Gå till innehåll

Strukturförebild berättar om rutiner, städning och samarbete. merstruktur.se

En av mina stora förebilder, förmodligen den största när det kommer till att hålla ordning hemma, är min svärmor Gudrun. Hon och hennes man Göran lyckas alltid ha det fint hemma och även om det knappt märks att de städar så är det alltid städat, diskat och torkat. De är också duktiga på att hjälpas åt i hemmet, vilket inte är en självklarhet för andra par födda på 50- och 60-talen.

Dessutom har de tid att engagera sig ideellt och hålla god kontakt med barn, barnbarn, övrig familj, grannar och vänner. När vi hälsar på har de alltid tid att sitta och prata länge eller spela brädspel med oss. Det känns inte stressigt men ändå får vi alltid hemlagad lyxmat och på något omöjligt sätt är det alltid diskat i köket.

Jag har länge försökt få svar på hur de lyckas men när jag frågar tycker de inte att de gör något speciellt så det har varit svårt att få svar. (Jag har tjatat några år.)

När jag blev ensam med Gudrun en dag passade jag på att ta upp ämnet igen, förberedd med frågor och anteckningsmaterial. Det blev ett intressant samtal om allt från städrutiner till ekonomi till hur det var att vara hemma med barn när hon och Göran var i tjugo- och trettioårsåldern.

Här kan du läsa resultatet (del 1 av 2)!

Städrutiner

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Plockar hela tiden

För att upprätthålla ordningen berättar Gudrun att hon plockar hela tiden. Det kan vara ett blomblad på fönsterbänken, att en mugg står på fel ställe eller att hon plockar bort papper eller pennor som nyss har använts.

Går aldrig tomhänt

Hon ser också till att ta med sig saker när hon ändå går någonstans. Om hon ska gå ner till tvättstugan tar hon en snabbtitt omkring sig för att se om det är något mer som ska ner till källaren. När hon går till övervåningen tar hon med sig det som hör hemma där. På så sätt hamnar det mesta på rätt ställe snabbt utan att det behöver innebära extra ansträngning.

Gör det direkt

- Direkt efter maten plockar vi bort, säger Gudrun. Det vill vi bli av med direkt. När vi lagar mat ställer vi direkt bort saker när vi har använt dem klart. När vi har maten klar på bordet finns det inte en massa ingredienser kvar framme utan man har ställt in kryddburkar m.m. Sedan ställer vi in i diskmaskinen efter maten och handdiskar en del.

Diskmaskinen går varje dag och de handdiskar åtminstone varannan dag. Dessutom torkar Gudrun bänkskivorna i köket dagligen och någon av dem torkar av matbordet.

Inga fasta städrutiner

Förr hade vi rutin på att vi städade varje fredag. Nu är det lite mer att om man håller efter någorlunda jämt så är det inte samma behov att göra en tvärinsats.

Tidigare hade de rutinen att städa varje fredag men nuförtiden håller de efter hela tiden och känner inte samma behov av en storstädning varje vecka. Gudrun konstaterar också att orken inte finns för att göra en storstädning efter en arbetsdag utan att det är lättare att dela upp det på flera dagar och kanske rum för rum eller våning för våning.

Det hon bestämt gör varje vecka är att städa toaletterna men i övrigt går de mest på känsla:

Toan städar jag en gång i veckan men i övrigt är det förmodligen för långt mellan gångerna men vi gör det när vi upplever att det är mycket, t.ex. att man ser att det börjar vara en liten [damm]tuss. Jag har en torrmopp som är suverän att dra över golvet med.

Gudrun understryker också att det är mycket mindre skräp när de bara är två vuxna jämfört med när de hade fyra barn hemma. Nu är det framförallt sovrummet som behöver städas ofta eftersom det är ”som ett dammhål”. I övrigt går det bra att städa lite mer sällan.

Årsrutiner

På hösten brukar de städa ur soptunnorna innan det blir för kallt och blomkrukor som har använts under sommaren diskas ur innan de ställs bort eftersom det är roligare att ta fram en ren kruka.

Samarbete

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Olika acceptansnivå

Vi samtalar vidare om att olika personer och familjer har olika nivåer för vad man tycker är acceptabelt när det kommer till hur rent och städat hemmet är.

