Gå till innehåll

Hur jag ska gå till väga för att rensa mitt hem. merstruktur.se

I våras skrev jag om den första delen i mitt förbättringsprojekt, nämligen hälsa. Där satte jag upp en plan för träning och kost och berättade om mina strategier för att följa planen. 

Nu är jag redo att bygga på med ett nytt område och har kommit fram till att det jag längtar mest efter är att få ordning på de sista grejerna här i huset. Efter att ha bott här i ett och ett halvt år har det mesta en plats men det finns fortfarande några lådor som är ouppackade och några områden som är röriga.

Målsättning

När jag är i mål med mitt rensarprojekt vill jag:

  • Ha gjort mig av med saker jag inte behöver, inte använder och inte vill ha kvar.
  • Ha packat upp alla lådor.
  • Ha en plats för varje ägodel.
  • Veta vad jag har och var jag har det.

De senaste åren har jag rensat ganska mycket och för det mesta vet jag var mina saker finns men det händer fortfarande att jag behöver någonting och inte vet var det är för att jag inte har använt det på länge. Det kanske fortfarande är ouppackat i en flyttkartong eller har hamnat långt in i en garderob. Jag vill komma framåt med det.

Planeringsprocessen

Steg 1: Identifiera behoven

Mitt första steg var att skriva upp alla områden som jag vill ta itu med. Jag skrev helt enkelt ned alla saker jag kom att tänka på utan någon särskild ordning. Här är min lista:

  • Böcker (kontor, gästrum, förråd)
  • Kläder (garderob, korridorsgarderob, byrå, extrarum, hall)
  • Flyttkartonger extrarum
  • Banankartonger extrarum
  • Banankartonger garage
  • Förrådet
  • Tvättstugan
  • Lakan, påslakan, handdukar, dukar
  • Frys, kylskåp, skafferi
  • Byggmaterial garage
  • Extradäck garage
  • Rabatt framsida
  • Rabatt innergård
  • Pärmar
  • Teknologilådan + gamla datorer
  • Nattduksbord
  • Hallbyrå
  • Porslin och köksutrustning
  • Garderob kontoret
  • Kallaxhylla kontoret

Jag kanske fyller på med något område jag har glömt och upptäcker kanske mer efterhand men jag har åtminstone en startlista.

Steg 2: Prioritera

Vad vill jag helst ha gjort?

Efter det tittade jag igenom listan igen med funderingen “Vad vill jag helst ha gjort?”. OBS! Inte vad vill jag göra utan vad vill jag ha gjort. De där lådorna eller sakerna som stör mig mest. Jag kom fram till att det var fyra punkter på listan:

  • Flyttkartonger extrarum
  • Banankartonger extrarum
  • Byggmaterial garage
  • Extradäck garage

Ett tag efter att jag hade gjort den här listan hade jag tur och fick bonushjälp. Utan att jag hade visat min man listan fick han en kväll lust att gå igenom lite kartonger så han gav sig på banankartongerna i extrarummet utan min inblandning. Som ett första steg blev de tre kartongerna två och det mesta i lådan lämnade vårt hem.

Vad kan göras snabbt och enkelt?

Jag tänker också att det är bra att ha en lista på vad som är enkelt att göra för de dagar då jag vill ha ett lite mindre projekt att ta itu med. Till min förvåning hamnade nästan allt kvarvarande på den listan:

  • Böcker (kontor, gästrum, förråd)
  • Kläder (garderob, korridorsgarderob, byrå, extrarum, hall)
  • Lakan, påslakan, handdukar, dukar
  • Frys, kylskåp, skafferi
  • Rabatt framsida
  • Nattduksbord
  • Hallbyrå
  • Porslin och köksutrustning

Vad finns kvar?

Slutligen tittade jag på vad som fanns kvar på listan och markerade utifrån prioritering och enkelhet. Jag valde att ha tre steg inom varje del.

Prioriteringsnivå: 
1 = Hög prioritet
2 = Medium
3 = Låg prioritet

Enkelhetsnivå:
A = Lätt (jag kan göra på egen hand och ganska snabbt)
B = Medium
C = Krångligt (t.ex. behöver hjälp av någon annan eller svårt att göra sig av med)

Den kvarvarande och sorterade listan:

  • Banankartonger garage (1B)
  • Rabatt innergård (1C)
  • Förrådet (2B)
  • Teknologilådan + gamla datorer (2C)
  • Tvättstugan (3B)
  • Pärmar (3B)
  • Garderob kontoret (3B)
  • Kallaxhylla kontoret (3B)

Jag är glad att jag också gjorde den här listan för då insåg jag att banankartongerna i garaget och rabatten var viktiga för mig även om jag inte hade tagit med dem på den första listan med vad jag helst skulle vilja ha gjort, kanske för att de känns krångliga. Nu vet jag att de också behöver prioriteras.

Steg 3: Gör en plan

Slutligen gjorde jag en plan som jag formulerade så här:

  • Varje obokad helg ska jag göra klart en av sakerna med högst prioritet.
  • Varannan vecka ska jag gå igenom eller göra framsteg med någon av sakerna på den snabba listan.
  • I oktober ska jag utvärdera, se vad som finns kvar att göra och ta fram en plan för resterande punkter på listan.

Steg 4: Välj strategier för att planen ska bli verklighet

Slutligen funderade jag på vad som skulle kunna hjälpa mig att hålla fast vid planen. Jag drog nytta av några strategier som jag har skrivit om här.

Schemaläggning

Schemaläggning ingår alltid i mina planer. Jag älskar min kalender och tittar ofta i den så om något ska bli av vill jag att det ska stå med där. Därför började jag med att lägga in en timme varje lördag för att rensa ett prioriterat område.

På måndagar slutar jag vid lunch så därför skrev jag in en timme för att bocka av en punkt på den snabba listan varannan måndag. Min tanke är att jag ska kunna flytta den tiden till där den passar bäst under veckan ifall jag vill prioritera annat på måndagen.

Den tredje punkten om utvärdering skrev jag in i Strukturkalendern måndag 12 oktober.

Hålla koll

Hur jag ska gå till väga för att rensa mitt hem. merstruktur.se
Min renskrivna lista för att hålla koll på framsteg

Jag har renskrivit listan i materialet Att-göra-lista med fyra rubriker som finns i Resursbiblioteket men jag använder bara tre olika rubriker:

  • Den prioriterade listan
  • Den snabba listan
  • Övrigt

Jag har delat upp de flesta områdena i så små punkter som möjligt, t.ex. har punkten “Böcker (kontor, gästrum, förråd)” blivit tre punkter, en för varje rum. Banankartongerna i garaget har jag delat upp i två punkter, en där jag ska gå igenom tre och en där jag ska gå igenom resterande.

På den här listan håller jag koll på mina framsteg genom att bocka av kontinuerligt och jag ska försöka komma ihåg att skriva datum på när varje punkt är gjord också så att jag kan hålla reda på att jag följer planen. 

Jag har ännu inte bestämt om jag ska fylla i detta i målkalendern i Strukturkalendern också men det är mycket möjligt att jag gör det, dvs. sätter ett kryss där varje dag jag har rensat något område.

Hållas ansvarig

En annan mycket användbar strategi för att få någonting att hända är att ha någon eller några personer som ser till att man gör det man har sagt. Där hoppas jag att du som läser kan vara till hjälp. Jag är osäker på vad bästa sättet är men jag tror att Instagram är en bra plattform för att lägga upp mina framsteg. Om jag inte uppdaterar på någon plattform hoppas jag att åtminstone någon av er som läser detta hojtar till och tjatar lite på mig.

Det första steget

Något som är viktigt för mig och troligtvis många andra är att ta det första steget så snart som möjligt. Min plan är att senast på lördag ha bockat av minst en punkt från listan. Det är lite långt bort så jag ska försöka komma igång med något snabbprojekt tidigare men absolut senast på lördag.

Skyddsåtgärder

Det är en bra idé att i varje nysatsning tänka in vad man ska göra om det tar emot att följa planen eller upprätthålla den nya vanan. "Om ____ händer, ska jag ___." För att komma fram till detta kan du tänka ut vilka problem du troligtvis kan stöta på och komma på en plan för att bemöta dessa. Här är några av mina skyddsplaner:

  • Om jag blir sjuk eller får för mycket en vecka, ska jag göra ett nytt försök veckan därpå.
  • Om jag inte kan få tag på en släpvagn när jag behöver det för att fullgöra en punkt, ska jag antingen välja en annan punkt eller ställa iordning och sortera så att det är lätt att lasta på släp vid första möjliga tillfälle.
  • Om en punkt tar längre tid än förväntat, ska jag berömma mig för att jag har kommit igång och göra klart inom 10 dagar.
  • Om det av något annat skäl blir svårt att genomföra planeringen, ska jag göra en ny plan med detta i åtanke på min utvärderingstid i oktober.

