Förra veckan berättade ekonomisk rådgivare Ulrika Engqvist hur du kunde få en översikt över din ekonomi och sedan automatisera dina överföringar för att slippa oroa dig över räkningsbetalande och sparande. I dag är hon tillbaka för att gå in djupare på det här med sparande och dessutom ge några riktigt bra tips att tänka på när du lånar pengar. Jag lämnar nu över ordet till Ulrika.

Spara

Olika typer av sparande

Man brukar prata om buffert-, kortsiktigt och långsiktigt sparande, och alltid i den ordningen, inte minst för att man bör ha en buffert innan man börjar spara till annat!

Bufferten är för att klara oförutsedda utgifter.

Det kortsiktiga sparandet kan vara till semestern eller köp av ny bil.

Om ett sparande är kortsiktigt eller långsiktigt beror på omständigheterna men pensionssparande är exempel på ett långsiktigt sparande.

En bra buffert för oförutsedda utgifter – flera tandläkarbesök och inte bara ett, mobilen kraschar, tvättmaskinen går sönder – är två månadslöner. För att komma dit kan man som riktmärke ha att spara 10 % av inkomsten.

Spartips

Rockefeller lär ha sagt att det är utgifterna man blir rik på. Det kanske inte är hela sanningen men det ligger mycket i det. Tänk dig att du köper en kopp kaffe per arbetsdag. En heltidsarbetare jobbar ungefär 250 dagar på ett år och låt säga att kaffet kostar 20:-. Det blir 5 000:- på ett år!

De klassiska spartipsen – matlåda till jobbet, sluta röka, storhandla, köpa begagnat – är inte bara klyschor, de stämmer rätt så väl men tänk gärna en extra gång: Storpack är bara bra om man nyttjar allt.

Vi var på campingsemester i Österrike och skulle köpa smör. Vi stod i mataffären och valde mellan ett paket på 250 g och ett på 100 g. Den större förpackningen var billigare per kilo men våra kylmöjligheter var mycket begränsade och vi valde därför den mindre förpackningen. Sett till det vi skulle hinna förbruka innan smöret var dåligt så blev det ändå det billigaste alternativet.

Det viktigaste spartipset är motivationen. Motivationen kan vara ett sparmål – resa, ny soffa, jättekalas – men ibland räcker det med att se att pengarna växer, att man faktiskt kan spara!

Se till att sparandet alltid dras direkt så att du inte ser att du sparar. De enda pengar man ska ha på sitt kortkonto är fickpengar och de ska räcka hela månaden.

Relaterat: Mer struktur på din ekonomi med automatiska överföringar. Mål och måluppfyllelse.

Se till att du sparar lagom mycket. Om du måste fylla på ditt fickpengskonto varje månad så ser du ju inte att sparande ökar och motivationen sjunker. Bättre att spara 50:- och låta dem vara kvar på sparkontot än att spara 1 000:- och ta ut allt hela tiden.

Man kan vara sparsam utan att snåla. Ibland räcker det att tänka sig för en extra gång.

Att kunna passa på när det är extrapris, att kunna slå till på den där resan när rean kommer eller att köpa storpack kräver ofta att man avsatt pengar för detta.

Låna

När man ska köpa bostad eller bil så kan man behöva låna. Att låna för en resa eller annan konsumtion ska man undvika och att ta ett nytt lån för att kunna betala andra lån är rent förkastligt.

Ett lån är en skuld, som ska betalas tillbaka, amorteras.

Ränta

Räntan är priset som långivaren tar för att låna ut pengarna. Ju mindre ränta man behöver betala, desto lägre blir priset och vi vill ju alla betala så låga priser som möjligt. Detta innebär att förutom låg räntesats så bör lånetiden vara så kort som möjligt.

För att kunna jämföra olika räntor ska alla kreditgivare ange den effektiva räntan. I den effektiva räntan ingår även andra kostnader som uppläggningsavgift, aviseringsavgift etc.

