Gå till innehåll

Mer struktur på din ekonomi med automatiska överföringar

Under flera år sommarjobbade jag som kassörska i en ICA-butik. Det som jag tyckte var roligast var att sitta i kassan när alla kassor var igång, det var mycket folk i butiken och långa köer. Då kände jag att jag verkligen förtjänade min lön och fick hålla igång hjärna och händer maximalt. Detta ledde till att jag lärde mig vilka dagar som var roligast, dvs. vilka dagar flest ville handla. Det var alltid fullt upp på fredagar men de fredagar som kom strax efter löneutbetalningen, den 25:e varje månad, var alltid bäst.

Jag hade aldrig tänkt på det där förut men det blev otroligt tydligt att fler kom till butiken och att kunderna handlade mer när det var en så kallad "löningshelg". Känner du igen dig i att passa på att storhandla, shoppa och unna dig när det är löningshelg? Det kan vara okej men alltför ofta hör jag någon säga så här:

"Äntligen lön! Nu måste jag skynda mig att handla innan pengarna tar slut."
"För mycket månad kvar i slutet på pengarna."
"Det här blir en tung månad. Nästa blir bättre."

När du måste skynda dig att handla innan pengarna tar slut eller har "för mycket månad kvar i slutet på pengarna" börjar det vara problematiskt. Då är det dags för mer struktur på ekonomin.

Få struktur på din ekonomi med automatiserade överföringar. merstruktur.se

I veckan har jag nöjet att presentera det första av två gästinlägg från ekonomisk rådgivare Ulrika Engqvist som vill hjälpa dig och mig att få mer struktur på vår ekonomi. Med hennes tydliga tips kan du ordna din ekonomi så att dina konton automatiskt sköter sparande, räkningar och avsättande av fickpengar. Jag lämnar nu över ordet till Ulrika:

Min dotter och jag tittade på Lyxfällan och hon sa ”Mamma, se till så att jag aldrig hamnar där!” Mitt svar: ”Det är enkelt, använd aldrig mer pengar än du har.”

Genom automatiska överföringar och räkningar som dras via autogiro behöver man inte göra så mycket själv, men innan man kommer dit så krävs det en viss arbetsinsats.

För att få ordning på sin ekonomi måste man få koll på sin ekonomi. Man måste veta hur mycket som kommer in och hur mycket som går ut. Inkomsterna kan vara svåra att påverka så låt oss fokusera på kostnaderna.

Fasta, rörliga och nödvändiga kostnader

Man brukar prata om fasta kostnader och rörliga kostnader.

Fasta kostnader är de där som återkommer med viss regelbundenhet (månadsvis, kvartalsvis eller årsvis): hyra, elräkning, försäkringar och olika abonnemang etc.

De rörliga kostnaderna varierar: kläder, mat, hygienartiklar, resor, presenter etc.

Bland både de rörliga kostnaderna och fasta kostnaderna finns nödvändiga kostnader: bostad, försäkringar, kläder, mat.

Så, vart går pengarna? Det bästa tycker jag är att räkna ut hur mycket man gör av med på ett år, särskilt vad gäller de nödvändiga kostnaderna. Jag gjorde för många år sedan ett Excelblad för att slippa räkna så mycket. Den internetbank jag använder har gjort det lätt att sortera betalningar och kontoutdrag på olika sätt och då blir det enkelt att även se årsutgiften på oregelbundna utgifter (exempelvis bensin). Jag fyllde i de kostnader som jag hade per månad (t.ex. hyra), per kvartal (exempelvis TV-licens) och år (exempelvis försäkringar).

Samtliga dessa kolumner summerades sedan för att få fram årssumman. Genom att dela årssumman med 12 så kunde jag enkelt se hur mycket jag i snitt förbrukade varje månad och jämföra med det som gick in på kontot. Genom att varje månad överföra lite drygt en 12-del av årssumman (se nedan) så finns det alltid pengar, även den där månaden när alla kvartalsvisa räkningar ska dras.

Att bena upp utgifterna på detta sätt ger också en bra överblick och tanken ”Är denna utgift verkligen nödvändig?” ligger inte så långt borta.

Få struktur på din ekonomi med automatiserade överföringar. merstruktur.seUlrika bjuder på sitt Excelblad så att du också ska kunna räkna ut dina inkomster och utgifter, snabbt och enkelt! Fyll i kostnader i kolumnen per månad, per kvartal ELLER per år (beroende på hur ofta det ska betalas) så räknas den genomsnittliga månadskostnaden ut automatiskt. Klicka på knappen för att hämta hem budgetöversikten:

Konton för fickpengar, räkningar och sparande

Ofta pratar man om lönekonto (där pengarna kommer in) och sparkonto. Jag tycker att man bör ha tre olika ”grundkonton”: Fickpengar/kortkonto, Räkningar och Sparande. Vilket konto pengarna kommer in på kan man bestämma själv. Självklart kan man ha flera sparkonton. Kanske vill man dela upp sitt sparande till semester, julklappar, bil, lägenhet och inte minst ”oförutsedda utgifter” s k buffert. Den som har lån kanske vill ha ett separat servicekonto (mer om det nästa vecka då vi pratar om lån och sparande). Det är dock viktigt att inte ha alltför många konton för då blir det bara rörigt, man känner att det tar för lång tid att nå sina sparmål och man tappar sugen.

