Mitt förbättringsprojekt: Rensa

I våras skrev jag om den första delen i mitt förbättringsprojekt, nämligen hälsa. Där satte jag upp en plan för träning och kost och berättade om mina strategier för att följa planen. 

Nu är jag redo att bygga på med ett nytt område och har kommit fram till att det jag längtar mest efter är att få ordning på de sista grejerna här i huset. Efter att ha bott här i ett och ett halvt år har det mesta en plats men det finns fortfarande några lådor som är ouppackade och några områden som är röriga.

Målsättning

När jag är i mål med mitt rensarprojekt vill jag:

• Ha gjort mig av med saker jag inte behöver, inte använder och inte vill ha kvar.
• Ha packat upp alla lådor.
• Ha en plats för varje ägodel.
• Veta vad jag har och var jag har det.

De senaste åren har jag rensat ganska mycket och för det mesta vet jag var mina saker finns men det händer fortfarande att jag behöver någonting och inte vet var det är för att jag inte har använt det på länge. Det kanske fortfarande är ouppackat i en flyttkartong eller har hamnat långt in i en garderob. Jag vill komma framåt med det.

Planeringsprocessen

Steg 1: Identifiera behoven

Mitt första steg var att skriva upp alla områden som jag vill ta itu med. Jag skrev helt enkelt ned alla saker jag kom att tänka på utan någon särskild ordning. Här är min lista:

• Böcker (kontor, gästrum, förråd)
• Kläder (garderob, korridorsgarderob, byrå, extrarum, hall)
• Flyttkartonger extrarum
• Banankartonger extrarum
• Banankartonger garage
• Förrådet
• Tvättstugan
• Lakan, påslakan, handdukar, dukar
• Frys, kylskåp, skafferi
• Byggmaterial garage
• Extradäck garage
• Rabatt framsida
• Rabatt innergård
• Pärmar
• Teknologilådan + gamla datorer
• Nattduksbord
• Hallbyrå
• Porslin och köksutrustning
• Garderob kontoret
• Kallaxhylla kontoret

Jag kanske fyller på med något område jag har glömt och upptäcker kanske mer efterhand men jag har åtminstone en startlista.

Steg 2: Prioritera

Vad vill jag helst ha gjort?

Efter det tittade jag igenom listan igen med funderingen “Vad vill jag helst ha gjort?”. OBS! Inte vad vill jag göra utan vad vill jag ha gjort. De där lådorna eller sakerna som stör mig mest. Jag kom fram till att det var fyra punkter på listan:

• Flyttkartonger extrarum
• Banankartonger extrarum
• Byggmaterial garage
• Extradäck garage

Ett tag efter att jag hade gjort den här listan hade jag tur och fick bonushjälp. Utan att jag hade visat min man listan fick han en kväll lust att gå igenom lite kartonger så han gav sig på banankartongerna i extrarummet utan min inblandning. Som ett första steg blev de tre kartongerna två och det mesta i lådan lämnade vårt hem.

Vad kan göras snabbt och enkelt?

Jag tänker också att det är bra att ha en lista på vad som är enkelt att göra för de dagar då jag vill ha ett lite mindre projekt att ta itu med. Till min förvåning hamnade nästan allt kvarvarande på den listan:

• Böcker (kontor, gästrum, förråd)
• Kläder (garderob, korridorsgarderob, byrå, extrarum, hall)
• Lakan, påslakan, handdukar, dukar
• Frys, kylskåp, skafferi
• Rabatt framsida
• Nattduksbord
• Hallbyrå
• Porslin och köksutrustning

Vad finns kvar?

Slutligen tittade jag på vad som fanns kvar på listan och markerade utifrån prioritering och enkelhet. Jag valde att ha tre steg inom varje del.

Prioriteringsnivå: 
1 = Hög prioritet
2 = Medium
3 = Låg prioritet

Enkelhetsnivå:
A = Lätt (jag kan göra på egen hand och ganska snabbt)
B = Medium
C = Krångligt (t.ex. behöver hjälp av någon annan eller svårt att göra sig av med)

Den kvarvarande och sorterade listan:

• Banankartonger garage (1B)
• Rabatt innergård (1C)
• Förrådet (2B)
• Teknologilådan + gamla datorer (2C)
• Tvättstugan (3B)
• Pärmar (3B)
• Garderob kontoret (3B)
• Kallaxhylla kontoret (3B)

Jag är glad att jag också gjorde den här listan för då insåg jag att banankartongerna i garaget och rabatten var viktiga för mig även om jag inte hade tagit med dem på den första listan med vad jag helst skulle vilja ha gjort, kanske för att de känns krångliga. Nu vet jag att de också behöver prioriteras.

