Oavsett om du är en människa som brukar göra listor eller inte tror jag att jag kan hjälpa dig att få mer gjort genom att göra mer strukturerade och genomtänkta att-göra-listor. I den här serien kommer jag att berätta varför det är en bra idé att göra listor, vad du borde ha på dina listor, hur du kan strukturera upp dina listor så att de är lätta att hitta och användbara och slutligen när bästa tiden är för att ta itu med dina punkter och hur du kan prioritera rätt.

Länkar till de tidigare inläggen i serien hittar du här:
Del 1: Varför du borde skriva att-göra-listor
Del 2: Vad du borde skriva upp
Del 3: Hur du kan strukturera upp dina listor

När?

När det då är dags att faktiskt ta itu med de där listorna som du har gjort är det viktigt att schemalägga vad du har tänkt göra när och prioritera de punkter som är viktigast.

Schemalägg

I det förra inlägget berättade jag om hur jag själv schemalägger mina uppgifter genom att skriva en lista för veckan och sedan portionera ut uppgifter dag för dag. För mig är det nödvändigt att göra en daglig lista för att veta vad jag ska prioritera den dagen. När jag har extra mycket att göra skriver jag en detaljerad lapp om vad jag ska göra inom vilken tid. Det kan exempelvis se ut så här:

08:00-09:00 Frukost
09:00-10:00 Träna och duscha
10:00-11:30 Skriva blogginlägg
11:30-12:00 Designa bilder och uppdatera sociala medier
12:00-13:00 Lunch
osv.

Du kan också lägga in uppgifter direkt i din kalender för att du ska känna att de aktiviteterna är lika viktiga som inplanerade möten.

Under Material kan du hitta flera hjälpsamma pdf:er för att strukturera upp din tid.

Fem uppgifter före klockan elva

Kvällen före eller samma morgon brukar jag göra en att-göra-lista för dagen då jag väljer ut några uppgifter som jag ska slutföra den dagen. Tidigare har jag använt post-it-lappar och jag har märkt att bara det gör att jag inte skriver upp för många uppgifter för lappen rymmer inte så många. Nu använder jag min Bullet Journal och med mitt upplägg rymmer inte den heller så många uppgifter per dag, vilket jag tycker är bra. Försök vara realistisk. Ett bra mål, åtminstone för dig som är mest effektiv på förmiddagen, är att skriva upp fem uppgifter från att-göra-listan som du ska slutföra senast 11:00¹ eller före lunch. Då är du effektiv direkt och får bort de viktigaste sakerna från listan.

“Ät din groda”

Brian Tracy har skrivit en bok som heter Eat That Frog! [Ät den där grodan!] som handlar om att sluta skjuta upp saker och att få mer gjort på mindre tid. Han påstår sig citera Mark Twain som, enligt Tracy, har sagt att om det första du gör på morgonen är att äta en levande groda kan du vara rätt säker på att det är det värsta som har hänt dig under dagen. Eftersom jag är svensklärare kände jag mig tvungen att utöva lite källkritik på detta och inte låta Mark Twain ta äran ifall det inte var hans ära att ta och eftersom jag också är fransklärare är det extra intressant att finna att citatet troligen kommer från en fransman, nämligen Nicolas Chamfort, som inte pratar om en levande groda utan snarare en padda men i övrigt har samma kärnmening:

M. de Lassay, homme très-doux, mais qui avait une grande connaissance de la société, disait qu’il faudrait avaler un crapaud tous les matins, pour ne trouver plus rien de dégoûtant le reste de la journée, quand on devait la passer dans le monde.²

Det jag försöker säga är att du ska börja med att göra bort det du gruvar dig mest för, börja med att äta din groda. Det är enkelt att börja med det du helst vill göra men fortsätter du på det sättet kommer du aldrig att komma till den där saken och, vad värre är, kommer det att tära på dig att den där saken är ogjord. För att undvika att du hela tiden går runt och tänker på att du måste göra det där och att du verkligen inte vill är det bäst att göra bort den direkt. Min erfarenhet säger att det sällan (eller kanske aldrig) är lika hemskt som du har föreställt dig. Gör du i stället bort den svåraste uppgiften direkt kan du känna dig upplyft för att du har klarat av det stora hindret. Så, ät din groda direkt!

