Gå till innehåll

Prioriteringar - Hur du kan identifiera och tackla de viktigaste uppgifterna i stället för att spendera tid på det oviktiga. merstruktur.se

Känner du igen dig i något av följande påståenden?

  • Jag har tid men jag använder den dåligt.
  • Jag får saker gjorda men det är alltid i sista minuten.
  • Jag har tusen saker att göra men glömmer att göra det viktigaste först.

Om något av detta känns bekant hoppas jag kunna hjälpa dig med dagens inlägg!

Få hjälp med att prioritera din tid och dina uppgifter i denna bloggserie!

Det här är den tredje delen i bloggserien Prioriteringar. Mer i prioriteringsserien:

  1. Vad prioriterar du just nu?
  2. Du har mer tid än du tror
  3. Identifiera och tackla de viktigaste uppgifterna
  4. Vad är värdefullt och vad är slöseri med tid
  5. Hur du kan ta kontroll över din tid

Tidigare i bloggserien har vi funderat på hur din tid egentligen ser ut och hur du kan få ut mer av varje del av dagen. Dagens inlägg handlar inte så mycket om tid som att prioritera olika uppgifter så att det viktigaste blir gjort först. Till att börja med vill jag berätta varför jag anser att du borde skriva upp allt du har att göra. Sedan kommer jag att ge några olika tips på hur du kan tänka för att identifiera det viktigaste och sedan få det viktigaste gjort först. Vi kör igång!

Skriv upp allt du har att göra

Prioriteringar - Hur du kan identifiera och tackla de viktigaste uppgifterna i stället för att spendera tid på det oviktiga. merstruktur.se

Det är inte första gången jag skriver om att-göra-listor och hur viktiga de är. Du kan till exempel hoppa tillbaka till det första inlägget i min serie Att göra att-göra-listor där jag berättar att du låter din hjärna slappna av och fokusera om du skriver ner alla uppgifter i stället för att hålla dem i huvudet. Jag tar också upp att hjärnan inte är pålitlig nog att hålla kvar allt så om du inte får ner punkterna på papper är risken stor att något glöms bort.

För mig är det superviktigt att skriva upp allting för att inte glömma någonting och för att få en översikt över vad jag behöver få in i mitt schema. Det är först när jag har skrivit upp allting som jag känner mig redo att göra en plan. Sedan lägger jag till saker hela tiden allteftersom jag kommer på något nytt eller ett nytt uppdrag dyker upp.

Om jag ska sammanfatta varför du borde skriva upp allt, blir det detta:

  1. Du låter hjärnan slappna av eftersom den inte behöver repetera alla uppgifter.
  2. Risken att glömma något blir avsevärt mindre.
  3. Du har all information framför dig när du ska gå vidare till att göra en plan.
  4. Det blir konkret och du kan inte blunda för det (även om det är något som känns jobbigt eller krångligt).

Relaterat: Produktivitet och listor - mallar att använda på dator eller skriva ut och Vad du borde skriva upp på dina listor.

Ät din groda!

Prioriteringar - Hur du kan identifiera och tackla de viktigaste uppgifterna i stället för att spendera tid på det oviktiga. merstruktur.se

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Ät din groda! Med det menar jag att du ska göra bort det som känns jobbigast först. Uttrycket kommer från en man som sa att om du äter en groda det första du gör på morgonen kan du vara rätt säker på att ingenting av det du möter senare under dagen kommer att vara värre.

För egen del inser jag ofta att det inte alls var så jobbigt som jag hade trott så huvudanledningen för mig att göra bort det värsta (eller det som känns värst) först är att slippa gruva mig. När vi skjuter på någonting är det lätt att föreställa sig det som något värre och värre ju längre tiden går. Det blir alltså bara svårare att ta sig an problemet eller uppgiften för att du har gruvat dig och tänkt att det kommer att bli så hemskt. Gör bort det direkt i stället! Skriv in det i schemat och var orubblig!

Förra veckan hade jag många grodor att äta. Jag skrev in dem i schemat och beslutade när jag skulle ta itu med varje. När den tiden kom gruvade jag mig och försökte komma med ursäkter för mig själv som "det måste inte vara klart i dag" eller "ingen bryr sig ändå om huruvida jag gör det i dag eller inte".

Men, jag visste att om jag inte skulle göra det då skulle plågan finnas kvar till i morgon och jag skulle inte vara sugen på att göra det då heller. Sagt och gjort, jag åt min groda och som vanligt var det inte alls så hemskt som förväntat och det var sååå skönt att ha det gjort!

Relaterat: När ska jag ta itu med mina att-göra-punkter.

Användbara frågor

Prioriteringar - Hur du kan identifiera och tackla de viktigaste uppgifterna i stället för att spendera tid på det oviktiga. merstruktur.se

När du har skrivit upp alla saker du har att göra är det dags att prioritera och schemalägga. Använd följande frågor för att identifiera vad som är viktigast. Sätt siffror, stjärnor eller utropstecken bredvid de viktigaste.

  1. Vilken uppgift skulle jag helst slippa göra i morgon? Det här är kanske grodan du bör äta i dag för att ditt framtida jag ska slippa. (Markera med en stjärna.)
  2. Vilken/vilka uppgift/er/ måste göras i veckan? (Markera med utropstecken.)
  3. Om jag bara hann med en sak från min lista i dag, vilken av dessa punkter skulle vara av störst vikt att hinna med? (Markera med siffran 1)
  4. Om jag bara hann med en sak till från min lista i dag, vilken skulle vara viktigast? (Markera med siffran 2 och ställ sedan fler gånger för 3, 4 osv.)

Planera och schemalägg

Att-göra-lista för veckan samt dag för dagNär du har skrivit upp alla punkter och svarat på frågorna har du ett bra utgångsläge för att göra en tydlig plan. På fredagar brukar jag se över nästa vecka och skriva upp vad som ska göras när. Jag använder den här veckolistan för att samla alla punkter (till höger) och sedan fördela ut dem på respektive dag (till vänster). Här kommer en steg-för-steg-instruktion om hur du kan tänka när du gör dina listor:

1. Skriv upp allt du har att göra i den långa att-göra-listan till höger (även det som inte behöver göras den här veckan).

2. Markera eventuella grodor med en stjärna och uppgifter som måste göras i veckan med ett utropstecken (se ovan).

3. Titta i din kalender och skriv upp vilka dagar du har fasta möten, träningspass osv.

4. Schemalägg grodan/grodorna (stjärnmarkerad) tidigt under veckan, om möjligt måndag eller tisdag.

5. Se till att alla uppgifter som du har markerat med utropstecken (fråga 2) schemaläggs på någon dag under veckan (eller flera dagar om det är stora uppgifter).

