Gå till innehåll

Färdig lektionsplanering för att lära elever att bli bättre på att fokusera. Prezi, lärarhandledning och diskussionsfrågor ingår - gratis! merstruktur.se

Alltsedan jag läste det här inlägget  (How To Focus: 5 Research-Backed Secrets To Concentration) har jag funderat på hur jag ska kunna lära mina elever att fokusera på lektionstid. Om jag kan bidra till att lära mina elever förmågan att koncentrera sig tror jag att jag har gett dem något som de kommer att ha nytta av i alla områden av sina framtida liv (för att inte tala om att de kommer att vara lättare att ha att göra med på mina lektioner). Därför har jag tagit fram en mall för hur du kan ta upp de här sakerna med din klass. Den passar bra att ta upp på ett längre klassråd med en klass som du är mentor för eller med en klass som du har hand om i något ämne.

Det är lätt att tänka att eleverna bara borde "skärpa till sig" på lektionerna och till viss del är det så men inlägget ovan hänvisar till professorn Cal Newport som berättar att de flesta tror att de kan koncentrera sig när de verkligen behöver men ifall de ofta flyttar sin uppmärksamhet mellan t.ex. mobiltelefon, skoluppgifter, sociala medier osv. tappar de faktiskt förmågan att fokusera längre perioder och behöver träna upp den muskeln igen.

Den här lektionen (eller introduktionen) har som syfte:

  • att bekräfta elevernas känsla av att det är svårt att koncentrera sig länge,
  • att ge eleverna konkreta tips på hur det kan bli lättare samt
  • att komma fram till en plan om hur ni ska arbeta i klassrummet för att stegvis bli bättre på att fokusera under längre perioder.

För att lektionen ska fungera krävs det att eleverna känner sig hörda och att du är beredd att lyssna på deras åsikter. Det kan t.ex. handla om att dela upp lektionen i delar för att begränsa hur lång tid som läggs på samma aktivitet, t.ex. att genomgångar bara får pågå 10 minuter utan avbrott eller att eget arbete bara får vara 20 minuter i taget. Poängen är dock att eleverna stegvis ska lära sig att klara längre tider av fokus så dessa tider bör utökas allteftersom.

Innehållet i lektionen bygger på blogginlägget av Eric Barker (och den forskning som han hänvisar till), som jag nämnde ovan. Han tar upp fem nyckelpunkter för att lära sig att fokusera som kan sammanfattas så här:

  1. Att fokusera är en muskel som måste tränas upp. Ju mer tid du använder till att fokusera, desto bättre blir du på det.
  2. Rensa ditt huvud genom att skriva ned vad du oroar dig för och vad du har att komma ihåg. Gör sedan en plan för att ta hand om punkterna och sätt igång!
  3. Omgivningen spelar roll. Ta dig till en plats där du vet att du kan få saker gjorda och där det inte finns distraktioner.
  4. Sluta vara "reaktiv". Stäng av alla notifikationer på telefonen och låt ingenting störa dig under den avsatta tiden.
  5. Se till att få tillräckligt med sömn. Om inte, kommer du att vara mindre genomtänkt och mer impulsiv. Du får bättre resultat på alla områden när du är utvilad.

Jag har gjort en Prezi som går igenom dessa fem nyckelpunkter lite mer ingående (men förhoppningsvis kortfattat eftersom eleverna kanske inte har övat upp fokusmuskeln än). Den går att se nedan:

Använd gärna Prezin på lektionen. För dig som lärare har jag också gjort en handledning med innehållet från Prezin samt kommentarer till varje bild. Längst ned i dokumentet finns några tankar om uppföljning.

Här kan du också ladda hem en pdf att skriva ut som eleverna kan använda för att anteckna sina svar på frågorna. Om dina elever skriver på dator kan du också ladda hem frågorna i en wordfil här.

Jag tror att det är värt att lägga tid på det här för att eleverna ska veta hur de kan ta sig an koncentrationssvårigheter, för att eleverna ska känna sig hörda och för att du som lärare ska lära dig mer om hur dina elever fungerar. Skriv gärna en kommentar eller kontakta mig via mail ifall du har testat detta eller något liknande eller om du har några tankar om hur materialet kan utvecklas!

Här finns några användbara dokument för att-göra-listor och tidsplanering som du och dina elever gärna får använda er av. Dokumentet längst ned är speciellt anpassat för lärare och elever som vill få mycket gjort under skoltid.

Grammatikens försvar | 5 anledningar till att grammatikundervisning är värdefullt. | merstruktur.se

Fem argument för grammatikens värde

Vad associerar du med grammatik? Något du var tvungen att lära dig i skolan men som du inte minns någonting av mer än att det var jobbigt? Något roligt men inte användbart? Ett användbart redskap för att kunna prata om språk och bli bättre på att formulera sig? De flesta känner nog igen sig i det första alternativet och tragiskt få i det sistnämnda. För mig har grammatik alltid varit något roligt men jag har inte alltid sett det som användbart. Nu gör jag det.

