Gå till innehåll

Allt du behöver veta om bostadslån. Bolån, bostadsrätt, fastighet, pantbrev, lagfart. merstruktur.se

Bostadsformer

Det finns många olika bostadsformer exempelvis hyresrätt, bostadsrätt, hus/fastighet, fritidshus och ägarlägenhet. Den sistnämnda är inte särskilt vanlig i Sverige och här kommer jag bara att ta upp bostadsrätt och fastighet. Jag kommer inte heller att gå in på detaljerade regelverk, juridiska och skattetekniska frågor utan detta är en grov översikt över det ekonomiska åtagandet.

Att köpa bostad

Att köpa bostad är förmodligen den största affär som man gör i sitt liv. För många känns det skrämmande medan andra tar det hela med en klackspark. Likheterna mellan dessa två kategorier är att de inte vet vad som gäller och vad man behöver tänka på i samband med ett bostadsköp och de senare har ärligt talat sämre chans att få lån eftersom de förmodligen inte har så bra koll på sin ekonomi överhuvudtaget.

Kontantinsats

De flesta behöver låna för att kunna köpa sin (första) bostad. Bankerna får inte låna ut till mer än 85 % av bostadens värde vilket innebär att 15 % behöver man ha själv, den s k kontantinsatsen. Det finns de som tar s k blancolån, lån utan säkerhet, även till kontantinsatsen men då kan faktiskt banken säga nej till att låna ut de övriga 85 %. Däremot så kan banken godkänna lån till kontantinsatsen med säkerhet i annan bostad vilket är ett ganska vanligt förfarande då föräldrar vill hjälpa sitt/sina barn att köpa sin första bostad.

Hur mycket är då 15 %, kontantinsatsen?  
Om köpeskillingen, priset, för bostaden är 1 miljon så är kontantinsatsen 150 000 kr.
Om köpeskillingen är 1,5 miljoner är kontantinsatsen 225 000 kr.
Om köpeskillingen är 2 miljoner är kontantinsatsen 300 000 kr.

Amortering

Att amortera innebär att betala av på sin skuld. Det räknas inte som en kostnad men är naturligtvis en utgift. Men varför räknas inte amorteringen som en kostnad?

  • Kostnad är precis det, vad något kostar. Ett äpple kostar kanske 10 :- och en bostad kostar kanske 1 miljon
  • Utgift är hur mycket man ska betala
  • Utbetalning är när man gör själva betalningen

När man köper ett äpple så sker alla dessa tre faktorer samtidigt, men har man någon form av avbetalning så blir det lite annorlunda. Bostaden kostar 1 miljon och under året har man utgifter i form av ränta och amortering som ska betalas med viss regelbundenhet och när det görs är det själva utbetalningen som utförs.

Eftersom räntan räknas på skulden så blir räntekostnaden mindre ju mindre skuld man har så ju mer man betalar av, amorterar, på skulden desto mindre kommer räntekostnaden att bli. Det kanske inte märks så mycket från början men det ”räntar sig” skulle man kunna säga.

Hur mycket du måste amortera baseras på hur stor andel av bostadens värde du lånar samt på din årsinkomst i förhållande till lånet.

Sedan 2016 och 2018 finns det lagkrav på amortering vilket grundar sig på husets amorteringsgrundande värde och på låntagarens/-nas inkomst/-er.

  • Den som har lån som är mindre än 50 % av bostadens värde behöver inte amortera.
  • Om lånen är 50-70 % av bostadens värde måste man amortera 1 % på hela skulden.
  • Om lånen är över 70 % av bostadens värde så måste man amortera 2 % på hela skulden.

Observera att det värde som huset har när man tar sitt (första) lån gäller i 5 år, oavsett prisutvecklingen i övrigt, så även om huset skulle ha fördubblat sitt värde på 2 år så räknas amorteringen ändå på det ”ursprungliga” värdet. Detta kallas för ”amorteringsgrundande värde”. När de fem åren har gått så kan man få ett nytt amorteringsgrundande värde som då kommer att gälla i 5 år.

