Gå till innehåll

Förhandsbeställning av Strukturkalendern 2019-2020. Vad är nytt? merstruktur.se

Nu har förhandsbeställningarna öppnat för Strukturkalendern 2019-2020! Du kan beställa kalendern här.

Kalendern sträcker sig från 1 juli 2019 till 30 juni 2020.

OBS! DETTA ÄR EN FÖRHANDSBESTÄLLNING. Kalendrar beställda senast 12 maj skickas under maj månad. Senare beställningar skickas så snart som möjligt.

Läs till slutet av detta blogginlägg om du vill köpa videokursen billigare samtidigt som du beställer kalendern.

Vad är Strukturkalendern?

Strukturkalendern är en ovanlig kalender på så sätt att den framförallt syftar till att vara en plats där du kan samla alla dina att-göra-listor så att ingenting viktigt glöms bort. Den har också en naturlig plats för att hålla koll på att du följer de vanor eller återkommande att-göra-punkter som du har i ditt liv.

Här kan du se fler bilder och bläddra i en förkortad version av kalendern.

Vad är nytt?

I den här versionen finns det flera uppdateringar som jag tror kommer att göra kalendern ännu bättre.

Rejälare spiralbindning och mer plats bredvid den

I de senaste versionerna av Strukturkalendern har det varit en rejälare spiralbindning än i de första versionerna men det har gjort att utrymmet mellan bindningen och skrivraderna har varit något trångt. Det har åtgärdats till den här versionen.

Förbättrad veckovy

I stället för att ha lördag och söndag bredvid varandra på vänstersidan har de nu fått lika stort utrymme som vardagarna men till höger. Nedanför lördag och söndag finns att-göra-listan för veckan som är lite kortare än tidigare. Skrivrutan som t.ex. är perfekt storlek för små post-it-lappar (5 x 5 cm) sitter nu till vänster.

I Strukturkalendern finns det 53 veckoöversikter för dagliga och veckovisa att-göra-punkter.

Det blir nu en tydligare uppdelning mellan vardag och helg och du får gott om utrymme att även skriva upp vad du vill göra under helgen.

Förbättrad målplanering

Många upplevde målplaneringen som svår och skrämmande. Det kändes svårt att hålla sig till fyra mål och att välja vilka mål man skulle ha. Därför har den nya versionen av målkalendern en avdelning för att spåna drömmar och sedan mer utrymme för att göra om de drömmarna till mål.

Plats att spåna drömmar inom olika områden. Inga regler, bara idéer!
Hjälp att koka ner drömmarna till mål på 5 år, 1 år, 1 månad och slutligen en vana som du kan skriva in i din målkalender. I Strukturkalendern finns det två uppslag som detta, vilket innebär att du har plats för 12 olika mål, som du i sin tur naturligt delar upp i delmål.

Ihopslagna månadslistor

Så vitt jag förstår blir inte månadslistorna använda särskilt mycket och jag tycker själv att det är svårt att komma ihåg att titta där. Det som måste bli gjort skriver jag alltid in på en daglista för att inte missa något. Därför är månadslistorna nerkortade och samlade på en praktisk översiktssida.

Översiktskalendrar

Det här fanns redan i Strukturkalendern 2019 men det här är den första läsårskalendern som har det, nämligen översiktskalendrar för året. Det kommer att vara en översiktskalender för läsåret 2019-2020 och en för 2020-2021, dvs. inte kalenderåren som det du ser på bilden här nedanför.

Övrigt innehåll

Målkalender

Efter att du har gjort din målplanering i början av kalendern passar det bra att föra in det du har skrivit under vana i målplaneringen i din målkalender för att hålla koll på att du gör det du behöver för att förverkliga dina drömmar och nå dina mål.

Eftersom månadslistorna är ihopslagna blir det nu två målkalendrar på varje uppslag, vilket kan göra det lättare att jämföra månad till månad när du vill se vad du ska satsa extra mycket på nästa månad.

Titta på den här sidan om du vill testa en målkalender redan nu.

Månadskalender

För varje månad finns en översiktskalender där du t.ex. kan skriva in arbetstider, födelsedagar, middagsplanering osv.

Att föra över till nästa kalender

Det finns månadslistor för det du vill föra över till nästa kalender när året närmar sig sitt slut.

Anteckningar

Längst bak finns ca 15 linjerade anteckningssidor.

Vill du veta mer?

Fler bilder

Här kan du se fler bilder och bläddra i en förkortad version av kalendern.

Videokurs

Köp videokursen billigare tillsammans med kalendern. merstruktur.se

Här finns en videokurs där jag berättar om de olika delarna i Strukturkalendern och hur du kan använda den.

Om du beställer Strukturkalendern eller Strukturpaketet samtidigt som du köper videokursen kan du få 100 kr rabatt med rabattkoden PLANERA100.

OBS! Den utgår ifrån den tidigare versionen av kalendern så målplaneringen är förändrad men mycket går fortfarande att använda. Om det kommer en uppdaterad version av videokursen kommer du som har köpt den här versionen att få gratis tillgång till den uppdaterade.

Förhandsbeställning

Kalendrar beställda senast 12 maj skickas innan maj månad är slut. Senare beställningar skickas så snart som möjligt utifrån lagertillgång.

Om du vill vara säker på att få kalendern så tidigt som möjligt bör du alltså beställa senast 12 maj.

Här kan du beställa Strukturkalendern eller Strukturpaketet där kalendern ingår.