---

¹ Tipset med fem uppgifter före klockan elva kommer från The 7 Minute Life som har en speciellt utformad kalender och planerare som bland annat utgår från den principen.
Läs mer här om själva upplägget och här om hur du kan välja fem uppgifter som har ett högt värde i ditt liv. 

² Undersökningen om vems citatet egentligen är kommer från Quote Investigator och en genomgång av dess historiska spår finns här.

Oavsett om du är en människa som brukar göra listor eller inte tror jag att jag kan hjälpa dig att få mer gjort genom att göra mer strukturerade och genomtänkta att-göra-listor. I den här serien kommer jag att berätta varför det är en bra idé att göra listor, vad du borde ha på dina listor, hur du kan strukturera upp dina listor så att de är lätta att hitta och användbara och slutligen när bästa tiden är för att ta itu med dina punkter och hur du kan prioritera rätt.

Länkar till de tidigare inläggen i serien hittar du här:
Del 1: Varför du borde skriva att-göra-listor
Del 2: Vad du borde skriva upp

Hur?

Tänk dig att du har en massa post-it-lappar, listor i mobiltelefonen, anteckningar på baksidan av gamla kuvert osv. Om det är lätt att glömma bort saker som snurrar runt i hjärnan så är det kanske lika lätt att tappa bort små papperslappar som ser ut som skräp. Därför rekommenderar jag att du då och då samlar ihop alla fysiska papper med att-göra-punkter, räkningar och andra aktuella papper som du behöver ta itu med på ett ställe och väljer ut en dag per vecka då du går igenom den högen med papper. Den dagen är också ett bra tillfälle att samla dina att-göra-listor till en samlad lista eller möjligen några olika listor. Glöm inte bort eventuella digitala anteckningar du har gjort i mobilen eller på andra ställen!

Olika typer av listor

Det finns många olika typer av listor och olika metoder passar bäst för olika listor och olika personer. (Hur många gånger kan man skriva olika i en mening?) Jag kommer att fokusera på veckovisa och dagliga att-göra-listor men samma metoder går att använda till alla möjliga typer av listor. Det här är några förslag på listor du kan ha:

• Att göra i dag
• Att göra i veckan
• Att göra denna månad
• Att göra i år
• Att göra i sommar
• Böcker jag vill läsa
• Filmer jag vill se
• Saker jag vill göra
• Platser att besöka

Samla listor

För själva samlandet (där du sammanfattar listorna till punkter som kan göras på 15 minuter och stämmer in på dina övergripande mål) finns det en mängd olika alternativ och jag tänkte ta upp några som jag har testat och berätta vad jag själv använder:

Mobilappar anpassade för att-göra-listor

Om du har en smartphone finns det en uppsjö av appar som är gjorda för att hålla reda på dina att-göra-listor och jag har flera på min telefon: Todoist, Tasks Free, Trello och den som följer med kalendern jag använder (Business Calendar). I perioder har jag använt de här mycket men ofta slutar det i att jag antingen har för många punkter för att det ska kännas smidigt att ha på en så liten skärm eller att jag helt enkelt trivs bättre med penna och papper. 

Jag har en lista med Tasks Free som jag fortfarande använder och har som en widget på hemskärmen eftersom jag behöver ha listan synlig för att komma ihåg att den finns (se bild). I den listan lägger jag in punkter som är långsiktiga och inte behöver göras på länge men som ändå är bra att komma ihåg.

Jag använder Trello för ett projekt där jag samarbetar med andra och kan tänka mig att använda det även för egna projekt men inte för dagliga att-göra-listor.

Det händer att jag lägger in uppgifter i mobilkalendern för att antingen ställa in en påminnelse eller schemalägga så att uppgiften dyker upp i kalendern som t.ex. inplanerade möten men med en liten checkruta (se bild). 