  • Om lånen motsvarar mer än 4,5 gånger årsinkomsten för låntagaren/-na så måste man, enligt lag, amortera (ytterligare) 1 %.

Detta kan m a o innebära att även om belåningsgraden är under 50 % så kan man vara tvungen att amortera 1 % eller om belåningsgraden är över 70 % så kan man vara tvungen att amortera 3 %.

Lånelöfte

När man har sin kontantinsats så bör man kontakta banken för ett lånelöfte.

Ett lånelöfte är en kalkyl, en beräkning, på hur mycket låntagaren/köparen kan bli beviljad i bostadslån. I samband med kalkylen räknar banken även på skuldkvot och belåningsgrad.

Skuldkvot: Hushållets totala skuld delat med hushållets totala inkomst. Ibland tas bara bolånen med i skuldkvoten.

Exempel:

Anna och Pelle tjänar 30 000:-/mån vardera. Det innebär att hushållets totala årsinkomst är 720 000:- (30 000 x 2 pers x 12 mån)

Anna och Pelle har ett bostadslån på 3 000 000:-

Deras skuldkvot är då 4,17 eller 417 %

Belåningsgrad: Hushållets totala skuld delat med hushållets tillgångars värde.

Exempel:

Anna och Pelle har ett bostadslån på 3 000 000:- men om de skulle sälja sin bostad så skulle de få 4 200 000:- för den.

Marknadsvärdet är då 4 200 000:- och belåningsgraden 0,714 eller 71,4 %
(3 000 000/4 200 000=0,714)

Det finns två gränser för lånet:

  1. Hur mycket banken är villig att låna ut
  2. Hur mycket köparen/kredittagaren är villig att betala

Den andra gränsen är det många som glömmer bort men låt säga att banken är villig att låna ut 25 miljoner, men att det kanske innebär att man varje månad måste betala 50 000:- till banken. Det gäller alltså att även veta var ens egen ”smärtgräns” går.

När banken gör sin kalkyl så tittar de på inkomster, utgifter (ofta utgår man från olika normvärden), vad lånen skulle kosta och då tar man alltid med amortering och en högre ränta än den faktiska, s k kalkylränta.

Kalkylräntan ligger ofta 4-5 procentenheter högre än den faktiska räntan eftersom räntan förmodligen kommer att gå upp under den tid som man har bostaden. Det är m a o tryggare för kunden och även tryggare för banken att i sin bolånekalkyl räkna med en högre ränta. Amortering må visserligen vara lagstadgat numera men icke desto mindre är det också en trygghet för kunden, och banken.

Säkerhet

När det gäller bostadslån så tas alltid bostaden som säkerhet. Det innebär kortfattat att om låntagaren (kunden) inte kan betala så säljer banken säkerheten, bostaden, och får förhoppningsvis tillbaka sina pengar.

Att använda bostaden som säkerhet kallas för pantsättning och är lite olika för bostadsrätt och fastighet.

Bostadsrätt som säkerhet

När det gäller en bostadsrätt så skickar man in en denuntiationsförfrågan till bostadsrättsföreningen och begäran om pantsättning. Ofta har bostadsrättsföreningen lagt denna hantering på en redovisningsbyrå men vissa hanterar detta själva. Pantsättning och denuntiation kostar som regel 500:-/lån.

När man äger en bostadsrätt betalar man även en månadsavgift. Månadsavgiften ska täcka bostadsrättsföreningens gemensamma kostnader och framtida renoveringar.

Fastighet som säkerhet

När det gäller en fastighet så ansvarar Lantmäteriet för att korrekt person är lagfaren, korrekt, ägare. Man kan äga en fastighet till 100 %, lagfart 1/1, eller till 50 %, lagfart 1/2, eller med någon annan fördelning. Det är bara den som är lagfaren ägare som kan godkänna pantsättningen (i vissa fall tillsammans med dennes make/maka eller sambo). Kostnaden för lagfarten är 1,5 % av köpeskillingen (priset), s k stämpelskatt, + en avgift på 825:-. Ev inteckning, pantbrev, är 2 % av uttaget belopp + en hanteringsavgift på 325:- + ev avgift till banken.