6. Använd fråga 3 och 4 när du planerar varje dag för att välja ut de absolut viktigaste uppgifterna och gör dem först: Om jag bara hann med en sak från min lista i dag, vilken av dessa punkter skulle vara av störst vikt att hinna med? Välj max 5-7 uppgifter per dag, färre om de är stora.

Veckoöversikt med avbrott för mat och sömn7. Schemalägg i mer detalj genom att bestämma vad du ska arbeta med före lunch, efter lunch, efter mellanmål/eftermiddagsrast och på kvällen. Till det här använder jag den här mallen. Förra veckan var det nödvändigt att lägga in grodorna i ett mer detaljerat schema så att jag inte skulle kunna smita och det fungerade! Jag tycker om att använda den här parallellt med veckolistan så att jag är realistisk med vad jag kan hinna med på en dag. Om jag inte känner att jag rymmer det i veckoöversikten behöver jag minska mängden punkter på den dagen.

8. Följ planen!

9. I slutet av veckan: För över punkter som inte är färdiga från denna veckas lista till nästa, om de fortfarande är aktuella. Fundera på om de är viktiga att få gjorda över huvud taget, om du kan delegera uppgifterna eller om du ska göra dem själv nästa vecka. Planera sedan nästa vecka.

Relaterat: Hur jag planerar min vecka.

Uppdrag för veckan: Skriv en att-göra-lista med allt du vill eller behöver göra. Använd sedan guiden ovan för att schemalägga den kommande veckan.

Var stenhård med dig själv om att följa ditt schema och se hur det fungerar! Ät dina grodor så snart som möjligt och känn hur mycket lättare du blir! Glöm inte att planera in ledig tid också.

Jämför gärna din plan med förra veckans plan över hur många timmar du skulle lägga på respektive aktivitet. (Mallen finns längst ned i det inlägget.) Stämmer de överens? Om inte, vilken av planerna borde justeras?

Hjälpmedel:

Huvudlista för att samla många att-göra-punkter

En ifyllnadsbar att-göra-lista, svartvit eller i färg, för att samla alla dina att-göra-punkter. Den passar bra som en långsiktig lista att utgå ifrån när du gör en lista för veckan eller din dagliga lista.

Huvudlista - färg
Huvudlista - svartvit

Läs mer om huvudlistan här.


Att-göra-lista för veckan samt dag för dag

Den här använder jag varje vecka för att samla allt som behöver göras under veckan samt skriva upp de viktigaste uppgifterna för respektive dag. Den finns både i färg och i svartvitt. Rubriken till vänster går att redigera före utskrift.

Att-göra-lista dag & vecka - svartvit
Att-göra-lista dag & vecka - färg

Ladda hem och läs mer här.


Veckoöversikt med avbrott för mat och sömnEn veckoöversikt med avbrott för mat och sömn som jag använder varje vecka! Rubrik kan läggas till före utskrift. Rutorna är också ifyllnadsbara digitalt. Välj versionen med att-göra-lista eller utan.

Veckoöversikt
Veckoöversikt med att-göra-lista

Läs mer och ladda hem här.

Vilken groda ska du äta den här veckan? Berätta hur det har gått!

Prioriteringar - Hur du kan identifiera och tackla de viktigaste uppgifterna i stället för att spendera tid på det oviktiga. merstruktur.se

Mer i prioriteringsserien:

  1. Vad prioriterar du just nu?
  2. Du har mer tid än du tror
  3. Identifiera och tackla de viktigaste uppgifterna
  4. Vad är värdefullt och vad är slöseri med tid
  5. Hur du kan ta kontroll över din tid

Färdig lektionsplanering för att lära elever att bli bättre på att fokusera. Prezi, lärarhandledning och diskussionsfrågor ingår - gratis! merstruktur.se

Alltsedan jag läste det här inlägget  (How To Focus: 5 Research-Backed Secrets To Concentration) har jag funderat på hur jag ska kunna lära mina elever att fokusera på lektionstid. Om jag kan bidra till att lära mina elever förmågan att koncentrera sig tror jag att jag har gett dem något som de kommer att ha nytta av i alla områden av sina framtida liv (för att inte tala om att de kommer att vara lättare att ha att göra med på mina lektioner). Därför har jag tagit fram en mall för hur du kan ta upp de här sakerna med din klass. Den passar bra att ta upp på ett längre klassråd med en klass som du är mentor för eller med en klass som du har hand om i något ämne.

Det är lätt att tänka att eleverna bara borde "skärpa till sig" på lektionerna och till viss del är det så men inlägget ovan hänvisar till professorn Cal Newport som berättar att de flesta tror att de kan koncentrera sig när de verkligen behöver men ifall de ofta flyttar sin uppmärksamhet mellan t.ex. mobiltelefon, skoluppgifter, sociala medier osv. tappar de faktiskt förmågan att fokusera längre perioder och behöver träna upp den muskeln igen.

Den här lektionen (eller introduktionen) har som syfte:

  • att bekräfta elevernas känsla av att det är svårt att koncentrera sig länge,
  • att ge eleverna konkreta tips på hur det kan bli lättare samt
  • att komma fram till en plan om hur ni ska arbeta i klassrummet för att stegvis bli bättre på att fokusera under längre perioder.

För att lektionen ska fungera krävs det att eleverna känner sig hörda och att du är beredd att lyssna på deras åsikter. Det kan t.ex. handla om att dela upp lektionen i delar för att begränsa hur lång tid som läggs på samma aktivitet, t.ex. att genomgångar bara får pågå 10 minuter utan avbrott eller att eget arbete bara får vara 20 minuter i taget. Poängen är dock att eleverna stegvis ska lära sig att klara längre tider av fokus så dessa tider bör utökas allteftersom.

Innehållet i lektionen bygger på blogginlägget av Eric Barker (och den forskning som han hänvisar till), som jag nämnde ovan. Han tar upp fem nyckelpunkter för att lära sig att fokusera som kan sammanfattas så här:

  1. Att fokusera är en muskel som måste tränas upp. Ju mer tid du använder till att fokusera, desto bättre blir du på det.
  2. Rensa ditt huvud genom att skriva ned vad du oroar dig för och vad du har att komma ihåg. Gör sedan en plan för att ta hand om punkterna och sätt igång!
  3. Omgivningen spelar roll. Ta dig till en plats där du vet att du kan få saker gjorda och där det inte finns distraktioner.
  4. Sluta vara "reaktiv". Stäng av alla notifikationer på telefonen och låt ingenting störa dig under den avsatta tiden.
  5. Se till att få tillräckligt med sömn. Om inte, kommer du att vara mindre genomtänkt och mer impulsiv. Du får bättre resultat på alla områden när du är utvilad.