Förhandsbeställning av Strukturkalendern 2019-2020. Vad är nytt? merstruktur.se

Konkreta tips för att komma tillbaka efter utbrändhet. merstruktur.se

Risken är stor att du personligen kommer att uppleva utbrändhet som drabbad, anhörig eller kollega. Sjukskrivningarna för utbrändhet har ökat lavinartat och majoriteten är kvinnor. 2010 fick cirka 6 500 svenskar diagnosen. Sju år senare var samma siffra cirka 36 500 personer enligt siffror från Försäkringskassan. Utbrändheten kryper ner i åldrarna, sjukskrivningarna blir längre och var fjärde drabbas igen.

Många av oss har blivit bekanta med det typiska sjukdomsförloppet genom media. Vi har läst om varningsflaggorna, vi har läst om den dramatiska kraschen. Men vad händer sen, och hur kommer man tillbaka?

Fällor och framgångsfaktorer

Hur du kan komma tillbaka från utbrändhet. Konkreta tips och råd. merstruktur.se

Forskarna är inte helt säkra på vilka mekanismer som ligger bakom härdsmältan i hjärnan, därför är det svårt att skräddarsy optimal behandling. Vad som står klart av erfarenhet är att tid är viktigt för att läka hjärnan.

I den första fasen av utbrändheten måste den drabbade ”bara vara”, få mycket omsorg och noll måsten.

I den andra fasen ska kropp och själ hamna i balans, i verktygslådan finns vanligen fysisk träning, avslappningsövningar, samtal och en rejäl portion förändringsarbete. Under läkeprocessen behöver den som bränt ut sig göra förändringar på insidan, att minska kraven är ofta nyckeln till hälsa.

Vid en undersökning från Institutet för stressmedicin fick patienter berätta vilka åtgärder som hjälpte dem att bli friska. De två viktigaste pusselbitarna var själva sjukskrivningen och fysisk aktivitet.

Återfallsgraden är som nämnt hög – var fjärde person som drabbats av utbrändhet stövlar in i väggen igen. Enligt psykiatriprofessorn Marie Åsberg beror detta på att man ofta går tillbaka till samma livssituation man blev sjuk av, dessutom för fort.

Inre förändring för den drabbade

Hur du kan komma tillbaka från utbrändhet. Konkreta tips och råd. merstruktur.se

Utbrända personer har ofta gemensamma personlighetsdrag: omtänksamhet, höga krav på sig själva, sätter andra i första rummet och har svårt att säga nej. Under ytan ligger ofta en djupgående rädsla för att skapa konflikt. Du som drabbats av utbrändhet behöver lära dig konsten att sätta gränser för att inte hamna i samma situation igen.

Fas ett bestod alltså av vila, fas två av att skapa inre och yttre förändring. När det börjar bli dags för fas tre, att återvända till ordinarie tillvaro, så behöver du kunna svara på dessa frågor (enligt boken Tillbaka till jobbet).

  • Vad har de viktigaste delarna i behandlingen varit?
  • Vad har jag konkret blivit bättre på?
  • Vad behöver jag fortsätta jobba vidare med?
  • Vad kan jag konkret träna på?
  • Vilka svåra situationer kan trigga igång svåra/känsliga situationer som kan leda till återfall?

Bolla gärna dina tankar med andra i samma sits – det finns exempelvis fina stödgrupper i sociala medier.

Återvända till jobbet – läskigt men viktigt

Hur du kan komma tillbaka från utbrändhet. Konkreta tips och råd. merstruktur.se

Fas tre består av att komma tillbaka till jobb och vardag. Det kan kännas otäckt att återvända till projekten, platserna och personerna som bidrog till att din hjärna kraschade. Men om du väntar på att känna dig strålande pigg är risken stor att känslan aldrig infinner sig.

Det är viktigt att du återvänder för att inte bygga en rädsla för stressbelastning – kom ihåg att det är bristen på återhämtning som är farlig. Kom också ihåg att du inte är på jobbet för att prestera, du är på jobbet för att vänja dig vid arbetsmiljön.

Här är åtta gyllene regler för din återkomst:

1. Börja jobba deltid och planera din återkomst i god tid

Några veckor innan återkomsten ska du ha ett planeringsmöte med chefen, där ni skapar en överblick för arbetsuppgifterna och bokar in löpande avstämningar.

2. Planera in pauserna först och arbetsuppgifterna sedan

Använd alla pauser du får till att göra ingenting – motstå exempelvis impulsen att fiska upp mobilen när du är sysslolös.

3. Få arbetsuppgifter som är under din kompetensnivå samt utan tidspress, ansvar och kundkontakt

Svårighetsgraden på arbetsuppgifterna ska öka stegvis.

4. Öppna kontorslandskap är ett otyg!

Intrycksbombarderingen behöver minimeras genom en lugn miljö, avskild arbetsplats och möjlighet att stänga dörren.

5. Du är inte på jobbet för att vara duktig – släpp dina inre prestationskrav

6. Gör en sak i taget

Undvik exempelvis att använda dator och mobil samtidigt.

7. Bryt tillgänglighetskulturen

Säg nej när du inte hinner eller orkar. Utanför arbetstid ska du inte ta jobbsamtal eller läsa jobbmejl.

8. När arbetstiden är slut: gå hem!

Arbetsträningen kommer göra dig trött, ha färre fritidsaktiviteter i din planering.

Om du möts av förståelse och anpassningar från chef och kollegor är det sällan du behöver byta jobb.

Återvända till vardagen – planera och kommunicera

Hur du kan komma tillbaka från utbrändhet. Konkreta tips och råd. merstruktur.se

Du kan använda den här listan till att planera din vardag efter utbrändheten. Kom ihåg att ordning och reda i hemmet inte är viktigt – låt tvätthögarna och dammtussarna finnas!

