Gå till innehåll

Min strukturförebild berättar om ekonomi och föräldraskap och hur aktiviteter med barn inte behöver vara dyra. merstruktur.se

För några veckor sedan kunde du läsa del 1 av min intervju med min strukturförebild och svärmor, Gudrun. Då delade jag hennes tips om rutiner, städning och samarbete men i dag vill jag ta upp hennes tankar om föräldraskap och ekonomi samt hur de två sakerna hör ihop.

Här kan du läsa del 1: Min strukturförebild berättar om rutiner, städning och samarbete.

Gudrun och hennes man Göran har fyra barn som nu är vuxna. När barnen växte upp var Gudrun hemma från att den äldste föddes till dess att den yngste var 4-5 år. Sammanlagt blev det tolv år. Det skiljer sig mycket från hur många föräldrar har det i dag, vilket är ett av de ämnen som jag och Gudrun samtalade om.

Att vara hemma med barnen så länge är för de flesta en svår ekonomisk fråga och det kräver en hel del eftertanke för att få det hela att gå ihop men som Gudrun säger "Ofta finns det lösningar. Det gäller bara att våga se dem."

Barn och föräldraskap

Att vara hemma med barnen

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Gudrun var hemma med barnen i 12 år i sträck från att den förste föddes till att den yngste var 4-5 år gammal och hon trivdes väldigt bra med det. Hon kommenterar också att det var vanligare på den tiden och kanske lättare eftersom många andra också var hemma.

Jag har stortrivts med att vara hemma. Jag har aldrig haft den där frustrationen om att få komma och jobba. Men det var vanligt att vara hemma då. Jag var inte ensam om det utan många var ju hemma. I dag kan det vara lite ensamt om man väljer det och är helt själv. Det gäller väl att hitta sammanhang eller någon annan som också väljer det.

Gudrun tar upp detta med att det brukar ses som en "kvinnofälla" att vara hemma eftersom det oftast är kvinnan som är hemma med barnen på det här sättet men hon tycker att det också borde värderas. Det kan finnas något positivt i att barnen inte behöver ryckas upp på morgonen eller stanna på fritids efter skolan.

Hon tycker att varje familj borde få möjligheten att avgöra hur de vill göra. När hon var hemma tjänade hon ungefär 45 kr per dag så det krävdes att Göran jobbade och att de tänkte efter kring ekonomin.

Allting har sin tid

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Gudrun ser att dagens småbarnsföräldrar lever ett stressigt liv när de ska vara duktiga på jobbet, arbeta mycket, klättra i karriärstegen, förverkliga sig själva, resa, ha egentid, ha partid "och så ska man någonstans klämma in de där barnen också". Hennes rekommendation är att låta var sak ha sin tid.

När barnen är små kanske man får dra ner sin tid på annat och satsa sin tid på dem. Jag upplever inte att jag har förlorat någonting på det.

När barnen var små lade de sin tid på barnen och Gudrun upplever inte att hon förlorade någonting på det. Däremot inser hon att det är lätt att säga så när hon levde i en tid då alla gjorde på samma sätt. Hon förstår att det är en utmaning att bryta det rådande mönstret.

Gudrun har också själv känt av nutidsfällan med mobiltelefonen. Ibland sitter Göran och pratar med henne medan hon tittar på sms och Facebook och till slut inser hon att han har tystnat. På samma sätt kan det vara med barnen:

Man tycker att man är med barnen och har barntid men man kanske gör något helt annat.

Relaterat: En glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare rutiner och planering

Egentid

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Hur var det med barntid kontra egentid då? Jag undrade hur Gudrun hittade tid att ladda sina batterier med fyra barn hemma och om det någonsin fanns barnfri tid.

Gudrun berättar att barnen oftast följde med på allt som föräldrarna gjorde. Det var en självklarhet att de skulle vara med och Gudrun säger att det var "ruggigt långt mellan gångerna" då alla barnen var någon annanstans, t.ex. hos morföräldrarna.

På den tiden var det också naturligt att barn alltid kunde följa med på exempelvis bröllop, vilket inte är en självklarhet nu. Det mesta var barnvänligt och barnanpassat så det var inte något medvetet val att ta med barnen eller inte.

Jag har inte saknat den där egentiden för den tycker jag har funnits.

Trots det har inte Gudrun saknat egentiden utan tycker att hon har haft den. När barnen var små och gick till sängs vid sju hade hon egentid efter det. Då fanns det inga mobiler och var inte så mycket på TV:n så hon satt ofta med ett handarbete eller en bok.

Ibland åkte Göran iväg på en fisketur eller en kurs medan hon var hemma och ibland gick hon en kurs eller tog promenader när Göran var hemma med barnen.