Eftersom många verkar tycka att grammatik bara är tråkigt och onödigt känns det lämpligt att berätta varför jag tycker att grammatikkunskaper är betydelsefulla innan jag går in på mer detaljerade tankar om hur grammatik kan användas i undervisning. Hela dagens inlägg kommer därför att handla om mina fem argument för att grammatikkunskaper har ett värde:

1. Undervisning i främmande språk

De flesta håller nog med om att grammatik är användbart när det kommer till att lära sig ett annat språk än modersmålet. Det är praktiskt att kunna visa på regler som återkommer för att slippa lära sig varenda mening utantill på det nya språket. Du får lära dig substantiv och verb som delas in i olika grupper och sedan följer samma system för böjning i specifika situationer. Det är helt enkelt ett effektivt sätt att lära sig ett språk eftersom du får regler som passar in i en mängd olika situationer. Flera gånger har jag blivit fascinerad över att det jag har lärt mig om exempelvis franska går att sätta ihop till ett användbart språk som infödda talare faktiskt förstår. Utan grammatik skulle jag vara helt borttappad.

2. Ord för att samtala om språk

Som svensklärare känns det otroligt svårt att hjälpa eleverna att komma framåt i sitt skrivande om jag inte har ord som på ett bra sätt beskriver språket. Många utbildningsforskare¹ har dessutom understrukit hur viktigt samtal är för lärande. Det gäller inte bara samtalet lärare-elev utan i hög grad samtalet elever emellan. Om de då får ord och system för att beskriva hur språket är uppbyggt kan de tillsammans diskutera sig fram till mer precisa uttryckssätt.

Du kanske inte tycker att det är viktigt att utveckla skrivandet. Många ifrågasätter varför man ska lära sig svenska i skolan när det är ens förstaspråk, kanske särskilt på högre nivåer som t.ex. gymnasiet då de flesta behärskar åtminstone de grundläggande reglerna för skrivande och stavning. Jag menar dock att ett välutvecklat skriftspråk öppnar nya möjligheter för en person och ger en större chans att informera, övertyga och förmedla åsikter på ett sätt som påverkar andra.

Ett exempel är om du ska skriva ett personligt brev när du söker jobb. Där är skriftspråket din chans att få komma på intervju och sedan få en tjänst. Då behöver du kunna uttrycka vad du menar på ett effektivt sätt som inte misstolkas just för att det är i skrift. Skriftspråket har andra möjligheter och svårigheter än talspråket och jag är övertygad om att det behöver läras ut. Talspråket svenska kanske är ditt modersmål men skriftspråket är inte det.

3. Ord för att tänka om språk

Skrivande är mitt främsta fokus i det här inlägget för i skrift har man större chans att tänka efter och fundera på hur man ska formulera sig än i tal. Däremot tror jag inte att grammatikkunskaper bara bidrar till ett bättre skriftspråk utan att den utvecklade språkförståelsen när det kommer till skriftspråket också smittar av sig på talet så att det blir mer genomtänkt, även om det kan ta tid. Något extra intressant är dock hur vårt språk och vårt ordförråd påverkar hur vi tänker och kanske framförallt hur abstrakta tankar vi förmår att hantera.

Under lärarutbildningen hade vi flera kurser som berörde Sveriges minoritetsspråk och där poängterades det att elever som får hemspråksundervisning utvecklar sitt modersmål på ett sådant sätt att det var lättare för dem att utvecklas i övriga ämnen i skolan eftersom de då har ett avancerat språk att tänka på. (Med reservation för att jag inte minns helt rätt då jag inte har hittat vilka källor de refererade till.)

Även om jag inte har de exakta källorna tror jag på det här att vårt språk påverkar hur vi tänker. Det har exempelvis gjorts flera tester på hur talare av olika språk identifierar färger beroende på vilka ord det finns för färgvariationer i deras språk. Robert Kosara sammanfattar i det här blogginlägget några teorier och undersökningar om kopplingen mellan färgseende och språk. Gemensamt för undersökningarna är att språket påverkar hur vi tänker om färger och förmodligen även om mycket annat i vår omgivning.

Språket kan hindra oss från att greppa en djupare idé för att vi inte kan sätta ord på den, ens i vårt huvud, eller hjälpa oss att förstå eftersom vi nu har fått orden för att förstå. Det här gör att jag tror att inlärning av grammatiska begrepp och strukturer bidrar med något viktigt då det ger ord för något så djupt mänskligt som språket vi använder för att kommunicera.