Para ihop

En annan av mina favoritstrategier för att få en långtråkig syssla roligare är att para ihop den med en annan aktivitet. För mig blir det oftast att lyssna på en ljudbok eller en podcast men det går också utmärkt att bjuda med någon annan att jobba med samma syssla (om du kan övertyga någon) så jag ska se om jag kan få min man att vara med på någon del av det här projektet.

Sammanfattning

Så, min process har alltså varit:

  1. Identifiera behoven
  2. Prioritera
  3. Gör en plan
  4. Välj strategier för att planen ska bli verklighet

Jag hoppas att du vill följa min rensarresa och att du har fått inspiration till något eget förbättringsprojekt. Skriv gärna en kommentar med dina tankar och håll mig ansvarig på Instagram!

Relaterat:

Blogginlägg: Varför du borde rensa och hur du kan gå till väga

Podcastavsnitt: Rensa

Hur jag ska gå till väga för att rensa mitt hem. merstruktur.se

Julkalender med strukturtips - dag 16. Gör bara genomtänkta inköp.

Dag 16 i julkalendern med strukturtips: Gör bara genomtänkta inköp.

Tänk efter innan du handlar så att du inte fyller ditt hem med sådant som inte kommer att användas. Innan du köper någonting (för det är det enklaste sättet att rensa), fråga dig själv:

  • Behöver jag det här?
  • Tycker jag om det här?
  • Kommer jag att använda det?
  • Har jag råd?
  • Har jag en plats för det?

Om du lyder de här tipsen är det mycket lättare att slippa både ekonomiska problem och problem med att ha ett välorganiserat hem.

Bloggtips:

Att tänka på när du köper kläder

Varför du borde rensa och hur du kan gå till väga

Podcasttips:

Podcastavsnitt om hur julen kan bli vilsam

Följ gärna min Pinterest-anslagstavla om att rensa för fler tips:

Julkalender med strukturtips - dag 15. Rensa.

Dag 15 i julkalendern med strukturtips: Rensa.

Sälj, donera eller återvinn det som du inte använder eller tycker om. Det enklaste sättet att ha ordning hemma är att ha färre saker. Gå igenom ditt hem, bit för bit och rensa bort det som du aldrig kommer att använda, inte tycker om eller har för många av.

En annan sak som du kommer att märka när du går igenom dina saker är att du har flera bra saker som du har glömt bort. När de kommer fram kan de äntligen vara till nytta och glädje i stället för att ta utrymme i en garderob.

Om det känns tungt att rensa kan du läsa det här blogginlägget för tips på hur du kan gå till väga, steg för steg.

Bloggtips:

Varför du borde rensa och hur du kan gå till väga

Podcastavsnitt om att rensa

Hur du kan rensa i din garderob

Följ gärna min Pinterest-anslagstavla om att rensa för fler tips:

Julkalender med strukturtips - dag 14. Var sak på sin plats.

Dag 14 i julkalendern med strukturtips:
Var sak på sin plats.

Ha en plats för varje sak du äger och lägg tillbaka saken på den platsen när den har använts. När du samlar liknande saker på samma ställe märker du om du har onödigt många av någonting och det blir otroligt mycket enklare att hitta vad du letar när det alltid finns på den plats det borde.

Tänk på att komma överens med den övriga familjen om var sakerna har sina platser så att ni inte har olika lösningar utan att veta om det.

Märk upp platsen om det är möjligt och försök göra det så specifikt som möjligt, dvs. inte bara "någonstans i den garderoben" utan "just i den lådan på den hyllan i garderoben".

För att komma fram till var platsen ska vara, fundera på detta:

  1. Var letar jag först när jag söker efter den här saken?
  2. Var brukar jag (eller övriga familjemedlemmar) oftast använda den här saken?
  3. Hur ofta används den?

De här frågorna brukar oftast ge förslag på någon bra plats. Om den inte används så ofta, t.ex. juldekorationer, kanske det kan förvaras i ett förråd, under sängen, på vinden eller på något annat ställe där du inte behöver se det dagligdags. Se bara till att inte förvara något känsligt där det är för kallt eller fuktigt.

Bloggtips:

7 grundprinciper för mer struktur på livet

Håll ordning hemma med minimal ansträngning

Kläder som du borde ha en plats för

Hur jag förvarar mina kläder

Hur man städar ett rum + hjälp att komma ihåg vad som ska städas

– För femton år sedan var det knappt någon som hade en smart mobil, nu ägnar vi i genomsnitt 3,5 timmar per dag åt den. Så snabb beteendeomläggning har aldrig tidigare ägt rum i mänsklighetens historia, konstaterade psykiatern och författaren Anders Hansen i Modern Psykologi.

Under en genomsnittlig livslängd blir det cirka tolv år med näsan framför mobilskärmen! Skärmtiden misstänks vara en medbrottsling när det gäller lavinen med utbrändhet som uppstått på senare år. Ett av de största problemen är att skärmtiden stjäl tid från sånt som håller oss friska, som träning, åtta timmars sömn och att umgås med familj och vänner.

Skärmtidsproblemen överskrider generationsgränsen. Hälften av svenska barn och ungdomar tycker att skärmtiden hindrar dem från att göra saker de borde göra. Allra mest meningslöst känns det planlösa scrollandet i sociala medier. Men det går att få bättre mobilvanor – följ dessa fem steg!

1. Stäng av notiser

Stoppa mobilen från att stjäla din uppmärksamhet genom att pipa, blinka eller vibrera. Stäng av notiserna i mobilens inställningar och lämna bara det absolut viktigaste, som sms och samtal från nära och kära. Aktivera ”stör ej”-funktionen vid ett bestämt klockslag, så du slipper notiser helt när du försöker varva ner på kvällen.

2. Övervaka din skärmtid

På iPhone finns Skärmtid, på Android finns Digitalt välmående. Funktionerna ger dig en översikt över hur du använder mobilen, dessutom kan du tidsbegränsa bestämda appar: sociala medier är den vanligaste källan till ”zomebiescrollande”. 

TIPS! Ha en digital detox-tävling med en vän som också vill minska skärmtiden. Rapportera er skärmtid till varandra dagligen.

3. Skaffa analoga prylar

Enligt en artikel i The Guardian kollar vi mobilen i snitt 58 gånger per dag. Banala ting som att behöva kolla klockan kan leda in oss i Facebooks frestelse. Fundera vilka mobilfunktioner du kan ersätta med det analoga ditot, exempelvis ett armbandsur, väckarklocka i sovrummet eller kanske en bullet journal eller Strukturkalendern.

4. Minska mobilens lockelse

Hindra startskärmen från att vara en färgsprakande godisfabrik. Under ”Hjälpmedel” kan du göra din telefon svartvit. Nästa steg är digital storstädning, radera onödiga appar! På din startskärm ska det mest nödvändiga finnas, exempelvis telefon, meddelanden och kamera. Göm resten på andra skärmar och i mappar. Att göra Instagrambesöket till en aktiv handling minskar risken för slösurf.

TIPS! Hjälp dig själv att lockas av sakerna du egentligen vill göra. Du kan exempelvis ha en bok inom ständigt räckhåll eller hålla yogamattan utrullad.

5. Kom överens om regler

Vilken sorts skärmfri tid passar dig? Bland svenska familjer varierar reglerna. Vissa har en mobilfri dag i veckan, andra har skärmförbud vid matbordet och somliga har instiftat ett ”mobildagis”. Dagiset består av en låda där familjens mobiler får bo mellan exempelvis 19 och 07.

Till sist ska det sägas att mobilen inte är ett renodlat monster, det är fantastiskt verktyg vid kvalitativ användning. Kanske organiserar du liv med att göra-appar, ser en föreläsning på Ted Talks eller har ett värmande videosamtal med vännen på andra sidan Sverige.

Lycka till med din skärmtid!

Källor & mer läsning

Smartare än din telefon av Siri Helle, Natur & Kultur (2019).

Skärmhjärnan av Anders Hansen, Bonnier Fakta (2019).

Livet framför skärmen, artikel av Marie Alpman i Forskning & Framsteg (2018).

Skärmlivet, artiklar och undersökningar från Telenor om mobilens roll i familjen.

Av Josefin Strang

Hur du fixar bättre mobilvanor. Josefin Strang på merstruktur.se.

Varför du borde rensa och hur du går till väga. merstruktur.se

Jag har varit en person som har sparat allt: använda kuvert kanske skulle kunna användas igen, kartonger kan man göra något pyssel av, en liten snörstump, plastlådor, papper, alla räkningar och medlemskort jag någonsin fått, suddiga foton m.m. Att rensa var inte på att-göra-listan.