Jag har inte haft behov av att ha egentid som var lång eller innehöll något väldigt speciellt utan har tagit vara på stunderna. Jag har tyckt om att gå i skogen och plocka bär eller svamp och det har de [barnen] följt med på. Det har varit jättekul och en rekreation varje gång.

När de fick sitt andra barn valde hon att stiga upp en halvtimme innan det första barnet vaknade för att ge barn nummer två mat i lugn och ro i stället för att ha båda barnen i gång samtidigt.

Ofta finns det lösningar. Det gäller bara att våga se dem.

Barnens ansvarsområden

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Gudrun och Göran har fyra barn som nu är vuxna och utflyttade. När barnen växte upp skulle de hjälpa till med städningen, t.ex. att plocka ihop sina leksaker till en början och sedan städa sina rum och hjälpa till på en del allmänna ytor när de blev lite äldre. I tonåren fick de börja städa toaletter. Under en period hade exempelvis de två äldre barnen gemensamt ansvar för att sköta om en toalett på nedervåningen där de hade sina rum.

Vad gäller tvätt har barnen ibland hjälpt till med lakan och delvis sina egna kläder men för det mesta har Gudrun skött den delen själv och tyckt att det har varit praktiskt. Hon tvättade varje dag och det var såklart mycket tvätt med sex personer i familjen men det fungerade för henne.

Att få barnen intresserade av matlagning gick däremot inte särskilt bra:

Det fanns inget intresse, som jag upplevde det, hos någon och det kan ha berott på sättet vi försökte få dem intresserade men jag valde att inte ta den striden. Man måste välja sina strider så vissa saker kanske jag kände att det var mer viktigt att ta en strid med sina barn om.

Gudrun funderar på om det har inverkan på barnen nu när de är äldre men säger att det oftast går att lära sig ändå, exempelvis genom att läsa recept, och som fru till ett av Gudruns barn kan jag intyga att det inte behöver vara någon fara. Min man har inga problem med att laga mat i dag utan är faktiskt riktigt bra på det.

Att välja sina strider är nog något som alla föräldrar får uppleva och jag tror att det är viktigt att göra det. Allt behöver inte bli precis som man har tänkt sig utan man får prioritera det som känns viktigast. Det gäller också ekonomin.

Relaterat: Mer struktur för barn

Ekonomi

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Eftersom Gudrun och Göran fick barn tidigt hade de ingen vana av att leva slösaktigt utan tänkte alltid igenom inköp och utgifter. Flera av de idéerna har levt kvar även om de nu har två inkomster och barnen är utflyttade.

Förr hade vi mycket kostnader med resor och lägre löner. Vi fick barn ganska tidigt så vi vande oss aldrig med att leva slösigt. Vi har alltid haft de där filterglasögonen att ”vi behöver inte det där, vi klarar oss utan”.

Aktiviteter med barnen på låg budget

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Gudrun har ibland beklagat sig för barnen att de aldrig åkte på några långa semesterresor men då har hon fått till svar att de gjorde många andra saker tillsammans och det är de minnena de bär med sig. De åkte på utflykter, grillade korv, eldade, fiskade eller fikade i en snödriva på gården.

Barnen längtar efter att vara tillsammans med sina föräldrar och det kan man göra genom att följas ut i skogen och titta på pinnar eller djur eller sitta ute med saft och kex.

Man kan också kombinera vissa jobb med att ha aktiviteter tillsammans med barnen. Gudrun berättar att hon under en period hade som jobb att läsa av elmätare och då tog med sig barnen och en ordentlig fikakorg. Hon besökte några fastigheter medan barnen väntade i bilen och lyssnade på något kassettband och ibland stannade de och fikade tillsammans. Då och då fick barnen följa med och springa till någon stuga där elmätaren skulle läsas av.

Det var också populärt hos barnen att gemensamt samla ihop pengar till en ny mikrovågsugn eller VHS-spelare genom att plocka bär tillsammans.

Detaljerade kassaböcker

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

För att hålla koll på ekonomin förde de detaljerade kassaböcker där de skrev upp allt de lade pengar på, t.ex. mat, hemmet, försäkringar, kläder, osv. och det var något Gudrun hade fått med sig från sina föräldrar när hon flyttade hemifrån:

Det blev jag lärd av mamma och pappa när jag började gymnasiet och flyttade till egen lägenhet för första gången. Jag glömmer aldrig att i cafeterian på skolan hade de en kaffeautomat där man kunde köpa godis eller en kaka och där hade de små förpackningar med biskvier.

