se

I vuxen ålder är inte julen alltid så där magisk som den förhoppningsvis är när man är barn. Vuxna har mycket att fixa med att ordna julklappar, mat, planera var man ska fira och när. Ibland kan det till och med kännas mer stressigt än roligt med jul. Om du känner så, fundera på vad det är som är jobbigt och se om det går att lösa problemet.

För mig och min man har det länge varit jobbigt att bestämma hur vi ska göra med julafton. Våra föräldrar bor en timmes bilresa från varandra så det går att köra mellan på samma dag. Det gjorde vi under många år men det kändes aldrig riktigt bra för någon familj fick alltid "den sämre delen av dagen" och vi skulle alltid iväg snart. Så vi identifierade problemet: att ha två familjer att besöka på julafton, och kom fram till en lösning: varannan julafton hos den ena familjen och varannan hos den andra. Den familj som inte får julafton är vi i stället hos på nyårsafton och i övrigt försöker vi fördela mellandagarna lika mellan familjerna.

Vilket eller vilka problem känner du inför julen?

Exempel

Problem: Stressigt att laga mat

Lösningar:

  • Minska mängden så att alla får sin favoritmat men inte en massa extra. (Ta bort Janssons frestelse om ingen tycker om den!)
  • Fördela ut ansvaret så att olika personer ansvarar för olika rätter.
  • Vissa saker kanske du kan förbereda redan nu och frysa in.

Problem: Många att besöka

Lösningar:

  • Se om ni kan samlas hemma hos er istället.
  • Åk inte till alla varje år.
  • Sprid ut besöken under en längre tidsperiod.

Problem: Jag mår dåligt av att träffa de där människorna

Lösningar:

  • Träffa inte de där människorna.
  • Om du inte kan utesluta kontakt helt, begränsa det till ett telefon- eller videosamtal.

Om problemet har med julklapparna att göra kommer jag snart med tips om det.

Lova dig själv att göra något vilsamt eller roligt

Hur du kan få ordning på julen med lösningar på det som känns jobbigt och ordning på julklapparna. merstruktur.se

För många innebär julen en längre tid med ledighet från jobbet. Använd den till återhämtning och roliga stunder, inte julstress och köphets.

Exempel på roliga och/eller vilsamma saker att använda ledigheten till:

  • Åka skidor
  • Bygga snögubbar
  • Bygga pepparkakshus
  • Baka tillsammans
  • Lösa korsord (ensam eller i grupp)
  • Spela spel (kanske ha en spelturnering)
  • Träna
  • Bada
  • Basta
  • Gå på promenad
  • Lägga pussel

Ge gärna fler tips i kommentarsfältet!

Fundera på vad du vill hinna med som avkoppling under julledigheten och se till att boka in det så att det blir av.

Tänk igenom julklappssituationen

Hur du kan få ordning på julen med lösningar på det som känns jobbigt och ordning på julklapparna. merstruktur.se

Avslutningsvis måste jag såklart säga något om julklappar. Det kan vara härligt att ge och få presenter men jag tror att många känner igen sig i att det lätt spårar ur i både mängd och kostnad. Här kommer några tips.

Inte mängden som är viktig utan personen

Det behöver inte vara många julklappar åt samma person. Jag tror att det för de flesta är mycket mer värdefullt att få en present som känns meningsfull och visar att du lyssnar på och känner personen än att få många presenter.

Håll utkik och skriv ner eller köp hem när som helst under året

Därför kan det vara en bra idé att ha de här personerna i åtanke året runt. Om du vet att du kommer att köpa julklappar (eller födelsedagspresenter) till någon särskild person kan du alltid skriva ner idéer du får under året och spara i en lista. Jag brukar använda Google Dokument eller Google Keep för detta. Du kan också använda någon av de tomma sidorna längst bak i Strukturkalendern.

Om du ser något i en butik eller på en hemsida går det såklart också bra att köpa in det tidigare så har du jobbet gjort långt innan julstressen slår till.

Upplevelser och tjänster

För att minska mängden saker som fyller våra hem kan det vara hjälpsamt att ge bort upplevelser eller tjänster istället för saker. Mer struktur har ett betalt samarbete med ICA Upplevelser så om du vill hjälpa oss och samtidigt hitta julklappar kan du följa den här länken.

Några exempel på upplevelser eller tjänster att ge bort:

  • Barnpassning
  • Städning (av professionell firma eller av dig)
  • Fönsterputsning
  • Hotellvistelse
  • Massage
  • Middag
  • Escape room
  • Chokladprovning
  • Fotokurs (eller annan kurs)
  • Provköra en dyr bil
  • Lunchkryssning
  • Träningskort eller prova-på-kort på gym, badhus, yoga osv.
  • Guidad vandring
  • Inträde på lekland
  • Inträde på äventyrsbad
  • Minigolf, golf eller besök på golfsimulator
  • Bowling

Här kan du fundera på att ge av din tid istället för dina pengar ifall du har mer av den varan.

Fira efter julrean

Vågar vi tänka ännu lite längre utanför lådan och fira julen efter julrean? Ta det lugnt under juldagarna, handla på mellandagsrean och ha firandet i januari istället. Fundera på om det kan vara ett alternativ. Om du har flera grupper att fira med kanske någon kan samlas senare.

Begränsa hur många du ger till

Att begränsa hur många du ger julklappar till tror jag är A och O för att det inte ska bli övermäktigt med inköp och med julen överhuvudtaget. Vi brukar dels tänka så att vi inte ger till personer vi inte träffar under julen, dels begränsa hur många vi ger till av de vi faktiskt träffar. Tidigare när min mammas släkt samlades på juldagen brukade alla köpa till alla: kusiner, mostrar, morbröder, mormor, morfar. Det blev en hel del julklappar kan man säga.

Nu har vi dragit ner det så att de som vill lottas till att ge en julklapp för ca 300 kr till en person och sedan är alla som vill med och köper en present för ca 100 kr som vi gör en lek med. (Vi brukar ha den snälla varianten att alla som har köpt ett paket också får med ett paket hem men det finns andra versioner där man kan plocka på sig flera.)

När det bara är vuxna som samlas tycker jag personligen inte att det behövs julklappar överhuvudtaget men glöm inte att tänka på vad som är betydelsefullt för olika personer. För många är gåvor ett viktigt sätt att visa omtanke och då kan det vara extra tråkigt att välja bort den delen av firandet. Prata med varandra och kom överens om vad som är rimligt.

Begränsa antalet presenter

Särskilt när det kommer till barn kan det vara svårt att begränsa antalet presenter men jag tror att det kan vara bra att ha en plan för totalkostnad och hur många presenter du som förälder köper till dina barn. Då får du också känna dig klar när listan är avcheckad. Ett tips som jag läste var den här listan.

Varje barn får:

  1. En sak de önskat sig
  2. En sak att läsa
  3. En sak de behöver
  4. Ett klädesplagg

Om det är flera som brukar köpa julklappar till dina barn kanske du kan komma överens med de andra köparna om vem som täcker in vilken kategori. En annan kategori kan vara en upplevelse som nämnt tidigare.

Återbrukat och begagnat

Presenter måste inte vara nya. Du har mitt godkännande att ge vidare gamla presenter som du har fått om du tror att någon annan kan ha glädje av den saken.

Du kan också köpa begagnat från en second hand-butik eller kanske en köp- och säljsida på Facebook. Det finns otroligt mycket som både är fräscht och billigt.

Ta gärna en titt i din bortskänkeslåda om du har en sådan efter att ha rensat i hemmet. Är det något som du har tänkt skänka bort som skulle passa till någon av personerna på din julklappslista?

Om du vill lägga lite mer ansträngning på presenten kanske du har något som med lite målarfärg, stygn eller nytt tyg skulle bli en utmärkt present. Våga testa!

Börja i tid

Det är helt okej att bli klar med all julklappshandling i oktober eller kanske november. Tänk vad skönt att ha den delen avklarad innan alla shoppingcenter börjar vara smockfyllda med människor varje helg.

Det gör också att du kan sprida ut kostnaderna över en längre tidsperiod.

För att slippa shoppingcentren brukar jag oftast handla på internet men även då är det skönt att handla i tid för att det inte ska vara så fullt på uthämtningsställen.

Sammanfattning

Hur du kan få ordning på julen med lösningar på det som känns jobbigt och ordning på julklapparna. merstruktur.se
  • Fråga "Vad är jul för dig?" och sänk ribban så att du får med de viktigaste delarna för var och en men utan att missa njutningen när du stressar för att förbereda allt det där extra.
  • Identifiera och lös problemen som står i vägen för att julen ska bli fridfull.
  • Gör något vilsamt och roligt.
  • Tänk igenom julklappsituationen:
    • Inte mängden presenter som är viktig utan att du visar att du känner och bryr dig om personen.
    • Håll utkik och skriv ner eller köp hem presenter när som helst under året.
    • Upplevelser och tjänster istället för saker.
    • Fira efter julrean, kanske i januari.
    • Begränsa hur många personer du ger julklappar till.
    • Begränsa antalet presenter.
    • Våga titta på återbrukat och begagnat.
    • Börja i tid.

Hur gör du/ni för att få julen att bli vilsam, rolig och lagom presentfylld?

Hur du kan få ordning på julen med lösningar på det som känns jobbigt och ordning på julklapparna. merstruktur.se

Värdet i att tänka långsiktigt och hur man kan gå till väga. merstruktur.se

Jag och min man har precis firat femårig bröllopsdag. Vi har varit tillsammans i närmare tolv år. Något som vi ofta pratar om och är fascinerade över är att det blir bättre och bättre hela tiden. För mig känns det lite främmande när människor säger att de längtar tillbaka till den första tiden i ett förhållande där det är mycket pirr i magen och stora känslor. Som vi har det nu är långt mycket bättre och jag har fortfarande pirr i magen.