Räntan räknas, oftast, på den kvarvarande skulden dvs. ju mer man betalar av desto mindre ränta behöver man betala. Detta märks tydligt på så kallade blancolån, lån utan säkerhet.

I dag ligger räntan på ett billån på 3-7 % och på ett bostadslån på 1,5-2,5 %. Räntorna är för närvarande historiskt låga och de kommer att stiga. ”Normalräntan” för ett bostadslån är minst 4-5 %. Den som har ett bostadslån bör alltså, oavsett vad den betalar idag, räkna med en ränta på minst 4 %.

Räkneexempel:

Lån: 1 500 000:-
Den ränta man betalar: 2 %
Amortering: 2 000:-/mån

Skulden 1 500 000*räntan 0,02=30 000:-/år
30 000/12 = 2 500:-/mån
Amortering 2 000:-/mån
Total utgift 4 500:-/mån

Låt säga att man istället räknar på en ”normal” ränta på 4 %

Skulden 1 500 000*räntan 0,04=60 000:-/år
60 000/12 = 5 000:-/mån
Amortering 2 000:-/mån
Total utgift 7 000:-/mån

Skillnaden på ”normalräntan” och det som man faktiskt betalar blir 2 500:-/mån. Det är pengar som man istället kan amortera på lånet så att det är en lägre skuld som räntan ska beräknas på den dag räntan stiger. Då kanske den totala månadsutgiften blir ungefär samma.

För att det ska bli så enkelt som möjligt kan man ha ett särskilt konto, servicekonto, som lånet eller lånen dras ifrån. Räkna ut hur mycket som ska sättas av per månad och sätt in det beloppet på servicekontot som en automatisk överföring den dag då lönen kommer. Det eventuella överskott som bildas på kontot kan användas till att göra extraamorteringar. Med ett särskilt servicekonto spelar det heller ingen roll om lånet dras var tredje eller varje månad.

Den som inte i dag kan sätta undan för en högre ränta, eller amortera mer än miniminivån, riskerar att få problem att betala sina lån den dag räntorna stiger.

Sammanfattningsvis, lägg undan pengar till en buffert för oförutsedda utgifter, hitta något som motiverar dig att spara och se över hur du kan amortera mer nu när räntorna är låga för att underlätta för dig själv i framtiden. Har du frågor om ekonomi eller det som Ulrika har tagit upp i dagens inlägg? Skriv en kommentar så ska Erika och Ulrika göra sitt bästa för att svara!

Kom ihåg att Ulrika bjuder på sitt Excelblad så att du också ska kunna räkna ut dina inkomster och utgifter, snabbt och enkelt! Fyll i kostnader i kolumnen per månad, per kvartal ELLER per år (beroende på hur ofta det ska betalas) så räknas den genomsnittliga månadskostnaden ut automatiskt. Klicka på knappen för att hämta hem budgetöversikten:

Under flera år sommarjobbade jag som kassörska i en ICA-butik. Det som jag tyckte var roligast var att sitta i kassan när alla kassor var igång, det var mycket folk i butiken och långa köer. Då kände jag att jag verkligen förtjänade min lön och fick hålla igång hjärna och händer maximalt. Detta ledde till att jag lärde mig vilka dagar som var roligast, dvs. vilka dagar flest ville handla. Det var alltid fullt upp på fredagar men de fredagar som kom strax efter löneutbetalningen, den 25:e varje månad, var alltid bäst.

Jag hade aldrig tänkt på det där förut men det blev otroligt tydligt att fler kom till butiken och att kunderna handlade mer när det var en så kallad "löningshelg". Känner du igen dig i att passa på att storhandla, shoppa och unna dig när det är löningshelg? Det kan vara okej men alltför ofta hör jag någon säga så här:

"Äntligen lön! Nu måste jag skynda mig att handla innan pengarna tar slut."
"För mycket månad kvar i slutet på pengarna."
"Det här blir en tung månad. Nästa blir bättre."

När du måste skynda dig att handla innan pengarna tar slut eller har "för mycket månad kvar i slutet på pengarna" börjar det vara problematiskt. Då är det dags för mer struktur på ekonomin.