Jag var så svag för biskvier så jag köpte en biskvi på eftermiddagen och när jag kom hem skulle jag skriva in den och jag skrev in den nästa dag och nästa dag och det blev till slut så irriterande att jag hade den där återkommande godbiten att jag slutade med den.

Gudrun poängterar att de små inköpen kan vara luriga och att det är nyttigt att anteckna allt man lägger pengar på för att få upp ögonen för de onödiga utgifterna som efter ett tag kan växa sig ganska stora.

Relaterat: Mer struktur på din ekonomi med automatiska överföringar

Varför vill jag ha det?

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Ibland faller Gudrun in i att tänka att de inte har det nog fint eller inte bjuder andra tillräckligt mycket och det är lätt hänt att köpa någonting bara för att andra har det. Då är det viktigt att tänka på att vi lever med olika förutsättningar, olika inkomstnivåer och olika livsförhållanden. Det kan också handla om skilda prioriteringar.

Man kan inte jämföra sig med andra och tro att man ska ha det likadant. Dessutom kanske man upplever att andra har jättefin bil men de kanske har valt bort någonting annat eller har det jobbigt på något annat vis som man inte vet om.

Behöver jag det nu?

Ett knep som Gudrun tipsar om som de har nyttjat länge och fortfarande håller sig till är att fråga sig själv om man behöver det här just nu eller om man kan vänta lite grann.

Genom att skjuta på ett inköp kan man inse att man egentligen inte behöver det eller förskjuta kostnaden lite om man kommer fram till att det faktiskt är ett klokt köp. Det kan också förhindra att man handlar för mycket när lönen precis har kommit:

Vi åker aldrig och tokhandlar när vi har fått lön för att vi har fått lön utan vi handlar när vi behöver det och vissa saker kanske man får skjuta på eller avstå ifrån.

Det ska synas på kontot direkt

Få tips från min strukturförebild om städning, rutiner, samarbete, föräldraskap och ekonomi. merstruktur.se

Ett annat råd som de lever efter är att utgifter ska synas på kontot direkt. De undviker med andra ord kreditkort och avbetalningar för att inte riskera att sakna pengar på kontot när någonting ska betalas.

Det ska inte komma som en överraskning någon månad senare att ”Ojdå, men jag har ju inte pengar till det här.”

Flera olika konton

När lönen kommer förs pengar automatiskt över till olika sparkonton:

  • Resekonto (för att åka och hälsa på barnen)
  • Bilkonto (för att köpa, sälja och rusta upp bilar)
  • Huskonto (för huslån och fasta avgifter, t.ex. försäkring)
  • Allkonto (för löpande månadskostnader/räkningar)

Gudrun berättar att de har startat reskontot på senare år för att slippa känna "har vi råd?" utan kunna ta därifrån allteftersom det fylls på. Summan för vad de sparar där har de räknat ut genom att slå ihop vad det skulle kosta att göra resan två gånger per år och sedan dela det på årets månader.

Hon erkänner att det kommer månader då de inte har råd att spara till resorna och då kan de behöva ta tillbaka de pengarna den månaden.

I övrigt är summorna inte baserade på något särskilt utan fördelade utifrån en summa som de tycker känns lämplig utifrån vad det sammanlagt blir på ett år. De vill exempelvis känna sig trygga med att de har råd att köpa ett nytt kylskåp ifall det gamla går sönder.

Relaterat: Mer struktur på lån och sparande

Sammanfattning

Äntligen fick jag pressa ur massvis med goda råd från Gudrun och jag rekommenderar verkligen dig att prata med dina förebilder! Du kanske behöver tjata några gånger för de tror kanske inte att de gör något speciellt men det finns mycket att lära av andra.

Här kommer en snabb sammanfattning av Gudruns råd:

  1. Plocka upp det du ser
  2. Gå aldrig tomhänt
  3. Gör det direkt
  4. Städa toaletterna varje vecka
  5. Ta övrig städning när behovet syns
  6. Diska ur krukor innan de ställs bort
  7. Städa ur soptunnorna innan det blir kallt ute
  8. Anpassa ambitionsnivån efter livs- och familjesituation
  9. Hjälps åt
  10. Låt allt ha sin tid
  11. Våga se lösningarna
  12. Välj dina strider
  13. Aktiviteter med barnen behöver inte vara dyra
  14. Skriv upp allt i en kassabok
  15. Basera inte inköp på vad andra har
  16. Skjut upp inköp
  17. Utgifter ska synas på kontot direkt
  18. Ha flera olika sparkonton

(De nio första kan du läsa mer om i del 1)

Min strukturförebild berättar om ekonomi och föräldraskap och hur aktiviteter med barn inte behöver vara dyra. merstruktur.se

Att tänka på innan du köper kläder för att undvika onödiga plagg i din garderob. merstruktur.seDå var det slutligen dags för den sjunde och sista delen i denna bloggserie om kläder. Du har förhoppningsvis rensat garderoben och tänkt igenom hur du förvarar dina kläder. Det kanske har fått dig att tänka annorlunda när du köper nya kläder.