Lägg upp en månatlig överföring det datum som du får in dina pengar. Om du får CSN den 31:a i månaden då ska överföringen gå den dagen, om du får lön den 25:e så ska överföringen gå den dagen.

Observera att alla överföringar ska vara med samma belopp vid varje tillfälle och ske per automatik så att du slipper tänka på dem, oavsett om de görs veckovis eller månatligen.

Metod A

Pengarna kommer in på kortkontot och en 12-del av de fasta årskostnaderna överförs med en stående/regelbunden överföring till räkningskontot och det som man vill spara förs över till ett eller flera sparkonton. Kvar på kontot är det man har att röra sig med under månaden fram till nästa insättning.

Få struktur på din ekonomi med automatiserade överföringar. merstruktur.se

Metod B

Denna metod kräver ett lite ”omvänt” tankesätt. Här måste man bestämma sig för hur mycket man får förbruka varje vecka/månad. Kan fungera extra bra för den som ”slösar bort” alla pengar i början på månaden genom att man t ex kan ge sig själv ”veckopeng” genom att göra en överföring till sitt kortkonto varje vecka.

Pengarna kommer in på sparkontot och en 12-del av de fasta årskostnaderna överförs med en stående/regelbunden överföring till räkningskontot. Den summa som man bestämt ska räcka som fickpengar förs över till kortkontot. Kvar på kontot är det man sparar.

Få struktur på din ekonomi med automatiserade överföringar. merstruktur.se

Gemensam ekonomi

Om man är två i ett hushåll bör man dela på kostnaderna. Hur man gör detta måste man själva komma överens om. Ska den som tjänar 70 % av hushållets totala inkomst även betala 70 % av kostnaderna eller ska de delas 50/50? Om det bara är en i hushållet som använder bilen, ska då bilens totala kostnader betalas enbart av den personen?

Metod A, för gemensam ekonomi

Pengarna kommer in på var sitt kortkonto och en 12-del av den årskostnad som man kommit överens om överförs med en stående/regelbunden överföring till gemensamt räkningskonto och det som man vill spara förs över till sparkonto eller sparkonton. Kvar på kontot är det man har att röra sig med under månaden fram till nästa insättning.

Få struktur på din ekonomi med automatiserade överföringar. merstruktur.se

Metod B, för gemensam ekonomi

Pengarna kommer in på gemensamt sparkonto och en 12-del av de fasta årskostnaderna överförs med en stående/regelbunden överföring till gemensamt räkningskonto. Den summa som man bestämt ska räcka som fickpengar, inklusive egna kostnader, exempelvis för bil, förs över till respektive kortkonto. Kvar på kontot är det man sparar gemensamt. Naturligtvis kan respektive person föra över till egna sparkonton från sina ”fickpengar”.

Få struktur på din ekonomi med automatiserade överföringar. merstruktur.se

(Oavsett om man använder metod A eller B så kan man dagen före man får nästa lön/CSN-inbetalning överföra allt som finns på fickpengskontot till ett sparkonto.)

Autogiro

När månadsslutet kommer och det är dags att betala räkningar är det bra att kolla så att det finns pengar på räkningskontot. Har man fått med allt, och lagt till lite marginal, så ska det fungera och då räcker det med att se över sin årskalkyl en gång per år eller kanske till och med mer sällan.

Har man räknat rätt kommer det alltid att finnas pengar när räkningarna ska betalas och då görs detta enklast med autogiro. Allt som går lägger jag på autogiro. Det är gratis och betalningen sker alltid på räkningens förfallodag. Autogiro är ett medgivande. Du som kund godkänner att företaget får ta det du är skyldig så länge ni har ett avtal. Autogirot kan även vara ett fast belopp varje månad men det är fortfarande ett medgivande att företaget får dra pengarna. (Vid en överföring är det du som flyttar pengarna).

Det går oftast att beställa autogiro på respektive företags hemsida eller direkt i din internetbank. I vissa fall behöver du fylla i och skicka in en blankett, men den lilla ansträngningen är mycket värd för att allt sedan ska flyta på automatiskt!

Nästa vecka kommer Ulrika tillbaka för att prata om lån och sparande. Har du frågor om ekonomi eller det som Ulrika har tagit upp i dagens inlägg? Skriv en kommentar så ska Erika och Ulrika göra sitt bästa för att svara!
Kom ihåg att Ulrika bjuder på sitt Excelblad så att du också ska kunna räkna ut dina inkomster och utgifter, snabbt och enkelt! Fyll i kostnader i kolumnen per månad, per kvartal ELLER per år (beroende på hur ofta det ska betalas) så räknas den genomsnittliga månadskostnaden ut automatiskt. Klicka på knappen för att hämta hem budgetöversikten:

Få struktur på din ekonomi med automatiserade överföringar. merstruktur.se