Nu känner vi varandra mycket bättre, vi vet hur den andra fungerar och vi är bättre på att kommunicera. Det tar tid och ansträngning att bygga upp det samspelet och vi är inte klara än men jag är så glad att vi båda har varit villiga att ta oss dit. Om båda parter har liknande värderingar, ett sunt liv och en vilja att arbeta på relationen tror jag att det finns stor potential för att få en allt bättre relation för varje år som går. 

I min omgivning finns det många som har haft flera tvååriga förhållanden på följd men aldrig haft förhållanden som är längre än så och jag är rädd att de går miste om det bästa. Visst finns det många goda skäl att göra slut och de kan mycket väl ha gjort rätt men jag tror också att det finns mycket att vinna på att kämpa sig igenom tyngre perioder och komma ut på andra sidan. Jag tror inte att det finns några som har varit tillsammans i tio år utan att ha haft tunga perioder men jag tror också att många kan hålla med mig om att relationen blir starkare efter varje tung period man jobbar sig igenom.

Jag är inte någon relationsexpert och har inte för avsikt att prata om relationer hela detta blogginlägg. Det jag vill komma fram till är vikten av att tänka långsiktigt. Jag tror att det finns ett stort värde i att sträva efter större mål, djupare relationer och ett liv som är hållbart och trivsamt på lång sikt. Det långsiktiga tänkandet kan både vara på individuell nivå och på samhälls- och generationsnivå. 

Den stora bilden

Värdet i att tänka långsiktigt och hur man kan gå till väga. merstruktur.se

Jag börjar med den riktigt stora bilden där det inte bara handlar om min egen livstid utan också vad som kommer efter för kommande generationer och för samhället i stort.

I boken Undergång: civilisationernas uppgång eller fall tar Jared Diamond upp hur olika civilisationer har hanterat bland annat sina naturresurser. Påskön verkar tidigare ha haft gott om träd men år 1722 dokumenterades det att det inte längre fanns några träd som var mer än tre meter höga. Troligen försvann de redan före år 1500. 

Genom att träden försvann förlorade ön och dess invånare många fågelarter, möjligheten att bygga stora kanoter för att jaga tumlare (vilket hade varit en viktig del av kosten), virke till att bygga hus, ved att elda med och material till verktyg. Det gjorde också att man inte längre hade det som behövdes för att frakta de massiva statyerna som ön är känd för.

En stor anledning till att träden försvann skriver Diamond är att klaner och hövdingar konkurrerade med varandra för att bygga allt större statyer. Det var ett kortsiktigt tänkande med skrytbyggen här och nu i stället för ett långsiktigt tänkande om att ta hand om befolkningen generationer framöver.

I samma bok skriver Diamond om hur det japanska samhället på ett annat sätt lyckades bevara sina resurser tack vare ett långsiktigt generationstänkande och att de upptäckte och åtgärdade att de stod inför ett allvarligt problem efter sin skogsskövling. Med ett långsiktigt tankesätt kunde den civilisationen klara sig bättre trots att de också hade interna strider (om än inte i lika stor utsträckning), levde på en ö med bristande möjligheter till handel och hade förbrukat fler träd än vad det växte nya.

Jag rekommenderar att läsa boken för den som är intresserad av gamla civilisationer eller miljö. Jag läste den under mina studier för åtta år sedan och tänker fortfarande på den då och då. Det som jag gång på gång återkommer till med den här boken är hur viktigt det är att tänka längre än ”här och nu”. Om jag fokuserar på att kunna skryta med min livsstil här och nu istället för att må bra på lång sikt är det mycket möjligt att både hälsa och ekonomi snart kraschar och om vi bara tänker på vad som är enklast för oss just nu kommer framtida generationer fortsätta lida av en värld präglad av miljöförstörelse och miljökatastrofer. 

Om du vill köpa boken och ge mig lite provision (utan extra kostnad för dig) kan du klicka på länken här. Tyvärr verkar den bara gå att köpa på engelska i nyversion men du kan hitta den svenska Undergång: civilisationernas uppgång eller fall begagnat eller på bibliotek.

Värdet i långsiktighet

Värdet i att tänka långsiktigt och hur man kan gå till väga. merstruktur.se

Visst, framtida generationer kan må bättre av att jag gör kloka val nu men vad får jag ut av det? Jag tror att många av oss tänker den tanken även om vi kanske inte vågar erkänna det och jag ser det inte som fel att också tänka in sig själv. Det är svårt (och kanske inte ens nyttigt) att leva ett liv helt med tanke på den stora samhälleliga bilden och framtida generationers väl. För att orka med det här livet behöver vi också få ut något av det personligen och det tror jag att vi kan.

Några saker som kräver långsiktighet och ger belöning under min livstid:

Äga sitt boende

Om man inte har en galet hög inkomst krävs det långsiktighet för att kunna köpa ett boende. Få personer har en månadslön som räcker till att köpa varken en bostadsrätt eller en villa utan det krävs sparande under en tid. Det behöver inte nödvändigtvis vara en hemskt stor uppoffring varje månad men förmodligen behöver pengar läggas undan regelbundet under en längre period för att du ska ha en tillräcklig kontantinsats för att köpa ett boende. Jag tror att många skulle säga att det är värt besväret. Jag tycker definitivt det.

Djupa relationer

Det finns många olika typer av relationer - vänskapsrelationer, familjerelationer och romantiska relationer för att nämna några. En djup relation uppstår inte på en kvart utan kräver tid och engagemang kontinuerligt men jag tror ändå att de flesta skulle hålla med om att det finns ett stort värde i att ha personer som har känt en länge eller som man har haft djupa samtal med och kan beröra de svårare ämnena med. Som jag var inne på i inledningen upplever jag i relationen med min man att det bara blir bättre och bättre för varje år. Det är ett av de tydligaste exemplen i mitt liv på vilken belöning man får av att jobba långsiktigt. 

God hälsa

Enbart kortsiktigt tänkande skulle förmodligen leda till mycket snabbmat, snabba kalorier och stillasittande men samtidigt vet vi att de här sakerna inte får oss att må bra på sikt. I stället för att känna sig uppblåst och utmattad kan genomtänkt kost och fysisk aktivitet göra att man känner sig piggare. 

Vad gäller den mentala hälsan kan det vara lätt att tänka att en resa eller några drinkar kan få en att må bra när det egentligen bara bedövar känslorna och tankarna som sedan kommer tillbaka starkare nästa gång. En bättre metod är förmodligen att ta till professionell hjälp för att arbeta sig igenom problemen. Jag har hört flera berätta att de fått hjälp och blivit chockade över att man kan (och får) må så bra. 

Snabba belöningar

Värdet i att tänka långsiktigt och hur man kan gå till väga. merstruktur.se

Trots att vi vet att det långsiktiga tänkandet förmodligen är bättre för oss, samhället och kommande generationer är det inte lätt att göra det långsiktigt klokaste valet varje gång. 

Ett problem med oss människor är att vi gillar snabba belöningar. En bit choklad ger energi snabbare än en lagad måltid och att gömma smutsig disk i ett skåp inför att gäster kommer på besök går snabbare än att faktiskt diska. Att ta fram mobilen och spela något eller skrolla genom sociala medier ger en snabbare kick än att sätta sig med en bok.

Det är tråkigt att vi fungerar så men medvetenhet om situationen gör att vi kan planera bättre och leva ett liv som inte bara följer de snabba belöningarna och snabba kickarna utan som strävar efter det långsiktigt goda. 

Jag ska strax gå igenom hur du praktiskt kan arbeta för att jobba mer för ditt framtida jag men ett snabbt tips för de små sugen är att de flesta sug går över på femton minuter om du lyckas tänka på något annat den tiden. I stället för ”jag måste ha en chokladbit” kan du tänka ”jag är sugen på en chokladbit men jag ska göra något annat en kvart så får vi se sedan”. Om du har tur kanske du redan har glömt det vid det laget.

Leva i nuet och jobba långsiktigt - paradox?

Värdet i att tänka långsiktigt och hur man kan gå till väga. merstruktur.se

Innan jag går igenom praktiska steg på hur vi kan jobba långsiktigt vill jag bara beröra att det kan kännas som en paradox att leva i nuet och tänka långsiktigt. Jag kan ärligt erkänna att jag inte är den bästa på att leva i nuet utan ofta fastnar i att planera framåt men jag kan också märka att min framtidsplanering gör mig lugnare och mer villig att leva i nuet. 

Om jag vet att morgondagen är planerad och att det där stora projektet kommer att hinna göras är det lättare för mig att slappna av här och nu. På så vis har mitt långsiktiga tänkande blivit en förutsättning för att kunna vara närvarande i nuet. 

Att leva i nuet behöver inte bara handla om snabba kickar utan kan lika mycket vara att fördjupa sig i och njuta av resan till det stora målet. Oftast är det faktiskt långt ifrån tråkigt att jobba för det stora målet. 

Okej, dags för konkretisering!

Hur man kan jobba långsiktigt

Värdet i att tänka långsiktigt och hur man kan gå till väga. merstruktur.se

1. Identifiera dina långsiktiga mål

Jag tycker om att sätta upp långsiktiga mål, att drömma om det perfekta scenariot och sedan bryta ner drömmen i mindre delar som känns nåbara. Om du vill få en ordentlig genomgång av det kan du läsa mer här men det kan räcka med en tanke:

  • Jag vill vara gift med den här personen så länge jag lever.
  • Jag vill ha råd att köpa ett hus när jag är 35.
  • Jag vill driva ett eget företag.
  • Jag vill träna tre gånger i veckan.
  • Jag vill äta hälsosamt.
  • Jag vill veta vad jag äger och var jag har mina saker.