  1. Hur du kan rensa i din garderob
  2. Hur jag förvarar mina kläder
  3. Hur jag väljer vad jag ska ha på mig
  4. Hur det kan bli mindre jobbigt att tvätta, hänga, vika, stryka och plocka undan kläder
  5. Kläder som du borde ha en plats för
  6. Hur du kan hantera "halvanvända"/"halvsmutsiga" kläder
  7. Att tänka på när du köper kläder

För mig är det så att ju mer jag rensar desto mindre vill jag köpa. Jag inser att jag inte vill hamna i samma situation igen där jag behöver rensa bort mängder med saker och kläder som jag aldrig använder. Därför gör jag nu mer genomtänkta inköp och det är vad dagens blogginlägg kommer att handla om: Del 7: Att tänka på när du köper kläder. (De här tipsen fungerar också bra när du funderar på andra inköp.)

Här kommer fem kriterier som allt du köper borde uppfylla.

1. Det du behöver

Att tänka på innan du köper kläder för att undvika onödiga plagg i din garderob. merstruktur.se

Den första frågan att ställa sig är om det här är något du behöver. Om du redan har sju par svarta jeans kanske du inte behöver ett åttonde men om alla dina byxor har gått sönder är det nog dags att investera i ett nytt par.

Du kan också fundera på om det här är något du behöver köpa eller om det är något du bara kommer att använda vid ett visst tillfälle och kan hyra eller låna. Festkläder kan vara en sådan sak och om vi tänker utanför ramen av kläder kan t.ex. släpvagnar och många maskiner hyras. Är det något du använder lite oftare kanske du kan samäga det med en släkting eller granne.

För att hålla koll på vad du behöver kan det vara bra att ha en lista på vad du saknar så att du kan skriva in det på listan när du upptäcker bristen och handla det när du gör ärenden. Använd t.ex. en app i telefonen som Google Keep eller Todoist eller ha en papperslapp i plånboken.

2. Det du tycker om

Att tänka på innan du köper kläder för att undvika onödiga plagg i din garderob. merstruktur.se

När du har kommit fram till om det är något du behöver och inte redan har i överflöd är det viktigt att komma fram till om det här faktiskt är något du tycker om.

Tänk på att köpa kläder som du tycker om, inte kläder för att imponera på någon annan eller för att någon annan säger att det är fint. Se till att du gillar det. Om inte, kommer det bara att ligga och skräpa.

3. Det du kommer att använda

Att tänka på innan du köper kläder för att undvika onödiga plagg i din garderob. merstruktur.se

Det här hör ihop med de två första punkterna men jag vill ändå trycka lite extra på det här för det är definitivt en av de viktigaste aspekterna: Är det här något du kommer att använda?

Kläder ska du bara äga om du kommer att använda dem och ett enkelt sätt att se till att du inte har en massa kläder du inte kommer att använda är att inte köpa de kläderna från början.

Tänk efter: Är jag bekväm i det här plagget? Trivs jag med hur jag ser ut i det? Passar det att använda i många situationer?

Om svaret på någon av frågorna är nej, fundera på om det är ett klokt köp. Vissa finkläder kanske inte går att använda i många situationer men kan ändå kännas rimliga att köpa för de där tillfällena då du behöver vara lite finare.

Om det du funderar på att köpa är något annat än kläder, fundera på om det här är något som du kommer att använda ofta och om det underlättar ditt liv att äga det eller om det är en prydnadssak som kan få dig att trivas bättre i ditt hem en lång tid framöver.

4. Det du har råd med

Att tänka på innan du köper kläder för att undvika onödiga plagg i din garderob. merstruktur.se

Okej, vi har kommit fram till att det här är något du behöver, tycker om och kommer att använda. Då är frågan, har du råd?

Om det är svårt att ha råd med mat och hyra för att du köper något som du egentligen skulle kunna klara dig utan, låt bli!

Om du måste skjuta upp ett mål som du har satt upp och verkligen ser framemot för att du köper något som du egentligen skulle kunna klara dig utan, låt bli!

Om det du vill köpa däremot är något du behöver, tycker om, kommer att använda OCH passar i din budget, varsågod (om den femte punkten också är uppfylld)!

5. Det du har plats för

Att tänka på innan du köper kläder för att undvika onödiga plagg i din garderob. merstruktur.se

Du har behov av det, tycker om det, kommer att använda det och har råd att köpa det, då finns det bara en fråga kvar: Har du plats för det?