Gudrun poängterar att den enda man kan ändra på är sig själv och att man får arbeta på sin förståelse för att andra inte har samma nivå som en själv. Hon säger också att man måste ”tagga ner” lite när man ändrar familjesituation. Det går inte att hålla hemmet perfekt hela tiden om man har många barn:

Jag behöver inte ha det som jag egentligen skulle vilja ha det men det måste vara så pass nära att jag kan stå ut med det.

Det kan vara svårt om den ena föräldern är pedantisk och den andra inte tycker att det är så noga eller om man har olika syn på vem som ska göra vad men det har sällan varit ett problem för henne och maken Göran.

Hjälps åt

När Gudrun växte upp såg hon hur hennes pappa inte alls hjälpte till med hushållsarbete och ville inte ha det så när hon själv gifte sig. Lyckligtvis var Göran uppvuxen i ett hem där både han och hans bröder hjälpte till mycket, likväl som hans egen pappa, så det var naturligt att han skulle hjälpa till även i det nya hemmet.

Ofta hjälps de åt med matlagning, disk och städning. De har ingen tydlig uppdelning eller något schema de följer utan den som ser behovet gör det som behöver göras.

Ansvarsområden

Tvätten har däremot alltid varit Gudruns uppgift medan Göran har haft ansvar för bilarna och mycket av utearbetet. Nu har den uppdelningen ändrats till viss del på grund av hälsoskäl. Det gör t.ex. att det är Gudrun som oftast skottar snö och skakar mattorna även om Göran gjorde det förut. I gengäld kanske Göran diskar lite oftare än förut.

När barnen var små var Gudrun hemma på heltid och då var det naturligt att hon gjorde mer hemma. I dagens samhälle är det vanligare att båda föräldrarna jobbar och då tycker Gudrun att det är schysst att man delar upp det så att man hjälps åt mer.

Mer om tiden med småbarn kommer i del 2 den 29 april. Då kommer också Gudruns tips om ekonomi.

Sammanfattning

Äntligen fick jag pressa ur massvis med goda råd från Gudrun och jag rekommenderar verkligen dig att prata med dina förebilder! Du kanske behöver tjata några gånger för de tror kanske inte att de gör något speciellt men det finns mycket att lära av andra.

Här kommer en snabb sammanfattning av Gudruns råd:

  1. Plocka upp det du ser
  2. Gå aldrig tomhänt
  3. Gör det direkt
  4. Städa toaletterna varje vecka
  5. Ta övrig städning när behovet syns
  6. Diska ur krukor innan de ställs bort
  7. Städa ur soptunnorna innan det blir kallt ute
  8. Anpassa ambitionsnivån efter livs- och familjesituation
  9. Hjälps åt

Fler råd från Gudrun kommer den 29 april med del 2. Då kommer det att handla om föräldraskap och ekonomi.

Strukturförebild berättar om rutiner, städning och samarbete. merstruktur.se

Ändra dina vanor genom tips från forskning. Vanans makt. Charles Duhigg. merstruktur.se

Det senaste året har jag lyssnat på två fantastiska ljudböcker om vanor:

  • Vanans makt: Varför vi gör som vi gör och hur vi kan ändra på det av Charles Duhigg
  • Better Than Before: Mastering the Habits of Our Everyday Lives [Bättre än förut: Bemästra vanorna i våra dagliga liv] av Gretchen Rubin

Om du vill ha länkar till var du kan köpa böckerna kan du titta längst ner i detta blogginlägg.

Ändra dina vanor genom tips från forskning. Vanans makt. Charles Duhigg. merstruktur.se

Böckerna är helt olika men kompletterar varandra bra och jag är nu ännu mer fascinerad över hur vanor fungerar än tidigare. Det är galet vad vanor kan göra.

Duhigg berättar exempelvis om en äldre man, Eugene, som har tappat korttidsminnet och efter en flytt inte kan berätta var badrummet eller köket finns i det nya huset. Däremot går han utan att tveka till badrummet, uträttar sina behov och tvättar händerna när han behöver det. Vanan att gå till badrummet finns där trots att han inte kan säga var badrummet finns. På samma sätt gör vanorna att Eugene hittar hem efter promenader utomhus även om han inte har någon aning om var huset ligger när någon frågar.

Jag har så mycket jag skulle vilja berätta från de här böckerna så jag har beslutat att skriva (minst) två blogginlägg om detta. Det första (som du läser just nu) kommer att handla om hur Charles Duhigg rekommenderar att man går till väga om man har en vana som man vill ändra på.