Inteckningar följer alltid med fastigheten så om ett hus har pantsatts för 750 000:- så ska det finnas inteckningar som motsvarar det beloppet. Det innebär att om huset senare säljs för en högre summa och pantsättningen ska vara 1 miljon så måste man ta ut nya pantbrev på 250 000:- och detta kostar alltså 5 000:- (2 % av 250 000:-) + 825:- + ev avgift till banken.

Vid köp av en fastighet behöver du själv ha pengar till lagfart, pantbrev och kontantinsats. De pengarna lånar inte banken ut.

Banken lånar inte ut till pantsättning och lagfart. De pengarna ska man också ha själv.

När man äger en fastighet så kan man ibland få betala en samfällighetsavgift, vilket motsvarar bostadsrättens månadsavgift. Samfällighetsavgift är vanligt när man har ett radhus eller fritidshus men är inte lika vanligt för fristående villor.

Handpenning och kontantinsats

Ofta så sker köpet av bostaden flera månader, ibland år, innan man får tillträde/flyttar in. I samband med att köpet görs så ska man ofta även betala en handpenning som brukar vara 10 % av köpeskillingen. Dessa 10 % är typ ”samma pengar” som kontantinsatsen.

Kontantinsatsen (de pengar man ska ha sparat ihop själv) ska som tidigare nämnts vara minst 15 % av köpeskillingen och handpenningen är som sagt ofta 10 % av köpeskillingen så man kan förenklat säga att när handpenningen är lagd så har man 5 % kvar av sin kontantinsats och denna betalas oftast i samband med tillträdet, det tillfälle då nycklarna överlämnas mellan säljare och köpare.

Sammanfattning

Regelbundna kostnader för en bostadsrätt: Ränta, amortering, månadsavgift. Engångskostnad vid köp av bostadsrätt: Kontantinsats. Regelbundna kostnader för en fastighet: Ränta, amortering, ev. samfällighetsavgift. Engångskostnad vid köp av bostadsrätt: Kontantinsats, lagfart och ofta pantbrev.

Vid en bostadsrätt blir det följaktligen ränta, amortering och månadsavgift till bostadsrättsföreningen att betala regelbundet, vanligtvis varje månad, samt en kontantinsats vid köpet.

För en fastighet är det ränta, amortering och eventuell månadsavgift till en samfällighetsförening som regelbundna betalningar samt kontantinsats, lagfart och troligtvis pantbrev vid köpet.

Bundna/rörliga lån

När lånet är beviljat och köpet ska betalas är det hög tid att fundera på hur lånet ska fördelas. Ofta delar man upp ett lån i mindre bitar om 500 000-
1 000 000 kr. Det vanligaste är att man binder (en del av) lånen och låter resten vara rörligt. Om man binder flera lån kan man binda dessa på olika tider för att sprida risken vid framtida räntehöjningar.

När man binder ett lån så innebär det att man binder räntan i ett eller några år. Man vet därmed precis vilken ränta man ska betala under bindningstiden oavsett om räntorna går upp eller ner. Det kan, kortsiktigt, vara dyrare än ett rörligt lån men kan ändå löna sig i längden. Det kan dessutom vara tryggt att veta att ”detta är vad jag ska betala” och man behöver inte oroa sig för en ränteuppgång. På ett bundet lån kan man bara göra extraamorteringar i samband med att bindningstiden gått ut. Om man vill lösa lånet i förtid så kan man få betala en ränteskillnadsersättning.

Ett rörligt lån innebär också att räntan är bunden men ofta bara i tre månader. På ett rörligt lån kan man göra extraamorteringar ”när som helst” eller åtminstone vid förfallodagen, dvs man får vänta som längst tre månader. Ett rörligt lån kan enkelt omvandlas till ett bundet lån.