Om du har familj är det vanligt att känna sig som en belastning. Var ärlig med dina barn att du behöver mer hänsyn, men försäkra dem om att du kommer må bättre så småningom.

Din partner behöver ofta behöva kliva in lite extra – kommunicera öppet om vad du kan bidra med. Ta gärna hjälp från släkt och vänner, överväg städhjälp och matkassar om ekonomin tillåter.

Begränsa användningen av mobilen till vardags – den får din hjärna att gå på högvarv. Ladda ner begränsningsappar eller använd Skärmtid som finns inbyggd i iPhone.

Varje resa tillbaka från utbrändheten ser annorlunda ut. Det tar tid att läka kropp och knopp, det kan kännas hisnande att börja dra gränser. Men under resan tillbaka kommer något viktigt hända: du lär känna dig själv och vad som egentligen är viktigt för dig. Lycka till!

Tips till kollegor och anhöriga

Hur du kan komma tillbaka från utbrändhet. Konkreta tips och råd. merstruktur.se

Du som är kollega till en drabbad:

1. Tänk på vad du säger. Att utbrista ”du ser pigg och utvilad ut!” eller ”äntligen är du här igen, vi har massor att göra!” riskerar att skapa skuldkänslor.

2. Är du i samma arbetslag som en drabbad? Du kan vara en stödperson som exempelvis ser till att personen tar regelbundna raster.

3. Tona ner prestation på arbetsplatsen – hjälp den drabbade att bygga upp sig själv och må bra.

Du som är anhörig till en drabbad:

1. Uppmuntra till bra rutiner: regelbunden sömn, nyttig mat och varför inte gemensam motion?

2. Undvik konflikter. Visa istället att du bryr dig, förstår och finns där: erbjud dig till exempel att följa med på besök i vården och på Försäkringskassan.

3. Ta hjälp av släkt och vänner om du känner att din ork dalar.

Källor & mer läsning

Tillbaka till jobbet: hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa (2016) av Åsa Kruse. Här kan du provläsa.

Hjärnstark: hur motion och träning stärker din hjärna (2016) av Anders Hansen. Här kan du se en föreläsning av författaren.

Institutet för stressmedicin har samlingar med kunskap och forskning.
Här är deras hemsida.

Av Josefin Strang

Relaterade blogginlägg

Återta ordningen efter den korta sjukskrivningen

Utmattning – hur vi hamnar där och hur vi kan ta oss upp igen

Att hantera förtroendetid, oregelbunden arbetstid eller högskolestudier

3 saker vi kan lära oss av Aviciis död

Konkreta tips för att komma tillbaka efter utbrändhet. merstruktur.se

Under mars månad kan du köpa min nya videokurs för 50 kr i stället för ordinarie pris på 150 kr! Du köper den här.

Jag vet att jag skulle kunna sälja den ännu dyrare men jag vill att alla som vill ska kunna ta kontroll över sina liv och det tror jag bäst görs genom att planera varje vecka.

Om videokursen

I den här korta videokursen berättar jag hur jag planerar min tid med hjälp av Strukturkalendern utifrån premissen att det du skriver i din kalender blir manuset för ditt framtida liv. Genom kalendern kan du alltså ändra vad du prioriterar, vem du vill bli och hur din tid ser ut.

Min förhoppning är att på 40 minuter både förändra ditt tankesätt kring planering och ge konkreta steg-för-steg-instruktioner som du kan följa vecka till vecka för att ingenting ska glömmas bort och för att det du säger att du prioriterar faktiskt ska stämma överens med verkligheten.

Jag använder Strukturkalendern som verktyg och rekommenderar att använda den men ger också förslag på gratisalternativ att använda.

Köp här för 50 kr om du beställer senast 31 mars!

När du har köpt

När du köper produkten får du en länk som leder dig till detta:

De tre filerna som du ser är:

  • Information och instruktioner (Läs mig): Ett kort dokument med instruktioner
  • Bildspel i pdf-format med länkar till det som nämns i föredraget
  • Videoföredraget som är 40 minuter långt

Du kan välja att ladda ner alla filerna till din dator genom att klicka på Ladda ner alla uppe till höger, klicka på enskilda filer och välja Ladda hem eller helt enkelt klicka på det du vill titta på och se det i webbläsaren.

Om du använder Google Chrome kan du titta på videon direkt genom att klicka på den men i övriga webbläsare kan du behöva ladda ner den eller följa länken som finns i Läs mig-dokumentet.

Köp här för 50 kr om du beställer senast 31 mars!

Frågor?

Skriv en kommentar här nedanför eller använd kontaktformuläret.

Att vara hemma från jobbet pga. sjukdom eller VAB kan sätta alla rutiner ur spel. Här får du tips på hur du kan komma tillbaka både hemma och på jobbet. merstruktur.se

Februari och mars är månaderna då flest av oss ser febertermometern blinka över 39 grader, sitter dubbelvikta i badrummet med vinterkräksjuka, eller vabbar än en gång för att snart insjukna i samma envisa förskoleförkylning. Ja, även en strukturerad person kan bli avväpnad av vinterns virus! Här kommer du få tips på hur du får ordning på tillvaron efter en kortare sjukfrånvaro.

När du återuppstått ur sjukdimmorna är det vanligt att hamna på hög stressväxel, eftersom du vill ta ikapp uppgifterna som samlades på hög under sjukskrivningen. Om du faller för frestelsen att ”jäkta ikapp” efter sjukskrivningen hamnar du i ett högt spel. Din kropp har varit med om en pärs, dina energinivåer är därför lägre än vanligt och stress gör det enklare för förkylningsvirusen att lyckas få fäste i din kropp igen. Risken är stor att du åker på ett bakslag.