I veckan har jag nöjet att presentera det första av två gästinlägg från ekonomisk rådgivare Ulrika Engqvist som vill hjälpa dig och mig att få mer struktur på vår ekonomi. Med hennes tydliga tips kan du ordna din ekonomi så att dina konton automatiskt sköter sparande, räkningar och avsättande av fickpengar. Jag lämnar nu över ordet till Ulrika:

Min dotter och jag tittade på Lyxfällan och hon sa ”Mamma, se till så att jag aldrig hamnar där!” Mitt svar: ”Det är enkelt, använd aldrig mer pengar än du har.”

Genom automatiska överföringar och räkningar som dras via autogiro behöver man inte göra så mycket själv, men innan man kommer dit så krävs det en viss arbetsinsats.

För att få ordning på sin ekonomi måste man få koll på sin ekonomi. Man måste veta hur mycket som kommer in och hur mycket som går ut. Inkomsterna kan vara svåra att påverka så låt oss fokusera på kostnaderna.

Fasta, rörliga och nödvändiga kostnader

Man brukar prata om fasta kostnader och rörliga kostnader.

Fasta kostnader är de där som återkommer med viss regelbundenhet (månadsvis, kvartalsvis eller årsvis): hyra, elräkning, försäkringar och olika abonnemang etc.

De rörliga kostnaderna varierar: kläder, mat, hygienartiklar, resor, presenter etc.

Bland både de rörliga kostnaderna och fasta kostnaderna finns nödvändiga kostnader: bostad, försäkringar, kläder, mat.

Så, vart går pengarna? Det bästa tycker jag är att räkna ut hur mycket man gör av med på ett år, särskilt vad gäller de nödvändiga kostnaderna. Jag gjorde för många år sedan ett Excelblad för att slippa räkna så mycket. Den internetbank jag använder har gjort det lätt att sortera betalningar och kontoutdrag på olika sätt och då blir det enkelt att även se årsutgiften på oregelbundna utgifter (exempelvis bensin). Jag fyllde i de kostnader som jag hade per månad (t.ex. hyra), per kvartal (exempelvis TV-licens) och år (exempelvis försäkringar).

Samtliga dessa kolumner summerades sedan för att få fram årssumman. Genom att dela årssumman med 12 så kunde jag enkelt se hur mycket jag i snitt förbrukade varje månad och jämföra med det som gick in på kontot. Genom att varje månad överföra lite drygt en 12-del av årssumman (se nedan) så finns det alltid pengar, även den där månaden när alla kvartalsvisa räkningar ska dras.

Att bena upp utgifterna på detta sätt ger också en bra överblick och tanken ”Är denna utgift verkligen nödvändig?” ligger inte så långt borta.

Ulrika bjuder på sitt Excelblad så att du också ska kunna räkna ut dina inkomster och utgifter, snabbt och enkelt! Fyll i kostnader i kolumnen per månad, per kvartal ELLER per år (beroende på hur ofta det ska betalas) så räknas den genomsnittliga månadskostnaden ut automatiskt. Klicka på knappen för att hämta hem budgetöversikten:

Konton för fickpengar, räkningar och sparande

Ofta pratar man om lönekonto (där pengarna kommer in) och sparkonto. Jag tycker att man bör ha tre olika ”grundkonton”: Fickpengar/kortkonto, Räkningar och Sparande. Vilket konto pengarna kommer in på kan man bestämma själv. Självklart kan man ha flera sparkonton. Kanske vill man dela upp sitt sparande till semester, julklappar, bil, lägenhet och inte minst ”oförutsedda utgifter” s k buffert. Den som har lån kanske vill ha ett separat servicekonto (mer om det nästa vecka då vi pratar om lån och sparande). Det är dock viktigt att inte ha alltför många konton för då blir det bara rörigt, man känner att det tar för lång tid att nå sina sparmål och man tappar sugen.