Förr pratade man om topplån och bottenlån, men idag skiljer det sig mellan bankerna om man fortfarande använder dessa begrepp och vad man då menar.

Att tänka smart

Spara till kontantinsatsen. Ju större kontantinsats (mer än 15 %) du har desto bättre eftersom du då behöver låna mindre och får en lägre månadskostnad.

Amortera mer än lagen kräver, om du kan, men se till att även ha en buffert*. Amortering räknas nämligen som ett sparande även om det är ett sparande i huset istället för ett sparande som gör att du kan åka till Thailand.

(*Ett riktmärke för en bra buffert är 2-3 månadsinkomster. Läs mer om det här.)

Så länge lagen om räntesubvention inte ändras så får man tillbaka en del av sina räntekostnader i samband med att man deklarerar. Använd dessa pengar till att göra extraamorteringar.

Månadsavgiften på en bostadsrätt blir förmodligen inte lägre, men en låg månadsavgift kan även innebära ett eftersatt underhåll så kolla föreningens ekonomi. Ta hjälp om det behövs.

Försäkringar

Att man ska ha en hemförsäkring (försäkrar det som är i hemmet) och i förekommande fall villaförsäkring (försäkrar själva huset) eller bostadsrättsförsäkring (försäkrar de delar som tillhör fastigheten) är självklart men det finns även andra försäkringar som är viktiga.

När man pratar om bolån är det vanligt att den största oron är ”om räntan går upp” men faktum är att det finns andra mycket reella hot att oroa sig för. Har du/ni/dina barn råd att bo kvar i händelse av arbetslöshet, långvarig sjukdom eller i värsta fall dödsfall? Se till att du har en bra arbetslöshetsförsäkring, extra sjukförsäkring och livförsäkring. Den som facket erbjuder är en början men täcker mindre än man tror.

Ulrika Engqvist

Relaterade blogginlägg:

Mer struktur på din ekonomi med automatiska överföringar

Mer struktur på lån och sparande

Min strukturförebild berättar om föräldraskap och ekonomi

Allt du behöver veta om bostadslån. Bolån, bostadsrätt, fastighet, pantbrev, lagfart. merstruktur.se

Så delar ni den mentala arbetsbördan. merstruktur.se

– Du skulle frågat, jag hade hjälpt till!

Har din partner levererat en replik i den stilen? Kommentaren tyder på att det är du som har axlat en orättvis börda i hushållet. Om ni dessutom har barn i hemmet kan tyngden snabbt bli omöjlig att bära.

Att vara hushållets projektledare är ett otacksamt uppdrag som i de allra flesta fall tillfaller kvinnan i hemmet. Det är kutym att tacka för ett dammsuget hem eller en lagad middag. Men när fick du senast ett tack för att du visste att mjölken snart är uppdrucken, att du kan barnens klädstorlekar utantill, eller att du vet att ni måste köpa en födelsedagspresent till dotterns hästälskande bästis?

Bördan minskar välmåendet

En studie från 2019 där cirka 400 amerikanska heteropar ingick visade att nio av tio mammor upplever ensamt ansvar för projektledningen i hushållet. Den mentala arbetsbördan gjorde att kvinnorna mådde sämre och var mindre nöjda med sin relation. Ingen vill känna att hemmet är en oavlönad arbetsplats där du är den gnälliga chefen.

Kommunikation är vägen framåt

Den goda nyheten är att det varken borde eller behöver vara så här. Den mindre roliga nyheten är att du som axlat den mentala arbetsbördan måste lägga ytterligare en sak på listan: att ta initiativ till det stora snacket. Diskussionen som du behöver ta med din partner ska inte vara en pik i förbifarten eller ett tjafs när din bägare runnit över. Bäst gehör får du om utgår från hur du har det, hur du känner och samarbetet som du förväntar dig – en vettig partner kommer att lyssna och vilja möta dina behov.