Jag har gjort en Prezi som går igenom dessa fem nyckelpunkter lite mer ingående (men förhoppningsvis kortfattat eftersom eleverna kanske inte har övat upp fokusmuskeln än). Den går att se nedan:

Använd gärna Prezin på lektionen. För dig som lärare har jag också gjort en handledning med innehållet från Prezin samt kommentarer till varje bild. Längst ned i dokumentet finns några tankar om uppföljning.

Här kan du också ladda hem en pdf att skriva ut som eleverna kan använda för att anteckna sina svar på frågorna. Om dina elever skriver på dator kan du också ladda hem frågorna i en wordfil här.

Jag tror att det är värt att lägga tid på det här för att eleverna ska veta hur de kan ta sig an koncentrationssvårigheter, för att eleverna ska känna sig hörda och för att du som lärare ska lära dig mer om hur dina elever fungerar. Skriv gärna en kommentar eller kontakta mig via mail ifall du har testat detta eller något liknande eller om du har några tankar om hur materialet kan utvecklas!

Här finns några användbara dokument för att-göra-listor och tidsplanering som du och dina elever gärna får använda er av. Dokumentet längst ned är speciellt anpassat för lärare och elever som vill få mycket gjort under skoltid.

Hur ofta borde jag städa egentligen? Jag har tittat på en mängd olika listor för att få någon uppfattning om hur ofta andra städar olika delar av sina hem och även om de skiljer sig en del är mycket lika. (Min samlade lista finns längst ned i det här inlägget.) Dagens material är till för att du ska komma ihåg vad du bör städa (och vad du redan har städat) varje vecka och månad.

Tidigare har jag berättat om hur jag organiserar mina att-göra-listor varje vecka och jag skulle såklart kunna skriva in städuppgifter på samma sätt men jag tycker inte om att behöva skriva samma saker om och om igen (och ansvaret för städning delar jag gärna med min man) så jag har förberett städlistorna på datorn och skriver sedan ut listorna på post-it-lappar:

Skriv ut din städlista på post-it-lappar! merstruktur.se

Ja, det går faktiskt utmärkt att skriva ut på post-it-lappar! Åtminstone på min bläckstråleskrivare som inte brukar klara något avancerat. Jag kan dock inte lova att det går på alla skrivare så var försiktig när du testar.

Till detta behöver du post-it-lappar som är 7,6 x 7,6 cm stora, dvs. standardstorleken på kvadratiska post-it-lappar.

För att du också ska kunna skriva ut dina städlistor på post-it-lappar har jag förberett tre varianter av en ifyllnadsbar pdf. På förstasidan i samtliga pdf:er finns en instruktion för hur du kan skriva ut på post-it-lappar. På andra sidan kan du välja att skriva in rubriker ovanför varje ruta, t.ex. vilken vecka det gäller, men det är valfritt och på den tredje sidan fyller du i själva punkterna.

1. Tom lista

Här får du en tom pdf att fylla i med de uppdrag du vill ge åt dig själv varje vecka eller kanske varje månad. Den här kan utan problem användas till helt andra saker än städning om du vill skriva ut andra att-göra-punkter på post-it-lappar.

Skriv ut din städlista på post-it-lappar! merstruktur.se

Städschema - tomt och redigerbart

2. Förifylld lista med veckor, månad och kvartal

I den här listan finns ett förifyllt exempel på listor för en månad, fyra veckor och ett kvartal. Ha kvar det du tycker låter rimligt och ändra det du vill ändra. Rubrikerna kan ändras på s. 2 och innehållet i listorna kan ändras på s. 3.

Skriv ut din städlista på post-it-lappar! merstruktur.se

Städschema - redigerbart och förifyllt - vecka, månad, kvartal

3. Förifylld lista med identiska veckor

Om du vill ha samma lista för varje vecka och slippa skriva på nytt varje gång kan du använda den här varianten. Det du ändrar på en vecka ändras automatiskt på de andra veckorna så att du får sex identiska listor. Som på de övriga kan du ändra rubrikerna på s. 2 och innehållet på s. 3.

Skriv ut din städlista på post-it-lappar! merstruktur.se

Städschema - redigerbart och förifyllt - identiska veckor

Här kan du se förstasidan i dokumenten som visar hur du kan skriva ut på post-it-lappar!

Skriv ut din städlista på post-it-lappar! merstruktur.se

Som en bonus kan du också få min lista på vad som borde städas när!

Lista på vad som borde städas när + information om hur du kan skriva ut dina städlistor på post-it-lappar! merstruktur.se

Ladda hem i färg eller svartvitt för att spara på din dator eller skriva ut:

Lista på vad som borde städas när + information om hur du kan skriva ut dina städlistor på post-it-lappar! merstruktur.se
Pdf-fil med städlista att spara på din dator eller skriva ut.
Lista på vad som borde städas när + information om hur du kan skriva ut dina städlistor på post-it-lappar! merstruktur.se
Pdf-fil med svartvit städlista att spara på din dator eller skriva ut.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hur ofta städar du? Vilka knep använder du för att minnas vad som ska göras?

Som du kanske har märkt lägger jag upp ett nytt inlägg varje måndag men jag har känt att jag gärna skulle ge er läsare något mer varje vecka och har därför kommit fram till att lägga upp något nytt material varje torsdag. De engelsktalande bloggarna pratar ofta om printables, dvs. sådant som går att skriva ut, men jag har inte hittat något perfekt svenskt ord för det än. Skriv gärna en kommentar ifall du kommer på något. På torsdagar kommer i alla fall någon typ av fil som du kan använda på din dator och/eller skriva ut. Det kan till exempel vara planeringshjälp, inspirationsaffischer, roliga aktiviteter eller lektionsplaneringar.

I dag tänkte jag skriva lite mer om de olika listorna från att-göra-serien samt lägga till två helt nya dokument som kan hjälpa dig att få ett mer produktivt liv, t.ex. på arbetet eller i skolan. Klicka på respektive bild för att komma till filen.

7+ dokument för en mer produktiv vecka | merstruktur.se

Övergripande att-göra-lista

Här finns två versioner av att-göra-listor som har plats för många punkter. De passar extra bra för att samla alla punkter du har i huvudet eftersom de rymmer mycket. När du har skrivit upp allt du kommer på rekommenderar jag att du schemalägger när de olika uppgifterna ska genomföras och portionerar ut på olika veckor och sedan dagar. Jag visar längre ned hur jag brukar göra det. Du kan ha de här listorna som långsiktiga listor t.ex. att göra den här månaden eller det här året och sedan titta när du gör dina lista för veckan. Det går också bra att ha den här listan som veckans lista och kombinera med veckoöversikten nedan. Då kanske samma lista varar några veckor utan att du behöver föra över punkterna till en ny.