Utan att göra det för komplicerat presenterar Duhigg i boken resultat från forskning om vanor, berättelser om personer som har ändrat (eller fastnat i) sina vanor och till och med hur företag och samhällen har lyckats ändra vanor. Verkligen intressant.

Signal, beteende, belöning

Ändra dina vanor genom tips från forskning. Vanans makt. Charles Duhigg. merstruktur.se

Jag rekommenderar verkligen att läsa boken för att få fler tips och höra spännande berättelser men om jag ska sammanfatta boken väldigt kort kommer Duhigg fram till att varje vana har dessa tre delar: signal, beteende, belöning.

Signalen är det som sätter igång vanan, t.ex. vad klockan är, att du känner dig hungrig, att du känner dig uttråkad, att larmet du har ställt ringer, att du träffar en viss person eller att du är på en viss plats.

Beteendet är själva vanan, det du gör, t.ex. sätter dig vid TV:n, äter en kaka, tar fram mobiltelefonen, stiger upp, tar på dig bilbältet, går ut med hunden eller tvättar händerna.

Belöningen behöver inte vara något extra som du ger dig själv för att du har gjort någonting utan handlar i det här fallet oftast om något enkelt som att inte känna sig hungrig längre, ha fått en stund av underhållning, ha fått sitt sötsug tillfredsställt, ha blivit piggare av lite frisk luft eller känna stolthet över att ha lyckats med någonting.

Att ändra en vana

För att ändra en vana rekommenderar Duhigg fyra steg:

1. Identifiera beteendet
2. Experimentera med belöningar
3. Hitta signalen
4. Ha en plan

Och utifrån det som står tidigare i boken vill jag lägga till ännu en punkt:

5. Förutsäg och bemöt hinder

Här nedanför kommer en sammanfattning av de olika stegen och hur du kan använda dem för att ta makten över en vana du har och ändra den till något positivt.

Ändra dina vanor genom tips från forskning. Vanans makt. Charles Duhigg. merstruktur.se

Om du vill ha hjälp att följa stegen har jag tagit fram ett gratisverktyg som du kan ladda hem och använda digitalt eller skriva ut och fylla i för hand.

Fyll i e-postadress och namn här nedanför ifall du vill ha gratisverktyget.

1. Identifiera beteendet

Ändra dina vanor genom tips från forskning. Vanans makt. Charles Duhigg. merstruktur.se

För det första måste du veta vad du gör som du vill ändra på. Det vet du säkert redan. Duhiggs exempel är hur han varje eftermiddag gick till kafeterian för att köpa en kaka.

Beteende: Köpa en kaka på eftermiddagen.

2. Experimentera med belöningar

Ändra dina vanor genom tips från forskning. Vanans makt. Charles Duhigg. merstruktur.se

När du vet vad du vill ändra på kan du gå vidare till steg två som är att experimentera med belöningar, dvs. vad är det som får dig att göra just det som du brukar göra.

Vilken är belöningen? Själva kakan? Miljöombytet? Den tillfälliga avkopplingen? Umgänget med kollegerna? Eller energikicken som kommer av en laddning socker?

(Duhigg 2012 s. 242)

Det här är svårare att identifiera än beteendet så det kräver att du experimenterar lite. Fundera på vilka olika skäl du skulle kunna ha till att vilja ha en kaka just då, om du inte redan vet det, och testa att byta ut kakan mot någonting annat som skulle ge samma belöning.

  • Hunger? Ät ett äpple.
  • Miljöombyte? Testa att gå en promenad i stället.
  • Umgänget? Testa att gå till en kollegas arbetsplats och prata i några minuter.
  • Energikicken? Ta en kopp kaffe (eller annat energigivande som inte innehåller socker om det är sockret du vill undvika).

Hur känner du dig efter den belöningen? Är du fortfarande sugen på kakan en kvart senare? Om du inte längre är sugen på kakan har du hittat rätt belöning. Duhigg kom fram till att hans belöning var att få en tillfällig distraktion genom att småprata med en kollega.

Belöning: Distraktion.

Då kan vi gå vidare till steg 3, att hitta signalen.