Vad behöver hända för att du ska ta dig dit? Vad kan du göra idag för att komma närmare det målet? Vad kan du göra varje vecka eller varje månad för att hela tiden röra dig i rätt riktning?

2. Bryt ner målen i tydliga steg

Om vi bryter ner de här drömmarna kan det se ut så här:

Jag vill vara gift med den här personen så länge jag lever.
  • Vad krävs?: Att vi tar tid för varandra och fortsätter arbeta på vår relation.
  • Det första steget: Ge personen en stor kram i dag.
  • Varje vecka/månad: Ha ostörd tid bara vi två, t.ex. gå på restaurang, bio, hemmakväll, laga mat tillsammans, gå på promenad.
Jag vill ha råd att köpa ett hus när jag är 35.
  • Vad krävs?: Ett fast jobb, regelbundet sparande och koll på bostadsmarknaden.
  • Det första steget: Göra en plan för sparande. / Boka ett möte med banken. / Söka ett jobb.
  • Varje vecka/månad: Lägga undan X kr i hussparande.
Jag vill driva ett eget företag.
  • Vad krävs?: En bra företagsidé, koll på marknaden och kunskap om att driva ett företag.
  • Det första steget: Välja företagsidé. / Anmäla mig till en kurs i företagande.
  • Varje vecka/månad: Gå på företagskurs eller läsa på om företagande. / Göra en sak på min lista av saker som behöver göras för att starta företaget.
Jag vill träna tre gånger i veckan.
  • Vad krävs?: Tid och beslutsamhet.
  • Det första steget: Skriva in ett träningspass i kalendern per vecka. / Bli medlem på ett gym. / Gå med i en träningsgrupp. / Gå en promenad i dag.
  • Varje vecka/månad: Göra en plan för vad som ska tränas och när, boka in tid med andra att göra det, träna tre gånger i veckan.
Jag vill äta hälsosamt.
  • Vad krävs?: Kunskap om vad som är hälsosamt, bra recept och en plan.
  • Det första steget: Boka träff med en dietist. / Göra efterforskningar på internet. / Göra en veckoplan för mat.
  • Varje vecka/månad: Göra en veckoplan för mat, veckohandla och laga mat från grunden. Begränsa intag av sötsaker och andra onyttigheter.
Jag vill veta vad jag äger och var jag har mina saker.
  • Vad krävs?: Att gå igenom alla saker i hemmet och bestämma en plats för det som inte redan har en plats.
  • Det första steget: Rensa ett område, t.ex. garderoben. / Skriva en lista på vilka områden som ska rensas.
  • Varje vecka/månad: Rensa ett område från listan.

3. Välj strategier som hjälper dig att följa planen

Sedan är det dags att börja med genomförandet och då gäller uthållighet. Att följa planen är inte det lättaste men med rätt strategier är det långt ifrån omöjligt oavsett hur stora problem du har haft med självdisciplin tidigare. 

De här fyra blogginläggen innehåller många användbara tips:
Hur jag har planerat för några av mina långsiktiga drömmar
Strategier att börja med

Om du inte vill läsa igenom alla blogginläggen ovan vill jag tipsa om mina favoritstrategier:

  • Involvera någon annan: Be någon annan att hålla dig ansvarig. Låt t.ex. någon annan se hur mycket pengar du har på banken i slutet av varje månad, boka in träningspass med en vän eller be någon annan skicka ett sms varje söndag för att kolla att du har följt din plan. De flesta människor behöver känna att någon annan håller koll för att det ska kännas relevant att göra. OBS! För vissa fungerar det att använda en partner till detta men de flesta behöver att det är någon annan person än partnern.
  • Schemalägg: Skriv in i kalendern när du ska göra det du behöver göra för att planen ska bli verklighet. Schemalägg både det första steget och det du ska göra kontinuerligt. I en digital almanacka kan du lägga in det som en återkommande aktivitet. Jag rekommenderar också att lägga in en avstämning lite längre fram i tiden, kanske 1-3 månader framåt då du ser hur långt du har kommit med målet, vad som har fungerat och vad du behöver förändra för att fortsätta röra dig i rätt riktning. Du kanske behöver byta ut någon strategi.
  • Förutsäg och bemöt hinder: Det här kallas ibland if-then-planning (om-då-planering). Med det menas att du redan innan du drar igång tänker igenom vad som kan bli svårt och planerar hur du ska lösa den situationen. Om ___ händer, då ska jag ___. T.ex. Om någon oförutsedd utgift dyker upp ska jag bara spara hälften så mycket den månaden. Om jag blir hembjuden till någon där det serveras mycket fika ska jag max ta en kaka och jag ska inte ta mer av någon mat.

4. Påminn dig själv om den långsiktiga vinningen

En annan strategi, som jag tycker är så viktig att den förtjänar sitt eget steg, är att påminna dig själv om varför du vill nå det långsiktiga målet. Det här kan du gärna skriva någonstans så att du ser det ofta eller skriva in som en påminnelse i mobilen så att du blir påmind då och då under resans gång om varför det här kommer att vara värt det.

Här kommer några exempel.

Jag vill vara gift med den här personen så länge jag lever.
  • Varför?
    • Jag vill bevisa för mig själv att jag inte ger upp när någonting blir svårt.
    • Jag vill känna hur en djup och hälsosam relation är.
    • Jag vill vara en förebild för mina barn/vänner/andra när det kommer till mitt äktenskap.
Jag vill ha råd att köpa ett hus när jag är 35.
  • Varför?
    • Jag vill känna mig fri att renovera som jag vill.
    • Jag vill ha en egen trädgård att ta hand om.
    • Jag vill kunna dammsuga vilken tid på dygnet som helst utan att tänka på att störa grannarna.
Jag vill driva ett eget företag.
  • Varför?
    • Jag vill bestämma över min egen tid.
    • Jag vill bidra med något viktigt i samhället.
    • Jag vill göra något jag brinner för.
Jag vill träna tre gånger i veckan.
  • Varför?
    • Jag vill ha energi.
    • Jag vill ha en stark kropp.
    • Jag vill vara en förebild.
Jag vill äta hälsosamt.
  • Varför?
    • Jag vill orka mer.
    • Jag vill slippa känna mig uppblåst.
    • Jag vill ha en sund vikt för att inte belasta kroppen på ett onödigt sätt.
Jag vill veta vad jag äger och var jag har mina saker.
  • Varför?
    • Jag vill snabbt hitta det jag söker.
    • Jag vill inte riskera att köpa något som jag redan äger.
    • Jag vill ha ett lättstädat hem.

Vad är ditt långsiktiga mål? Varför vill du nå dit? Vad är första steget och hur ska du fortsätta? Skriv en kommentar (med det du vill svara på) så kan vi peppa varandra!

Relaterade blogginlägg:

Värdet i att tänka långsiktigt och hur man kan gå till väga. merstruktur.se

En anledning till att älska planering är att ha mer tid och energi till att genomföra en uppgift. merstruktur.se

Den här veckan kommer jag att göra en minibloggserie i fem delar om varför jag älskar planering. Varje dag kommer jag att dela ett av mina skäl till att älska planering och tipsa om några verktyg du kan använda för att planera.

Här kan du hitta de andra delarna allteftersom de publiceras:

Del 1: Mer fokus på vill än på måste

Del 3: Avlastning för hjärnan

Del 4: Pålitlig, inte dubbelbokad

Tid och energi för uppgiften

Den andra anledningen till att jag älskar planering är för att det ger mig mer tid och energi för att genomföra en uppgift. Om jag är förberedd på vad som kommer att hända kan jag avsätta tid till förberedelser, genomförande av uppgiften eller åtminstone ställa mig in på det som förväntas. Då börjar hjärnan arbeta så att jag är redo när det är dags.

När det gäller någon särskilt rolig uppgift eller aktivitet kan jag dessutom njuta extra länge eftersom jag också hinner se framemot händelsen. Nöjet varar alltså längre än om det görs spontant.

Energi får jag framförallt genom att planera in saker som ger mig energi under veckan, både ren avkoppling och roliga aktiviteter. När jag har planerat när jag ska göra en uppgift behöver jag inte tänka på den annan tid utan kan i lugn och ro göra det jag tycker om.

Vad som ger energi är individuellt men för att identifiera det kan du tänka på vilka aktiviteter, personer och situationer som du känner extra energi av. Vilka saker gör du som du känner dig upprymd av efteråt? Vilka personer brukar du träffa som gör dig glad? När du lägger lite tid på planering kan du se till att planera in de här sakerna. Det förgyller veckan och gör dig bättre på att genomföra alla andra uppgifter eftersom du är gladare och har mer energi.

Livesändning

Om du vill veta mer om mina tankar om att planera för att energigivarna ska få plats kan du skriva upp dig i formuläret här nedanför. Den 1 juli kommer jag att ha en livesändning där du får hjälp med konkret målplanering. Det är gratis att delta.

Läs mer om föredraget här.

Läs mer

Hitta det som är roligt för dig

Utmattning – hur vi hamnar där och hur vi kan ta oss upp igen (energihinken)

Säg nej till många små saker för att säga ja till några få stora saker

Vad du borde göra varje söndag för en välstrukturerad vecka

Standardvecka, idealvecka, normvecka, målvecka

Mitt förbättringsprojekt: Hälsa

Verktyg

Här finns flera verktyg som kan hjälpa dig med planering. Gratisverktygen finns också i Resursbiblioteket som du får tillgång till som prenumerant på Mer strukturs nyhetsbrev.