Ifyllnadsbar att-göra-lista för att samla det du vill komma ihåg. merstruktur.se
Ifyllnadsbar att-göra-lista.
Ifyllnadsbar att-göra-lista för att samla det du vill komma ihåg. merstruktur.se
Svartvit ifyllnadsbar att-göra-lista.

Den vänstra listan (orange längst upp) är en lista i färg och den högra är svartvit. Båda går att fylla i digitalt och sedan skriva ut, fortsätta använda på datorn eller skriva ut som de är. Checkrutorna går också bra att använda digitalt så att du kan checka av vad som är gjort.

 

 

I det här inlägget skriver jag mer om hur du kan tänka när du skriver att-göra-listor.

Veckoöversikt med och utan att-göra-lista

När jag verkligen vill se till att jag får mycket gjort under en dag brukar jag planera upp dagen mer i detalj. Ibland skriver jag klockslag och aktivitet men ofta fungerar det bra att dela in dagen i fyra delar utifrån olika måltider: frukost-lunch, lunch-mellanmål, mellanmål-middag, middag-sömn. Då använder jag schemat nedan och just i dag då jag skriver detta ser mitt schema ut så här:

FRUKOST
Skriva torsdagens inlägg
+ uppdatera printables (ja, i mitt huvud använder jag det ordet).
LUNCH
Läsa anteckningar till smågrupp.
Redigera podcast.
MELLANMÅL
Skriva blogginlägg (torsdag eller måndag efter behov).
Förbereda middag.
MIDDAG
Promenad.
19:00 Smågrupp
SÖMN

Ibland skriver jag in tider för måltider men det är oftast ungefär samma tider från dag till dag. Det går också att skriva in vad du ska äta de olika måltiderna under dagen. Personligen blir jag galen på att behöva komma på vad jag ska äta hela tiden så det är skönt att ha det planerat i förväg.

Hur kan jag samla mina att-göra-listor? Tips på digitala och analoga verktyg för att hantera listor. merstruktur.se
En veckoöversikt med avbrott för mat och sömn. Rubrik kan skrivas in före utskrift.

Du kan skriva in en egen rubrik före utskrift om du skulle vilja eller lämna den delen tom, då syns ingenting där i utskriften. I den här uppdaterade versionen är alla rutor ifyllnadsbara och det finns en textruta för varje måltid som du kan fylla i om du skulle vilja. Den går alltså att använda helt digitalt ifall du föredrar det.

veckoplan-med-lista
En veckoöversikt med avbrott för mat och sömn som också innehåller en att-göra-lista. Rubrik kan skrivas in före utskrift.

 

Tack vare en läsare och vän har jag gjort en ny version av veckoöversikten som också rymmer en att-göra-lista för veckan. Även på denna kan du fylla i en rubrik om du vill. Att-göra-listan går att fylla i digitalt före utskrift eller lämna tom.

 

 

I det här inlägget skriver jag om hur du kan schemalägga dina att-göra-punkter på ett bra sätt.

De bästa sakerna med den här veckoöversikten är att den får mig att vara effektiv mellan varje måltid och att den ger mig tillåtelse att faktiskt ta ordentliga raster för frukost, lunch, mellanmål och middag. Om du har långt mellan frukost och lunch kanske du brukar ha ett förmiddagsfika också. Det är helt okej! Dra ett streck mitt i rutan och bestäm vad som ska vara gjort före respektive efter förmiddagsfikat.

Att-göra-lista för veckan samt dag för dag

Varje vecka gör jag en ny att-göra-lista och fördelar ut de punkterna på veckans dagar utifrån vad jag tror att jag hinner med på en dag. Jag gör det i en anteckningsbok men det är helt klart smidigt att ha en utskriftsbar mall för att slippa rita upp en ny varje vecka. Pdf-filerna nedan går att fylla i på datorn likväl som för hand. Rubriken "Vecka" till vänster går att ändra före utskrift. Där brukar jag skriva t.ex. "Vecka 39 26/9-2/10" så att jag ska ha koll på vilken vecka det är och vilka datum som ingår.

Den övre filen (orange högst upp) är i färg och den nedre är svartvit. Själv skulle jag gärna använda den färgglada men min skrivare har blivit superdålig på att hantera färg så den svartvita fungerar bäst för mig.

Hur kan jag samla mina att-göra-listor? Tips på digitala och analoga verktyg för att hantera listor. merstruktur.se
En ifyllnadsbar att-göra-lista för veckan samt dag för dag. Rubriken "Vecka" går att ändra före utskrift.
Hur kan jag samla mina att-göra-listor? Tips på digitala och analoga verktyg för att hantera listor. merstruktur.se
En svartvit ifyllnadsbar att-göra-lista för veckan samt dag för dag. Rubriken "Vecka" går att ändra före utskrift.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här skriver jag om hur jag använder min Bullet Journal för att schemalägga veckans uppgifter samt om hur de här dokumenten kan användas på samma sätt.

Schema för arbetsveckan eller skolveckan

För dig som vill planera upp din arbetsvecka och arbetar mån-fre har jag ett särskilt verktyg för dig som jag tycker passar extra bra för lärare. Jag har använt den här mycket och har då lagt in vilka lektioner och fasta möten jag har varje vecka, skrivit ut och sedan fyllt på med att-göra-punkter som rättning och förberedelser i pauserna mellan lektioner. Här finns ett exempel på hur den kan användas:

7+ dokument för en mer produktiv vecka

Du behöver dock själv lägga in dina tider i Excelfilen men jag har en bruksanvisning för hur du gör det, steg för steg med bilder. På första sidan i bruksanvisning finns exemplet ovan ifall du vill ta en närmare titt och de följande två sidorna beskriver hur du kan skräddarsy schemat till din egen stil och situation.

Det finns fem olika flikar och du väljer den som passar bäst för dina arbetstider. Först står tiden, t.ex. innebär 0700-1600 att schemat startar kl. 07:00 och slutar kl. 16:00. I parentes efter tiden står det hur lång tid det är mellan varje tidsangivelse: 5, 10 eller 15 minuter. Schemat kan alltså börja med: 07:00, 07:05, 07:10 (5 min), 07:00, 07:10, 07:20 (10 min) eller 07:00, 07:15, 07:30 (15 min). Dessa olika flikar finns att tillgå:

  • 0700-1600 (5 min)
  • 0800-1600 (5 min)
  • 0800-1700 (5 min)
  • 0800-1700 (10 min)
  • 0700-1700 (15 min)

Titta på bruksanvisningen om du undrar något och tveka inte att skriva en kommentar om det är något som är oklart eller om du undrar något som inte tas upp i bruksanvisningen!