3. Hitta signalen

Ändra dina vanor genom tips från forskning. Vanans makt. Charles Duhigg. merstruktur.se

Det kan vara svårt att upptäcka vilken signal det är som utlöser beteendet och längtan efter en viss belöning men som tur är kan Duhigg berätta vilka fem kategorier som är de absolut vanligaste för alla vanesignaler:

  • Plats
  • Tid
  • Känslostämning
  • Andra människor
  • Omedelbart föregående handling (det du nyss gjorde)

Nu behöver du vara lite av en forskare igen och anteckna fem saker precis när suget sätter in:

  1. Var befinner du dig?
  2. Hur mycket är klockan?
  3. Hur känner du dig?
  4. Vem mer är i närheten?
  5. Vad gjorde du nyss?

Duhigg gjorde detta i tre dagar och antecknade följande:

  1. Var befinner du dig? Sitter vid mitt skrivbord / På väg tillbaka från kopiatorn / Konferensrummet
  2. Hur mycket är klockan? 15:36 / 15:18 / 15:41
  3. Hur känner du dig? Uttråkad / Glad / Trött, ivrig över projektet jag jobbar med
  4. Vem mer är i närheten? Ingen / Jim på sporten / redaktörer
  5. Vad gjorde du nyss? Svarade på ett mail / Kopierade ett papper / Satte sig för att ett möte snart skulle börja

Slutsatsen blev att han någon gång mellan 15:00 och 16:00 ville ha en distraktion.

Signal: Tiden mellan 15:00 och 16:00.

4. Ha en plan

Ändra dina vanor genom tips från forskning. Vanans makt. Charles Duhigg. merstruktur.se

När du väl har hittat din vanecirkel - du har identifierat belöningen som är drivkraften för ditt handlande, signalen som utlöser den och själva beteendet - kan du börja förändra handlandet. Du kan byta till ett bättre beteende genom att planera för signalen och välja ett handlande som ger den belöning du känner ett behov av. Det du behöver är en plan.

(Duhigg 2012 s. 248)

I blogginlägget om Gretchen Rubins bok Better Than Before kommer jag att ge fler strategier för att etablera vanor och de kan hjälpa dig med att göra en plan och att hålla dig till den, men skriv en plan redan nu och låt den vara enkel!

När du har gjort ditt experimenterande kanske planen kommer automatiskt. Duhigg skrev följande plan:

Plan: Klockan halv fyra varje dag ska jag gå till en väns arbetsplats och prata i tio minuter.

För att komma ihåg det ställde han in en påminnelse på sin klocka den tiden och när larmet ringde sökte han upp någon att prata med.

I början misslyckades han några gånger och köpte kakan trots allt men så småningom blev det lättare och även om han tappade bort klockan med larmsignalen hade det blivit en vana och han kände sig mycket mer tillfreds när arbetsdagen var slut om han hade följt sin plan och skippat kakan.

5. Förutsäg och bemöt hinder

Ändra dina vanor genom tips från forskning. Vanans makt. Charles Duhigg. merstruktur.se

Den här delen skulle kunna ingå i Steg 4: Ha en plan men jag vill inte att du ska missa den så jag har valt att göra den till sitt eget steg.

I Vanans makt (s. 131-134) beskriver Duhigg hur äldre som har genomgått en höftoperation ofta struntar i sin rehabilitering pga. smärta och bristande motivation att ändra sina rutiner.

I en skotsk studie visar det sig dock att de som lyckas bäst med sin rehabilitering är de som skriver en detaljerad plan för vad de ska göra vid vilken tidpunkt och i sin plan inkluderar vad de ska göra om ett hinder uppstår. I det här fallet är hindret ofta att smärtan blir mycket svår.

Någon hade skrivit att han skulle ta en promenad för att möta sin fru vid bussen och hade antecknat hur han skulle klä sig om det regnade och vilka tabletter han skulle ta ifall smärtan blev för svår.

  • Hinder: Regn. Lösning: Regnrock.
  • Hinder: Smärta. Lösning: Medicin.

En annan visste att smärtan var som värst när han reste sig från soffan så han hade antecknat att han omedelbart skulle ta nästa steg för att hindra sig själv från att sätta sig igen.

  • Hinder: Smärta. Lösning: Fortsätta gå.

Patienternas planer var uppbyggda kring brytpunkter när de visste att smärtan - och därmed frestelsen att ge upp - skulle vara som starkast. Patienterna förklarade för sig själva hur de skulle kunna ta sig igenom det kritiska läget.