Stopp och belägg, kanske du tänker nu. Det här är inte logiskt. Hur ska jag kunna ta ikapp missade arbetsuppgifter om jag inte raskar på? Jo, planering och delegering är dina bästa vänner när du ska komma på banan igen.

Om du är planeringsnybörjare som känner dig vilse bland bullet journals, appar och Excelmallar, förlita dig på en vanlig hederlig att göra-lista. Börja med att fastslå vilka övergripande områden du vill få ordning på. En vanlig uppdelning är fritiden, hemmet och jobbet. Ordningen är ingen tillfällighet; de flesta av oss är skyldiga till att prioritera jobbet mer än det förtjänar.

Här nedan kommer tre övergripande områden, med tre viktiga tumregler för att smidigt återställa ordningen efter sjukskrivningen.

Fritiden

Att vara hemma från jobbet pga. sjukdom eller VAB kan sätta alla rutiner ur spel. Här får du tips på hur du kan komma tillbaka både hemma och på jobbet. merstruktur.se

1. Planera in återhämtning med samma bestämdhet som en jobbdeadline.

2. Rörelse är en mirakelmedicin mot stress. Planera in en promenad eller minst en nypa frisk luft.

3. Bestäm ett klockslag för läggdags. När du är stressad är det lätt att frestas av att snåla på sömnen, men av det finns inget att vinna. Här kan du läsa varför.

Hemmet

Att vara hemma från jobbet pga. sjukdom eller VAB kan sätta alla rutiner ur spel. Här får du tips på hur du kan komma tillbaka både hemma och på jobbet. merstruktur.se

1. Hemmet har störst potential när det kommer till delegering och prioritering. Använd det!

2. Efter dagar av hostningar och nysningar behöver huset en rejäl städrunda. Ta chansen att upptäcka och använda ”dötiden” i vardagen till att kasta in febersvettiga sängkläder i tvättmaskinen.

3. Ditt immunförsvar och batteri behöver näring. Bra mat ska vara en prioritet. Här finns tips på hur du optimerar din matplanering.

Jobbet

Att vara hemma från jobbet pga. sjukdom eller VAB kan sätta alla rutiner ur spel. Här får du tips på hur du kan komma tillbaka både hemma och på jobbet. merstruktur.se

1. Är du frisk men orken har fastnat i ett gränsland? Undersök möjligheten att jobba en eller två halvdagar. Ju mindre tid du är borta, desto lättare kommer du tillbaka i rutinerna.

2. När du är tillbaka på arbetsplatsen: börja med en avstämning med chef och kollegor. Var tydlig med vad du orkar och hinner, sätt gärna ribban i underkant.

3. Medan du kommer på fötterna efter sjukdagarna, undvik deadlines, tidspress och arbetsuppgifter utan avgränsning. Här får du en planeringsguide för arbetsveckan.

Att komma igång med strukturer och rutiner när du däremot varit långtidssjukskriven består av lite andra strategier. Är det något du vill läsa mer om? Lämna gärna en kommentar här nedanför!

Josefin Strang

Att vara hemma från jobbet pga. sjukdom eller VAB kan sätta alla rutiner ur spel. Här får du tips på hur du kan komma tillbaka både hemma och på jobbet. merstruktur.se

Glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering. merstruktur.se

Ulrika Patring är en imponerande människa. Hon har praktiskt taget alltid ett leende på läpparna och om man kommer till henne med en fråga släpper hon det hon gör och ger en sin fulla uppmärksamhet. Att bara finnas i hennes närhet ger mig energi och gör mig glad.

Vår familj skulle inte fungera om vi inte hade rutiner.

Glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering. merstruktur.se
Ulrika Patring, en glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering.

När jag tänker på hennes familjesituation förstår jag inte hur hon alltid kan ha energi. Jag förstår inte hur hon kan ha energi alls!

Hon är nämligen en arbetande fyrbarnsmamma som dessutom har ytterligare två barn boende hos sig sedan ett halvår tillbaka.

Trots detta verkar hon och hennes man Jimmy lägga mycket tid på relationen till varandra och gemensamma projekt.

Jag var tvungen att fråga henne hur hon lyckas och till min stora glädje ville hon gärna svara på mina frågor och var till och med hedrad av det. (Våga fråga de som imponerar på dig! De blir förmodligen bara glada.) Inte hade jag anat då hur mycket struktur som ligger bakom den väloljade maskinen som är familjen Patrings liv.

- Vår familj skulle inte fungera om vi inte hade rutiner. Så är det verkligen, säger Ulrika.

Om familjen

Familj

Fyra egna barn i åldrarna 4, 9, 11 och 12
Två fosterbarn i åldrarna 9 och 11
Maken Jimmy  

(Fem av barnen skjutsas till olika aktiviteter under veckan.)

Arbete

75 % som skoladministratör
20 % i en församling    

Maken Jimmy arbetar 50 % och studerar 75 % men kommer snart att öka andelen arbete och minska andelen studier.  

Veckoplan för familjen

Glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering. merstruktur.se

För Ulrika börjar veckan på söndagskvällen. Då planerar hon veckan som ligger framför. Familjen har en gemensam planeringstavla där hon skriver upp vilka aktiviteter de har den kommande veckan.    

- Jag älskar att uppdatera den på söndag kväll! säger Ulrika. Tavlan gör att det blir överskådligt för alla och barnen kan titta där om de undrar något.  

Morgonrutiner

Ulrika fortsätter med att berätta att hon har starka rutiner för att allt ska flyta på under morgontimmen då barnen ska bli klara för förskola och skola.