7+ dokument för en mer produktiv vecka
Excelfil för att göra ett personligt arbetsschema
7+ dokument för en mer produktiv vecka | merstruktur.se
Bruksanvisning för att skräddarsy Excelfilen efter dina behov, inkl. exempel.

attgoraattgoralistorliten

Oavsett om du är en människa som brukar göra listor eller inte tror jag att jag kan hjälpa dig att få mer gjort genom att göra mer strukturerade och genomtänkta att-göra-listor. I den här serien kommer jag att berätta varför det är en bra idé att göra listor, vad du borde ha på dina listor, hur du kan strukturera upp dina listor så att de är lätta att hitta och användbara och slutligen när bästa tiden är för att ta itu med dina punkter och hur du kan prioritera rätt.

Länkar till de tidigare inläggen i serien hittar du här:
Del 1: Varför du borde skriva att-göra-listor
Del 2: Vad du borde skriva upp
Del 3: Hur du kan strukturera upp dina listor

Att göra att-göra-listor | Välbeprövade tips för att komma igång med dina att-göra-listor. merstruktur.se

När?

När det då är dags att faktiskt ta itu med de där listorna som du har gjort är det viktigt att schemalägga vad du har tänkt göra när och prioritera de punkter som är viktigast.

Schemalägg

I det förra inlägget berättade jag om hur jag själv schemalägger mina uppgifter genom att skriva en lista för veckan och sedan portionera ut uppgifter dag för dag. För mig är det nödvändigt att göra en daglig lista för att veta vad jag ska prioritera den dagen. När jag har extra mycket att göra skriver jag en detaljerad lapp om vad jag ska göra inom vilken tid. Det kan exempelvis se ut så här:

08:00-09:00 Frukost
09:00-10:00 Träna och duscha
10:00-11:30 Skriva blogginlägg
11:30-12:00 Designa bilder och uppdatera sociala medier
12:00-13:00 Lunch
osv.

Du kan också lägga in uppgifter direkt i din kalender för att du ska känna att de aktiviteterna är lika viktiga som inplanerade möten.

Under Material kan du hitta flera hjälpsamma pdf:er för att strukturera upp din tid.

Fem uppgifter före klockan elva

Kvällen före eller samma morgon brukar jag göra en att-göra-lista för dagen då jag väljer ut några uppgifter som jag ska slutföra den dagen. Tidigare har jag använt post-it-lappar och jag har märkt att bara det gör att jag inte skriver upp för många uppgifter för lappen rymmer inte så många. Nu använder jag min Bullet Journal och med mitt upplägg rymmer inte den heller så många uppgifter per dag, vilket jag tycker är bra. Försök vara realistisk. Ett bra mål, åtminstone för dig som är mest effektiv på förmiddagen, är att skriva upp fem uppgifter från att-göra-listan som du ska slutföra senast 11:00¹ eller före lunch. Då är du effektiv direkt och får bort de viktigaste sakerna från listan.

“Ät din groda”

Brian Tracy har skrivit en bok som heter Eat That Frog! [Ät den där grodan!] som handlar om att sluta skjuta upp saker och att få mer gjort på mindre tid. Han påstår sig citera Mark Twain som, enligt Tracy, har sagt att om det första du gör på morgonen är att äta en levande groda kan du vara rätt säker på att det är det värsta som har hänt dig under dagen. Eftersom jag är svensklärare kände jag mig tvungen att utöva lite källkritik på detta och inte låta Mark Twain ta äran ifall det inte var hans ära att ta och eftersom jag också är fransklärare är det extra intressant att finna att citatet troligen kommer från en fransman, nämligen Nicolas Chamfort, som inte pratar om en levande groda utan snarare en padda men i övrigt har samma kärnmening:

M. de Lassay, homme très-doux, mais qui avait une grande connaissance de la société, disait qu’il faudrait avaler un crapaud tous les matins, pour ne trouver plus rien de dégoûtant le reste de la journée, quand on devait la passer dans le monde.²

Det jag försöker säga är att du ska börja med att göra bort det du gruvar dig mest för, börja med att äta din groda. Det är enkelt att börja med det du helst vill göra men fortsätter du på det sättet kommer du aldrig att komma till den där saken och, vad värre är, kommer det att tära på dig att den där saken är ogjord. För att undvika att du hela tiden går runt och tänker på att du måste göra det där och att du verkligen inte vill är det bäst att göra bort den direkt. Min erfarenhet säger att det sällan (eller kanske aldrig) är lika hemskt som du har föreställt dig. Gör du i stället bort den svåraste uppgiften direkt kan du känna dig upplyft för att du har klarat av det stora hindret. Så, ät din groda direkt!


¹ Tipset med fem uppgifter före klockan elva kommer från The 7 Minute Life som har en speciellt utformad kalender och planerare som bland annat utgår från den principen.
Läs mer här om själva upplägget och här om hur du kan välja fem uppgifter som har ett högt värde i ditt liv. 
² Undersökningen om vems citatet egentligen är kommer från Quote Investigator och en genomgång av dess historiska spår finns här.

6

attgoraattgoralistorliten

Oavsett om du är en människa som brukar göra listor eller inte tror jag att jag kan hjälpa dig att få mer gjort genom att göra mer strukturerade och genomtänkta att-göra-listor. I den här serien kommer jag att berätta varför det är en bra idé att göra listor, vad du borde ha på dina listor, hur du kan strukturera upp dina listor så att de är lätta att hitta och användbara och slutligen när bästa tiden är för att ta itu med dina punkter och hur du kan prioritera rätt.

Länkar till de tidigare inläggen i serien hittar du här:
Del 1: Varför du borde skriva att-göra-listor
Del 2: Vad du borde skriva upp

Hur kan jag samla mina att-göra-listor? Tips på digitala och analoga verktyg för att hantera listor. merstruktur.seHur?