Skapa översikt av hushållssysslorna

För att lyckas skapa en jämn fördelning av den mentala arbetsbördan måste det osynliga arbetet bli synligt. Ett bra verktyg är checklistan för en jämställd vardag. Kanske upptäcker ni att det finns en syssla ni är redo att nedprioritera? Kom överens om olika ansvarsområden, i ansvaret ingår självfallet att se behovet av sysslan samt att planera och genomföra den. Målet är att ni i stort sett aldrig ska behöva be varandra göra någonting, eftersom ni är lika införstådda och involverade i hushållet.

I takt med att barnen blir äldre får ni fler hjälpsamma händer och hjärnor i hemmet, här finns mer läsning om att strukturera hushållssysslor för barnen.

Minska förväntningarna, öka avstämningarna

Nästa steg låter tråkigt, men det är viktigt att behärska förväntningarna. Mental arbetsbörda är inte en vikt som omedelbart kan lyftas från axlarna, avlastningen kommer successivt i takt med att du märker att du kan lita på din partner.

Efter det stora snacket om mental arbetsbörda kommer du och din partner behöva fortsätta göra löpande avstämningar, kanske kan ni införa en stor veckoplanering på söndagar eller planera varje dag under en gemensam frukost? Kanske kan ni införa en whiteboard på kylskåpet eller digital att göra-lista som ni turas om att fylla på med de där udda sysslorna – och att bocka av sysslorna förstås.

Tänk också på att ditt sätt inte är det enda sättet att utföra en syssla, och att det kanske inte är hela världen om det blir kvar lite katthår i soffan.

Om det är du som är boven

Och till sist: misstänker du att du är partnern som bidrar minst till det synliga eller osynliga arbetet i hushållet? Kryp till korset och prata med din partner! Du som förstår engelska kan komma långt genom sökorden ”mental load” och ”emotional labour”. Att utveckla din förståelse är första steget till en mer rättvis relation.

av Josefin Strang

Kom igång efter träningsuppehållet. Tips från Josefin Strang. merstruktur.se

Jag tror att vi är många som någon gång har kommit av oss med träning. Den där goda vanan som vi är så stolta över rubbas lätt och sedan kan det kännas omöjligt att komma igång igen. Därför har jag bett Josefin Strang att bidra med tips till mig och dig så att vi lättare kan komma upp på den där (bildliga eller bokstavliga) hästen igen.

Över till Josefin:

Kanske var det du-vet-vilket-virus, diskbråck, depression eller en deadline med stort D som hållit dig borta från träningen? Oavsett anledning så verkar du vara öppen för att börja träna. Heja dig! Med lite eftertänksamhet kommer du öka chansen att lyckas med satsningen. Skriv gärna ner dina insikter.

Sitt ner och tänk efter

Minska risken för att råka hamna i ett nytt träningsuppehåll – lista ut varför du vill träna. Hitta en så viktig anledning att den blir svår att argumentera emot när träningsolusten infinner sig.  Är du orolig för hjärt- och kärlsjukdomar? Vill du vara stark och smärtfri resten av livet? Eller behöver du ett kraftfullt verktyg mot mental ohälsa?

Formulera ett träningsmål

är det dags att höja blicken och se vad träningsmålet är. Ditt mål ska vara specifikt, mätbart, uppnåeligt, relevant för dig och gärna ha en tidsgräns. Klassikern är att anmäla sig till ett lopp, men det kan också exempelvis se ut såhär:

1. Jag vill orka lyfta sammanlagt 150 kilo i styrkelyft (knäböj, marklyft och bänkpress).

2. Jag vet att målet är uppnåeligt – innan mitt träningsuppehåll orkade jag den här vikten.

3. Jag vill slippa värken, krämporna och skadorna som uppstår när kroppen är svag.

4. Det här kan jag lyckas med till midsommar, om jag styrketränar tre gånger varje vecka.

Skapa en träningspositiv miljö

Vi människor styrs i hög utsträckning av vår omgivning. Det är enklare att skapa en träningsfrämjande miljö istället för att ständigt gå på viljestyrka.