(Duhigg 2012 s. 133)

Vill du ha hjälp att ta dig igenom de här punkterna steg för steg med din vana? Fyll i så fall i formuläret här nedanför för att få ett arbetsmaterial skickat till dig.

Vilken vana ska du förändra? Skriv en kommentar!

Köpa böckerna?

Om du köper någon av böckerna via mina länkar får jag en liten provision. Det hjälper mig att fortsätta hålla igång bloggen. Det kostar ingenting extra för dig.

På Bokus kan du köpa Vanans makt i bokform.

Den engelska originalversionen The Power of Habit finns också där ifall du föredrar det.

Better Than Before finns bland annat som pocket. Tyvärr finns den inte översatt till svenska än utan det är engelska som gäller.

Om du föredrar att lyssna finns The Power of Habit (den engelska originalversionen av Vanans makt) i ljud- och e-bokstjänsten Nextory. Jag lyssnade på ljudboken först och köpte sedan den fysiska boken.

Nextory kan du också läsa den svenska översättningen som e-bok.

Ändra dina vanor genom tips från forskning. Vanans makt. Charles Duhigg. merstruktur.se

Glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering. merstruktur.se

Ulrika Patring är en imponerande människa. Hon har praktiskt taget alltid ett leende på läpparna och om man kommer till henne med en fråga släpper hon det hon gör och ger en sin fulla uppmärksamhet. Att bara finnas i hennes närhet ger mig energi och gör mig glad.

Vår familj skulle inte fungera om vi inte hade rutiner.

Glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering. merstruktur.se
Ulrika Patring, en glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering.

När jag tänker på hennes familjesituation förstår jag inte hur hon alltid kan ha energi. Jag förstår inte hur hon kan ha energi alls!

Hon är nämligen en arbetande fyrbarnsmamma som dessutom har ytterligare två barn boende hos sig sedan ett halvår tillbaka.

Trots detta verkar hon och hennes man Jimmy lägga mycket tid på relationen till varandra och gemensamma projekt.

Jag var tvungen att fråga henne hur hon lyckas och till min stora glädje ville hon gärna svara på mina frågor och var till och med hedrad av det. (Våga fråga de som imponerar på dig! De blir förmodligen bara glada.) Inte hade jag anat då hur mycket struktur som ligger bakom den väloljade maskinen som är familjen Patrings liv.

- Vår familj skulle inte fungera om vi inte hade rutiner. Så är det verkligen, säger Ulrika.

Om familjen

Familj

Fyra egna barn i åldrarna 4, 9, 11 och 12
Två fosterbarn i åldrarna 9 och 11
Maken Jimmy  

(Fem av barnen skjutsas till olika aktiviteter under veckan.)

Arbete

75 % som skoladministratör
20 % i en församling    

Maken Jimmy arbetar 50 % och studerar 75 % men kommer snart att öka andelen arbete och minska andelen studier.  

Veckoplan för familjen

Glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering. merstruktur.se

För Ulrika börjar veckan på söndagskvällen. Då planerar hon veckan som ligger framför. Familjen har en gemensam planeringstavla där hon skriver upp vilka aktiviteter de har den kommande veckan.    

- Jag älskar att uppdatera den på söndag kväll! säger Ulrika. Tavlan gör att det blir överskådligt för alla och barnen kan titta där om de undrar något.  

Morgonrutiner

Ulrika fortsätter med att berätta att hon har starka rutiner för att allt ska flyta på under morgontimmen då barnen ska bli klara för förskola och skola.

5:45 Väckarklockan ringer. Ulrika och maken Jimmy gör sig klara, går igenom dagen och dricker kaffe till ca 6:30.

6:45 Jimmy åker till jobbet och Ulrika har väckt de tre yngsta barnen som görs klara för förskola och skola.

7:30 Ulrika är framme på jobbet på skolan och har lämnat den yngste på förskolan där han äter frukost. De andra två får frukost på skolan. De äldre barnen vaknar, fixar frukost och tar sig till skolan själva.    

En del av morgonrutinen underlättas med förberedelser kvällen före. Varje kväll packar nämligen barnen sina väskor och lägger fram kläder.
- Det måste göras kvällen innan för morgonen går på rutin. Annars skulle det inte fungera.  