Tänk dig att du har en massa post-it-lappar, listor i mobiltelefonen, anteckningar på baksidan av gamla kuvert osv. Om det är lätt att glömma bort saker som snurrar runt i hjärnan så är det kanske lika lätt att tappa bort små papperslappar som ser ut som skräp. Därför rekommenderar jag att du då och då samlar ihop alla fysiska papper med att-göra-punkter, räkningar och andra aktuella papper som du behöver ta itu med på ett ställe och väljer ut en dag per vecka då du går igenom den högen med papper. Den dagen är också ett bra tillfälle att samla dina att-göra-listor till en samlad lista eller möjligen några olika listor. Glöm inte bort eventuella digitala anteckningar du har gjort i mobilen eller på andra ställen!

Olika typer av listor

Det finns många olika typer av listor och olika metoder passar bäst för olika listor och olika personer. (Hur många gånger kan man skriva olika i en mening?) Jag kommer att fokusera på veckovisa och dagliga att-göra-listor men samma metoder går att använda till alla möjliga typer av listor. Det här är några förslag på listor du kan ha:

  • Att göra i dag
  • Att göra i veckan
  • Att göra denna månad
  • Att göra i år
  • Att göra i sommar
  • Böcker jag vill läsa
  • Filmer jag vill se
  • Saker jag vill göra
  • Platser att besöka

Samla listor

För själva samlandet (där du sammanfattar listorna till punkter som kan göras på 15 minuter och stämmer in på dina övergripande mål) finns det en mängd olika alternativ och jag tänkte ta upp några som jag har testat och berätta vad jag själv använder:

Mobilappar anpassade för att-göra-listor

att-gora-lista-i-mobil
Exempel på att-göra-lista som är synlig utan att du behöver öppna en app.

Om du har en smartphone finns det en uppsjö av appar som är gjorda för att hålla reda på dina att-göra-listor och jag har flera på min telefon: Todoist, Tasks Free, Trello och den som följer med kalendern jag använder (Business Calendar). I perioder har jag använt de här mycket men ofta slutar det i att jag antingen har för många punkter för att det ska kännas smidigt att ha på en så liten skärm eller att jag helt enkelt trivs bättre med penna och papper. 

Jag har en lista med Tasks Free som jag fortfarande använder och har som en widget på hemskärmen eftersom jag behöver ha listan synlig för att komma ihåg att den finns (se bild). I den listan lägger jag in punkter som är långsiktiga och inte behöver göras på länge men som ändå är bra att komma ihåg.

Hur kan jag samla mina att-göra-listor? Tips på digitala och analoga verktyg för att hantera listor. merstruktur.seJag använder Trello för ett projekt där jag samarbetar med andra och kan tänka mig att använda det även för egna projekt men inte för dagliga att-göra-listor.

Det händer att jag lägger in uppgifter i mobilkalendern för att antingen ställa in en påminnelse eller schemalägga så att uppgiften dyker upp i kalendern som t.ex. inplanerade möten men med en liten checkruta (se bild). 

Fördelar:

  • Mobiltelefonen följer alltid med så listan är lättillgänglig
  • Det går att schemalägga punkter i din kalender och lägga in påminnelser
  • Du kan lägga in återkommande att-göra-punkter och bli påmind om att t.ex. städa ur kylskåpet en viss tid efter att du bockade av att du gjorde det senast
  • Du kan ha widgets som gör att du kan se listan direkt när du låser upp telefonen

Nackdelar:

  • Skärmen är liten så det är svårt att få en översikt av hela listan.

Googledokument och Evernote

Jag använder googledokument (och Google Drive) jämt och önskar att alla gjorde det så att jag kunde dela dokument, kalkylark m.m. med personer jag samarbetar med på olika sätt. Det är ett användbart verktyg eftersom det är lätt att dela filer med andra och lätt att komma åt från en mobiltelefon, dator eller vilken enhet som helst med internetuppkoppling. Det är i ett googledokument jag samlar mina tankar på kvällen när jag inte har något fysiskt papper i närheten (se gårdagens inlägg). Det är dock inte vad jag använder till att göra min “renskrivna” lista utan bara något jag använder för att komma ihåg, dela saker med andra och för att skriva längre texter.

Evernote har jag inte använt jättemycket men där kan man få kryssrutor för sina listor, samla artiklar från internet och skriva stora (eller små) mängder text. Liksom med Google Drive finns det en app till telefonen som gör det enkelt att komma åt vad du har skrivit eller sparat både på en mobiltelefon och en dator. Om du inte ser något hinder med att ha din lista digitalt är Evernote helt klart något att testa.

Personligen tycker jag att de här två alternativen passar bäst för långsiktiga listor som du inte behöver titta på dagligen, t.ex. mål för året, att fixa i hemmet när jag får tid över osv.

Fördelar:

  • Du kan komma åt listan från olika enheter och alltid ha den med dig
  • Du kan öppna listan på en dator och få en bra översikt
  • Du kan enkelt färgkoda och kopiera över punkter till andra listor
  • Om du ändå använder Google Drive eller Evernote är det smidigt att ha sina dokument samlade på samma ställe som att-göra-listorna

Nackdelar:

  • Du måste öppna ett program för att se listan, vilket kan göra att du glömmer bort att göra det 

Bullet journal

Själv använder jag en variant av Bullet Journal när jag skriver mina listor för veckan. Kortfattat kan man säga att en Bullet Journal är en kombination av kalender, dagbok och anteckningsbok utifrån vad man själv vill använda den till, i valfri typ av anteckningsbok eller block. För min del är det numera självklart att min kalender är digital eftersom jag då kan komma åt den från alla olika enheter och att jag kan dela kalendrar med andra, t.ex. min man så att vi vet var vi har varandra. Jag kanske borde vara sponsrad av Google för det är såklart deras kalender jag använder. Det innebär alltså att jag inte använder min Bullet Journal som en traditionell kalender men däremot har jag mina att-göra-listor där.

Inför varje vecka gör jag ett uppslag som ser ut ungefär så här:Hur kan jag samla mina att-göra-listor? Tips på digitala och analoga verktyg för att hantera listor. merstruktur.se

Till höger skriver jag upp allt som jag vill ha gjort under veckan och till vänster planerar jag in vilka uppgifter som är viktiga att prioritera vilken dag. Jag brukar se till att ha dagens uppgifter inskrivna kvällen före så att jag kan komma igång direkt nästa dag och vet vad jag har att vakna upp till utan att behöva planera i huvudet när jag egentligen borde sova.

Här är ett exempel på de symboler jag använder:Hur kan jag samla mina att-göra-listor? Tips på digitala och analoga verktyg för att hantera listor. merstruktur.se

 

En ruta betyder att det är något som ska göras. Om jag sätter ett utropstecken före betyder det att den punkten är extra viktig. En båge till vänster om rutan betyder att den har låg prioritet och görs om jag har tid över. En pil till höger betyder att jag har hänskjutit den punkten till nästa vecka. OBS! Gör inte pilen förrän du faktiskt har skrivit in den på nästa veckas lista. Om punkten inte längre behöver göras stryker jag hela raden. Jag gör punkter på samma rad med en pil emellan om en punkt behöver göras före en annan och slutligen markerar jag avklarade punkter med en bock. Du kan självklart använda vilka symboler du vill och färgkodning rekommenderas varmt.