Du kan skriva upp dig här. Om du redan har skrivit upp dig finns lösenordet längst ner i varje utskick från Mer struktur.

Koll på livet

Hur du kan använda förebilder och mål för att komma fram till vad det är att ha koll på livet och hur du kan nå dit.

Läs mer här.

Strukturkalendern

Den specialframtagna kalendern som hjälper dig att hålla reda på dina att-göra-punkter och mål så att ingenting faller mellan stolarna.

Läs mer här.

Checklista för veckoplanering

Checklista för att komma ihåg att planera de viktigaste sakerna först, inte bara de akuta.

Läs mer här.

Checklista för veckoplanering - på jobbet

Checklista för att planera din arbetsvecka.

Läs mer här.

Videokurs: Planera med mig

Få en genomgång av Strukturkalenderns delar och hur den kan hjälpa dig att planera din tid utifrån dina drömmar och mål.

Läs mer här.

Standardvecka i Excel

Här kan du undersöka vad du lägger din tid på och göra en plan för en ny idealvecka att följa.

Läs mer här.

Jag älskar planering för att det hjälper mig att fokusera mer på vad jag vill än på vad jag måste. merstruktur.se #älskaplanering

Den här veckan kommer jag att göra en minibloggserie i fem delar om varför jag älskar planering. Varje dag kommer jag att dela ett av mina skäl till att älska planering och tipsa om några verktyg du kan använda för att planera.

Här kan du hitta de andra delarna allteftersom de publiceras:

Del 2: Tid och energi för uppgiften

Del 3: Avlastning för hjärnan

Del 4: Pålitlig, inte dubbelbokad

Mer fokus på vill än på måste

Den första anledningen till att jag älskar planering är för att det hjälper mig att fokusera mer på det jag vill än på det jag måste. Det kanske låter konstigt och du kanske är van att bara skriva in dina måsten i kalendern men för mig har planering blivit mer än så de senaste åren.

Det jag måste göra blir gjort ändå. Drömmarna, målen och det jag vill göra kräver planering för att bli av.

Ett av de mest framgångsrika sätten för mig att jobba för att nå mina mål eller lägga tid på det jag faktiskt vill är att planera in det i kalendern först. Innan varje minut, timme och dag är fullspäckad med möten, uppdrag och ärenden planerar jag in det som är viktigt för mig:

  • Tid med familj
  • Tid med vänner
  • Träning
  • Personlig utveckling
  • M.m.

Det gör mig gladare, trevligare och duktigare på att fullgöra mina plikter.

Livesändning

Om du vill veta mer om mina tankar om att planera för att mål och drömmar ska få plats kan du skriva upp dig i formuläret här nedanför. Den 1 juli kommer jag att ha en livesändning där du får hjälp med konkret målplanering. Det är gratis att delta.

Läs mer om föredraget här.

Läs mer

Vad du borde göra varje söndag för en välstrukturerad vecka

Prioriteringar - 5 blogginlägg för att prioritera din tid bättre

Standardvecka, idealvecka, normvecka, målvecka

Hur du kan använda Trello för att samla idéer och organisera projekt

Mitt förbättringsprojekt: Hälsa

Verktyg

Här finns flera verktyg som kan hjälpa dig med planering. Gratisverktygen finns också i Resursbiblioteket som du får tillgång till som prenumerant på Mer strukturs nyhetsbrev.

Du kan skriva upp dig här. Om du redan har skrivit upp dig finns lösenordet längst ner i varje utskick från Mer struktur.

Sommarplanering

Verktyg för att planera din sommar så att roligheter, projekt och avkoppling hinns med.

Läs mer här.

Checklista för veckoplanering

Checklista för att komma ihåg att planera de viktigaste sakerna först, inte bara de akuta.

Läs mer här.

Checklista för veckoplanering - på jobbet

Checklista för att planera din arbetsvecka.

Läs mer här.

Videokurs: Planera med mig

Få en genomgång av Strukturkalenderns delar och hur den kan hjälpa dig att planera din tid utifrån dina drömmar och mål.

Läs mer här.

Strukturkalendern

Den specialframtagna kalendern som hjälper dig att hålla reda på dina att-göra-punkter och mål så att ingenting faller mellan stolarna.

Läs mer här.

Standardvecka i Excel

Här kan du undersöka vad du lägger din tid på och göra en plan för en ny idealvecka att följa.

Läs mer här.

Fyrbarnsmamman Ulrika om familjens rutiner och tider. merstruktur.se

I det här blogginlägget och det här podcastavsnittet intervjuade jag fyrbarnsmamman Ulrika Patring och sedan dess har det kommit fler frågor om henne så jag har haft nöjet att intervjua henne en tredje gång.

Sedan senast har hon startat upp ett familjedaghem på hemmaplan och verkar trivas med livet som egenföretagare.

En vanlig dag

Fyrbarnsmamman Ulrika om familjens rutiner och tider. merstruktur.se

Morgon

6:15 Ulrikas väckarklocka ringer och hon tar sitt morgonkaffe till Nyhetsmorgon

6:30 Ulrika väcker de tre äldsta barnen (åk 4, 6 och 7). De tar själva frukost i sin takt. Frukosten står framme.

6:55 Femåringen väcks och pappa Jimmy hjälper honom att göra sig klar.

7:10 Femåringen åker till förskolan där han äter sin frukost.

7:30 Familjedaghemsbarnen kommer och äter frukost.

Ulrika säger hejdå till de äldre barnen.

7:55 De tre äldsta barnen går till skolan.

Ulrika tar hand om familjedaghemsbarnen och de egna barnen är på förskolan/skolan.

Eftermiddag

14:00-15:00 De tre äldre barnen kommer hem från skolan.

16:00 Det yngsta barnet (femåringen) hämtas på förskolan.

Sedan är det skjutsningar till olika aktiviteter: teater, pingis, fotboll, piano.

Efteråt förbereder barnen för kommande dag:

  • Packa gympapåse och ställ i hallen.
  • Läxor ska vara i ryggsäcken.
  • Skol-iPad ska vara på laddning.
  • Kläder framplockade (allt ifrån strumpor till mössa).
  • Duscha.

18:30 Gemensam middag.

Kväll

19:00 Nattning av femåring inleds.

21:00 Tjejen i åk 4 ska ha lampan släckt och ligga i sin säng. (30 min tidigare ska tekniken vara avstängd och lämnad i köket.)

21:45 Tjejen i åk 6 ska ha lampan släckt och ligga i sin säng. (30 min tidigare ska tekniken vara avstängd och lämnad i köket.)

22:00 Killen i åk 7 ska ha lampan släckt och ligga i sin säng. (30 min tidigare ska tekniken vara avstängd och lämnad i köket.)

Helgen

På helgen är det viktigt för familjen att vara fria från rutiner, särskilt på lördagen. Det är sällan de ställer larm utan de vaknar naturligt och äter brunch tillsammans i pyjamas. Barnen träffar ofta sina vänner under helgen. Någon gång under helgen blir det ofta utemat.

Mat, städning och andra rutiner

Fyrbarnsmamman Ulrika om familjens rutiner och tider. merstruktur.se

Mat

Ulrika planerar veckomatsedel till familjedaghemmet och middagsmatsedel till familjen för måndag till torsdag. Det gör hon på söndag kväll.

Maten beställs sedan via nätet och de hämtar upp de färdiga kassarna på måndagen.

Själva matlagningen står oftast Ulrika för men både hon och maken Jimmy gillar att laga mat. Nu när Jimmy har bytt arbete kommer nog han att ta över den delen mer.

Städning

När familjen hade två fosterbarn hade de städhjälp och det är något Ulrika gärna skulle ha igen i framtiden.

Barnen städar sina rum på fredag eftermiddag eller lördag morgon.

Jimmy ansvarar för toaletterna.

På loven får barnen ansvarsområden vad gäller städning och att hålla ordning. Till vardags hjälper de framförallt till med att vika tvätt.

Andra rutiner

Barnen har fått direktiven att

  • vara utomhus varje dag
  • inte köpa sötsaker under veckan
  • inte ha tekniksaker i sängen och inte ha tekniksakerna i sovrummet under natten
  • vara i sina rum från ca 20:00 på kvällen

Vad gäller månadspeng får barnen från att de fyller tio år månadspeng som är deras ålder med en nolla på slutet:

10 år = 100 kr
11 år = 110 kr
12 år = 120 kr
13 år = 130 kr

Det äldsta barnet har nu fyllt 14 år och han har då börjat få halva barnbidraget i månadspeng och har ansvar för att själv köpa t.ex. kläder som inte är sådant som han behöver utan snarare kläder som han vill ha.

---

Vilka rutiner har ni hemma? Skriv gärna en kommentar så att vi kan inspirera varandra!

Fyrbarnsmamman Ulrika om familjens rutiner och tider. merstruktur.se

Mitt förbättringsprojekt - del 1: Hälsa. merstruktur.se

Jag brukar sätta upp nyårslöften varje år för jag tycker om processen med att välja mål, göra en plan och känna att jag utvecklas. Det här året hade jag inte gjort det och en helg i mitten av april insåg jag att jag saknade det. Jag tycker om att komma framåt men nu stod jag mest och stampade i samma läge.