>> Hitta en träningskamrat att dela satsningen med, det ökar chansen att du håller ditt träningslöfte. En vän, kollega, partner eller personlig tränare funkar.

>> Omge dig med inspiration. Till exempel tidningar, böcker och poddar om träning, bra spellistor, bra träningskonton och träningskläder du trivs i.

>> Hitta träningsformen som får dig att svettas, skratta och se fram emot nästa pass. Springa, vandra, cykla, simma, paddla, dansa, lyfta, klättra, yoga, rida, boxas, brottas, bollsporta, eller varför inte hinderbanor eller gruppträningar?

Så navigerar du skaderisken

Om du har träningserfarenhet är det lätt att missbedöma vad kroppen håller för, eftersom din referensram består av gamla träningsmeriter. Det är lätt att bli otålig, men kom ihåg att redan efter två veckor börjar oanvända fysiska färdigheter förtvina. Och om du slår in på en helt ny träningsväg är det svårt att veta vad som är lagom. Det sista du vill ha nu är inflammerade muskelfästen, värkande leder eller ryggskott, du vill inte heller bli psykiskt överväldigad av intensiteten. Risken är att du hamnar i ett nytt träningsuppehåll.

Koncentrera dig på att dyka upp, så träningsrutinen blir en del av ditt liv igen. Du ska inte köra hårdast, men du ska ha prydligaste träningstekniken någonsin. En tumregel är att göra lite mindre än du tror. Är du inställd på att springa 20 minuter? Börja med att gå två minuter och jogga en minut. Dina första utfall efter ett långt träningsuppehåll kan vara helt utan vikt. Öka belastningarna försiktigt!

Fem bonustips

1. Nu när du lägger till träningen i din rutin så kan du ta det lugnare med andra krav i tillvaron. Det är inte nu du ska börja en helt ny kosthållning.

2. Undvik att bygga in onödigt motstånd i träningen. Ett exempel på det är att satsa på en träningsform som inte finns i smidig anslutning till hemmet eller jobbet.

3. Dålig dag och frestad att skippa träningen? Sänk tröskeln. Du kan exempelvis gå till gymmet för att vistas där i 15 minuter. Om du får en impuls att stanna längre och göra mer, följ impulsen (men är inget måste).

4. Ha någon som förväntar sig att du dyker upp. Till exempel kollegan i padelhallen eller instruktören på gruppasset du anmält dig till.

5. Tidsbrist? Häng med i ett 15-minuterspass på Youtube. För referens är den genomsnittliga skärmtiden bland vuxna svenskar cirka 3,5 timmar.

av Josefin Strang

Relaterade inlägg:

Hur en slöfock började träna och hur du också kan göra det

Mitt förbättringsprojekt: Hälsa

Välja och uppnå årets nyårslöften

Hinder för att komma igång

Kom igång efter träningsuppehållet. Tips från Josefin Strang. merstruktur.se

Julkalender med strukturtips - dag 24: Var närvarande där du är.

Dag 24 i julkalendern med strukturtips: Var närvarande där du är.

Att leva ett strukturerat liv anser jag har som syfte att kunna vara närvarande i alla situationer jag befinner mig i. Jag planerar och tänker framåt men jag gör det för att vara lugn och inte behöva oroa mig över framtiden.

När jag har planerat och är förberedd är det mycket lättare att vara närvarande både fysiskt (eftersom det är lättare att komma i tid) och mentalt (eftersom jag kan släppa stressen över annat).

I dag är det julafton och jag uppmanar dig att vara närvarande bland människorna du möter. Stanna upp, njut och tänk på allt du har att vara tacksam för just nu.

Stressa inte över att allt måste bli perfekt med julmat, tider, julklappar och gäster utan känn tacksamhet och var närvarande.