Kvällsrutiner

Glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering. merstruktur.se
Ulrika och Jimmy tillsammans med yngste sonen. Med tanke på att fem av de sex barnen har aktiviteter som de ska skjutsas till under veckan är familjetiden en utmaning att få till. Därför är den gemensamma middagen och övriga stunder tillsammans viktiga.

På kvällarna samlas familjen för att äta middag. Det är tiden då de ser varandra. Hur mycket de än har att göra strävar de efter att få den här tiden tillsammans så att de inte springer om varandra hela dagen.    

Efter middagen ska alla barn se till att väskan är packad och att alla kläder, från strumpor och underkläder till vantar och mössor, är förberedda för morgondagen. Barnen går miste om tekniktid och fritid så länge väskan inte är packad.

Det måste göras kvällen innan för morgonen går på rutin. Annars skulle det inte fungera.

Efter det är det fritid eller aktiviteter fram till 19:30 då de tre yngre barnen ska vara i sina sängar. De äldre får vara uppe något längre. Sedan har barnen tekniktid som längst till 20:00 och läsning till 20:30.    

Sedan december har de samlat de äldre barnen i soffan efter tekniktiden och läsningen för en lugn stund tillsammans där de har en kort andakt och går igenom dagen och morgondagen.

Ulrika säger att de alltid, sedan de fick barn, har varit väldigt noggranna med att lägga barnen i tid för att de har varit rädda om sina kvällar. Där har de sin egentid så den är värdefull.  

Städning

Glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering. merstruktur.se
Ulrika föredrar att göra det mesta av städningen själv men barnen ansvarar för att deras egna rum ser fina ut inför helgen.

Med så många personer i omlopp undrar jag hur Ulrika och familjen hanterar städning, vad de vuxna gör, vad barnen har ansvar för och hur de lyckas få de allmänna utrymmena att se fina ut när gäster kommer trots så mycket liv och rörelse.

Förut blev jag superstressad om någon plingade på dörren.

Öppet hem

Ulrika berättar att hennes syn på hur hemmet ska vara har förändrats över tid. Själv växte hon upp i ett hem där det alltid skulle vara kliniskt rent, inte en pryl framme. Nu försöker hon i stället ha "ett öppet hem" där det är fritt att komma och gå oavsett om det är städat eller inte. Nu trivs hon med det.  

- Förut blev jag superstressad om någon plingade på dörren. Jag har blivit mer avslappnad med åren. Man har inte perfekta hem och fikat är kanske inte klart än men ”kom in och sätt er”. Jag har ändrat mig och trivs med det.

Hon tycker om när det är fint och snyggt men säger att hon är duktig på att slänga in saker i garage eller förråd och att stänga dörrar när besök kommer.

Städhjälp

För att underlätta under tiden då de har haft fosterbarn har de också haft städhjälp varannan vecka men det kommer att sluta snart när fosterbarnen flyttar ut.
- Just nu har vi det ganska lyxigt på det sättet.

Barnens ansvar

Över sommaren när alla var lediga hade barnen ett städschema med sex uppgifter som rullade hela sommaren, t.ex. att en skulle tömma soporna.
- Men nu har alla fullt upp så det är svårare.    

Majoriteten av städningen föredrar Ulrika att ha hand om själv. Däremot har barnen själva ansvar för att städa sina rum en gång i veckan.
- De får inte ta helg innan det är fint i deras rum.  

Vad tycker barnen om rutinerna?

Glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering. merstruktur.se

Man kan fundera på vad barnen själva tycker om de här rutinerna och om det har varit svårt att få dem att följa det fasta schemat men Ulrika berättar att barnen har fostrats i att leva på det här sättet så det fungerar bra. De köper veckorutinerna och morgonrutinerna.

De kan tycka att jag är dryg och sträng men jag säger att de kommer att tacka mig en dag. Jag står på mig.

Sedan är det olika hur mycket av strukturen de har i sig. Elvaåringen springer direkt och kollar hur planeringstavlan ser ut och har inte en pryl på fel ställe i sitt rum medan nioåringen har det stökigt hela tiden.    

Med fosterbarnen har det varit svårare att etablera rutinerna, särskilt hos den yngre av dem där det t.ex. tog ett halvår av tjat för att få ett tack för maten.    