Du kan läsa mer om varför jag tror att begrepp är viktiga i bland annat forskningsbakgrunden i mitt examensarbete (som jag är lite rädd för att länka till här eftersom allt inte är på den nivå som jag skulle vilja men det finns poänger där för den som är intresserad).

Grammatikens försvar | 5 anledningar till att grammatikundervisning är värdefullt. | merstruktur.se
Mitt examensarbete om hur svensklärare hanterar grammatik i undervisningen.

 

4. Verktyg för att utveckla sitt läsande

Med förmågan att prata om detaljer och mönster i språk och texter kan man också utveckla sitt läsande. Olika typer av texter (t.ex. tidningsartiklar, noveller, faktatexter osv.) är strukturerade på specifika sätt och med en förståelse för hur olika genrer är uppbyggda blir det lättare att hitta den viktiga informationen och förstå en text.

Vad jag förstår används det här, som ofta kallas genrepedagogik, mer i undervisningen i kurserna Svenska som andraspråk än i svenskkurserna för förstaspråkstalare men när jag gjorde mitt examensarbete intervjuade jag några olika lärare varav flera förespråkade det här med genrepedagogik även för elever med svenska som modersmål, både för bättre läsförståelse och för bättre skrivande utifrån given genre.

5. Verktyg för att utveckla sitt skrivande

Mycket om det här med grammatik och grammatikundervisning har för mig syftet att öka medvetenheten om språk, formuleringar och uttryckssätt. Om eleverna förstår grammatisk terminologi är det lättare att ge tips och råd på hur de kan variera sina texter, knyta ihop meningar på ett sätt som gör att läsaren hänger med och hitta den formulering som på ett rättvisande sätt beskriver exakt det som de försöker säga.

Det kan exempelvis handla om användningen av konjunktioner och subjunktioner för att binda ihop satser. I det passar det också bra att diskutera vilken skillnad det gör om jag sätter någon sats som bisats till en annan jämfört med om jag binder ihop två satser på samma nivå, t.ex. till två huvudsatser.

Fundament och placeringen av olika typer av fraser är också intressant att diskutera. Det innebär bland annat att vi i svenskan kan flytta nästan vilken del av meningen som helst till fundamentet, dvs. först i meningen. Då kan vi fundera på vad som får störst fokus i en mening om jag experimenterar med vad som står i fundamentet (markerat med fetstil nedan). Jämför exempelvis:

  • På natten är allt mörkt.
  • Allt är mörkt på natten.

Sammanfattning

Det börjar bli uppenbart för mig att jag har många tankar om den här frågan men jag avrundar här med att kortfattat påminna om mina fem argument för grammatikens värde:

  1. Grammatik underlättar undervisning i främmande språk avsevärt.
  2. Grammatikkunskaper ger ord för att samtala om språk
  3. och ord för att tänka om språk
  4. Kännedom om grammatiska strukturer kan vara
    ett verktyg för att utveckla sitt läsande
  5. likväl som ett verktyg för att utveckla sitt skrivande

Som avslutning tycker jag att det passar att ta med ett citat från Katarina Lundin (som hänvisar till Ulf Teleman). Hon poängterar att språket är ett av våra viktigaste redskap och att det kan finnas ett djupt känslomässigt (och kanske existentiellt) värde i att förstå sig på dess struktur:

[A]tt grammatikkunskaper motiveras av att de ger insikter om språk och att språket i sin tur är centralt i människans liv är enligt Teleman (1979, 1991) ett argument  av ett annat och djupare slag. Bakom detta argument ligger en förväntad glädje och styrka i att känna det system som är
vårt viktigaste och mest använd(bar)a redskap, på samma sätt som det kan vara till hjälp att veta mer om människokroppen eller det mänskliga psyket för att kunna första både sig själv och andra.²

 

Håller du med om mina tankar om grammatik? Ser du ytterligare något värde i grammatikundervisning och kunskap om grammatik?


¹ Exempel på utbildningsforskare som talar om vikten av samtal eller dialogicitet för lärande: 
- Dysthe, Olga (2003) Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. 

- Marton, Ference, Dahlgren, Lars Owe, Svensson, Lennart och Säljö, Roger (2014 [1977]). Inlärning och omvärldsuppfattning. Stockholm: Norstedts. 
- Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm, Prisma.
² Lundins bok som citatet kommer ifrån samt de refererade verken av Teleman:
- Lundin, Katarina (2009). Tala om språk: grammatik för lärarstuderande. Lund: Studentlitteratur. S. 17.

- Teleman, Ulf (1979). Språkrätt: om skolans språknormer och samhällets. Lund: LiberLäromedel
- Teleman, Ulf (1991). Lära svenska: om språkbruk och modersmålsundervisning. Solna: Almqvist & Wiksell