På den dagliga översikten brukar jag ofta skriva in möten från min kalender och då markerar jag med en liten cirkel, tiden och vad det är för möte:Hur kan jag samla mina att-göra-listor? Tips på digitala och analoga verktyg för att hantera listor. merstruktur.se

Fördelar:

  • Du kan utforma sidor och listor precis som du vill
  • Boken kan ligga öppen bredvid dig när du arbetar så att du lätt kan få en översikt över veckans uppgifter och skriva in nya
  • Det finns något särskilt med att skriva för hand som åtminstone jag verkligen gillar och det är tillfredsställande att få bocka av en ruta på papper
  • Om du alltid har med boken har du alltid med en anteckningsbok för tillfällen då du vill skriva upp någonting

Nackdelar:

  • Du behöver skriva in punkterna för hand och behöver skriva dem på nytt ifall du kopierar över en punkt till en ny lista
  • Du kommer inte åt listorna digitalt

Utskrivna blad

Om du inte vill rita upp en ny veckoplanering varje vecka i en anteckningsbok men föredrar att skriva för hand går det också att skriva ut blad med samma innehåll. Du kan klistra in dem i en bok, häfta ihop dem eller sätta in dem i en pärm om du vill hålla reda på dem eller slänga/återvinna gamla papper när du hoppar in på ett nytt. Jag har förberett några för att hjälpa dig på traven:

De första två bladen är likadana förutom att den ena är i färg och den andra är svartvit. De utgår ifrån min Bullet Journals veckovy och du kan fylla i dem digitalt om du skulle vilja. Där det står "Vecka" kan du redigera rubriken till vad du vill och t.ex. skriva "Vecka 38 - 19-25/9 2016" innan du skriver ut.

Hur kan jag samla mina att-göra-listor? Tips på digitala och analoga verktyg för att hantera listor. merstruktur.seHur kan jag samla mina att-göra-listor? Tips på digitala och analoga verktyg för att hantera listor. merstruktur.se

 

 

 

 

 

När jag har extra mycket att göra tycker jag om att planera min dag mer i detalj och skriva in hur lång tid jag har att använda till varje uppgift och vad jag ska göra när. Om du vill göra det för hela veckan eller vill göra en mall för vad du borde arbeta med en viss tid och en viss dag under en standardvecka kan filen nedan vara till god hjälp. Den påminner dig också om att ta paus för att äta och sova ibland. Rubriken är tom i original men det finns en ruta där du kan skriva in vilken vecka det är eller annan valfri rubrik innan du skriver ut.

Hur kan jag samla mina att-göra-listor? Tips på digitala och analoga verktyg för att hantera listor. merstruktur.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det viktiga är att du har listan på ett ställe där du kommer att titta på den och att du väljer ett (eller flera) system som fungerar för dig. Jag har testat mig fram och jag tror att det behövs. Var inte rädd för att ändra dina system men se till att hitta något som fungerar så att du avlastar din hjärna!

Vad använder du för att hålla reda på dina att-göra-listor? Har du testat en Bullet Journal?

Att göra att-göra-listor | Tips för att skriva bättre listor och få mer gjort! | merstruktur.se

Oavsett om du är en människa som brukar göra listor eller inte tror jag att jag kan hjälpa dig att få mer gjort genom att göra mer strukturerade och genomtänkta att-göra-listor. I den här serien kommer jag att berätta varför det är en bra idé att göra listor, vad du borde ha på dina listor, hur du kan strukturera upp dina listor så att de är lätta att hitta och användbara och slutligen när bästa tiden är för att ta itu med dina punkter och hur du kan prioritera rätt.

Om du har missat det första inlägget kan du läsa det här:
Del 1: Varför du borde skriva att-göra-listor

Att göra att-göra listor | Två tips för att skriva bättre och mer effektiva att-göra-listor! merstruktur.se

Vad?

Vad ska vi då skriva ned? Det korta svaret är: allt. När du kommer på en idé - skriv upp den. (Är det inte konstigt att vi använder både skriva upp och skriva ned? I det här fallet verkar skriva upp vara det bättre alternativet, enligt den här artikeln.) När du har en fråga - skriv upp den. När du kommer på något du ska komma ihåg att göra - skriv upp det. När du inser att någon matvara kommer att ta slut - skriv upp det! Ja, du förstår.

För att tömma hjärnan på det som snurrar där när jag försöker sova har jag nu en genväg på telefonen till ett googledokument där jag skriver upp blandade tankar som jag inte vill glömma. Längst ned i det här inlägget finns bildinstruktioner för hur du kan lägga till en egen.

När du sedan samlar dina tankar till faktiska att-göra-listor, vilket jag tycker att du borde göra då och då (mer om det i inlägget Hur?), finns det egentligen två saker som jag tycker är viktiga att tänka på:

1. Skriv uppgifter som kan slutföras på 15 minuter eller mindre.
I stället för att ha stora projekt på att-göra-listan som kan ta timmar/dagar/månader att utföra, dela upp projektet i mindre delar som du kan utföra på 15 minuter eller mindre. På så sätt ser du framsteg hela tiden och punkterna känns inte lika överväldigande.

2. Skriv punkter som passar in på dina övergripande mål med livet.
Det är troligare att en punkt på att-göra-listan blir gjord om du förstår poängen med att utföra uppgiften. Därför tycker jag att det är viktigt att på något sätt koppla ihop punkterna med det du faktiskt vill utveckla i ditt liv. Några exempel på övergripande mål som jag har är:

    • att ha ett hem som är välkomnande
      (med vänliga människor i och gärna städat)
    • att må bra (t.ex. genom att äta bra, träna, ta tid för hobbyer och vänner)
    • att prioritera mina relationer
    • att bli en bättre lärare

Det kan vara enklast att skriva upp allt du kommer på i en osorterad huvudlista när du börjar. Sedan kan du färgkoda, markera med symboler eller helt enkelt skriva av/kopiera punkterna till nya listor, exempelvis att göra den här veckan, den här månaden, inför jul, på jobbet, långsiktigt, fixa i hemmet osv. Det är verkligen inte fel att göra listor med drömmar heller. Nedan finns två pdf-filer (en i färg och en svartvit) som du kan ladda hem och fylla i på datorn eller skriva ut och fylla i för hand. Dessa finns också på sidan Material.