Nu vill jag bara önska dig en riktigt god jul!

Allt gott!

/Erika på merstruktur.se

Här kan du hitta alla tips från julkalendern.

Om du behöver fler tips för att göra julen vilsam - lyssna på det här podcastavsnittet, gärna tillsammans med familj och vänner

Julkalender med strukturtips - dag 20. Formulera dina mål.

Dag 20 i julkalendern med strukturtips: Formulera dina mål.

I går tipsade jag om att skriva ner dina drömmar. I dag vill jag att du ska konkretisera drömmarna och göra dem till mål. Brian Tracy säger att ett mål är "nedskrivet, specifikt och mätbart". Jag brukar säga att ett mål ska vara "avgränsat/mätbart, tidsbundet och nedskrivet".

Det är viktigt att målet är så pass tydligt att du vet när du har nått det och precis vad det är du siktar på. Det är vad jag menar med avgränsat och mätbart.

Det är också viktigt att du har en tidsgräns, en deadline, då målet ska vara nått. Du vet säkert själv hur mycket bättre du jobbar om du har en gräns att sikta mot.

Slutligen måste det vara nedskrivet. Anledningarna till det är dels att du tar det på större allvar när det är nedskrivet, dels att du tvingas formulera det ordentligt och inte lika lätt kan ändra på det som om det bara svävar runt i ditt huvud.

Använd gärna gratismaterialen jag har här på merstruktur.se för att skriva ner dina mål! Titta gärna i Resursbiblioteket också som har en hel kategori för mål.

Bloggtips:

Material för att hjälpa dig att nå dina mål

4 steg för att nå dina mål

Podcasttips:

Nyårslöften

Hinder för att komma igång

Julkalender med strukturtips - dag 18. Delegera ansvar, inte bara uppgifter.

Dag 18 i julkalendern med strukturtips: Delegera ansvar, inte bara uppgifter.

Tänk dig skillnaden i att säga "Kan du köpa en julskinka?" och "Kan du ta ansvar för julskinkan i år?". Det första kan mycket väl innebära att personen köper en julskinka men att du sedan måste ordna allt med tillredning och griljering eller berätta varje steg personen ska ta för att julskinkan ska bli ätklar. Det andra däremot lämnar över hela ansvaret för skinkan och gör att du är fri från ansvaret att vägleda processen.

Att delegera handlar inte om att bara dela ut en uppgift här och en uppgift där utan om att befria dig från ansvaret för något. Det kan kännas läskigt när du i många fall är den som gör det här bäst, har rutin på det och vet precis vad som ska göras, men Craig Groeschel säger till ledare (och i förlängningen alla som har mycket att göra) att du borde släppa ansvaret om den här personen kan göra det 60 % så bra som du kan.

Låt barnen försöka även om det inte blir lika bra. På sikt får du en fantastisk hjälpreda!

Släpp ansvar, inte bara uppgifter som gör att du behöver ge nya direktiv hela tiden. Låt personen lära sig, testa och slutligen själv bli duktig på att utföra det. Det kan ta längre tid än om du hade gjort det själv men våga delegera ansvar för att kunna lägga din tid på det som det är viktigare att just du gör.

Bloggtips:

Bemyndiga andra som om din framtid hänger på det - för den gör det

Säg nej till många små saker för att säga ja till några få stora saker

Hushållsarbete för barn

Om du känner dig överväldigad - gör en plan och be om hjälp

Podcasttips:

Få med andra på strukturtåget

Julkalender med strukturtips - dag 17. Lär dig av dina förebilder.

Dag 17 i julkalendern med strukturtips: Lär dig av dina förebilder.

Tänk inte “Åh, de där personerna har verkligen koll på livet. Det kommer jag aldrig få.” utan fråga eller inspireras av deras liv. Tänk istället “Wow, om de kan lyckas så finns det hopp för mig med.”