Fördelar:

• Mobiltelefonen följer alltid med så listan är lättillgänglig
• Det går att schemalägga punkter i din kalender och lägga in påminnelser
• Du kan lägga in återkommande att-göra-punkter och bli påmind om att t.ex. städa ur kylskåpet en viss tid efter att du bockade av att du gjorde det senast
• Du kan ha widgets som gör att du kan se listan direkt när du låser upp telefonen

Nackdelar:

• Skärmen är liten så det är svårt att få en översikt av hela listan.

Googledokument och Evernote

Jag använder googledokument (och Google Drive) jämt och önskar att alla gjorde det så att jag kunde dela dokument, kalkylark m.m. med personer jag samarbetar med på olika sätt. Det är ett användbart verktyg eftersom det är lätt att dela filer med andra och lätt att komma åt från en mobiltelefon, dator eller vilken enhet som helst med internetuppkoppling. Det är i ett googledokument jag samlar mina tankar på kvällen när jag inte har något fysiskt papper i närheten (se gårdagens inlägg). Det är dock inte vad jag använder till att göra min “renskrivna” lista utan bara något jag använder för att komma ihåg, dela saker med andra och för att skriva längre texter.

Evernote har jag inte använt jättemycket men där kan man få kryssrutor för sina listor, samla artiklar från internet och skriva stora (eller små) mängder text. Liksom med Google Drive finns det en app till telefonen som gör det enkelt att komma åt vad du har skrivit eller sparat både på en mobiltelefon och en dator. Om du inte ser något hinder med att ha din lista digitalt är Evernote helt klart något att testa.

Personligen tycker jag att de här två alternativen passar bäst för långsiktiga listor som du inte behöver titta på dagligen, t.ex. mål för året, att fixa i hemmet när jag får tid över osv.

Fördelar:

• Du kan komma åt listan från olika enheter och alltid ha den med dig
• Du kan öppna listan på en dator och få en bra översikt
• Du kan enkelt färgkoda och kopiera över punkter till andra listor
• Om du ändå använder Google Drive eller Evernote är det smidigt att ha sina dokument samlade på samma ställe som att-göra-listorna

Nackdelar:

• Du måste öppna ett program för att se listan, vilket kan göra att du glömmer bort att göra det 

Bullet journal

Själv använder jag en variant av Bullet Journal när jag skriver mina listor för veckan. Kortfattat kan man säga att en Bullet Journal är en kombination av kalender, dagbok och anteckningsbok utifrån vad man själv vill använda den till, i valfri typ av anteckningsbok eller block. För min del är det numera självklart att min kalender är digital eftersom jag då kan komma åt den från alla olika enheter och att jag kan dela kalendrar med andra, t.ex. min man så att vi vet var vi har varandra. Jag kanske borde vara sponsrad av Google för det är såklart deras kalender jag använder. Det innebär alltså att jag inte använder min Bullet Journal som en traditionell kalender men däremot har jag mina att-göra-listor där.

Inför varje vecka gör jag ett uppslag som ser ut ungefär så här:

Till höger skriver jag upp allt som jag vill ha gjort under veckan och till vänster planerar jag in vilka uppgifter som är viktiga att prioritera vilken dag. Jag brukar se till att ha dagens uppgifter inskrivna kvällen före så att jag kan komma igång direkt nästa dag och vet vad jag har att vakna upp till utan att behöva planera i huvudet när jag egentligen borde sova.

Här är ett exempel på de symboler jag använder:

 

En ruta betyder att det är något som ska göras. Om jag sätter ett utropstecken före betyder det att den punkten är extra viktig. En båge till vänster om rutan betyder att den har låg prioritet och görs om jag har tid över. En pil till höger betyder att jag har hänskjutit den punkten till nästa vecka. OBS! Gör inte pilen förrän du faktiskt har skrivit in den på nästa veckas lista. Om punkten inte längre behöver göras stryker jag hela raden. Jag gör punkter på samma rad med en pil emellan om en punkt behöver göras före en annan och slutligen markerar jag avklarade punkter med en bock. Du kan självklart använda vilka symboler du vill och färgkodning rekommenderas varmt.