Till min (och min mans) stora lättnad är det inte så längre. Ibland förvånar jag mig själv med hur snabbt jag tar ut en kartong till återvinningen efter att den har kommit in i hemmet. Visst skulle den kunna användas till förvaring eller pyssel, men det kommer alltid nya kartonger, så om jag behöver en kommer det snart en ny.

I dagens blogginlägg kommer jag att ge tre skäl till att du borde rensa och berätta om de sex stegen du behöver för att rensa vilket område som helst i ditt hem. Till din hjälp kan du ladda hem Rensarpaketet genom att klicka på den gröna knappen nedan.

Vill du lyssna i stället (eller också)? I avsnitt 2 av Strukturpodden pratar jag och André Kikuchi om samma tema.

Varför du borde rensa

Varför du borde rensa och hur du går till väga. merstruktur.se

Du kanske inte är övertygad om att du ens behöver rensa, och det kanske du inte gör, men jag tror att de flesta av oss (inklusive jag själv) skulle må bättre av att ha färre saker runtomkring oss. Det finns många anledningar men jag tänker nu ge tre skäl till varför du borde rensa.

1. Veta vad du har

Varför du borde rensa och hur du går till väga. merstruktur.se

Ett problem med att äga för mycket är att det är svårt att veta vad du har. Under det senaste året har vi köpt flera saker som vi inte trodde att vi hade för att vi inte hade gått igenom alla lådor från de sex gånger vi har flyttat de senaste åtta åren.

Till vårt försvar var just de lådorna kvar hos min mans föräldrar, 80 mil bort, men det kändes ändå fånigt när vi upptäckte det och det känns helt klart löjligt att vi båda har kvar rätt många flyttkartonger hos båda våra föräldrar när det var många år sedan vi bodde hemma.

För dig kanske det handlar om att gå igenom garderober, förråd eller garage för att lära dig vad du faktiskt har och jag tror också att det är många, liksom jag, som har kvar lådor hemma hos sina föräldrar ett eller flera decennium för länge.

Om du går igenom de här sakerna och rensar bort det du inte behöver längre kommer du att ha lättare tillgång till de saker du faktiskt använder och slippa slösa pengar på att köpa något nytt i onödan.

2. Slippa göra det till någon annans problem

"Son, en dag kommer allt det här bli ditt". Bild av John Allen.

Det andra skälet till att rensa är för att slippa tvinga någon annan att hantera problemet med att förvara och/eller gå igenom dina saker. Det kan handla om att du förvarar saker hemma hos föräldrar eller andra men det kan också handla om att dina barn och barnbarn tvingas ta itu med det när du är sjuk, gammal, orkeslös eller död så att du inte kan göra det själv.

Jag tycker inte att vi behöver sticka under stol med att vi alla kommer att dö en dag och att det då är någon eller några som har ansvar för att bestämma vad som ska göras med dina saker. Då är det bättre för alla inblandade om du själv, som vet historien bakom varje sak, har rensat. När du har dött finns det en stor risk att dina närstående kommer att se allt du ägde som något fantastiskt värdefullt och viktigt. De kanske tänker "Om hon/han sparade det här måste det verkligen ha betytt något." Men om vi ska vara ärliga är det inte så. Mycket sparar vi bara för att vi har glömt att det finns eller inte har tagit oss tid till att rensa.

Hjälp dina närstående genom att ta ansvar för dina egna ägodelar nu. Jag har bokat in att i sommar rensa ut det jag har hos mina föräldrar. Om du har saker hos andra, försök boka in en dag, några dagar eller en vecka då du går igenom det och bidrar mindre till deras fullproppade förråd.

Om du har många saker själv, börja gå igenom det nu så att dina närstående slipper göra det när du inte längre kan hjälpa till.

Tänk också på personerna du bor med eller människor som brukar besöka dig ofta. Låt dem slippa störas av att dina saker är utspridda överallt eller att det tar lång tid att leta efter sådant som är borttappat i röran. Ni kommer alla att må bättre av att ha det mindre stökigt och överbelamrat.

3. Lättare kunna hålla hemmet fint och städat

Varför du borde rensa och hur du går till väga. merstruktur.se

Det som får mig mest motiverad till att rensa är att det gör det mycket lättare att hålla hemmet fint och städat. Jag är inte så duktig på att städa regelbundet men det är ändå så att mitt hem oftast ser ganska fint ut och det är lätt att städa när jag väl gör det. Den stora anledningen till det är att vi har rensat mycket och har en plats för varje sak vi äger (i stort sett i alla fall).

Jag har varit en person som har sparat allt, till och med använda kuvert ibland med någon tanke om att de skulle gå att återanvända även om jag aldrig har gjort det. Det blev bättre när jag flyttade till en liten etta och inte hade särskilt många förvaringsplatser och sedan har det blivit bättre och bättre med varje flytt. När saker gång på gång följer med i en flyttlåda som jag inte ens har packat upp för att jag inte har något intresse av det som finns däri, då blir det lättare att donera, sälja eller återvinna innehållet.

Att ha ett hem där jag rymmer mina saker, lätt kan hålla rent, hittar det jag söker och inte känner mig nertyngd av röran är så mycket mer värt än att ha kvar de där lådorna!

Hur du kan gå till väga för att rensa

Varför du borde rensa och hur du går till väga. merstruktur.se

Att rensa är en aktivitet som gör att det ser värre ut innan det blir bättre. Du kommer att ha en mängd saker framme som vanligtvis är instoppade i garderober, lådor eller sällan använda rum. Det kan vara en bra idé att be övriga i hushållet att ha överseende med den tillfälliga röran.

Du behöver:

  • Lappar för att märka upp dina högar eller lådor (finns i paketet du kan ladda hem genom att klicka på någon av de gröna knapparna i det här blogginlägget)
  • 3-6 lådor, tvättkorgar, hinkar eller påsar att sortera i
  • Bekväma kläder
  • Gärna en ljudbok, podcast, vän eller familjemedlem som kan underhålla dig under tiden.
  • Dammtrasa

Ta fram de här sakerna, skriv ut paketet om du vill använda det och ge dig sedan på steg 1!

Steg 1: Välj område

Varför du borde rensa och hur du går till väga. merstruktur.se

Det finns säkert flera områden i ditt hem som skulle må bra av en genomkörare men jag rekommenderar inte att börja med allt på en gång. Välj ett rum eller ett område som du börjar med och anpassa storleken på området efter tiden du har tillgänglig. Några förslag:

  • Köket
  • Badrummet
  • Vardagsrummet
  • Ditt kontor
  • Förrådet
  • Garaget
  • Dina kläder
  • Ett skåp, en låda eller en hylla

Välj ditt område och försök att inte distraheras till att gå till ett annat område innan du är klar.

Steg 2: Ta fram allt

Varför du borde rensa och hur du går till väga. merstruktur.se

Om du låter saker vara kvar i sitt skåp, sin låda eller sin hylla kommer du inte att tänka igenom besluten lika bra och du kommer heller inte få den smidiga chansen att dammtorka innan du sätter tillbaka det du vill ha kvar.

Ta därför fram allt. Om du är i köket, garaget eller något annat område med mycket saker kan du behöva göra det här stegvis, till exempel en hylla i taget, men låt inte sakerna du tar beslut om ligga kvar på sin gamla plats!

Steg 3: Sortera

Varför du borde rensa och hur du går till väga. merstruktur.se

Innan du tar beslut om vad som får stanna kvar och vad som ska lämna ditt hem är det bra att sortera in sakerna du har tagit fram i kategorier. Samla liknande saker på samma ställe så att du märker om du har 20 stekspadar,10 oöppnade paket plåster eller 5 förpackningar ströbröd (vad gäller det sista talar jag från egen erfarenhet).

Det här hjälper dig både att se vad du har för mycket av och att organisera upp var sakerna ska stå om de får komma tillbaka till skåp, hyllor och lådor igen.

Steg 4: Besluta

Varför du borde rensa och hur du går till väga. merstruktur.se

Nu är vi inne på det viktiga steget: besluten! Här är vi olika. En del vill slänga allt och en del vill inte slänga någonting men det är någon gyllene medelväg jag vill att vi ska hitta. Det är nu du använder de 3-6 behållarna (låda, tvättkorg eller liknande) du har tagit fram och lapparna du har skrivit ut eller skriver för hand.