Med plats menar jag inte att du skulle kunna trycka in det i din smockfulla garderob utan jag menar en bra plats. Plagget ryms på en galge i garderoben eller i en låda i byrån utan att det blir svårt att se vilka plagg du har därinne.

Om det är något annat än ett klädesplagg, fundera på vilken plats den saken ska hamna när du har köpt den. Om du inte kommer på något, vänta. Ett hem blir stökigt när du har för många saker och särskilt när dina saker inte har sina egna platser. Varje sak ska ha någonstans att vara där den ryms när alla andra saker också är på sina platser.

När du har tvättat, vikt och stökat bort alla dina kläder samtidigt ska alla plagg ha en plats utan att det blir för trångt. Samma sak gäller för dina övriga saker.

Sammanfattning

Så, innan du köper någonting (för det är det enklaste sättet att rensa) fråga dig själv:

  • Behöver jag det här?
  • Tycker jag om det här?
  • Kommer jag att använda det?
  • Har jag råd?
  • Har jag en plats för det?

Om du lyder de här tipsen är det mycket lättare att slippa både ekonomiska problem och problem med att ha ett välorganiserat hem.

Vad tänker du på innan du köper nya kläder? Skriv gärna en kommentar!

Att tänka på innan du köper kläder för att undvika onödiga plagg i din garderob. merstruktur.se

Få struktur på lån och sparande med hjälp av dessa tips. merstruktur.se
Förra veckan berättade ekonomisk rådgivare Ulrika Engqvist hur du kunde få en översikt över din ekonomi och sedan automatisera dina överföringar för att slippa oroa dig över räkningsbetalande och sparande. I dag är hon tillbaka för att gå in djupare på det här med sparande och dessutom ge några riktigt bra tips att tänka på när du lånar pengar. Jag lämnar nu över ordet till Ulrika.

Spara

Olika typer av sparande

Man brukar prata om buffert-, kortsiktigt och långsiktigt sparande, och alltid i den ordningen, inte minst för att man bör ha en buffert innan man börjar spara till annat!

Bufferten är för att klara oförutsedda utgifter.

Det kortsiktiga sparandet kan vara till semestern eller köp av ny bil.

Om ett sparande är kortsiktigt eller långsiktigt beror på omständigheterna men pensionssparande är exempel på ett långsiktigt sparande.

En bra buffert för oförutsedda utgifter – flera tandläkarbesök och inte bara ett, mobilen kraschar, tvättmaskinen går sönder – är två månadslöner. För att komma dit kan man som riktmärke ha att spara 10 % av inkomsten.

Få struktur på lån och sparande med hjälp av dessa tips. merstruktur.se

Spartips

Rockefeller lär ha sagt att det är utgifterna man blir rik på. Det kanske inte är hela sanningen men det ligger mycket i det. Tänk dig att du köper en kopp kaffe per arbetsdag. En heltidsarbetare jobbar ungefär 250 dagar på ett år och låt säga att kaffet kostar 20:-. Det blir 5 000:- på ett år!

De klassiska spartipsen­ – matlåda till jobbet, sluta röka, storhandla, köpa begagnat  – är inte bara klyschor, de stämmer rätt så väl men tänk gärna en extra gång: Storpack är bara bra om man nyttjar allt.

Vi var på campingsemester i Österrike och skulle köpa smör. Vi stod i mataffären och valde mellan ett paket på 250 g och ett på 100 g. Den större förpackningen var billigare per kilo men våra kylmöjligheter var mycket begränsade och vi valde därför den mindre förpackningen. Sett till det vi skulle hinna förbruka innan smöret var dåligt så blev det ändå det billigaste alternativet.

Det viktigaste spartipset är motivationen. Motivationen kan vara ett sparmål – resa, ny soffa, jättekalas – men ibland räcker det med att se att pengarna växer, att man faktiskt kan spara!

Se till att sparandet alltid dras direkt så att du inte ser att du sparar. De enda pengar man ska ha på sitt kortkonto är fickpengar och de ska räcka hela månaden.

Relaterat: Mer struktur på din ekonomi med automatiska överföringar. Mål och måluppfyllelse.

Se till att du sparar lagom mycket. Om du måste fylla på ditt fickpengskonto varje månad så ser du ju inte att sparande ökar och motivationen sjunker. Bättre att spara 50:- och låta dem vara kvar på sparkontot än att spara 1 000:- och ta ut allt hela tiden.

Man kan vara sparsam utan att snåla. Ibland räcker det att tänka sig för en extra gång.

Att kunna passa på när det är extrapris, att kunna slå till på den där resan när rean kommer eller att köpa storpack kräver ofta att man avsatt pengar för detta.