5:45 Väckarklockan ringer. Ulrika och maken Jimmy gör sig klara, går igenom dagen och dricker kaffe till ca 6:30.

6:45 Jimmy åker till jobbet och Ulrika har väckt de tre yngsta barnen som görs klara för förskola och skola.

7:30 Ulrika är framme på jobbet på skolan och har lämnat den yngste på förskolan där han äter frukost. De andra två får frukost på skolan. De äldre barnen vaknar, fixar frukost och tar sig till skolan själva.    

En del av morgonrutinen underlättas med förberedelser kvällen före. Varje kväll packar nämligen barnen sina väskor och lägger fram kläder.
- Det måste göras kvällen innan för morgonen går på rutin. Annars skulle det inte fungera.  

Kvällsrutiner

Glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering. merstruktur.se
Ulrika och Jimmy tillsammans med yngste sonen. Med tanke på att fem av de sex barnen har aktiviteter som de ska skjutsas till under veckan är familjetiden en utmaning att få till. Därför är den gemensamma middagen och övriga stunder tillsammans viktiga.

På kvällarna samlas familjen för att äta middag. Det är tiden då de ser varandra. Hur mycket de än har att göra strävar de efter att få den här tiden tillsammans så att de inte springer om varandra hela dagen.    

Efter middagen ska alla barn se till att väskan är packad och att alla kläder, från strumpor och underkläder till vantar och mössor, är förberedda för morgondagen. Barnen går miste om tekniktid och fritid så länge väskan inte är packad.

Det måste göras kvällen innan för morgonen går på rutin. Annars skulle det inte fungera.

Efter det är det fritid eller aktiviteter fram till 19:30 då de tre yngre barnen ska vara i sina sängar. De äldre får vara uppe något längre. Sedan har barnen tekniktid som längst till 20:00 och läsning till 20:30.    

Sedan december har de samlat de äldre barnen i soffan efter tekniktiden och läsningen för en lugn stund tillsammans där de har en kort andakt och går igenom dagen och morgondagen.

Ulrika säger att de alltid, sedan de fick barn, har varit väldigt noggranna med att lägga barnen i tid för att de har varit rädda om sina kvällar. Där har de sin egentid så den är värdefull.  

Städning

Glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering. merstruktur.se
Ulrika föredrar att göra det mesta av städningen själv men barnen ansvarar för att deras egna rum ser fina ut inför helgen.

Med så många personer i omlopp undrar jag hur Ulrika och familjen hanterar städning, vad de vuxna gör, vad barnen har ansvar för och hur de lyckas få de allmänna utrymmena att se fina ut när gäster kommer trots så mycket liv och rörelse.

Förut blev jag superstressad om någon plingade på dörren.

Öppet hem

Ulrika berättar att hennes syn på hur hemmet ska vara har förändrats över tid. Själv växte hon upp i ett hem där det alltid skulle vara kliniskt rent, inte en pryl framme. Nu försöker hon i stället ha "ett öppet hem" där det är fritt att komma och gå oavsett om det är städat eller inte. Nu trivs hon med det.  

- Förut blev jag superstressad om någon plingade på dörren. Jag har blivit mer avslappnad med åren. Man har inte perfekta hem och fikat är kanske inte klart än men ”kom in och sätt er”. Jag har ändrat mig och trivs med det.

Hon tycker om när det är fint och snyggt men säger att hon är duktig på att slänga in saker i garage eller förråd och att stänga dörrar när besök kommer.

Städhjälp

För att underlätta under tiden då de har haft fosterbarn har de också haft städhjälp varannan vecka men det kommer att sluta snart när fosterbarnen flyttar ut.
- Just nu har vi det ganska lyxigt på det sättet.

Barnens ansvar

Över sommaren när alla var lediga hade barnen ett städschema med sex uppgifter som rullade hela sommaren, t.ex. att en skulle tömma soporna.
- Men nu har alla fullt upp så det är svårare.    

Majoriteten av städningen föredrar Ulrika att ha hand om själv. Däremot har barnen själva ansvar för att städa sina rum en gång i veckan.
- De får inte ta helg innan det är fint i deras rum.  

Vad tycker barnen om rutinerna?

Glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering. merstruktur.se

Man kan fundera på vad barnen själva tycker om de här rutinerna och om det har varit svårt att få dem att följa det fasta schemat men Ulrika berättar att barnen har fostrats i att leva på det här sättet så det fungerar bra. De köper veckorutinerna och morgonrutinerna.

De kan tycka att jag är dryg och sträng men jag säger att de kommer att tacka mig en dag. Jag står på mig.

Sedan är det olika hur mycket av strukturen de har i sig. Elvaåringen springer direkt och kollar hur planeringstavlan ser ut och har inte en pryl på fel ställe i sitt rum medan nioåringen har det stökigt hela tiden.    

Med fosterbarnen har det varit svårare att etablera rutinerna, särskilt hos den yngre av dem där det t.ex. tog ett halvår av tjat för att få ett tack för maten.    

- De kan tycka att jag är dryg och sträng men jag säger att de kommer att tacka mig en dag. Jag står på mig. ”Det är så här det fungerar i vårt hem och nu bor du hos oss”, säger Ulrika och konstaterar sedan att det är barnet som har tyckt att rutinerna har varit jobbigast som säger att det här är en lycklig familj som han vill stanna kvar i.

Barn mår bra av rutiner. Det gör dem trygga.

När de har haft extrabarnen har de tänkt ”stackars våra barn” som är så inrutade men Ulrika tror samtidigt att det är nyttigt.
- Barn mår bra av rutiner. Det gör dem trygga.  