- De kan tycka att jag är dryg och sträng men jag säger att de kommer att tacka mig en dag. Jag står på mig. ”Det är så här det fungerar i vårt hem och nu bor du hos oss”, säger Ulrika och konstaterar sedan att det är barnet som har tyckt att rutinerna har varit jobbigast som säger att det här är en lycklig familj som han vill stanna kvar i.

Barn mår bra av rutiner. Det gör dem trygga.

När de har haft extrabarnen har de tänkt ”stackars våra barn” som är så inrutade men Ulrika tror samtidigt att det är nyttigt.
- Barn mår bra av rutiner. Det gör dem trygga.  

Om Ulrika

Ulrika säger själv att hon både älskar att jobba och älskar att vara hemma. Eftersom hon har hand om att hitta vikarier på både skola och förskola har hon på ett sätt jour i sin tjänst och ansvar dygnet runt men hon tycker att det fungerar bra och blir inte stressad av det.

- Så länge jag inte blir det [stressad] behåller jag det.

Jag älskar att jobba. Jag älskar att vara hemma också; det är min oas, att vara hemma och ledig. Jag är så tacksam för de jobb jag har och tycker att det är roligt och då känns det inte jobbigt.

Kontrollbehov men att göra det enkelt

En anledning till att det fungerar tror hon är för att hon har ett kontrollbehov och att hon inte överarbetar utan försöker hålla saker enkla:

- Jag har ett kontrollbehov, kanske lite för mycket ibland, säger hon och skrattar. Jag vill ha kontroll över allt och alla, även barnen. Jag tycker att det är kul med vikarier, att pussla för att få ihop dagen. Jag tror inte att jag överarbetar. Jag gör det enkelt och därför tycker jag att det fungerar.

Kalendern som nödvändigt hjälpmedel

Utan en kalender och att skriva ner allting skulle inte Ulrika fungera eller komma ihåg allting som måste göras.

- Jag funkar inte om jag inte skriver ner i min kalender i telefonen. Det är min räddning. Jag skriver ner allt så att jag inte glömmer det. Om jag hör någonting som måste köpas in till något av jobben skriver jag ner det. Det måste jag.

Det gäller även hemmet där hon använder samma mobilkalender för att fylla i barnens och familjens aktiviteter. Hon har olika färger för de olika barnen och en gemensam kalender med sin man så att de kan se varandras.

På arbetet har hon också en synkroniserad kalender med skolans rektor så att hon kan se hans schema och boka in möten åt honom.

Utmaningen är att stänga av

Ulrikas man Jimmy flikar in att det är en utmaning för Ulrika att stänga av och det håller hon med om att hon behöver träna på.

- Jag är jättedålig på att inte göra någonting så det är något jag verkligen skulle behöva bli bättre på. Jimmy blev chockad någon gång då jag satt i soffan och inte gjorde någonting, utan TV, telefon osv. När jag fyllde år köpte han en bok till mig. Jag älskar de stunderna med en kopp te och läsa en inredningstidning eller en bok men jag tänker att jag inte har tid. Men det är klart att jag har tid. Såklart.

Jag tänker att jag inte har tid. Men det är klart att jag har tid. Såklart.

Vad ger Ulrika energi?

Förutom att dricka te och läsa älskar hon också att baka och att gå på promenad eller en powerwalk. Det gör hon gärna själv för att få egentid. Men familjen och tid med barnen är också en stor källa till energi.

Att vara hemma med ett barn, det var så fantastiskt.

- Att vara hemma i mitt eget hem helt ensam, det händer inte. Jag är nästan aldrig sjuk heller så det händer inte. Men det kanske skulle vara bra för mig att ta en ledig dag per vecka, gå ner i tjänst på något sätt eller flytta om mina timmar. Min dotter kom till mig en dag och grät för att hon hade ont i huvudet och jag brukar säga att hon ska gå tillbaka till lektionen men nu sa jag direkt att vi skulle åka hem och det kanske var något jag behövde. Att vara hemma med ett barn, det var så fantastiskt.

Närvarande och glad

Glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering. merstruktur.se

Trots att det ständigt är liv, rörelse och aktivitet är Ulrika nästan alltid glad och känns närvarande i de situationer där hon är. Jag frågade henne om hon tänker på att gå in i dagen med ett leende eller om det händer automatiskt.

- Helt ärligt händer det automatiskt. Jag vaknar glad. Jag tror att det alltid har varit så.