De viktigaste kategorierna är:
  • Slänga/Återvinna: Skräp, trasigt, utgånget, fläckat, smutsigt m.m. som varken du eller andra kan ha nytta av.
  • Donera/Sälja: Helt och rent, har eventuellt något värde och kan användas av någon annan.
  • Behåll: Det som jag tycker om, använder, har en plats för och skulle köpa igen om jag inte redan ägde det.
Dessutom rekommenderar jag behållare eller högar för:
  • Osäker: Det som du inte har bestämt dig om än. Det kan t.ex. vara kläder du behöver prova, sådant du inte har använt men planerar att använda eller något som du använder väldigt sällan. Fundera på vad du skulle göra om du inte hade den här saken. Skulle du sakna den? Vad skulle du göra ifall du behövde den? Är det mindre jobbigt än att förvara den?
  • Någon annans: Tillhör någon annan och bör ges tillbaka till den personen så snart som möjligt. Fäst gärna en lapp på den så att du kommer ihåg vem som ska ha den. Skriv upp i din almanacka eller på din att-göra-lista att lämna tillbaka den.
  • Annat rum: Det här hör hemma i ett annat rum. Vi har en låda/hög för det eftersom vi inte vill komma av oss i processen genom att gå iväg till ett annat rum där vi kan bli distraherade. Lämna här tills vidare och ställ tillbaka när du är klar.

Beslutsprocessen:
  1. Ställ fram behållarna eller gör helt enkelt högar på golvet eller ett bord.
  2. Sätt ut lapparna för att komma ihåg vad som ska vara i vilken hög. Det har hänt mer än en gång att jag under processens gång har börjat blanda ihop högarna så det är bäst att vara tydlig med sig själv. Om ni är flera som hjälps åt är det ännu viktigare.
  3. Ta en sak i taget och fundera på i vilken hög det passar bäst.
  4. Om du behöver hjälp med beslutet, fundera på följande frågor:
    • Använder jag det här?
    • Tycker jag om det?
    • Har jag en plats för det?

Du bör svara ja på minst en av frågorna för att få behålla saken. Behåll inte saker av skuldkänslor, t.ex. att det är en present eller ett arv. Om du inte använder det, kanske tycker att det ser fult eller läskigt ut och inte har en bra plats för det - gör dig av med det! Det kanske finns någon annan i släkten som vill ha det och om inte behöver du inte känna dig dum som inte heller vill det.

Steg 5: Städa

Varför du borde rensa och hur du går till väga. merstruktur.se

Som jag sa i början tar vi ut allt ur ett område för att kunna dammtorka där innan vi ställer tillbaka någonting. Det är en bra idé att även rensa bort de där dammlagren då och då. Ta en trasa och torka hyllan, lådan eller skåpet innan du ställer tillbaka någonting. Det går snabbt och kommer aldrig vara enklare att göra än nu!

Steg 6: Ställ på plats

Varför du borde rensa och hur du går till väga. merstruktur.se

Det kan vara bra att gå igenom osäker-högen en gång till innan du gör något annat. Prova plagget, fråga familjen om råd eller gör något annat du behöver göra för att komma fram till ett beslut. Du kan också ge dig själv ett tag att fundera på saken. Sätt en påminnelse i mobilen eller skriv upp i kalendern att du ska bestämma dig vid ett visst datum. Du kan ställa bort lådan i ett förråd, på vinden eller i garaget och se om du ens har tänkt på sakerna på en månad. Om inte, ge bort det.

Sedan är det bara att följa det som står på lappen vid dina lådor. Om det ska behållas, ställ det på en bra plats. Om det ska slängas eller återvinnas, ta det till återvinningen eller soptunnan. Om det ska doneras eller säljas, lägg upp det på en säljsida på internet, anordna en loppis eller ta den enkla vägen och lämna in allt till en second hand-butik. Om du försöker sälja något rekommenderar jag att sätta en tidsgräns och om tiden går ut och ingen har köpt är det dags att antingen sänka priset och sätta en ny tidsgräns eller donera saken så att den slipper ta plats hos dig längre.

Om det hör till någon annan, se till att den personen får det så snart som möjligt så att du slipper förvara och tänka på det något mer. Om det hör till ett annat rum, ställ tillbaka det på rätt plats i det rummet.

Vad du borde rensa

Vi tar det kortfattat eftersom det här blogginlägget redan är långt:

I första hand borde du rensa bort: skräp, utgånget och trasigt.

I andra hand borde du rensa bort: det du aldrig eller sällan har använt och inte planerar att använda snart igen.

I tredje hand borde du rensa bort: det som du inte tycker om men kanske har behållit för att du inte har orkat rensa eller av skuldkänslor.

Har du gjort det så ligger du bra till och kan förmodligen se en stor skillnad i ditt hem. Försök också få med andra familjemedlemmar i rensandet. Om du vill ha mer inspiration om vad du kan rensa och varför kan du gärna ta en titt på min Pinterest-anslagstavla som handlar om att rensa. Det finns bland annat flera listor på vad du kan rensa bort från ditt hem direkt.

Rensarpaketet

Varför du borde rensa och hur du går till väga. merstruktur.seOm du vill ha hjälp att strukturera upp ditt rensande kan du ladda hem Rensarpaketet genom att klicka på den gröna knappen nedan. Paketet innehåller:

- Instruktioner för att rensa alla delar i ditt hem.
- Lappar för att märka upp dina lådor eller högar när du går igenom dina saker.
- En varningsskylt att sätta upp för att inte förfära familjemedlemmar som ser den tillfälliga röran.

Du väljer själv vilka av sidorna du skriver ut och om du vill att lapparna ska vara mindre kan du skriva ut 2 eller 4 sidor på ett papper.

Varför du borde rensa och hur du går till väga. merstruktur.se

7 grundprinciper för mer struktur på livet. Hur du kan hålla ordning hemma och få saker gjorda. merstruktur.se

Tvåbarnspappan André Kikuchi flyttade nyligen och flytten fick honom att tänka på hur han förändrat sitt liv de senaste åren. Minimalism, Konmari och Mer struktur-bloggen nämnde han i ett Facebookinlägg som några inspirationskällor och lade på slutet till att han gärna skulle dela med sig av det som har hjälpt honom ifall någon skulle vara intresserad.

Jag tänkte direkt att det var något jag skulle vilja veta mer om, dels för att han nämnde just den här sidan (Mer struktur), dels för att jag alltid vill bli bättre och få min vardag att flyta på smidigare. Därför frågade jag André om han skulle kunna tänka sig att skriva ihop ett blogginlägg och till min förtjusning svarade han ja!

Nu lämnar jag över till André:

Du som läser detta har kommit en bra bit på väg. Grattis du har ju hittat hit. Det räcker dock inte med att läsa detta inlägg. Du bör, för att komma någonvart, också börja följa tipsen.

För några år sedan fanns inte nedanstående punkter i mitt medvetande, inte ens som ett dåligt samvete, medan de nu finns där varje dag. Även om jag inte är klar så kan jag efter två år se en enorm skillnad på mitt sätt att leva. Jag hoppas att någon av punkterna även kan hjälpa dig.

Grundidéerna

Grundidéerna är att du skall:

  1. Veta vad du har och varför du har kvar din pryl. Gå igenom allt och spara så mycket du vill. Använd alltid följande kategorier: spara, slänga, skänka, sälja.
  2. Veta var varje pryl finns. Tänk att varje pryl har sitt hem där den alltid bor. När du använt eller flyttat något, låt den få återvända till sitt hem.
  3. Hålla i varje sak endast en gång. Har du exempelvis en tröja i handen, så undvik att tänka att du ska lägga in den senare. Håller du sakerna endast en gång och lägger den i sitt hem bildas inga högar, och därmed inget dåligt samvete. Det blir dessutom lättare att städa.
  4. Använda det du har. Rensa bort det du aldrig använder. Vi har alltför mycket bra-att-ha saker vi aldrig använder.
  5. Stoppa inflödet. Säg nej till gratisprodukter du inte använder, se till att den mesta posten är digital (oavsett ska du alltid öppna all post som inkommer).
  6. Göra uppgiften direkt om det tar mindre än 2 minuter. Märk vad mycket du kan få gjort på två minuter, du kommer bli förvånad. Är en uppgift tråkig, så ta tid och upptäck att den inte tog så lång tid som du kanske trodde.
  7. Alltid hålla något i handen när du är på väg någonstans. Hos oss som barnfamilj finns alltid saker utspridda och istället för att kliva över dem tar jag upp dem och lägger in i respektive hem.

Så en kontrollfråga: Var bor din stjärnskruvmejsel, din smörkniv, dina arbetsskor, dina fleecehandskar, din pincett?

Nu börjar vi.

Tips utifrån område

Börja med något av följande områden: Garderoben, verktygslådan, bilen, badrummet eller köket.

Samla ihop alla dina olika saker i olika högar. Kanske upptäcker du att du har 14 smörknivar, 16 par skor, 4 stjärnskruvmejslar av samma storlek. Fundera sedan om du behöver det du samlat ihop?