Jag hade haft en intensiv arbetsvecka så jag såg framemot att inte ha något inplanerat och ofta behöver jag den typen av oplanerad tid men just den här helgen blev det snabbt frustrerande. Den senaste tiden har min hobby varit "att vara duktig" som jag kallar det. Det kan t.ex. handla om att tvätta, gå igenom förrådet, städa, laga byxor eller rensa i trädgården. Nu var jag redo för variation och utveckling.

Börja direkt

Därför tog jag tillfället i akt att sätta upp några mål en helt vanlig lördag mitt i en månad och började direkt istället för att vänta på en ny månad, ett nytt år eller ens en ny vecka.

Jag tror att det är mycket värt, oavsett vad du vill göra, att börja direkt eller så snart som möjligt efter att du har kommit på idén. Det tror jag har två fördelar:

  • Det är lättare att börja när du känner inspirationen (och innan du har börjat ifrågasätta och tänka på allt det svåra eller konstiga med idén).
  • Det är lättare att fortsätta på något som redan är påbörjat.

Mitt förbättringsprojekt

Under helgens gång började jag jämföra mina lösa tankar med Gretchen Rubins Projekt lycka (The Happiness Project) där Rubin under ett år väljer olika områden att fokusera på för att bli mer av den människa hon vill vara. Hon jobbar på sin energi, familjerelationer, att vara gladare och mer avslappnad, att ta tid för vänner m.m.

Jag kallar min version för Mitt förbättringsprojekt.

Rubin börjar med energi för att det ska vara lättare att bemöta årets kommande utmaningar i hennes Projekt lycka. På samma sätt tänkte jag att en passande start på mitt förbättringsprojekt skulle vara hälsa och jag satte upp mål i två olika inriktningar: träning och kost.

Från tanke till handling

Träning

Jag hade tänkt springa Vårruset (5 km) den 13 maj och inför det komma igång med jogging igen men på grund av covid-19 ställdes loppet in. Inte ska det vara något som hindrar mig! Jag pratade med en vän som också hade tänkt springa och vi beslutade att boka in vårt eget lilla vårrus.

Hon är en bättre löpare än mig så mitt mål är att kunna springa i något som liknar hennes tempo mer än mitt vanliga knappt-snabbare-än-jag-går-tempo.

Istället för att stanna i löst prat skickade jag iväg ett meddelande till min vän med förslag på datum för vårt eget vårrus och skrev sedan in tre joggingpass per vecka i kalendern. Jag frågade också henne om hon ville vara med på det första joggingpasset. Hon tackade ja till alltsammans och så var steg 1 igång!

I skrivande stund har jag joggat tre gånger och trappat upp till min gamla standarddistans på 5 km stegvis från 2,5 km till 3,8 km och slutligen till 5 km. Tack vare min löparkompis har jag redan tagit personbästa i hastighet och jobbar mig sakta upp till hennes vanliga tempo.

Nu gäller det att hålla motivationen uppe även om resultaten inte kommer att komma lika snabbt framöver.

Träningsplanen:

  • Jogga 2,5-5 km två till tre gånger i veckan tills vidare.
  • Springa "Minivårruset" 5 km tillsammans med min träningskamrat.
  • Träna på crosstrainer om något står i vägen för att kunna jogga på vanligt sätt.

Uppdatering: Den första motgången har blivit att den snabba upptrappningen i både joggande överhuvudtaget och tempo har lett till smärta i ena knät. Jag har nu dragit ner på antal gånger i veckan, tempo och distans för att kroppen ska kunna hantera det men känner mig fortfarande positiv och hoppfull och vill träna. Vi får se om jag behöver göra fler justeringar framöver.

Kost

Förutom träning ville jag också se till att jag har några direktiv att följa i kosthållning nu när jag testar mina vingar utan Viktväktar-appen, dvs. försöker hålla vikten utan att registrera vad jag äter.

Kostreglerna:

  1. Fortsätta med att ta sallad och proteiner men undvika kolhydrater i lunchen på jobbet.
  2. Inget godis/snacks/kakor förutom mörk choklad och hemmapoppade popcorn en månad framöver (till att börja med). Undantag får göras i måttlig mängd om vi är hembjudna hos andra.
  3. Planera middagar i förväg (så att vi inte frestas att köpa hämtmat eller göra något snabblagat som är onödigt onyttigt).

Den första regeln har gått bra att följa men den har jag följt så länge att jag knappt tänker på den.

Regel två har gått bra förutom att jag utnyttjade att jag inte hade skrivit glass på listan redan dagen efter mitt beslut. Nu är glass också förbjudet.

Vad gäller den tredje regeln har jag tagit steg i rätt riktning och planerar lite löst men eftersom vi håller på att göra om vårt roterande matschema här hemma går det lite långsamt. Våra rutiner har blivit ändrade av att en i hushållet jobbar hemifrån de flesta dagarna pga. covid-19 så vi testar oss fram till en ny rytm med matlagningsansvar, middagsplanering m.m.

Sammanfattning av mina strategier

För att förbättra mig själv tror jag att jag behöver en plan och genomtänkta strategier. Förhoppningsvis kan mina tankar också hjälpa dig att nå dina mål.

För att mina mål om hälsa ska bli verklighet gör jag följande:

  • Mina mål och regler är nedskrivna och tydliga.
  • Jag tar hjälp av andra personer för att hålla mig till målet, t.ex. en löparkompis.
  • Jag har bestämt mig för att inte ge upp om jag möter motgångar utan istället hitta nya vägar, t.ex. crosstrainer istället för jogging utomhus.
  • Jag har skrivit in aktiviteter i kalendern som hjälper mig att nå mina mål.
  • Jag börjar direkt utan att vänta på en ny månad, vecka eller dag.

Fler strategier för nya vanor:

21 strategier för att etablera nya vanor

Ändra dina vanor genom tips från forskning

Framtida idéer

Socialt

Jag har redan smygbörjat med extra ansträngningar vad gäller sociala kontakter, t.ex. med att spela spel på distans, men det är svårt att veta om (och i så fall hur mycket) det är rimligt att träffa människor fysiskt i dessa coronatider. (Min löparkompis träffar jag på jobbet på skolan varje dag så henne känns det rimligt att träffa även utanför.)

Rensa

Jag skulle tro att rensning kommer att bli en framtida del i mitt förbättringsprojekt. De senaste veckorna har jag fått några "ryck" att rensa ut kläder, lägga ut böcker till försäljning och gå igenom lådor. Det finns en hel del kvar att göra men jag är uppmuntrad av att röra mig i rätt riktning.

Blandat

Jag tar gärna förslag på framtida idéer till nya mål så skriv gärna en kommentar om det är något du tänker jobba på eller som du vill tipsa mig att testa.

Några saker jag kan tänka mig att undersöka mer framöver:

  • Träning som bygger muskler, inte bara kondition.
  • Lära mig mer om blommor och trädgård.
  • Läsa mer, särskilt skönlitteratur.
  • Testa nya hobbyer.
  • Utveckla merstruktur.se eller Strukturpodden på något sätt.
  • Bli bättre på någonting som jag gör ofta, t.ex. undervisning.

Vill du höra mer?

Vill du att jag ska fortsätta berätta om mitt förbättringsprojekt eller föredrar du andra typer av inlägg? Skriv gärna en kommentar.

Mitt förbättringsprojekt - del 1: Hälsa. merstruktur.se

Många har hört av sig och frågat om Strukturkalendern 2020-2021 och nu går den äntligen att förhandsbeställa! Beställningar gjorda senast 3 maj kan räkna med att få sina kalendrar skickade senast 24 maj. Senare beställningar skickas ut löpande så långt lagret räcker.

Vad är Strukturkalendern?

Strukturkalendern är en ovanlig kalender på så sätt att den framförallt syftar till att vara en plats där du kan samla alla dina att-göra-listor så att ingenting viktigt glöms bort. Den har också inbyggda delar för att hålla koll på att du följer de vanor eller återkommande att-göra-punkter som du har i ditt liv.

Här kan du se fler bilder och bläddra i en förkortad version av kalendern.

>> Till butiken

Vad är skillnaden mellan Strukturkalendern och Strukturpaketet?

Strukturkalendern kostar 275 kr och Strukturpaketet kostar 300 kr. Med paketet får du både med kalendern och Standardvecka i Excel som kan hjälpa dig att kartlägga hur du fördelar din tid och göra en ny mall för hur en idealvecka ska se ut.

>> Till butiken

Videokurs: Planera med mig

I videokursen Planera med mig berättar jag om de olika delarna i Strukturkalendern och hur du kan använda den för att få mer struktur på ditt liv, nå dina mål och förhindra att uppgifter faller mellan stolarna.

Köp videokursen billigare tillsammans med kalendern. merstruktur.se

Här finns en videokurs där jag berättar om de olika delarna i Strukturkalendern och hur du kan använda den.

Om du beställer Strukturkalendern eller Strukturpaketet samtidigt som du köper videokursen kan du få 100 kr rabatt med rabattkoden PLANERA100.

>> Till butiken

OBS! Videokursen utgår ifrån den tidigare versionen av kalendern så målplaneringen är förändrad men principerna i videokursen fungerar ändå. Om det kommer en uppdaterad version av videokursen kommer du som har köpt den här versionen att få gratis tillgång till den uppdaterade.

Vanliga uttryck att sluta säga och vad du kan säga istället. merstruktur.se

Ibland har vi alla sagt något som kändes fel så snart det lämnade munnen men jag tror också att det ofta händer att personer säger saker i all välmening utan att inse att det sårar mottagaren.

Därför har jag försökt samla en lista på vanliga uttryck som jag tycker att man borde undvika.