Om Ulrika

Ulrika säger själv att hon både älskar att jobba och älskar att vara hemma. Eftersom hon har hand om att hitta vikarier på både skola och förskola har hon på ett sätt jour i sin tjänst och ansvar dygnet runt men hon tycker att det fungerar bra och blir inte stressad av det.

- Så länge jag inte blir det [stressad] behåller jag det.

Jag älskar att jobba. Jag älskar att vara hemma också; det är min oas, att vara hemma och ledig. Jag är så tacksam för de jobb jag har och tycker att det är roligt och då känns det inte jobbigt.

Kontrollbehov men att göra det enkelt

En anledning till att det fungerar tror hon är för att hon har ett kontrollbehov och att hon inte överarbetar utan försöker hålla saker enkla:

- Jag har ett kontrollbehov, kanske lite för mycket ibland, säger hon och skrattar. Jag vill ha kontroll över allt och alla, även barnen. Jag tycker att det är kul med vikarier, att pussla för att få ihop dagen. Jag tror inte att jag överarbetar. Jag gör det enkelt och därför tycker jag att det fungerar.

Kalendern som nödvändigt hjälpmedel

Utan en kalender och att skriva ner allting skulle inte Ulrika fungera eller komma ihåg allting som måste göras.

- Jag funkar inte om jag inte skriver ner i min kalender i telefonen. Det är min räddning. Jag skriver ner allt så att jag inte glömmer det. Om jag hör någonting som måste köpas in till något av jobben skriver jag ner det. Det måste jag.

Det gäller även hemmet där hon använder samma mobilkalender för att fylla i barnens och familjens aktiviteter. Hon har olika färger för de olika barnen och en gemensam kalender med sin man så att de kan se varandras.

På arbetet har hon också en synkroniserad kalender med skolans rektor så att hon kan se hans schema och boka in möten åt honom.

Utmaningen är att stänga av

Ulrikas man Jimmy flikar in att det är en utmaning för Ulrika att stänga av och det håller hon med om att hon behöver träna på.

- Jag är jättedålig på att inte göra någonting så det är något jag verkligen skulle behöva bli bättre på. Jimmy blev chockad någon gång då jag satt i soffan och inte gjorde någonting, utan TV, telefon osv. När jag fyllde år köpte han en bok till mig. Jag älskar de stunderna med en kopp te och läsa en inredningstidning eller en bok men jag tänker att jag inte har tid. Men det är klart att jag har tid. Såklart.

Jag tänker att jag inte har tid. Men det är klart att jag har tid. Såklart.

Vad ger Ulrika energi?

Förutom att dricka te och läsa älskar hon också att baka och att gå på promenad eller en powerwalk. Det gör hon gärna själv för att få egentid. Men familjen och tid med barnen är också en stor källa till energi.

Att vara hemma med ett barn, det var så fantastiskt.

- Att vara hemma i mitt eget hem helt ensam, det händer inte. Jag är nästan aldrig sjuk heller så det händer inte. Men det kanske skulle vara bra för mig att ta en ledig dag per vecka, gå ner i tjänst på något sätt eller flytta om mina timmar. Min dotter kom till mig en dag och grät för att hon hade ont i huvudet och jag brukar säga att hon ska gå tillbaka till lektionen men nu sa jag direkt att vi skulle åka hem och det kanske var något jag behövde. Att vara hemma med ett barn, det var så fantastiskt.

Närvarande och glad

Glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering. merstruktur.se

Trots att det ständigt är liv, rörelse och aktivitet är Ulrika nästan alltid glad och känns närvarande i de situationer där hon är. Jag frågade henne om hon tänker på att gå in i dagen med ett leende eller om det händer automatiskt.

- Helt ärligt händer det automatiskt. Jag vaknar glad. Jag tror att det alltid har varit så.

Jimmy flikar in:
- Du kanske inte alla gånger vaknar glad men när allt är förberett och klart och dagen börjar på riktigt då har du positiv energi.

Ulrika lyfter då rutinerna som nyckeln till att hon lyckas vara glad och positiv:
- Men det är ju rutinerna. Om det är något barn som inte följer rutinerna eller någon rutin som inte funkar, då funkar inte jag heller. Men om rutinerna funkar, då funkar livet bra.

Det viktigaste för mig är personerna

Att ha strikta rutiner skulle kunna få en person att sakna flexibilitet och att inte ta tid till sådant som ligger utanför den uppsatta planen men det upplever åtminstone inte jag som ett problem för Ulrika. De gånger jag har kommit för att prata med henne, både i jobbet och privat, har hon alltid gett mig sin fulla uppmärksamhet.

- Jag vill vara så. Så är det inte alltid men du kanske har haft tur att du känner av det. Jag vill vara så. Det viktigaste för mig är personerna, inte det som ska göras klart på en dator. Jag vill vara den som ser och försöker lösa problemen. Det är nog ett viljebeslut hos mig att jag vill ge folk uppmärksamheten.

I samband med detta blir vi avbrutna av att det yngsta barnet kommer dit och är ledsen efter att ha gjort illa sig. Även här visar Ulrika att personerna är viktigast genom att lugnt och tydligt möta barnets behov och sedan snabbt och smidigt komma tillbaka till samtalet med mig.

Barnfri tid tillsammans

Glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering. merstruktur.se
Ulrika med maken Jimmy. De är nästan alltid så här glada!

En person som såklart har hög prioritet i Ulrikas liv är maken Jimmy och de är duktiga på att ha barnfri tid tillsammans. Helgen efter den här intervjun åker de iväg tillsammans en hel helg och det har de känt ett stort behov av. Lyckligtvis känner de många som gärna tar hand om barnen en kväll eller till och med en dag eller helg.