Lägg upp en månatlig överföring det datum som du får in dina pengar. Om du får CSN den 31:a i månaden då ska överföringen gå den dagen, om du får lön den 25:e så ska överföringen gå den dagen.

Observera att alla överföringar ska vara med samma belopp vid varje tillfälle och ske per automatik så att du slipper tänka på dem, oavsett om de görs veckovis eller månatligen.

Metod A

Pengarna kommer in på kortkontot och en 12-del av de fasta årskostnaderna överförs med en stående/regelbunden överföring till räkningskontot och det som man vill spara förs över till ett eller flera sparkonton. Kvar på kontot är det man har att röra sig med under månaden fram till nästa insättning.

Metod B

Denna metod kräver ett lite ”omvänt” tankesätt. Här måste man bestämma sig för hur mycket man får förbruka varje vecka/månad. Kan fungera extra bra för den som ”slösar bort” alla pengar i början på månaden genom att man t ex kan ge sig själv ”veckopeng” genom att göra en överföring till sitt kortkonto varje vecka.

Pengarna kommer in på sparkontot och en 12-del av de fasta årskostnaderna överförs med en stående/regelbunden överföring till räkningskontot. Den summa som man bestämt ska räcka som fickpengar förs över till kortkontot. Kvar på kontot är det man sparar.

Gemensam ekonomi

Om man är två i ett hushåll bör man dela på kostnaderna. Hur man gör detta måste man själva komma överens om. Ska den som tjänar 70 % av hushållets totala inkomst även betala 70 % av kostnaderna eller ska de delas 50/50? Om det bara är en i hushållet som använder bilen, ska då bilens totala kostnader betalas enbart av den personen?

Metod A, för gemensam ekonomi

Pengarna kommer in på var sitt kortkonto och en 12-del av den årskostnad som man kommit överens om överförs med en stående/regelbunden överföring till gemensamt räkningskonto och det som man vill spara förs över till sparkonto eller sparkonton. Kvar på kontot är det man har att röra sig med under månaden fram till nästa insättning.

Metod B, för gemensam ekonomi

Pengarna kommer in på gemensamt sparkonto och en 12-del av de fasta årskostnaderna överförs med en stående/regelbunden överföring till gemensamt räkningskonto. Den summa som man bestämt ska räcka som fickpengar, inklusive egna kostnader, exempelvis för bil, förs över till respektive kortkonto. Kvar på kontot är det man sparar gemensamt. Naturligtvis kan respektive person föra över till egna sparkonton från sina ”fickpengar”.

(Oavsett om man använder metod A eller B så kan man dagen före man får nästa lön/CSN-inbetalning överföra allt som finns på fickpengskontot till ett sparkonto.)

Autogiro

När månadsslutet kommer och det är dags att betala räkningar är det bra att kolla så att det finns pengar på räkningskontot. Har man fått med allt, och lagt till lite marginal, så ska det fungera och då räcker det med att se över sin årskalkyl en gång per år eller kanske till och med mer sällan.

Har man räknat rätt kommer det alltid att finnas pengar när räkningarna ska betalas och då görs detta enklast med autogiro. Allt som går lägger jag på autogiro. Det är gratis och betalningen sker alltid på räkningens förfallodag. Autogiro är ett medgivande. Du som kund godkänner att företaget får ta det du är skyldig så länge ni har ett avtal. Autogirot kan även vara ett fast belopp varje månad men det är fortfarande ett medgivande att företaget får dra pengarna. (Vid en överföring är det du som flyttar pengarna).

Det går oftast att beställa autogiro på respektive företags hemsida eller direkt i din internetbank. I vissa fall behöver du fylla i och skicka in en blankett, men den lilla ansträngningen är mycket värd för att allt sedan ska flyta på automatiskt!

Nästa vecka kommer Ulrika tillbaka för att prata om lån och sparande. Har du frågor om ekonomi eller det som Ulrika har tagit upp i dagens inlägg? Skriv en kommentar så ska Erika och Ulrika göra sitt bästa för att svara!