Tänk åtminstone efter innan du slänger ur dig något av uttrycken i förbifarten eller när du pratar med någon du inte känner särskilt väl. Mellan fyra ögon med någon man känner kan andra regler gälla men tänk efter!

Du får jättegärna skriva en kommentar om det är något mer du tycker ska läggas till på listan!

Och jag kan tillägga att jag har sagt de flesta själv så jag förstår verkligen hur de här uttrycken kan halka ut!

Är du gravid? Ska ni ha barn snart? När kommer barnbarnen?

Vanliga uttryck att sluta säga och vad du kan säga istället. merstruktur.se

Det här är en klassiker som jag hoppas att de flesta vuxna vet att man inte bör säga men jag tänker att den måste nämnas på den här typen av lista. Tyvärr hör jag fortfarande att många pressas till att skaffa barn bara för att samhället kräver det, i stället för att tänka efter och ta det i sin egen takt och om man själv vill.

Jag är kanske extrem på den här punkten men jag vägrar att fråga någon om den är gravid oavsett hur uppenbart det verkar se ut. Om jag inte vet det låtsas jag inte om något förrän personen själv nämner det.

Varför det är problematiskt:

  • Gravidfrågan kan lätt tolkas som ”du ser tjock ut”.
  • Om personen är gravid och inte har sagt det vill den nog inte gå ut med det än. Det är upp till personerna som ska ha barn att berätta när de vill berätta. 
  • Det kan vara en känslig fråga där personerna kanske har försökt få barn länge, kanske har haft flera missfall redan eller där bara en i förhållandet vill ha barn. 

Vad du kan säga istället:

  • Händer det något nytt i ditt liv?
  • Vad ser du framemot det här året?
  • Vad vill du hitta på idag?

Innan jag släpper den här punkten vill jag tacka mina familjemedlemmar och släktingar för att ni inte har tjatat på mig och min man om det här utan låter oss göra som vi vill i den här frågan.

Har du träffat någon? Ska du gifta dig snart? Finns det någon speciell?

Vanliga uttryck att sluta säga och vad du kan säga istället. merstruktur.se

Ännu en klassiker som singlar och ogifta får höra alltför ofta. Står man varandra nära och personen har pratat om det förut kan det vara en annan sak men till en halvbekant eller någon som inte har visat intresse av att prata om det bör man vara varsam.

Varför det är problematiskt:

  • Du respekterar inte personens nuvarande situation. Personen kanske är fullkomligt nöjd som det är.
  • Det kan vara en känslig fråga som personen inte vill prata om med vem som helst. Personen kanske har letat länge men inte hittat någon.

Vad du kan säga istället:

  • Händer det något nytt i ditt liv?
  • Har du något planerat framöver? (Personen kan tolka det här som den vill, t.ex. närmsta veckan eller närmsta året)

Du ser trött ut

Vanliga uttryck att sluta säga och vad du kan säga istället. merstruktur.se

Det kan sägas i all välmening eftersom du bryr dig om personen och vill att han eller hon ska ta hand om sig själv men det är inte alltid så det tolkas. 

Varför det är problematiskt:

  • Det låter som ”du ser inte fräsch ut”.
  • Det är svårt att svara på. Man kan inte säga "tack". Om man inte känner sig trött är det svårt att bemöta.

Vad du kan säga istället:

  • Hur är det?
  • Hur har natten varit? (Om ni träffas vid frukost eller tidigt på morgonen)
  • Hur har du det?
  • Hej! Vad kul att se dig!

Man behöver inte kommentera allt man ser. Låt personen berätta själv och om den säger ”Jag är trött” behöver du inte svara ”Det syns” för det får inte personen att känna sig bättre.

Hur är det? Är det bra?

Vanliga uttryck att sluta säga och vad du kan säga istället. merstruktur.se

Okej, jag vet att att jag gav det här som förslag på vad man kan säga istället för ”du ser trött ut” och jag tror inte att jag kan eller vill förbjuda det här helt men jag skulle vilja ta bort att det är en hälsningsfras som sägs i förbifarten. Om du säger det - stanna upp och visa att du bryr dig om svaret.

Varför det är problematiskt:

  • Ibland är det inte bra och då blir man antingen tvungen att ljuga eller gå in i ett djupare samtal som kanske ingen av er vill ha.

Vad du kan säga istället:

  • Hej! Kul att se dig! (Om det bara är i förbifarten)
  • Hur har din förmiddag varit? (Om ni träffas på lunchen. Då kan personen fokusera på det som just har hänt istället för att gå djupt in på sitt mående i övrigt om den inte vill.)
  • Hur är det? (Ja, det är samma som rubriken. Om ni är ensamma, står varandra nära och har tid att prata om det kan jag tycka att det är okej.)

Jag vet faktiskt inte hur man ska lösa det här problemet. Det är klart att man ska bry sig om hur de som står en nära mår men jag har ganska ofta tyckt att det är jobbigt när någon springer förbi och säger ”Hur är det?” eller ”Är det bra?” när det inte har varit bra. Samtidigt har jag gjort det själv många gånger. Det är svårt.

Skriv gärna en kommentar om du har ett förslag på hur man kan göra!

Vad sociala vi var här då

Vanliga uttryck att sluta säga och vad du kan säga istället. merstruktur.se

Det här sägs ofta ifall en eller flera personer sitter med mobiltelefoner när någon annan kommer in i ett rum. Jag förstår tanken att man vill uppmuntra till konversation i ”verkligheten” och att det kan se lustigt ut men jag tror att det finns bättre isbrytare.

Varför det är problematiskt:

  • Det kan upplevas som dömande.
  • Du vet inte vad som föregick det hela och vad personerna gör. 
  • Personerna kanske sitter med sina mobiler för att de är obekväma och inte vet hur de ska prata med varandra och då kommer det någon som dömer istället för att bjuda in till samtal.
  • Det kanske har hänt något som personerna måste ta itu med som en kris i familjen eller ett akutmeddelande från chefen.

Vad du kan säga istället:

  • Hej, vad gör du?
  • Hej, vad läser du?
  • Hej, är det någon som vill …?

Påståenden som man inte kan svara ”tack” på

Vanliga uttryck att sluta säga och vad du kan säga istället. merstruktur.se

Ibland får jag kommentarer som jag inte vet vad jag ska svara på. Beroende på mitt eget humör och den andres tonfall kan det antingen kännas som en komplimang eller en förolämpning. Det kan vara påståenden som ”Vad långt hår du har!” eller ”Vilken annorlunda tofs du har” eller ”Vilken öh… intressant design”.

Varför det är problematiskt:

  • Det kan tas som en förolämpning om det inte också innehåller någon tydlig värdering som fint, vackert, bra eller liknande. 
  • Det är svårt att veta vad man ska svara på det. Det fungerar sällan bra som start på ett samtal om man inte vill inleda ett samtal med att den andra personen ska börja ursäkta sig själv.

Vad du kan säga istället:

  • - (Det är oftast bättre att inte säga någonting om du inte har något snällt att säga.)
  • Hörde du om … på nyheterna? (Du kan också prata om något helt annat.)
  • Vilken fin frisyr! (Om du ärligt kan ge en komplimang är det mycket bättre.)

Oj, …

Vanliga uttryck att sluta säga och vad du kan säga istället. merstruktur.se

Det här är verkligen en fälla jag faller i ofta men också något jag stör mig på så jag kände att jag ville ta upp det.

Det kanske bara är jag som är känslig men ett av de ord jag tycker om minst är ordet ”oj”. Det sätts ofta ihop med påståenden som man inte kan svara ”tack” på som jag nyss tog upp men kan också paras ihop med komplimanger: ”Oj, vad snygg du är idag!” De värsta oj-meningarna tycker jag är den här typen: ”Oj, gör du så där?”, ”Oj, tänker du så?”, ”Oj, har du inte gjort det än?”.

Varför det är problematiskt:

  • Oj betyder att du är överraskad så om du exempelvis ger komplimangen ”Oj, vad snygg du är!” tyder det på att personen inte brukar vara snygg.
  • Det får lätt mottagaren att känna att den har gjort något fel om du tycker att det är överraskande eller konstigt att göra på ett visst sätt.

Vad du kan säga istället:

  • Jag gillar din tröja.
  • Vilken bra idé! Jag tänkte inte på att man kunde göra så.
  • - (Säg ingenting utan vänta tills du kommer på något annat att ta upp istället för att slänga ur dig din första förvåning.)

Du ser ung ut

Vanliga uttryck att sluta säga och vad du kan säga istället. merstruktur.se

Vissa vill nog höra det här och tar det som en komplimang men som en snart 30-årig lärare som blir misstagen för att vara lika gammal som högstadieeleverna hon undervisar kan jag meddela att det inte alltid uppskattas. 

Varför det är problematiskt:

  • Alla vill inte se unga ut.
  • Ett ungt utseende gör att man inte alltid tas på allvar eller behöver jobba mer för att få respekt.

Vad du kan säga istället:

  • Ursäkta, får jag fråga hur gammal du är? Det är helt okej att inte svara om det känns obekvämt. (Om du verkligen måste gå in på det spåret men undvik helst åldersfrågan.)
  • Hur länge har du jobbat här? (Håll inne din första instinkt och börja prata om något annat.)

Det är förresten ingen bra idé att säga att någon ser gammal ut heller.

Har du gått ner i vikt? Oj, vad smal du har blivit. Oj, snart försvinner du. Du måste ha gått ner mycket i vikt.

Vanliga uttryck att sluta säga och vad du kan säga istället. merstruktur.se

Visst kan det ibland vara trevligt att höra men jag har oftast haft blandade känslor om det. När någon har sagt att jag är smal en gång och jag vet att jag ska träffa dem igen efter att ha gått upp i vikt igen tänker jag att de håller koll på min vikt och kommer att tänka på mitt utseende.