Garderoben

7 grundprinciper för mer struktur på livet. Hur du kan hålla ordning hemma och få saker gjorda. merstruktur.se

Rensa ut alla kläder som du inte använder. Rensa ut det som du inte trivs i. Lär dig sedan att vika återstående plagg med någon bra metod som skapar utrymme och översikt. Jag har följt Konmari-metoden men det finns även andra tips.

Jag vet att jag har 14 par kalsonger jag trivs i, 16 skjortor jag vill använda, 14 par strumpor utan hål. Efter tvätt viker jag efter samma princip varje gång och eftersom varje socka har sin plats är det lätt att se var den hör hemma.

Relaterat: Tips för att rensa & Hur jag förvarar mina kläder

Badrummet

7 grundprinciper för mer struktur på livet. Hur du kan hålla ordning hemma och få saker gjorda. merstruktur.se

Vilka saker behöver du? Själv har jag en säkerhetsrakhyvel av bättre märke, rakblad, en nagelsax, en pincett, en tandborste, tandkräm, en flaska olivolja (hjälper mot torr hud), en deodorant, en flaska äppelcidervinäger som balsam, en hårdtvål för hår och kropp och ett par öronproppar vid resa. Allt får plats i en liten necessär.   

Verktygslådan

7 grundprinciper för mer struktur på livet. Hur du kan hålla ordning hemma och få saker gjorda. merstruktur.se

Beroende på boendeform kan verktygslådan se lite olika ut. Se till att du har bra saker som fungerar när du behöver dem. Bor du i lägenhet kan ni vara flera som delar verktyg mellan varandra. Här finns utrymme och ekonomi att tjäna.

Bilen

7 grundprinciper för mer struktur på livet. Hur du kan hålla ordning hemma och få saker gjorda. merstruktur.se
  1. Gå igenom alla fack och gömmor.
  2. Rensa ut det du vet att du aldrig använder.
  3. Skaffa några tygpåsar i olika storlekar till inköp.
  4. Införskaffa ett nödkit vid stopp på vintern.
  5. Ha en lite påse för skräp så du samlar alla på ett ställe och inte lite här och var.
  6. Släng alla pennor som kan vara bra att ha och skaffa en penna som tål såväl värme som kyla.

Köket

7 grundprinciper för mer struktur på livet. Hur du kan hålla ordning hemma och få saker gjorda. merstruktur.se

Se till att ha ett skafferi, kyl, frys där du har översikt. Vi har provat att månadshandla för att minska på onödiga inköp och få ett överflöd på mat. Gör matlådor att frysa in vid varje måltid du lagar mat. Du får då ett varierat matutbud att välja bland i stressade situationer. Vi återanvänder plastpåsar, disktrasor och glasburkar. Se över om det är möjligt att minska inflödet av plast och kartong genom att handla smart i din butik.

Arbetsplatsen

7 grundprinciper för mer struktur på livet. Hur du kan hålla ordning hemma och få saker gjorda. merstruktur.se

Använd om möjligt samma principer. Stoppa inflödet. Har du ett skrivbord så se till att ha allt du behöver inom räckhåll. Samla inga högar eftersom du bara håller i varje sak en gång. Ha 5 uppgifter/dag och flytta över uppgiften som inte blev klar som nr 1 dag två.

Relaterat: Att göra varje fredag för en mer produktiv arbetsvecka & Strukturkalendern

Mobilen

7 grundprinciper för mer struktur på livet. Hur du kan hålla ordning hemma och få saker gjorda. merstruktur.se

Skaffa mobilfria zoner i hemmet som alla följer. Påminn och hjälp varandra. Sovrummet och köksbordet är exempel på sådana zoner. Stäng av sociala medier samma tid varje dag. Ha en bestämd läggdagstid.

Hälsa

7 grundprinciper för mer struktur på livet. Hur du kan hålla ordning hemma och få saker gjorda. merstruktur.se

Försök att varje dag få ut något av följande tre:

  • fysisk aktivitet 20-30 minuter
  • minst 7 timmar sömn
  • att finnas med i ett socialt (icke internetbaserat) sammanhang.

Relaterat: Hur en slöfock började träna och hur du också kan göra det

Låter det som mycket på en gång? Slå ut tipsen på några år och du skall se att du får struktur på ditt liv.

All gott,
André

Har du tips som underlättar i din vardag? Skriv gärna en kommentar eller skicka ett mail.

7 grundprinciper för mer struktur på livet. Hur du kan hålla ordning hemma och få saker gjorda. merstruktur.se

18 sätt att få gäster att känna sig välkomna. merstruktur.se

Jag tycker att det är roligt att göra det lilla extra när vi får gäster, speciellt när vi får övernattande gäster. Därför har jag samlat några av de saker jag försöker tänka på för att få mina gäster att känna sig välkomna och bekväma. 

Känn dig inte tvingad att göra allt (eller något av) det här om du inte vill men ta gärna inspiration om du tycker att det känns roligt och du har möjlighet.

En god natts sömn

Bäddat

Jag är verkligen ingen kvällsmänniska så jag uppskattar när det är bäddat och klart när jag ska gå och lägga mig men om du inte hinner bädda kan du gärna se till att det finns påslakan, örngott, lakan, täcken och kuddar i rummet där personen ska sova. 

Bonus: Choklad på kudden!

Handdukar/badlakan tillgängligt

Lägg också fram handdukar/badlakan eller visa var det finns så att gästerna kan duscha när de vill utan att behöva fråga. De kanske vill duscha innan du har vaknat.

Uppstigning

Kom gärna överens om en tid då ni ska vakna eller kom överens om att det är fritt att stiga upp och ta frukost när man vill. Ju mindre avslappnade gästerna är hos er, desto tydligare bör överenskommelserna vara.

Varmare och kallare

Ha alternativ i närheten av gästsängen så att det är lätt för gästerna att ta en extra filt om det är kallt eller starta en fläkt om det är varmt.

Flera kuddalternativ

Jag har nackbekymmer och de blir ofta värre när jag sover på andra ställen där jag inte har min egen kudde. (Jag borde förmodligen ta med en när jag har möjlighet.) Därför tycker jag om att ge mina gäster flera alternativ på kuddar, åtminstone en extra. 

Mörker och ljus

Oavsett om du har ett dedikerat gästrum eller om gästerna får sova på golvet eller soffan tror jag att de flesta uppskattar att kunna ha det mörkt när de sover. Gör det möjligt att mörklägga rummet och/eller köp in några sovmasker att ha i gästrummet. För ljus kan du gärna ha någon läslampa eller mindre lampa i närheten av sängen.

Laddning

Nuförtiden vill de flesta kunna ladda mobiler m.m. så se till att det finns gott om uttag eller ett förgreningsuttag i gästrummet. Många uppskattar om det här finns i närheten av sängen. En bonus är om du också har några reservladdare i gästrummet så att de kan ladda även om de har glömt sina egna laddare.

Mätt och glad

Frukost

Fråga gärna gästerna vad de brukar äta till frukost innan de kommer och se till att du har koll på eventuella allergier. Se sedan till att det finns hemma när ni går och lägger er så att ingen behöver åka till affären på tom mage.

Ett bra standardutbud: 

  • fil/yoghurt
  • flingor/müsli
  • bröd (gärna både mjukt och hårt, men om du väljer det ena tror jag att de flesta vill ha mjukt)
  • smör
  • ost
  • skinka/kalkon
  • kaffe och te

Bonus:

  • ägg och kaviar
  • gröt
  • juice
  • skivad gurka och/eller paprika
  • frukt (hel eller i lämpliga portionsbitar)
  • smoothies

Har jag glömt något? Skriv gärna en kommentar!

Frukt/mellanmål

Se till att dina gäster inte behöver gå hungriga under dagen. Ha frukt framme och gör det tydligt att de får ta när de vill. Ta gärna en frukt när de ser så att de vågar. Du kan också ha frukt/godis/bars/kakor i gästrummet så att de kan känna sig fria att äta utan att någon ser. Vattenflaskor eller tillbringare och glas kan också vara en idé.

Mattider

Olika familjer är vana vid olika mattider och det är en bra idé att komma överens med gästerna om vilka tider ni ska äta eller åtminstone informera om när ni brukar äta. Om någon av familjerna har barn brukar det vara enklast att anpassa efter den familjens tider så att inte barnens rutiner rubbas för mycket.

Glöm inte kaffet!

Om du, liksom jag, inte brukar dricka kaffe är det viktigt att tänka på att det finns för dina gäster ifall de är kaffedrickare. Det kan vara värt att investera i en kaffepress så att du enkelt kan göra några koppar utan att behöva ha en hel kaffeberedare som nästan aldrig används. Frystorkat kaffe brukar inte vara populärt. Kom också ihåg att ha någon form av mjölk hemma ifall gästerna vill ha det till kaffet.