Kvällarna är värdefulla för oss.

Tiden tillsammans kan handla om att äta ute och gå på bio, jobba tillsammans med en ungdomsgrupp eller framförallt att ha tid tillsammans på kvällarna när barnen har gått och lagt sig.

- Sedan har vi alltid, sedan vi fick barn, varit väldigt noga med att lägga våra barn i tid för att vi har varit så rädda om våra kvällar. Där har vi haft vår egentid. Alla ligger i sängarna 19:30. Det har varit den bästa stunden för oss.

Inte perfekt

Efter att jag har poängterat hur imponerad jag är över hennes glada humör, vänliga närvaro och jonglerande av alla de bollar hon har i luften vill Ulrika poängtera att hon inte är perfekt:

- Jag är inte någon perfekt människa och inte alltid trevlig och glad. Fråga mina barn så får ni den rätta sanningen från dem. När jag är stressad blir jag på dåligt humör, särskilt på morgnarna för då är jag själv med barnen. Då får ingenting gå fel och man vill gärna lämna huset snyggt, inte komma hem till ett kaos.

Städningen är kanske inte heller så genomgående som den verkar:

- Jag slänger in allt i garage, förråd osv. när andra kommer. Jag är duktig på att stänga dörrar och sedan ser det fint ut i andra delar. Nu har vi ett uterum och det ska alltid vara ett välstädat rum, inga leksaker osv.

En svårighet är att slappna av och stanna upp men när hon bakar kan hon känna sig fri och släppa på eventuella krav:

- Jag kanske skulle behöva bli duktigare på att bara slappna av. Sedan är jag den som står och bakar i nattlinne. Då struntar jag i att jag inte är ordentligt klädd eller att det är disk överallt.

Sammanfattning

Glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering. merstruktur.se

För att få vardagen att flyta på gör familjen detta:

  • Ulrika planerar veckan på söndagen på ett överskådligt sätt så att alla kan se.
  • Barnen förbereder väskor och kläder (från underkläder till ytterkläder) kvällen före.
  • Barnen följer ett fast schema på tekniktid och läsning på kvällen.
  • Barnen städar sina egna rum varje fredag.
  • Ulrika och Jimmy lägger alltid barnen i tid så att de får egentid på kvällen.
  • Ulrika skriver ner allt i en digital kalender i telefonen och försöker hitta enkla lösningar på problem.
  • Ulrika och Jimmy prioriterar tid tillsammans.
Glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering. merstruktur.se

Julkalender med strukturtips - dag 16. Gör bara genomtänkta inköp.

Dag 16 i julkalendern med strukturtips: Gör bara genomtänkta inköp.

Tänk efter innan du handlar så att du inte fyller ditt hem med sådant som inte kommer att användas. Innan du köper någonting (för det är det enklaste sättet att rensa), fråga dig själv:

  • Behöver jag det här?
  • Tycker jag om det här?
  • Kommer jag att använda det?
  • Har jag råd?
  • Har jag en plats för det?

Om du lyder de här tipsen är det mycket lättare att slippa både ekonomiska problem och problem med att ha ett välorganiserat hem.

Bloggtips:

Att tänka på när du köper kläder

Varför du borde rensa och hur du kan gå till väga

Följ gärna min Pinterest-anslagstavla om att rensa för fler tips:

Verktyg för den med NPF för att få mer struktur på livet. merstruktur.se

Jag har fått äran att intervjuas av AnnKatrin på Familjebalanspodden om hur jag tänker kring struktur och planering.

Familjebalanspodden handlar om NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som ADHD/ADD, OCD/tvångssyndrom, Tourettes syndrom, och andra diagnoser. Den är för den som har egen funktionsnedsättning, anhöriga till personer med NPF eller de som kommer i kontakt med NPF i sitt arbete.

Jag kan varmt rekommendera att lyssna! Jag lär mig mycket.

Här kan du lyssna på avsnittet som jag var med i.

Material jag tar upp i podcastavsnittet

Jag nämner flera material i podcastavsnittet och här kan du läsa mer och hitta länkar för att ladda hem de olika materialen.

Att-göra-lista för veckan samt dag för dagFöregångaren till Strukturkalendern

En variant på denna använder jag varje vecka för att samla allt som behöver göras under veckan samt skriva upp de viktigaste uppgifterna för respektive dag. Den finns både i färg och i svartvitt. Rubriken till vänster går att redigera före utskrift så att du t.ex. kan skriva vilken vecka det handlar om.

Läs mer här.

Strukturkalendern

Om du (liksom jag) vill ha hela årets veckor samlade i en bok istället kan du beställa Strukturkalendern här. Den har förutom veckoöversikten (som du ser en variant av här ovanför) också målplanering och månadsplanering.

Läs mer här.

 

Checklista för veckoplanering

Håll koll på vad du borde planera och göra på din planeringstid varje vecka. Den här hjälper dig att inte glömma bort dina viktiga mål samtidigt som du får all vanlig planering gjord och kan känna dig trygg och förberedd inför veckan.

Läs mer här.

 

Middagsplanering

Det här verktyget ger dig en praktisk plats för att samla din middagsplanering för 3-6 veckor på ett och samma ställe. Här kan du också skriva förberedelse- och inköpslistor.

Använd gärna verktyget för att göra ett matschema som du roterar så att du slipper planera middagar och skriva handlarlistor i framtiden.

Läs mer här.