Varför det är problematiskt: 

  • Det kan ge intrycket av att du håller koll på personens vikt vilket kan kännas jobbigt om mottagaren går upp i vikt innan ni ses nästa gång.
  • Fysisk eller psykisk sjukdom kan ha gjort att personen har gått ner i vikt så att viktnedgången snarare är en signal på något negativt.

Vad du kan säga istället:

  • X har verkligen fungerat för dig. (Jag har använt Viktväktarna och när personer vet det och har kommenterat att det har fungerat känns det inte alls lika jobbigt för då är det något jag har valt och haft kontroll över.)
  • - (Kommentera inte personers vikt, varken upp eller ner. Prata om något annat!)

Vad smal du är. Du borde äta mer. Får du ingen mat?

Vanliga uttryck att sluta säga och vad du kan säga istället. merstruktur.se

En del kanske tycker om att höra att de är smala och vi som kämpar med att ofta väga för mycket kan tänka att det är komplimanger. Det stämmer inte för alla.

Jag har varit med om att personer har frågat smala människor vad de väger och sedan svarat med ”Oj, vad lite”. Det tycker jag är lika respektlöst som att säga att någon är tjock eller väger mycket.

Varför det är problematiskt:

  • Personen kan ha försökt gå upp i vikt men inte lyckats eller nått en nivå som du fortfarande tycker är smal men som personen själv är stolt över att ha nått.
  • Fysisk eller psykisk sjukdom kan göra att personen är smal så vikten kan vara problematisk.
  • Personen kan ha ätstörningar eller att det är ett känsligt ämne av andra skäl.
  • Liksom övervikt kan undervikt leda till problem som kan göra att mottagaren inte tycker att det är trevligt att prata om.

Vad du kan säga istället: 

  • - (Kommentera inte personers vikt. Prata om något annat.)

Snygg tröja

Vanliga uttryck att sluta säga och vad du kan säga istället. merstruktur.se

Här vet jag att många inte håller med mig och ibland håller jag inte med mig själv heller. Komplimanger om kläder m.m. kan vara trevliga att få men samtidigt vet jag att både jag och andra kan tycka att det är jobbigt att höra. Det beror säkert både på hur det uttrycks, mottagaren och situationen. Skriv gärna vad du tänker i kommentarerna!

Varför det är problematiskt:

  • Om du säger att den här tröjan är snygg — tyckte du inte om tröjan jag hade igår då?
  • Det kan ge intrycket att du håller koll på vad personen har på sig varje gång ni ses och öka pressen på klädval.

Vad du kan säga istället:

  • Hej! Kul att se dig! 

Samtidigt som jag skriver det här sitter jag och funderar på varför ingen har gett mig en komplimang om den nya skjortan jag har på mig idag som jag tycker är snygg. Det kanske beror på att jag har kollegor som då och då säger att jag har snygga kläder. Då blir det en förväntan som kan leda till ett ifrågasättande av ens egen smak.

Nästa gång … / Snart är du …

Vanliga uttryck att sluta säga och vad du kan säga istället. merstruktur.se

Gretchen Rubin kallar det här att ”höja ribban” istället för att ge ett ordentligt beröm om någon har lyckats med något:

  • Åh, du fick B i betyg. Nästa gång får du A!
  • Åh, du är tvåa på bästsäljarlistan. Snart är du etta.
  • Åh, du fick den tjänsten. Snart är du VD!

Varför det är problematiskt:

  • Det förringar prestationen som personen har lyckats med just nu.
  • Personen kanske var nöjd med den här prestationen. Med en ”höja ribban”-kommentar blir det svårare att känna sig tillfreds.
  • Personen kanske inte ens vill ha det där som du presenterar som nästa steg.

Vad du kan säga istället:

  • Fantastiskt! Bra jobbat!
  • Vad roligt! Grattis!

Säg till om jag kan hjälpa till med något

Vanliga uttryck att sluta säga och vad du kan säga istället. merstruktur.se

När någon har varit med om något tungt eller är i en stressig period i livet kan det vara lätt att slänga ur sig ”säg till om jag kan hjälpa till med något” men det kanske inte är lika hjälpsamt som vi tror.

Jag tänkte att det var bra tills jag hörde en kvinna som hade blivit änka berätta att det kändes som ännu en sak hon behövde ta itu med.

Varför det är problematiskt: 

  • Då blir det upp till personen att själv komma på vad den vill ha hjälp med och sedan ta kontakt igen. Det kan kännas som ytterligare en börda på personens redan tyngda axlar.
  • Det är otydligt.
  • Det kan kännas ogenuint.

Vad du kan säga istället:

  • Jag kan vara barnvakt på onsdag och fredag om du vill.
  • Jag är på affären nu; vad behöver du?
  • Här är en färdig lasagne.
  • Jag kan komma förbi och städa imorgon efter jobbet om det passar. 

Ge gärna konkreta exempel och visa att du verkligen vill hjälpa till.

Sammanfattning

Vad du borde sluta säga eller åtminstone borde tänka efter innan du säger:

  • Är du gravid? Ska ni ha barn snart? När kommer barnbarnen?
  • Har du träffat någon? Ska du gifta dig snart? Finns det någon speciell?
  • Du ser trött ut
  • Hur är det? Är det bra?
  • Vad sociala vi var här då
  • Påståenden som man inte kan svara ”tack” på
  • Oj, …
  • Du ser ung ut
  • Har du gått ner i vikt? Oj, vad smal du har blivit. Oj, snart försvinner du. Du måste ha gått ner mycket i vikt.
  • Vad smal du är. Du borde äta mer. Får du ingen mat?
  • Snygg tröja
  • Nästa gång … / Snart är du …
  • Säg till om jag kan hjälpa till med något

Gretchen Rubin och Elizabeth Craft har fler tips i podcasten Happier with Gretchen Rubin

Håller du med mig? Vill du lägga till något på listan? Skriv gärna en kommentar!

Vanliga uttryck att sluta säga och vad du kan säga istället. merstruktur.se

Om du är sjuk - var sjuk! Ta hand om dig själv och andra. merstruktur.se

Jag hade egentligen ett annat blogginlägg jag tänkte lägga upp idag men det kändes konstigt att göra det utan att kommentera coronaviruset (covid-19) överhuvudtaget när det plötsligt har blivit något som påverkar oss alla. Därför vill jag istället dela några tankar som har väckts i mig de senaste dagarna.

Är jag sjuk?

Om du är sjuk - var sjuk! Ta hand om dig själv och andra. merstruktur.se

Det mest framträdande som jag har tänkt på är att faktiskt känna efter om jag är sjuk. Direktiven från mitt jobb som lärare är att både personal och elever ska stanna hemma vid minsta tecken på förkylning eller influensa för att inte riskera att smitta någon annan, särskilt om det visar sig att den där förkylningen i själva verket är någonting värre.

Igår fick jag ont i halsen.

Idag är jag hemma från jobbet med pyttelite halsont och hosta.

Det känns löjligt att vara hemma men samtidigt fel att jag i alla andra situationer tveklöst hade ignorerat det och gått till jobbet. Nu tänker jag inte så mycket på om jag klarar av att jobba (med eller utan Alvedon, nässpray och hostmedicin), utan snarare på om jag riskerar att smitta andra. Det blir en helt annan sak.

Jag oroar mig egentligen inte över att själv drabbas av covid-19. Jag tycker såklart inte om att vara sjuk men jag tror att jag skulle kunna hantera det rätt bra och är frisk i övrigt. Däremot vill jag definitivt inte vara den som sprider det till någon annan. Jag vill inte vara den som gör att någon 80-åring drabbas och inte överlever. Jag vill inte vara den som gör att en kollega får feber och inte kan få sin efterlängtade operation.

Varför tänker jag aldrig så annan tid? Borde jag känna efter mer i vanliga fall?

Inget nytt

Om du är sjuk - var sjuk! Ta hand om dig själv och andra. merstruktur.se

Varje gång jag ramlar in i de här tankegångarna inser jag att det inte är något nytt för mig och jag tänker på vad en av mina universitetslärare, Barbro, lärde mig en gång i tiden (utöver allt det andra spännande som fornfranska och fonetik):

Under min lärarutbildning kom jag snörvlande till universitetet en dag och uttryckte på något sätt en stolthet över att jag var där trots att jag var rejält förkyld. Då sa min Barbro något som har fastnat hos mig: "Om du är sjuk - var sjuk!"⠀

Hon var (med rätta) inte det minsta imponerad över att jag var där, utan snarare oroad. Hon förstod att det inte var sunt att kämpa sig till skola eller arbete trots sjukdom. Ett sådant beteende kan snabbt leda till ännu värre sjukdom, utbrändhet, att smitta andra m.m. om det fortsätter.

Det är mycket sundare att vara imponerad över att någon är hemma när de behöver det för det är ofta svårare. Det är sunt att lyssna på kroppen när den säger ifrån och att ge den vila.

Om du är sjuk - var sjuk!

Om du är sjuk - var sjuk! Ta hand om dig själv och andra. merstruktur.se

Min universitetslärares uttryck "Om du är sjuk - var sjuk!" tycker jag är bra på många sätt:

  1. Det poängterar att den som är sjuk borde vara hemma.
  2. Det säger också att man inte behöver känna några krav på att göra någonting när man är sjuk. Om du är sjuk - var sjuk! Ligg i soffan eller sängen, drick te, vila och gör ingenting annat än att vara sjuk och jobba på att bli frisk.
  3. Det säger också att du inte ska låtsas vara sjuk om du inte är det. Om du är sjuk - var sjuk! Om du inte är sjuk - var frisk! Känn inte efter så mycket att du hittar på en åkomma och slutar göra ditt jobb.