Vad är det som de gör som du vill ta efter? Kan du fråga hur de lyckas? Hur prioriterar de? Vilka vanor har de som gör att de har så bra ordning hemma eller uppfostrar sina barn så bra eller vad det nu kan vara?

Våga fråga om råd!

Jag frågade min svärmor om tips och blev inte besviken!

Bloggtips:

Koll på livet – hur ser det ut?

Koll på livet – vad innebär det?

Min strukturförebild berättar om rutiner, städning och samarbete

Min strukturförebild berättar om föräldraskap och ekonomi

En glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare rutiner och planering

7 grundprinciper för mer struktur på livet

Julkalender med strukturtips - dag 16. Gör bara genomtänkta inköp.

Dag 16 i julkalendern med strukturtips: Gör bara genomtänkta inköp.

Tänk efter innan du handlar så att du inte fyller ditt hem med sådant som inte kommer att användas. Innan du köper någonting (för det är det enklaste sättet att rensa), fråga dig själv:

  • Behöver jag det här?
  • Tycker jag om det här?
  • Kommer jag att använda det?
  • Har jag råd?
  • Har jag en plats för det?

Om du lyder de här tipsen är det mycket lättare att slippa både ekonomiska problem och problem med att ha ett välorganiserat hem.

Bloggtips:

Att tänka på när du köper kläder

Varför du borde rensa och hur du kan gå till väga

Podcasttips:

Podcastavsnitt om hur julen kan bli vilsam

Följ gärna min Pinterest-anslagstavla om att rensa för fler tips:

Julkalender med strukturtips - dag 15. Rensa.

Dag 15 i julkalendern med strukturtips: Rensa.

Sälj, donera eller återvinn det som du inte använder eller tycker om. Det enklaste sättet att ha ordning hemma är att ha färre saker. Gå igenom ditt hem, bit för bit och rensa bort det som du aldrig kommer att använda, inte tycker om eller har för många av.

En annan sak som du kommer att märka när du går igenom dina saker är att du har flera bra saker som du har glömt bort. När de kommer fram kan de äntligen vara till nytta och glädje i stället för att ta utrymme i en garderob.

Om det känns tungt att rensa kan du läsa det här blogginlägget för tips på hur du kan gå till väga, steg för steg.

Bloggtips:

Varför du borde rensa och hur du kan gå till väga

Podcastavsnitt om att rensa

Hur du kan rensa i din garderob

Följ gärna min Pinterest-anslagstavla om att rensa för fler tips:

Julkalender med strukturtips - dag 14. Var sak på sin plats.

Dag 14 i julkalendern med strukturtips:
Var sak på sin plats.

Ha en plats för varje sak du äger och lägg tillbaka saken på den platsen när den har använts. När du samlar liknande saker på samma ställe märker du om du har onödigt många av någonting och det blir otroligt mycket enklare att hitta vad du letar när det alltid finns på den plats det borde.

Tänk på att komma överens med den övriga familjen om var sakerna har sina platser så att ni inte har olika lösningar utan att veta om det.

Märk upp platsen om det är möjligt och försök göra det så specifikt som möjligt, dvs. inte bara "någonstans i den garderoben" utan "just i den lådan på den hyllan i garderoben".

För att komma fram till var platsen ska vara, fundera på detta:

  1. Var letar jag först när jag söker efter den här saken?
  2. Var brukar jag (eller övriga familjemedlemmar) oftast använda den här saken?
  3. Hur ofta används den?

De här frågorna brukar oftast ge förslag på någon bra plats. Om den inte används så ofta, t.ex. juldekorationer, kanske det kan förvaras i ett förråd, under sängen, på vinden eller på något annat ställe där du inte behöver se det dagligdags. Se bara till att inte förvara något känsligt där det är för kallt eller fuktigt.

Bloggtips:

7 grundprinciper för mer struktur på livet

Håll ordning hemma med minimal ansträngning

Kläder som du borde ha en plats för

Hur jag förvarar mina kläder

Hur man städar ett rum + hjälp att komma ihåg vad som ska städas