Kom ihåg att fråga då och då om de vill ha kaffe. Många kaffedrickare vill ha det till frukost, någon gång under dagen och efter middagen. De vill ofta ha en kaka till. 

Om du är kaffedrickare kan du tänka på att det inte är säkert att alla är det eller att alla vill ha kaffe på eftermiddagen eller kvällen. Ha gärna te hemma också. För kvällstid kan det vara bra att tänka på att rött te (rooibos) är utan koffein/tein. Bli inte heller förskräckt om det är någon som varken dricker kaffe eller te. 

Aktivera mig (lagom)

Det finns olika anledningar till att få besök. Ibland handlar det om att det är billigare än att bo på hotell så de bor hos dig även om de inte har så mycket tid att träffa just dig. Andra gånger handlar det om att tillbringa tid med dig.

Oavsett tycker jag att det är bra att ha någon idé på vad som skulle passa att göra ifall gästerna vill aktiveras. Ha gärna något alternativ att göra inomhus och något utomhus.

Jag vill dock sätta en varningsetikett på detta eftersom det lätt kan bli för mycket. Du behöver inte ha varje minut uppstyrd och planerad utan lämna utrymme för gästerna att påverka, vila och prata samt för spontana idéer.

Exempel på aktiviteter:

  • Brädspel/kortspel
  • Besöka en känd, vacker eller rolig plats/byggnad i närheten
  • Aktiviteter som bad, utflykt, escape room, Boda Borg, guidad tur osv.
  • Tidningar/böcker att läsa (passar bra att lägga i gästkorgen som du kan läsa mer om nedan)

Turistbyrån i din kommun eller kommunens hemsida har ofta tips på aktiviteter och besöksmål.

Det lilla extra

Wifi-lösenordet

Gästerna kommer förmodligen att vara intresserade av lösenordet till wifi-nätverket så om du vill vara förutseende kan du ge det till dem innan de hinner fråga. Du kan t.ex. skriva det på ett papper som finns i gästrummet, rama in det, skriva in det i välkomsthäftet (se nedan) eller helt enkelt förmedla det muntligt eller skriva in det i deras enheter.

För den som är teknisk går det att göra ett specifikt gästnätverk eller till och med göra ett nätverk som har samma namn och lösenord som gästernas hemnätverk (ifall duhar varit där och/eller känner till det) så att enheterna ansluter automatiskt.

Välkomsthäfte

När jag brukade låna ut min lägenhet utan att jag själv var på plats började jag traditionen med att ha ett välkomsthäfte. Där skrev jag bl.a. in wifi-lösenordet, hur diskmaskinen fungerade, vilken fjärrkontroll som används till vad på TV:n, var extra toalettpapper och huvudvärkstabletter fanns och ev. annan information som kunde vara relevant. Jag gjorde till och med en karta över köket med information om var allting fanns.

Det började med ett välkomstblad och sedan utvecklades det till ett helt häfte med informationen ovan, karta över området, turistbroschyrer, meny till närmsta pizzeria m.m. Börja med det nödvändigaste och lägg till mer om du tycker att det är roligt.

Gästkorg

Välkomsthäftet (se ovan) bor i gästkorgen där jag också brukar lägga handdukar, tidningar, någon bok, extra laddare, sovmask m.m. 

Ibland lägger jag in fullängdsböcker som jag rekommenderar till just den gästen i gästkorgen men sedan vi flyttade står en hel bokhylla med böcker i gästrummet så där kan de plocka fritt om de känner för något mastigare.

I själva gästkorgen lägger jag oftast några böcker som är roliga att bläddra i och bara läsa det man fastnar för. De jag använder innehåller bilder på lappar eller tidningsurklipp. I nuläget varierar jag mellan de här fyra:

OBS! Om du köper någon böckerna via länkarna här får jag lite provision men det kostar ingenting extra för dig.

För den som har glömt

Några saker tycker jag om att ha extra av så att gäster kan använda det ifall de har glömt eller inte tänkt på att ta med sig något:

  • Tandborste
  • Tandkräm
  • Laddare
  • Hårborste och/eller kam
  • Hårsnoddar
  • Nagelklippare
  • Schampo
  • Balsam

Lägg det i gästkorgen, i gästrummet eller ha det nära till hands. Schampo och balsam kanske passar bäst att ha i duschen men var tydlig med gästerna om att det är fritt fram att använda. Om du har ett välkomsthäfte kan du skriva där vad som finns att få. 

Märkning av handdukar i badrummet

Om du har en särskild handduk för gäster i badrummet är det trevligt om det görs tydligt för gästerna så att de vet vilken de förväntas använda. Du kan köpa eller göra en fin skylt för det, sätta upp en lapp där det står ”gäster” eller skriva det på en klädnypa och fästa på handduken. Om du vill göra det lilla extra kan du ha en handduk för varje gäst och märka upp dem med namn. Det brukar vara extra uppskattat.

Blommor

Ha gärna blommor i gästrummet. En bukett från affären för 50 kr eller en blomma från något annat fönster kan göra det ännu trevligare att vara gäst hos dig. Tänk på att ha något som inte doftar så mycket bara! Det finns många allergiker.

Har du fler tips på hur man kan få gäster att känna sig välkomna? Skriv gärna en kommentar!

18 sätt att få gäster att känna sig välkomna. merstruktur.se

Min strukturförebild berättar om ekonomi och föräldraskap och hur aktiviteter med barn inte behöver vara dyra. merstruktur.se

För några veckor sedan kunde du läsa del 1 av min intervju med min strukturförebild och svärmor, Gudrun. Då delade jag hennes tips om rutiner, städning och samarbete men i dag vill jag ta upp hennes tankar om föräldraskap och ekonomi samt hur de två sakerna hör ihop.

Här kan du läsa del 1: Min strukturförebild berättar om rutiner, städning och samarbete.

Gudrun och hennes man Göran har fyra barn som nu är vuxna. När barnen växte upp var Gudrun hemma från att den äldste föddes till dess att den yngste var 4-5 år. Sammanlagt blev det tolv år. Det skiljer sig mycket från hur många föräldrar har det i dag, vilket är ett av de ämnen som jag och Gudrun samtalade om.

Att vara hemma med barnen så länge är för de flesta en svår ekonomisk fråga och det kräver en hel del eftertanke för att få det hela att gå ihop men som Gudrun säger "Ofta finns det lösningar. Det gäller bara att våga se dem."

Barn och föräldraskap

Att vara hemma med barnen

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Gudrun var hemma med barnen i 12 år i sträck från att den förste föddes till att den yngste var 4-5 år gammal och hon trivdes väldigt bra med det. Hon kommenterar också att det var vanligare på den tiden och kanske lättare eftersom många andra också var hemma.

Jag har stortrivts med att vara hemma. Jag har aldrig haft den där frustrationen om att få komma och jobba. Men det var vanligt att vara hemma då. Jag var inte ensam om det utan många var ju hemma. I dag kan det vara lite ensamt om man väljer det och är helt själv. Det gäller väl att hitta sammanhang eller någon annan som också väljer det.

Gudrun tar upp detta med att det brukar ses som en "kvinnofälla" att vara hemma eftersom det oftast är kvinnan som är hemma med barnen på det här sättet men hon tycker att det också borde värderas. Det kan finnas något positivt i att barnen inte behöver ryckas upp på morgonen eller stanna på fritids efter skolan.

Hon tycker att varje familj borde få möjligheten att avgöra hur de vill göra. När hon var hemma tjänade hon ungefär 45 kr per dag så det krävdes att Göran jobbade och att de tänkte efter kring ekonomin.

Allting har sin tid

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Gudrun ser att dagens småbarnsföräldrar lever ett stressigt liv när de ska vara duktiga på jobbet, arbeta mycket, klättra i karriärstegen, förverkliga sig själva, resa, ha egentid, ha partid "och så ska man någonstans klämma in de där barnen också". Hennes rekommendation är att låta var sak ha sin tid.

När barnen är små kanske man får dra ner sin tid på annat och satsa sin tid på dem. Jag upplever inte att jag har förlorat någonting på det.

När barnen var små lade de sin tid på barnen och Gudrun upplever inte att hon förlorade någonting på det. Däremot inser hon att det är lätt att säga så när hon levde i en tid då alla gjorde på samma sätt. Hon förstår att det är en utmaning att bryta det rådande mönstret.