Fundera på vad som brukar vara svårast för dig - att stanna hemma eller att gå till jobbet. Var sedan extra vaksam så att du inte ramlar ner i dina vanliga fallgropar. I dessa tider röstar jag dock på att hellre vara hemma om du är i gränslandet, oavsett vad du brukar brottas med.

(Och om du ofta känner att du inte vill gå till jobbet, läs det här.)

Jag som snarare tenderar att gå till jobbet för ofta och återvända för snabbt efter sjukdom försöker nu få tröst i Barbros ord "Om du är sjuk - var sjuk!" i stället för att ha dåligt samvete över att jag är hemma.⠀

Jag hoppas att du också vågar vara hemma när du är sjuk både under dessa pandemitider och i framtiden.

Var snäll mot dig själv och personerna runt dig!

Relaterade blogginlägg:

Återta ordningen efter den korta sjukskrivningen

Så kommer du tillbaka efter utbrändhet

Sluta jobba ihjäl dig!

Kompromissa inte med sömn

Om du är sjuk - var sjuk! Ta hand om dig själv och andra. merstruktur.se

André Kikuchi berättar hur hans relation till mobilen, motionen och mötet är en viktig del i att få vardagen att gå ihop och kroppen att hålla.

André Kikuchi, som är medvärd i Strukturpodden, är tillbaka med ett gästinlägg. I dag berättar han om tre M som han tänker på dagligen för att få livet att gå ihop. Varsågod, André:

I år fyller jag 40 år. Mitt i livet, skulle en del säga. En fru och två barn och ett oreglerat heltidsjobb. Det kan var vaknätter, sjuka barn, folk som ringer obekväma tider. Det finns mycket som är oplanerat som styr min tillvaro. Hur skall jag få allt att gå ihop? Hur håller jag i längden?

I tidigare blogginlägg har jag delat några livsprinciper som är en god hjälp i min vardag. I detta inlägg tänker jag dela tre förhållningssätt som får stor effekt på min vardag och som också kanske kan hjälpa dig.

Det är för mig tre livsviktiga saker som jag behöver varje dag. Tre stycken ”M” som för mig har blivit allt mer viktiga och därmed också hur jag förhåller mig till dessa: Mobilen, Motionen och Mötet.

1. Mitt förhållande till Mobilen

André Kikuchi berättar hur hans relation till mobilen, motionen och mötet är en viktig del i att få vardagen att gå ihop och kroppen att hålla.

I en undersökning gjord av KTH menades att sedan smartphonen fick sitt genombrott omkring 2007, har ungas sömnproblem ökat med 500 %. Andra undersökningar visar att vi på många sätt har svårt att lägga ifrån oss mobilen samt att mobilen många gånger styr över våra liv. Vad är ditt förhållande till din telefon? Hur påverkar den dig och familjen i stort?

I mitt yrke som pastor förväntas jag vara tillgänglig och jag vill även själv vara tillgänglig. En ledig dag kan jag få ett flertal telefonsamtal och mail som nog alla kunde väntat till nästa arbetsdag. Vad händer om jag aldrig stänger av, ens under ledig tid?

Under några år hade jag svårt att stänga av mobilen och det var en utmaning för mig att göra det. Jag tvingades att stänga av på tisdagar kl. 11, då jag gick och simmade under flera år. Det var en nyttig lärdom för mig att förstå att telefonen inte ringer hela tiden. Och om det ringer finns det möjlighet för den som ringer att tala in ett medelande. Inget är så akut att det inte kan vänta en timme eller två ibland.

Det jag upptäckte var att det fungerade att tillåta sig vara otillgänglig en stund. Jag har numera också vågat stänga av på kvällar, nätter och under möten. Även mailens notiser är bortkopplad, och jag väljer själv när jag vill öppna den.

Mobilen har sin plats vid ytterdörren när den inte används. Appar som tar för mycket tid är raderade. Jag försöker låta telefonen styras av mig och mitt liv och inte tvärtom. Numera sover jag hela nätter, om inte barnen behöver matas förstås. Mobilen vilar också. Det är lite fint. När lät du din mobil vila?

Några tips:

  • Föreslå att din arbetsplats får ett mobilfritt lunchrum
  • Förbjud mobilen i det rum där du sover
  • Stäng av mobilen vid möten med andra om den inte är ditt arbetsredskap

2. Mitt förhållande till Motion

André Kikuchi berättar hur hans relation till mobilen, motionen och mötet är en viktig del i att få vardagen att gå ihop och kroppen att hålla.

Den andra principen är behovet av rörelse varje dag. Jag blir lite rädd när jag läser undersökningar som bland annat visar att bland 15-åriga tjejer är det ungefär var tionde (9 procent) som rör sig tillräckligt. De mest aktiva finns bland de 11-åriga pojkarna där nästan var fjärde (23 procent) rör sig minst en timma om dagen. Borde det inte vara närmare 100 % som rör sig tillräckligt när man är i sina bästa år att upptäcka och har förmåga att röra på sig? Vad händer när dessa blir lite äldre när grunden läggs i tonåren?

Jag, som säker många med mig, har ett av och ett på när det gäller träning. Jag kan springa 36 mil på 6 veckor för att sedan inte röra mig alls i perioder. Min utmaning är hur jag hittar en vardagsrörelse som fungerar, som jag mår bra av.

Jag har därför satt upp ett ganska enkelt mål. Mitt mål är att vara ute varje dag. Detta är inte självklart då jag bor i samma hus som min arbetsplats. Springa, gå promenader eller, som i förkylningstider, i alla fall stå två minuter på balkongen och bara andas. Om målet är att röra sig varje dag så gör det inget om det någon dag blir lite mindre av den varan. Det blir ändå fysisk rörelse 4-5 gånger i veckan.

Jag märker att ju mer jag rör på mig, ju mer luft, sol och nya intryck jag får, desto piggare blir jag. En slags pigghet som positivt går ut över andra i min omgivning. Hur kan du hitta en vardagsträning som fungerar? Är det möjligt att i storstaden hoppa av en buss- eller tunnelbanestation tidigare och få en promenad till ditt mål? Är det möjligt att välja cykeln eller promenaden till allt som är mindre än 5 kilometer bort? Du både sparar pengar och får motion.

Är ditt gymkort ett dåligt samvete? Säg upp det och ta promenader, löpturer och cykelturer istället. Är det möjligt att ha ett litet hemmagym men någon hantel, någon stång att dra upp sig i? Du kanske sparar 4 000 kr/år och såväl samvetet som ekonomin mår bättre. Det finns många böcker med exempel där 10 minuters träning per dag gör stor skillnad för kroppen. 10 minuter är inte mycket på dygnets 24 timmar. Börja nu och se att det får stor effekt på din vardag.

Några tips:

  • Avsätt några minuter varje dag för motion inom- eller utomhus.
  • Utmana dina kollegor att ha promenadmöten istället för kontorsmöten.
  • Utmana familjen att cykla/gå/springa genom att förbjuda bilkörning som är kortare än 5 kilometer.

3. Mitt förhållande till ett (fysiskt) Möte

André Kikuchi berättar hur hans relation till mobilen, motionen och mötet är en viktig del i att få vardagen att gå ihop och kroppen att hålla.

Så till det sista av de tre ledorden: Mötet.

Forskning visar att människan har ett stort behov att bli sedda och bekräftade. Sociala medier hjälper och stjälper oss med vår självbild och vilka vi vill vara. Vem är jag utanför sociala medier? Vem är jag som förälder, man, arbetskamrat osv?

För mig har minst ett fysiskt möte per dag, utanför sociala medier, fått stor betydelse. Att ta en fika med en vän. Göra en oväntad sak med familjen en vanlig måndag. Ringa en person som bor långt borta och bara dela livet. Ibland att gå på stan och vara tillgänglig, alltså att inte vara på väg någonstans utan bara vara närvarande till den jag möter. Ganska små saker som får stor betydelse för välbefinnandet. När skrattade du av hjärtans lust senast eller när fick eller gav du en kram senast?

Arash Gilan (vd för Viva Media Group, en av Nordens största digitala byråer, och medförfattare till Apparnas planet – en bok om människans roll i en allt mer digital värld) säger i en intervju med Stina Dabrowski om vikten av ett fysiskt möte:

Min tes är att människan är det som kommer att vara i centrum under 2000-talet, och inte tekniken. De mänskliga mötena är det viktigaste som finns. Tänk när videomötena kom, de skulle ersätta alla möten, men blev det så? Nej.

Arash Gilan

Några tips:

  • Ta en promenad och se på dem du möter.
  • Erbjud en kram om det är möjligt
  • Försök att skratta med någon varje dag.

En vanlig dag

Så hur skulle en dag kunna se ut? Under lunchen tar du en promenad i solskenet och på vägen möter du en vän som du ger en kram. När du kommer hem framåt kvällen är jobbmobilen avstängd och ligger på sin angivna plats i hemmet. I hemmet är du närvarande för din familj och vänner, kan slappna av från jobb och slippa känslan av dåligt samvete för träningskort som sällan nyttjas.

Så låt dig utmanas i ditt förhållande till Mobilen, Motionen och Mötet.

Lycka till.

/André Kikuchi

André Kikuchi berättar hur hans relation till mobilen, motionen och mötet är en viktig del i att få vardagen att gå ihop och kroppen att hålla.