Jimmy flikar in:
- Du kanske inte alla gånger vaknar glad men när allt är förberett och klart och dagen börjar på riktigt då har du positiv energi.

Ulrika lyfter då rutinerna som nyckeln till att hon lyckas vara glad och positiv:
- Men det är ju rutinerna. Om det är något barn som inte följer rutinerna eller någon rutin som inte funkar, då funkar inte jag heller. Men om rutinerna funkar, då funkar livet bra.

Det viktigaste för mig är personerna

Att ha strikta rutiner skulle kunna få en person att sakna flexibilitet och att inte ta tid till sådant som ligger utanför den uppsatta planen men det upplever åtminstone inte jag som ett problem för Ulrika. De gånger jag har kommit för att prata med henne, både i jobbet och privat, har hon alltid gett mig sin fulla uppmärksamhet.

- Jag vill vara så. Så är det inte alltid men du kanske har haft tur att du känner av det. Jag vill vara så. Det viktigaste för mig är personerna, inte det som ska göras klart på en dator. Jag vill vara den som ser och försöker lösa problemen. Det är nog ett viljebeslut hos mig att jag vill ge folk uppmärksamheten.

I samband med detta blir vi avbrutna av att det yngsta barnet kommer dit och är ledsen efter att ha gjort illa sig. Även här visar Ulrika att personerna är viktigast genom att lugnt och tydligt möta barnets behov och sedan snabbt och smidigt komma tillbaka till samtalet med mig.

Barnfri tid tillsammans

Glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering. merstruktur.se
Ulrika med maken Jimmy. De är nästan alltid så här glada!

En person som såklart har hög prioritet i Ulrikas liv är maken Jimmy och de är duktiga på att ha barnfri tid tillsammans. Helgen efter den här intervjun åker de iväg tillsammans en hel helg och det har de känt ett stort behov av. Lyckligtvis känner de många som gärna tar hand om barnen en kväll eller till och med en dag eller helg.

Kvällarna är värdefulla för oss.

Tiden tillsammans kan handla om att äta ute och gå på bio, jobba tillsammans med en ungdomsgrupp eller framförallt att ha tid tillsammans på kvällarna när barnen har gått och lagt sig.

- Sedan har vi alltid, sedan vi fick barn, varit väldigt noga med att lägga våra barn i tid för att vi har varit så rädda om våra kvällar. Där har vi haft vår egentid. Alla ligger i sängarna 19:30. Det har varit den bästa stunden för oss.

Inte perfekt

Efter att jag har poängterat hur imponerad jag är över hennes glada humör, vänliga närvaro och jonglerande av alla de bollar hon har i luften vill Ulrika poängtera att hon inte är perfekt:

- Jag är inte någon perfekt människa och inte alltid trevlig och glad. Fråga mina barn så får ni den rätta sanningen från dem. När jag är stressad blir jag på dåligt humör, särskilt på morgnarna för då är jag själv med barnen. Då får ingenting gå fel och man vill gärna lämna huset snyggt, inte komma hem till ett kaos.

Städningen är kanske inte heller så genomgående som den verkar:

- Jag slänger in allt i garage, förråd osv. när andra kommer. Jag är duktig på att stänga dörrar och sedan ser det fint ut i andra delar. Nu har vi ett uterum och det ska alltid vara ett välstädat rum, inga leksaker osv.

En svårighet är att slappna av och stanna upp men när hon bakar kan hon känna sig fri och släppa på eventuella krav:

- Jag kanske skulle behöva bli duktigare på att bara slappna av. Sedan är jag den som står och bakar i nattlinne. Då struntar jag i att jag inte är ordentligt klädd eller att det är disk överallt.

Sammanfattning

Glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering. merstruktur.se

För att få vardagen att flyta på gör familjen detta:

  • Ulrika planerar veckan på söndagen på ett överskådligt sätt så att alla kan se.
  • Barnen förbereder väskor och kläder (från underkläder till ytterkläder) kvällen före.
  • Barnen följer ett fast schema på tekniktid och läsning på kvällen.
  • Barnen städar sina egna rum varje fredag.
  • Ulrika och Jimmy lägger alltid barnen i tid så att de får egentid på kvällen.
  • Ulrika skriver ner allt i en digital kalender i telefonen och försöker hitta enkla lösningar på problem.
  • Ulrika och Jimmy prioriterar tid tillsammans.
Glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering. merstruktur.se