Låna

När man ska köpa bostad eller bil så kan man behöva låna. Att låna för en resa eller annan konsumtion ska man undvika och att ta ett nytt lån för att kunna betala andra lån är rent förkastligt.

Ett lån är en skuld, som ska betalas tillbaka, amorteras.

Ränta

Räntan är priset som långivaren tar för att låna ut pengarna. Ju mindre ränta man behöver betala, desto lägre blir priset och vi vill ju alla betala så låga priser som möjligt. Detta innebär att förutom låg räntesats så bör lånetiden vara så kort som möjligt.

För att kunna jämföra olika räntor ska alla kreditgivare ange den effektiva räntan. I den effektiva räntan ingår även andra kostnader som uppläggningsavgift, aviseringsavgift etc.

Räntan räknas, oftast, på den kvarvarande skulden dvs. ju mer man betalar av desto mindre ränta behöver man betala. Detta märks tydligt på så kallade blancolån, lån utan säkerhet.

I dag ligger räntan på ett billån på 3-7 % och på ett bostadslån på 1,5-2,5 %. Räntorna är för närvarande historiskt låga och de kommer att stiga. ”Normalräntan” för ett bostadslån är minst 4-5 %. Den som har ett bostadslån bör alltså, oavsett vad den betalar idag, räkna med en ränta på minst 4 %.

Räkneexempel:

Lån: 1 500 000:-
Den ränta man betalar: 2 %
Amortering: 2 000:-/mån

Skulden 1 500 000*räntan 0,02=30 000:-/år
30 000/12 = 2 500:-/mån
Amortering 2 000:-/mån
Total utgift 4 500:-/mån

Få struktur på lån och sparande med hjälp av dessa tips. merstruktur.se

Låt säga att man istället räknar på en ”normal” ränta på 4 %

Skulden 1 500 000*räntan 0,04=60 000:-/år
60 000/12 = 5 000:-/mån
Amortering 2 000:-/mån
Total utgift 7 000:-/mån

Få struktur på lån och sparande med hjälp av dessa tips. merstruktur.se

Skillnaden på ”normalräntan” och det som man faktiskt betalar blir 2 500:-/mån. Det är pengar som man istället kan amortera på lånet så att det är en lägre skuld som räntan ska beräknas på den dag räntan stiger. Då kanske den totala månadsutgiften blir ungefär samma.

För att det ska bli så enkelt som möjligt kan man ha ett särskilt konto, servicekonto, som lånet eller lånen dras ifrån. Räkna ut hur mycket som ska sättas av per månad och sätt in det beloppet på servicekontot som en automatisk överföring den dag då lönen kommer. Det eventuella överskott som bildas på kontot kan användas till att göra extraamorteringar. Med ett särskilt servicekonto spelar det heller ingen roll om lånet dras var tredje eller varje månad.

Den som inte i dag kan sätta undan för en högre ränta, eller amortera mer än miniminivån, riskerar att få problem att betala sina lån den dag räntorna stiger.

Sammanfattningsvis, lägg undan pengar till en buffert för oförutsedda utgifter, hitta något som motiverar dig att spara och se över hur du kan amortera mer nu när räntorna är låga för att underlätta för dig själv i framtiden. Har du frågor om ekonomi eller det som Ulrika har tagit upp i dagens inlägg? Skriv en kommentar så ska Erika och Ulrika göra sitt bästa för att svara!
Kom ihåg att Ulrika bjuder på sitt Excelblad så att du också ska kunna räkna ut dina inkomster och utgifter, snabbt och enkelt! Fyll i kostnader i kolumnen per månad, per kvartal ELLER per år (beroende på hur ofta det ska betalas) så räknas den genomsnittliga månadskostnaden ut automatiskt. Klicka på knappen för att hämta hem budgetöversikten:

Få struktur på lån och sparande med hjälp av dessa tips. merstruktur.se

Under flera år sommarjobbade jag som kassörska i en ICA-butik. Det som jag tyckte var roligast var att sitta i kassan när alla kassor var igång, det var mycket folk i butiken och långa köer. Då kände jag att jag verkligen förtjänade min lön och fick hålla igång hjärna och händer maximalt. Detta ledde till att jag lärde mig vilka dagar som var roligast, dvs. vilka dagar flest ville handla. Det var alltid fullt upp på fredagar men de fredagar som kom strax efter löneutbetalningen, den 25:e varje månad, var alltid bäst.