Steg 3: Gör en plan

Slutligen gjorde jag en plan som jag formulerade så här:

• Varje obokad helg ska jag göra klart en av sakerna med högst prioritet.
• Varannan vecka ska jag gå igenom eller göra framsteg med någon av sakerna på den snabba listan.
• I oktober ska jag utvärdera, se vad som finns kvar att göra och ta fram en plan för resterande punkter på listan.

Steg 4: Välj strategier för att planen ska bli verklighet

Slutligen funderade jag på vad som skulle kunna hjälpa mig att hålla fast vid planen. Jag drog nytta av några strategier som jag har skrivit om här.

Schemaläggning

Schemaläggning ingår alltid i mina planer. Jag älskar min kalender och tittar ofta i den så om något ska bli av vill jag att det ska stå med där. Därför började jag med att lägga in en timme varje lördag för att rensa ett prioriterat område.

På måndagar slutar jag vid lunch så därför skrev jag in en timme för att bocka av en punkt på den snabba listan varannan måndag. Min tanke är att jag ska kunna flytta den tiden till där den passar bäst under veckan ifall jag vill prioritera annat på måndagen.

Den tredje punkten om utvärdering skrev jag in i Strukturkalendern måndag 12 oktober.

Hålla koll

Jag har renskrivit listan i materialet Att-göra-lista med fyra rubriker som finns i Resursbiblioteket men jag använder bara tre olika rubriker:

• Den prioriterade listan
• Den snabba listan
• Övrigt

Jag har delat upp de flesta områdena i så små punkter som möjligt, t.ex. har punkten “Böcker (kontor, gästrum, förråd)” blivit tre punkter, en för varje rum. Banankartongerna i garaget har jag delat upp i två punkter, en där jag ska gå igenom tre och en där jag ska gå igenom resterande.

På den här listan håller jag koll på mina framsteg genom att bocka av kontinuerligt och jag ska försöka komma ihåg att skriva datum på när varje punkt är gjord också så att jag kan hålla reda på att jag följer planen. 

Jag har ännu inte bestämt om jag ska fylla i detta i målkalendern i Strukturkalendern också men det är mycket möjligt att jag gör det, dvs. sätter ett kryss där varje dag jag har rensat något område.

Hållas ansvarig

En annan mycket användbar strategi för att få någonting att hända är att ha någon eller några personer som ser till att man gör det man har sagt. Där hoppas jag att du som läser kan vara till hjälp. Jag är osäker på vad bästa sättet är men jag tror att Instagram är en bra plattform för att lägga upp mina framsteg. Om jag inte uppdaterar på någon plattform hoppas jag att åtminstone någon av er som läser detta hojtar till och tjatar lite på mig.

Det första steget

Något som är viktigt för mig och troligtvis många andra är att ta det första steget så snart som möjligt. Min plan är att senast på lördag ha bockat av minst en punkt från listan. Det är lite långt bort så jag ska försöka komma igång med något snabbprojekt tidigare men absolut senast på lördag.

Skyddsåtgärder

Det är en bra idé att i varje nysatsning tänka in vad man ska göra om det tar emot att följa planen eller upprätthålla den nya vanan. "Om ____ händer, ska jag ___." För att komma fram till detta kan du tänka ut vilka problem du troligtvis kan stöta på och komma på en plan för att bemöta dessa. Här är några av mina skyddsplaner:

• Om jag blir sjuk eller får för mycket en vecka, ska jag göra ett nytt försök veckan därpå.
• Om jag inte kan få tag på en släpvagn när jag behöver det för att fullgöra en punkt, ska jag antingen välja en annan punkt eller ställa iordning och sortera så att det är lätt att lasta på släp vid första möjliga tillfälle.
• Om en punkt tar längre tid än förväntat, ska jag berömma mig för att jag har kommit igång och göra klart inom 10 dagar.
• Om det av något annat skäl blir svårt att genomföra planeringen, ska jag göra en ny plan med detta i åtanke på min utvärderingstid i oktober.

Para ihop

En annan av mina favoritstrategier för att få en långtråkig syssla roligare är att para ihop den med en annan aktivitet. För mig blir det oftast att lyssna på en ljudbok eller en podcast men det går också utmärkt att bjuda med någon annan att jobba med samma syssla (om du kan övertyga någon) så jag ska se om jag kan få min man att vara med på någon del av det här projektet.

Sammanfattning

Så, min process har alltså varit:

1. Identifiera behoven
2. Prioritera
3. Gör en plan
4. Välj strategier för att planen ska bli verklighet

Jag hoppas att du vill följa min rensarresa och att du har fått inspiration till något eget förbättringsprojekt. Skriv gärna en kommentar med dina tankar och håll mig ansvarig på Instagram!

Relaterat:

Blogginlägg: Varför du borde rensa och hur du kan gå till väga

Podcastavsnitt: Rensa