Gudrun har också själv känt av nutidsfällan med mobiltelefonen. Ibland sitter Göran och pratar med henne medan hon tittar på sms och Facebook och till slut inser hon att han har tystnat. På samma sätt kan det vara med barnen:

Man tycker att man är med barnen och har barntid men man kanske gör något helt annat.

Relaterat: En glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare rutiner och planering

Egentid

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Hur var det med barntid kontra egentid då? Jag undrade hur Gudrun hittade tid att ladda sina batterier med fyra barn hemma och om det någonsin fanns barnfri tid.

Gudrun berättar att barnen oftast följde med på allt som föräldrarna gjorde. Det var en självklarhet att de skulle vara med och Gudrun säger att det var "ruggigt långt mellan gångerna" då alla barnen var någon annanstans, t.ex. hos morföräldrarna.

På den tiden var det också naturligt att barn alltid kunde följa med på exempelvis bröllop, vilket inte är en självklarhet nu. Det mesta var barnvänligt och barnanpassat så det var inte något medvetet val att ta med barnen eller inte.

Jag har inte saknat den där egentiden för den tycker jag har funnits.

Trots det har inte Gudrun saknat egentiden utan tycker att hon har haft den. När barnen var små och gick till sängs vid sju hade hon egentid efter det. Då fanns det inga mobiler och var inte så mycket på TV:n så hon satt ofta med ett handarbete eller en bok.

Ibland åkte Göran iväg på en fisketur eller en kurs medan hon var hemma och ibland gick hon en kurs eller tog promenader när Göran var hemma med barnen.

Jag har inte haft behov av att ha egentid som var lång eller innehöll något väldigt speciellt utan har tagit vara på stunderna. Jag har tyckt om att gå i skogen och plocka bär eller svamp och det har de [barnen] följt med på. Det har varit jättekul och en rekreation varje gång.

När de fick sitt andra barn valde hon att stiga upp en halvtimme innan det första barnet vaknade för att ge barn nummer två mat i lugn och ro i stället för att ha båda barnen i gång samtidigt.

Ofta finns det lösningar. Det gäller bara att våga se dem.

Barnens ansvarsområden

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Gudrun och Göran har fyra barn som nu är vuxna och utflyttade. När barnen växte upp skulle de hjälpa till med städningen, t.ex. att plocka ihop sina leksaker till en början och sedan städa sina rum och hjälpa till på en del allmänna ytor när de blev lite äldre. I tonåren fick de börja städa toaletter. Under en period hade exempelvis de två äldre barnen gemensamt ansvar för att sköta om en toalett på nedervåningen där de hade sina rum.

Vad gäller tvätt har barnen ibland hjälpt till med lakan och delvis sina egna kläder men för det mesta har Gudrun skött den delen själv och tyckt att det har varit praktiskt. Hon tvättade varje dag och det var såklart mycket tvätt med sex personer i familjen men det fungerade för henne.

Att få barnen intresserade av matlagning gick däremot inte särskilt bra:

Det fanns inget intresse, som jag upplevde det, hos någon och det kan ha berott på sättet vi försökte få dem intresserade men jag valde att inte ta den striden. Man måste välja sina strider så vissa saker kanske jag kände att det var mer viktigt att ta en strid med sina barn om.

Gudrun funderar på om det har inverkan på barnen nu när de är äldre men säger att det oftast går att lära sig ändå, exempelvis genom att läsa recept, och som fru till ett av Gudruns barn kan jag intyga att det inte behöver vara någon fara. Min man har inga problem med att laga mat i dag utan är faktiskt riktigt bra på det.

Att välja sina strider är nog något som alla föräldrar får uppleva och jag tror att det är viktigt att göra det. Allt behöver inte bli precis som man har tänkt sig utan man får prioritera det som känns viktigast. Det gäller också ekonomin.

Relaterat: Mer struktur för barn

Ekonomi

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Eftersom Gudrun och Göran fick barn tidigt hade de ingen vana av att leva slösaktigt utan tänkte alltid igenom inköp och utgifter. Flera av de idéerna har levt kvar även om de nu har två inkomster och barnen är utflyttade.

Förr hade vi mycket kostnader med resor och lägre löner. Vi fick barn ganska tidigt så vi vande oss aldrig med att leva slösigt. Vi har alltid haft de där filterglasögonen att ”vi behöver inte det där, vi klarar oss utan”.

Aktiviteter med barnen på låg budget

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Gudrun har ibland beklagat sig för barnen att de aldrig åkte på några långa semesterresor men då har hon fått till svar att de gjorde många andra saker tillsammans och det är de minnena de bär med sig. De åkte på utflykter, grillade korv, eldade, fiskade eller fikade i en snödriva på gården.

Barnen längtar efter att vara tillsammans med sina föräldrar och det kan man göra genom att följas ut i skogen och titta på pinnar eller djur eller sitta ute med saft och kex.

Man kan också kombinera vissa jobb med att ha aktiviteter tillsammans med barnen. Gudrun berättar att hon under en period hade som jobb att läsa av elmätare och då tog med sig barnen och en ordentlig fikakorg. Hon besökte några fastigheter medan barnen väntade i bilen och lyssnade på något kassettband och ibland stannade de och fikade tillsammans. Då och då fick barnen följa med och springa till någon stuga där elmätaren skulle läsas av.

Det var också populärt hos barnen att gemensamt samla ihop pengar till en ny mikrovågsugn eller VHS-spelare genom att plocka bär tillsammans.

Detaljerade kassaböcker

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

För att hålla koll på ekonomin förde de detaljerade kassaböcker där de skrev upp allt de lade pengar på, t.ex. mat, hemmet, försäkringar, kläder, osv. och det var något Gudrun hade fått med sig från sina föräldrar när hon flyttade hemifrån:

Det blev jag lärd av mamma och pappa när jag började gymnasiet och flyttade till egen lägenhet för första gången. Jag glömmer aldrig att i cafeterian på skolan hade de en kaffeautomat där man kunde köpa godis eller en kaka och där hade de små förpackningar med biskvier.

Jag var så svag för biskvier så jag köpte en biskvi på eftermiddagen och när jag kom hem skulle jag skriva in den och jag skrev in den nästa dag och nästa dag och det blev till slut så irriterande att jag hade den där återkommande godbiten att jag slutade med den.

Gudrun poängterar att de små inköpen kan vara luriga och att det är nyttigt att anteckna allt man lägger pengar på för att få upp ögonen för de onödiga utgifterna som efter ett tag kan växa sig ganska stora.

Relaterat: Mer struktur på din ekonomi med automatiska överföringar

Varför vill jag ha det?

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Ibland faller Gudrun in i att tänka att de inte har det nog fint eller inte bjuder andra tillräckligt mycket och det är lätt hänt att köpa någonting bara för att andra har det. Då är det viktigt att tänka på att vi lever med olika förutsättningar, olika inkomstnivåer och olika livsförhållanden. Det kan också handla om skilda prioriteringar.

Man kan inte jämföra sig med andra och tro att man ska ha det likadant. Dessutom kanske man upplever att andra har jättefin bil men de kanske har valt bort någonting annat eller har det jobbigt på något annat vis som man inte vet om.

Behöver jag det nu?

Ett knep som Gudrun tipsar om som de har nyttjat länge och fortfarande håller sig till är att fråga sig själv om man behöver det här just nu eller om man kan vänta lite grann.

Genom att skjuta på ett inköp kan man inse att man egentligen inte behöver det eller förskjuta kostnaden lite om man kommer fram till att det faktiskt är ett klokt köp. Det kan också förhindra att man handlar för mycket när lönen precis har kommit:

Vi åker aldrig och tokhandlar när vi har fått lön för att vi har fått lön utan vi handlar när vi behöver det och vissa saker kanske man får skjuta på eller avstå ifrån.

Det ska synas på kontot direkt

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Ett annat råd som de lever efter är att utgifter ska synas på kontot direkt. De undviker med andra ord kreditkort och avbetalningar för att inte riskera att sakna pengar på kontot när någonting ska betalas.

Det ska inte komma som en överraskning någon månad senare att ”Ojdå, men jag har ju inte pengar till det här.”

Flera olika konton

När lönen kommer förs pengar automatiskt över till olika sparkonton:

  • Resekonto (för att åka och hälsa på barnen)
  • Bilkonto (för att köpa, sälja och rusta upp bilar)
  • Huskonto (för huslån och fasta avgifter, t.ex. försäkring)
  • Allkonto (för löpande månadskostnader/räkningar)

Gudrun berättar att de har startat reskontot på senare år för att slippa känna "har vi råd?" utan kunna ta därifrån allteftersom det fylls på. Summan för vad de sparar där har de räknat ut genom att slå ihop vad det skulle kosta att göra resan två gånger per år och sedan dela det på årets månader.