Jag hade aldrig tänkt på det där förut men det blev otroligt tydligt att fler kom till butiken och att kunderna handlade mer när det var en så kallad "löningshelg". Känner du igen dig i att passa på att storhandla, shoppa och unna dig när det är löningshelg? Det kan vara okej men alltför ofta hör jag någon säga så här:

"Äntligen lön! Nu måste jag skynda mig att handla innan pengarna tar slut."
"För mycket månad kvar i slutet på pengarna."
"Det här blir en tung månad. Nästa blir bättre."

När du måste skynda dig att handla innan pengarna tar slut eller har "för mycket månad kvar i slutet på pengarna" börjar det vara problematiskt. Då är det dags för mer struktur på ekonomin.

Få struktur på din ekonomi med automatiserade överföringar. merstruktur.se

I veckan har jag nöjet att presentera det första av två gästinlägg från ekonomisk rådgivare Ulrika Engqvist som vill hjälpa dig och mig att få mer struktur på vår ekonomi. Med hennes tydliga tips kan du ordna din ekonomi så att dina konton automatiskt sköter sparande, räkningar och avsättande av fickpengar. Jag lämnar nu över ordet till Ulrika:

Min dotter och jag tittade på Lyxfällan och hon sa ”Mamma, se till så att jag aldrig hamnar där!” Mitt svar: ”Det är enkelt, använd aldrig mer pengar än du har.”

Genom automatiska överföringar och räkningar som dras via autogiro behöver man inte göra så mycket själv, men innan man kommer dit så krävs det en viss arbetsinsats.

För att få ordning på sin ekonomi måste man få koll på sin ekonomi. Man måste veta hur mycket som kommer in och hur mycket som går ut. Inkomsterna kan vara svåra att påverka så låt oss fokusera på kostnaderna.

Fasta, rörliga och nödvändiga kostnader

Man brukar prata om fasta kostnader och rörliga kostnader.

Fasta kostnader är de där som återkommer med viss regelbundenhet (månadsvis, kvartalsvis eller årsvis): hyra, elräkning, försäkringar och olika abonnemang etc.

De rörliga kostnaderna varierar: kläder, mat, hygienartiklar, resor, presenter etc.

Bland både de rörliga kostnaderna och fasta kostnaderna finns nödvändiga kostnader: bostad, försäkringar, kläder, mat.

Så, vart går pengarna? Det bästa tycker jag är att räkna ut hur mycket man gör av med på ett år, särskilt vad gäller de nödvändiga kostnaderna. Jag gjorde för många år sedan ett Excelblad för att slippa räkna så mycket. Den internetbank jag använder har gjort det lätt att sortera betalningar och kontoutdrag på olika sätt och då blir det enkelt att även se årsutgiften på oregelbundna utgifter (exempelvis bensin). Jag fyllde i de kostnader som jag hade per månad (t.ex. hyra), per kvartal (exempelvis TV-licens) och år (exempelvis försäkringar).

Samtliga dessa kolumner summerades sedan för att få fram årssumman. Genom att dela årssumman med 12 så kunde jag enkelt se hur mycket jag i snitt förbrukade varje månad och jämföra med det som gick in på kontot. Genom att varje månad överföra lite drygt en 12-del av årssumman (se nedan) så finns det alltid pengar, även den där månaden när alla kvartalsvisa räkningar ska dras.

Att bena upp utgifterna på detta sätt ger också en bra överblick och tanken ”Är denna utgift verkligen nödvändig?” ligger inte så långt borta.

Få struktur på din ekonomi med automatiserade överföringar. merstruktur.seUlrika bjuder på sitt Excelblad så att du också ska kunna räkna ut dina inkomster och utgifter, snabbt och enkelt! Fyll i kostnader i kolumnen per månad, per kvartal ELLER per år (beroende på hur ofta det ska betalas) så räknas den genomsnittliga månadskostnaden ut automatiskt. Klicka på knappen för att hämta hem budgetöversikten:

Konton för fickpengar, räkningar och sparande

Ofta pratar man om lönekonto (där pengarna kommer in) och sparkonto. Jag tycker att man bör ha tre olika ”grundkonton”: Fickpengar/kortkonto, Räkningar och Sparande. Vilket konto pengarna kommer in på kan man bestämma själv. Självklart kan man ha flera sparkonton. Kanske vill man dela upp sitt sparande till semester, julklappar, bil, lägenhet och inte minst ”oförutsedda utgifter” s k buffert. Den som har lån kanske vill ha ett separat servicekonto (mer om det nästa vecka då vi pratar om lån och sparande). Det är dock viktigt att inte ha alltför många konton för då blir det bara rörigt, man känner att det tar för lång tid att nå sina sparmål och man tappar sugen.

Lägg upp en månatlig överföring det datum som du får in dina pengar. Om du får CSN den 31:a i månaden då ska överföringen gå den dagen, om du får lön den 25:e så ska överföringen gå den dagen.