Få en tydlig guide till vad som borde städas när! merstruktur.seStädlistor

Det är lättare än man tror att skriva ut på post-it-lappar. Här får du tydliga instruktioner på hur du gör det samt tips på vad du borde komma ihåg att städa varje dag, vecka, månad och år.

Läs mer här.

 

 

Veckoöversikt med avbrott för mat och sömnVeckoöversikt

En veckoöversikt med avbrott för mat och sömn för att planera din dag lite mer i detalj och hindra dig själv från att smita undan de tyngre uppgifterna. Rutorna är ifyllnadsbara digitalt så du kan välja att använda den på datorn eller skriva ut. Det finns en version med att-göra-lista och en utan.

Läs mer här.

Veckoöversikt halvtimmar

Ett planeringsverktyg för att strukturera upp en femdagarsvecka utifrån halvtimmar för en ännu tydligare planering så att det blir lättare att följa.

Läs mer här.

Standardvecka i Excel

Det här är en betalprodukt som du kan köpa i Mer strukturs webbutik för 50 kr. Den är tänkt att användas för att göra en standardvecka, alltså en mall, för hur du vill att dina veckor ska se ut.

Tänk: Så här vill jag att mitt liv ska vara.

Läs mer här.

 

Om jag har glömt något material som jag nämnde i podcasten kan du gärna skriva en kommentar så ska jag länka till det också!

Fler verktyg hittar du i Resursbiblioteket.

Verktyg för den med NPF för att få mer struktur på livet. merstruktur.se

Julkalender med strukturtips - dag 13. Ät din groda.

Dag 13 i julkalendern med strukturtips:
Ät din groda

Gör det som känns jobbigast först. Då slipper du vara stressad över att det inte har blivit gjort och oroa dig över hur svårt och jobbigt det kommer att vara. Du blir dessutom nöjd med dig själv för att du klarade det där jobbiga uppdraget.

Uttrycket "Ät grodan" kommer från idén att om du äter en levande groda direkt på morgonen kan du räkna med att inget du gör resten av dagen kommer att vara lika hemskt.

På samma sätt kan vi tänka om våra att-göra-listor. Om vi gör bort det hemskaste först slipper vi gruva oss för det där hela dagen och vi kan vara otroligt nöjda när det är gjort.

Fundera på vad som känns jobbigast på din att-göra-lista och gör det nu eller planera in att göra det så snart som möjligt (och följ din planering). Då blir allt mycket lättare!

Jag kan nästan garantera att det inte är lika jobbigt som du har trott.

Bloggtips:

Identifiera och tackla de viktigaste uppgifterna

Tips för att komma igång med dina att-göra-listor

 

Julkalender med strukturtips - dag 11. Ta tid till planering

Dag 11 i julkalendern med strukturtips:
Ta tid till planering.

Lägg tid på planering! Det sparar dig massvis med tid i genomförande längre fram och du kan känna dig mycket lugnare eftersom det finns en plan. Du behöver inte oroa dig för nästa sak du har att göra eftersom du har avsatt tid för att få den gjord efter uppgiften som du håller på med nu.

Det är fantastiskt att leva ett välplanerat liv (istället för ett göra-allt-i-sista-minuten-liv) så våga lägga lite tid varje dag, vecka och månad på planering.

Om det känns svårt att planera finns det checklistor, gratisverktyg, kalendrar m.m. i bloggtipsen här nedanför. Du kan också ta en titt i Mer strukturs webbutik.

Bloggtips:

Att göra varje söndag för en välstrukturerad vecka

Att göra varje fredag för en mer produktiv arbetsvecka

Vad jag planerar varje dag, vecka och månad

Hur jag använder veckoöversikten i Strukturkalendern

Resursbiblioteket (med t.ex. kategorin Planering & listor)

Att göra att-göra-listor

Strukturkalendern

Julkalender med strukturtips - dag 6. Missa aldrig en deadline.

Dag 6 i julkalendern med strukturtips: 
Missa aldrig en deadline.

Om du börjar missa deadlines är det lätt att hamna i en nedåtgående spiral där uppgifterna bara byggs på, stressen ökar och du inte har någon fast tidpunkt att sikta på längre.

Ser du "sista inlämningsdag" eller "förfallodag" som rekommendationer eller som stenhårda deadlines? Min starka uppmaning till dig är att ta varje deadline på stort allvar och alltid lämna in uppgifter, slutföra uppdrag och betala räkningar i tid. Det får konsekvenser för dig själv och andra om det inte görs och den kanske jobbigaste konsekvensen är att du då står med en icke slutförd uppgift och utan en deadline att sträva mot.

De flesta (eller kanske alla) jag känner arbetar bättre om det finns en deadline, ett slutdatum, då uppgiften ska vara slutförd. Det är något att sikta mot, efter det datumet eller klockslaget vet jag att jag får pusta ut och om det är klart till den tiden har jag fullföljt min plikt (stor eller liten). Vissa börjar i god tid och andra börjar kvällen före men alla påverkas av en deadline.

Om du då inte hinner klart i tid känner du dig misslyckad och vet inte längre vad du ska sträva mot. Det kan resultera i att du aldrig färdigställer uppgiften bara för att du inte har någon fast gräns att kämpa mot. Du känner säkert många som inte har gjort klart sina utbildningar för att de missade någon inlämning eller inte hann klart med examensarbetet. Sedan finns det ingen uppsatt deadline då kompletteringen ska vara gjord och de har därför inte gjort den.

Ta varje deadline på allvar (även de du sätter upp för dig själv) så vet du att du kan få vila och känna dig nöjd efter att uppgiften är klar.

Bloggtips:

Sätt upp egna deadlines för ökad effektivitet

Delmål och belöningar

Mina 5 bästa råd för livet