Hon erkänner att det kommer månader då de inte har råd att spara till resorna och då kan de behöva ta tillbaka de pengarna den månaden.

I övrigt är summorna inte baserade på något särskilt utan fördelade utifrån en summa som de tycker känns lämplig utifrån vad det sammanlagt blir på ett år. De vill exempelvis känna sig trygga med att de har råd att köpa ett nytt kylskåp ifall det gamla går sönder.

Relaterat: Mer struktur på lån och sparande

Sammanfattning

Äntligen fick jag pressa ur massvis med goda råd från Gudrun och jag rekommenderar verkligen dig att prata med dina förebilder! Du kanske behöver tjata några gånger för de tror kanske inte att de gör något speciellt men det finns mycket att lära av andra.

Här kommer en snabb sammanfattning av Gudruns råd:

  1. Plocka upp det du ser
  2. Gå aldrig tomhänt
  3. Gör det direkt
  4. Städa toaletterna varje vecka
  5. Ta övrig städning när behovet syns
  6. Diska ur krukor innan de ställs bort
  7. Städa ur soptunnorna innan det blir kallt ute
  8. Anpassa ambitionsnivån efter livs- och familjesituation
  9. Hjälps åt
  10. Låt allt ha sin tid
  11. Våga se lösningarna
  12. Välj dina strider
  13. Aktiviteter med barnen behöver inte vara dyra
  14. Skriv upp allt i en kassabok
  15. Basera inte inköp på vad andra har
  16. Skjut upp inköp
  17. Utgifter ska synas på kontot direkt
  18. Ha flera olika sparkonton

(De nio första kan du läsa mer om i del 1)

Min strukturförebild berättar om ekonomi och föräldraskap och hur aktiviteter med barn inte behöver vara dyra. merstruktur.se

Strukturförebild berättar om rutiner, städning och samarbete. merstruktur.se

En av mina stora förebilder, förmodligen den största när det kommer till att hålla ordning hemma, är min svärmor Gudrun. Hon och hennes man Göran lyckas alltid ha det fint hemma och även om det knappt märks att de städar så är det alltid städat, diskat och torkat. De är också duktiga på att hjälpas åt i hemmet, vilket inte är en självklarhet för andra par födda på 50- och 60-talen.

Dessutom har de tid att engagera sig ideellt och hålla god kontakt med barn, barnbarn, övrig familj, grannar och vänner. När vi hälsar på har de alltid tid att sitta och prata länge eller spela brädspel med oss. Det känns inte stressigt men ändå får vi alltid hemlagad lyxmat och på något omöjligt sätt är det alltid diskat i köket.

Jag har länge försökt få svar på hur de lyckas men när jag frågar tycker de inte att de gör något speciellt så det har varit svårt att få svar. (Jag har tjatat några år.)

När jag blev ensam med Gudrun en dag passade jag på att ta upp ämnet igen, förberedd med frågor och anteckningsmaterial. Det blev ett intressant samtal om allt från städrutiner till ekonomi till hur det var att vara hemma med barn när hon och Göran var i tjugo- och trettioårsåldern.

Här kan du läsa resultatet (del 1 av 2)!

Städrutiner

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Plockar hela tiden

För att upprätthålla ordningen berättar Gudrun att hon plockar hela tiden. Det kan vara ett blomblad på fönsterbänken, att en mugg står på fel ställe eller att hon plockar bort papper eller pennor som nyss har använts.

Går aldrig tomhänt

Hon ser också till att ta med sig saker när hon ändå går någonstans. Om hon ska gå ner till tvättstugan tar hon en snabbtitt omkring sig för att se om det är något mer som ska ner till källaren. När hon går till övervåningen tar hon med sig det som hör hemma där. På så sätt hamnar det mesta på rätt ställe snabbt utan att det behöver innebära extra ansträngning.

Gör det direkt

- Direkt efter maten plockar vi bort, säger Gudrun. Det vill vi bli av med direkt. När vi lagar mat ställer vi direkt bort saker när vi har använt dem klart. När vi har maten klar på bordet finns det inte en massa ingredienser kvar framme utan man har ställt in kryddburkar m.m. Sedan ställer vi in i diskmaskinen efter maten och handdiskar en del.

Diskmaskinen går varje dag och de handdiskar åtminstone varannan dag. Dessutom torkar Gudrun bänkskivorna i köket dagligen och någon av dem torkar av matbordet.

Inga fasta städrutiner

Förr hade vi rutin på att vi städade varje fredag. Nu är det lite mer att om man håller efter någorlunda jämt så är det inte samma behov att göra en tvärinsats.

Tidigare hade de rutinen att städa varje fredag men nuförtiden håller de efter hela tiden och känner inte samma behov av en storstädning varje vecka. Gudrun konstaterar också att orken inte finns för att göra en storstädning efter en arbetsdag utan att det är lättare att dela upp det på flera dagar och kanske rum för rum eller våning för våning.

Det hon bestämt gör varje vecka är att städa toaletterna men i övrigt går de mest på känsla:

Toan städar jag en gång i veckan men i övrigt är det förmodligen för långt mellan gångerna men vi gör det när vi upplever att det är mycket, t.ex. att man ser att det börjar vara en liten [damm]tuss. Jag har en torrmopp som är suverän att dra över golvet med.

Gudrun understryker också att det är mycket mindre skräp när de bara är två vuxna jämfört med när de hade fyra barn hemma. Nu är det framförallt sovrummet som behöver städas ofta eftersom det är ”som ett dammhål”. I övrigt går det bra att städa lite mer sällan.

Årsrutiner

På hösten brukar de städa ur soptunnorna innan det blir för kallt och blomkrukor som har använts under sommaren diskas ur innan de ställs bort eftersom det är roligare att ta fram en ren kruka.

Samarbete

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Olika acceptansnivå

Vi samtalar vidare om att olika personer och familjer har olika nivåer för vad man tycker är acceptabelt när det kommer till hur rent och städat hemmet är.

Gudrun poängterar att den enda man kan ändra på är sig själv och att man får arbeta på sin förståelse för att andra inte har samma nivå som en själv. Hon säger också att man måste ”tagga ner” lite när man ändrar familjesituation. Det går inte att hålla hemmet perfekt hela tiden om man har många barn:

Jag behöver inte ha det som jag egentligen skulle vilja ha det men det måste vara så pass nära att jag kan stå ut med det.

Det kan vara svårt om den ena föräldern är pedantisk och den andra inte tycker att det är så noga eller om man har olika syn på vem som ska göra vad men det har sällan varit ett problem för henne och maken Göran.

Hjälps åt

När Gudrun växte upp såg hon hur hennes pappa inte alls hjälpte till med hushållsarbete och ville inte ha det så när hon själv gifte sig. Lyckligtvis var Göran uppvuxen i ett hem där både han och hans bröder hjälpte till mycket, likväl som hans egen pappa, så det var naturligt att han skulle hjälpa till även i det nya hemmet.

Ofta hjälps de åt med matlagning, disk och städning. De har ingen tydlig uppdelning eller något schema de följer utan den som ser behovet gör det som behöver göras.

Ansvarsområden

Tvätten har däremot alltid varit Gudruns uppgift medan Göran har haft ansvar för bilarna och mycket av utearbetet. Nu har den uppdelningen ändrats till viss del på grund av hälsoskäl. Det gör t.ex. att det är Gudrun som oftast skottar snö och skakar mattorna även om Göran gjorde det förut. I gengäld kanske Göran diskar lite oftare än förut.

När barnen var små var Gudrun hemma på heltid och då var det naturligt att hon gjorde mer hemma. I dagens samhälle är det vanligare att båda föräldrarna jobbar och då tycker Gudrun att det är schysst att man delar upp det så att man hjälps åt mer.

Mer om tiden med småbarn kommer i del 2 den 29 april. Då kommer också Gudruns tips om ekonomi.

Sammanfattning

Äntligen fick jag pressa ur massvis med goda råd från Gudrun och jag rekommenderar verkligen dig att prata med dina förebilder! Du kanske behöver tjata några gånger för de tror kanske inte att de gör något speciellt men det finns mycket att lära av andra.

Här kommer en snabb sammanfattning av Gudruns råd:

  1. Plocka upp det du ser
  2. Gå aldrig tomhänt
  3. Gör det direkt
  4. Städa toaletterna varje vecka
  5. Ta övrig städning när behovet syns
  6. Diska ur krukor innan de ställs bort
  7. Städa ur soptunnorna innan det blir kallt ute
  8. Anpassa ambitionsnivån efter livs- och familjesituation
  9. Hjälps åt

Fler råd från Gudrun kommer den 29 april med del 2. Då kommer det att handla om föräldraskap och ekonomi.

Strukturförebild berättar om rutiner, städning och samarbete. merstruktur.se