Observera att alla överföringar ska vara med samma belopp vid varje tillfälle och ske per automatik så att du slipper tänka på dem, oavsett om de görs veckovis eller månatligen.

Metod A

Pengarna kommer in på kortkontot och en 12-del av de fasta årskostnaderna överförs med en stående/regelbunden överföring till räkningskontot och det som man vill spara förs över till ett eller flera sparkonton. Kvar på kontot är det man har att röra sig med under månaden fram till nästa insättning.

Få struktur på din ekonomi med automatiserade överföringar. merstruktur.se

Metod B

Denna metod kräver ett lite ”omvänt” tankesätt. Här måste man bestämma sig för hur mycket man får förbruka varje vecka/månad. Kan fungera extra bra för den som ”slösar bort” alla pengar i början på månaden genom att man t ex kan ge sig själv ”veckopeng” genom att göra en överföring till sitt kortkonto varje vecka.

Pengarna kommer in på sparkontot och en 12-del av de fasta årskostnaderna överförs med en stående/regelbunden överföring till räkningskontot. Den summa som man bestämt ska räcka som fickpengar förs över till kortkontot. Kvar på kontot är det man sparar.

Få struktur på din ekonomi med automatiserade överföringar. merstruktur.se

Gemensam ekonomi

Om man är två i ett hushåll bör man dela på kostnaderna. Hur man gör detta måste man själva komma överens om. Ska den som tjänar 70 % av hushållets totala inkomst även betala 70 % av kostnaderna eller ska de delas 50/50? Om det bara är en i hushållet som använder bilen, ska då bilens totala kostnader betalas enbart av den personen?

Metod A, för gemensam ekonomi

Pengarna kommer in på var sitt kortkonto och en 12-del av den årskostnad som man kommit överens om överförs med en stående/regelbunden överföring till gemensamt räkningskonto och det som man vill spara förs över till sparkonto eller sparkonton. Kvar på kontot är det man har att röra sig med under månaden fram till nästa insättning.

Få struktur på din ekonomi med automatiserade överföringar. merstruktur.se

Metod B, för gemensam ekonomi

Pengarna kommer in på gemensamt sparkonto och en 12-del av de fasta årskostnaderna överförs med en stående/regelbunden överföring till gemensamt räkningskonto. Den summa som man bestämt ska räcka som fickpengar, inklusive egna kostnader, exempelvis för bil, förs över till respektive kortkonto. Kvar på kontot är det man sparar gemensamt. Naturligtvis kan respektive person föra över till egna sparkonton från sina ”fickpengar”.

Få struktur på din ekonomi med automatiserade överföringar. merstruktur.se

(Oavsett om man använder metod A eller B så kan man dagen före man får nästa lön/CSN-inbetalning överföra allt som finns på fickpengskontot till ett sparkonto.)

Autogiro

När månadsslutet kommer och det är dags att betala räkningar är det bra att kolla så att det finns pengar på räkningskontot. Har man fått med allt, och lagt till lite marginal, så ska det fungera och då räcker det med att se över sin årskalkyl en gång per år eller kanske till och med mer sällan.

Har man räknat rätt kommer det alltid att finnas pengar när räkningarna ska betalas och då görs detta enklast med autogiro. Allt som går lägger jag på autogiro. Det är gratis och betalningen sker alltid på räkningens förfallodag. Autogiro är ett medgivande. Du som kund godkänner att företaget får ta det du är skyldig så länge ni har ett avtal. Autogirot kan även vara ett fast belopp varje månad men det är fortfarande ett medgivande att företaget får dra pengarna. (Vid en överföring är det du som flyttar pengarna).

Det går oftast att beställa autogiro på respektive företags hemsida eller direkt i din internetbank. I vissa fall behöver du fylla i och skicka in en blankett, men den lilla ansträngningen är mycket värd för att allt sedan ska flyta på automatiskt!

Nästa vecka kommer Ulrika tillbaka för att prata om lån och sparande. Har du frågor om ekonomi eller det som Ulrika har tagit upp i dagens inlägg? Skriv en kommentar så ska Erika och Ulrika göra sitt bästa för att svara!
Kom ihåg att Ulrika bjuder på sitt Excelblad så att du också ska kunna räkna ut dina inkomster och utgifter, snabbt och enkelt! Fyll i kostnader i kolumnen per månad, per kvartal ELLER per år (beroende på hur ofta det ska betalas) så räknas den genomsnittliga månadskostnaden ut automatiskt. Klicka på knappen för att hämta hem budgetöversikten:

Få struktur på din ekonomi med automatiserade överföringar. merstruktur.se