Ifyllnadsbar att-göra-lista för att samla det du vill komma ihåg. merstruktur.se
En ifyllnadsbar att-göra-lista att ladda hem för att samla alla dina att-göra-punkter.
Ifyllnadsbar att-göra-lista för att samla det du vill komma ihåg. merstruktur.se
Svartvit ifyllnadsbar att-göra-lista att ladda hem för att samla det du vill komma ihåg.

 

 

 

 

 

 

 

Uppdrag: Välj en metod där du skriver ned alla dina tankar, uppgifter och projekt utan att behöva sortera. Det kan vara lösa post-it-lappar, mitt exempelpapper ovan, ett vanligt kollegieblock eller kanske ett googledokument som du länkar till från telefonen (se nedan). Det här blir listan som du utgår ifrån när du sedan gör dina mer specifika listor, t.ex. för varje vecka eller varje dag. Mer om det längre fram i serien.

Har du några andra tips på hur man kan göra bra listor? Vilka är dina mål?

Kom tillbaka i morgon för förslag på hur du kan samla dina listor på ett sätt som fungerar för dig. Då berättar jag också vilken metod jag använder för mina att-göra-listor.


Att lägga till en genväg på telefonen

På första bilden nedan kan du se hur det ser ut för mig så att jag direkt kan hoppa in i det dokument jag vill använda för att skriva av mig innan jag ska sova. Bilderna som följer visar hur du kan lägga till en egen genväg. Först behöver du dock se till att du har ett googlekonto och att du har en fil att länka till. Gå till drive.google.com, registrera en ny användare eller logga in, klicka på Nytt (högt upp till vänster) och välj den typ av fil du vill ha. Högst upp till vänster i dokumentet kan du ändra filnamnet. Följ sedan instruktionerna nedan på din mobiltelefon.

OBS! Bilderna är från en Android-mobil (Sony Xperia Z5 Compact) och detaljer skiljer sig mellan olika modeller men konceptet med Widgets finns på majoriteten av smartphones. Googla på hur du lägger till Widgets på just din telefon om du inte hittar det.

Att göra att-göra-listor | Tips för att skriva bättre listor och få mer gjort! | merstruktur.se
Genväg till dokument för blandade idéer.
Att göra att-göra-listor | Tips för att skriva bättre listor och få mer gjort! | merstruktur.se
Om du vill lägga till en egen genväg - tryck och håll in på skärmen. Klicka sedan på Widgets.
Att göra att-göra-listor | Tips för att skriva bättre listor och få mer gjort! | merstruktur.se
Hitta Google Drive och klicka och håll in på Genväg för Drive för att placera på hemskärmen.
Att göra att-göra-listor | Tips för att skriva bättre listor och få mer gjort! | merstruktur.se
Välj vilket Google-konto du vill använda och klicka på OK.
Att göra att-göra-listor | Tips för att skriva bättre listor och få mer gjort! | merstruktur.se
Hitta den mapp eller fil du vill länka till på Google Drive. Klicka på Välj. Klart!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Att göra att-göra-listor | Tips för att skriva bättre listor och få mer gjort! | merstruktur.se

Oavsett om du är en människa som brukar göra listor eller inte tror jag att jag kan hjälpa dig att få mer gjort genom att göra mer strukturerade och genomtänkta att-göra-listor. I den här serien kommer jag att berätta varför det är en bra idé att göra listor, vad du borde ha på dina listor, hur du kan strukturera upp dina listor så att de är lätta att hitta och användbara och slutligen när bästa tiden är för att ta itu med dina punkter och hur du kan prioritera rätt.

Varför?

Varför förespråkar jag listor? Det är helt enkelt för att låta hjärnan slappna av. Neurologen Daniel J. Levitin¹ skriver bland annat att vår hjärna repeterar det som vi är rädda att glömma bort ända tills vi tar itu med det. En ständig slinga av att-göra-punkter virvlar alltså omkring där i huvudet hela dagarna (och kanske nätterna). Om vi i stället skriver ned att-göra-punkterna på papper ger vi hjärnan tillåtelse att slappna av så att vi kan fokusera på annat, t.ex. det som händer just nu.

Writing them down gives both implicit and explicit permission to the rehearsal loop to let them go, to relax its neural circuits so that we can focus on something else.

Det här gäller inte bara det som redan är formulerat som att-göra-punkter utan också annat som vi oroar oss för eller funderar på. För att släppa oron hjälper det att få ned tankarna på papper (eller i ett digitalt dokument) och sedan skriva en plan för att ta itu med det du tänker på. Mer om det längre fram i serien.

Ett annat citat som jag gillar är från Lisa Woodruff, en professionell organisatör i USA, som har sagt:

Lita inte på din hjärna.

Hon berättar att hjärnan inte kan komma ihåg mer än fyra saker på en och samma gång. Antalet kan variera utifrån ens ålder men något jag tror stämmer för alla är att vi inte kommer ihåg allting just i den stund vi vill komma ihåg det. Eftersom hjärnan inte är pålitlig är det alltså bäst att skriva ned allt så att det inte försvinner.

Slutligen vill jag citera författaren och föreläsaren Brian Tracy som berättar att varje minut som du lägger på att planera sparar dig tio minuter i själva utförandet. Det innebär alltså att om du lägger 12 minuter på att planera din dag sparar du två timmar under dagen.

Every minute you spend in planning saves 10 minutes in execution; this gives you a 1,000 percent Return on Energy!

Grunden till planering ligger, enligt mig, i att börja skriva upp vad du faktiskt vill genomföra och därför är det första steget i att spara de där timmarna att börja skriva upp allt som snurrar där i hjärnan. Mer om hur du tar itu med det nedskrivna längre fram i serien.

Listor är alltså bra för att

  1. hjärnan ska få slappna av för att bättre kunna
    fokusera på det som händer just nu, 
  2. för att hjärnan inte är pålitlig nog att komma ihåg
    hur många saker som helst samtidigt och
  3. för att spara tid.

Att göra att-göra-listor | Här får du tre anledningar till att skriva listor för att få ett trevligare liv. merstruktur.se

Har du upplevt att du har blivit mer avslappnad eller fokuserad av att skriva ned dina tankar? Är du redo att ge tid för att spara tid? Är det något särskilt du hoppas att få hjälp med i den här serien?


¹ I ett bra blogginlägg om att fokusera citerar Eric Barker neurologen Daniel J. Levitin som tar upp det här med listor i sin bok The Organized Mind: Thinking Straight in the Age of Information Overload.