På den dagliga översikten brukar jag ofta skriva in möten från min kalender och då markerar jag med en liten cirkel, tiden och vad det är för möte:

Fördelar:

• Du kan utforma sidor och listor precis som du vill
• Boken kan ligga öppen bredvid dig när du arbetar så att du lätt kan få en översikt över veckans uppgifter och skriva in nya
• Det finns något särskilt med att skriva för hand som åtminstone jag verkligen gillar och det är tillfredsställande att få bocka av en ruta på papper
• Om du alltid har med boken har du alltid med en anteckningsbok för tillfällen då du vill skriva upp någonting

Nackdelar:

• Du behöver skriva in punkterna för hand och behöver skriva dem på nytt ifall du kopierar över en punkt till en ny lista
• Du kommer inte åt listorna digitalt

Utskrivna blad

Om du inte vill rita upp en ny veckoplanering varje vecka i en anteckningsbok men föredrar att skriva för hand går det också att skriva ut blad med samma innehåll. Du kan klistra in dem i en bok, häfta ihop dem eller sätta in dem i en pärm om du vill hålla reda på dem eller slänga/återvinna gamla papper när du hoppar in på ett nytt. Jag har förberett några för att hjälpa dig på traven:

De första två bladen är likadana förutom att den ena är i färg och den andra är svartvit. De utgår ifrån min Bullet Journals veckovy och du kan fylla i dem digitalt om du skulle vilja. Där det står "Vecka" kan du redigera rubriken till vad du vill och t.ex. skriva "Vecka 38 - 19-25/9 2016" innan du skriver ut.

 

 

 

 

 

När jag har extra mycket att göra tycker jag om att planera min dag mer i detalj och skriva in hur lång tid jag har att använda till varje uppgift och vad jag ska göra när. Om du vill göra det för hela veckan eller vill göra en mall för vad du borde arbeta med en viss tid och en viss dag under en standardvecka kan filen nedan vara till god hjälp. Den påminner dig också om att ta paus för att äta och sova ibland. Rubriken är tom i original men det finns en ruta där du kan skriva in vilken vecka det är eller annan valfri rubrik innan du skriver ut.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det viktiga är att du har listan på ett ställe där du kommer att titta på den och att du väljer ett (eller flera) system som fungerar för dig. Jag har testat mig fram och jag tror att det behövs. Var inte rädd för att ändra dina system men se till att hitta något som fungerar så att du avlastar din hjärna!

Vad använder du för att hålla reda på dina att-göra-listor? Har du testat en Bullet Journal?

Oavsett om du är en människa som brukar göra listor eller inte tror jag att jag kan hjälpa dig att få mer gjort genom att göra mer strukturerade och genomtänkta att-göra-listor. I den här serien kommer jag att berätta varför det är en bra idé att göra listor, vad du borde ha på dina listor, hur du kan strukturera upp dina listor så att de är lätta att hitta och användbara och slutligen när bästa tiden är för att ta itu med dina punkter och hur du kan prioritera rätt.

Om du har missat det första inlägget kan du läsa det här:
Del 1: Varför du borde skriva att-göra-listor

Vad?

Vad ska vi då skriva ned? Det korta svaret är: allt. När du kommer på en idé - skriv upp den. (Är det inte konstigt att vi använder både skriva upp och skriva ned? I det här fallet verkar skriva upp vara det bättre alternativet, enligt den här artikeln.) När du har en fråga - skriv upp den. När du kommer på något du ska komma ihåg att göra - skriv upp det. När du inser att någon matvara kommer att ta slut - skriv upp det! Ja, du förstår.

För att tömma hjärnan på det som snurrar där när jag försöker sova har jag nu en genväg på telefonen till ett googledokument där jag skriver upp blandade tankar som jag inte vill glömma. Längst ned i det här inlägget finns bildinstruktioner för hur du kan lägga till en egen.

När du sedan samlar dina tankar till faktiska att-göra-listor, vilket jag tycker att du borde göra då och då (mer om det i inlägget Hur?), finns det egentligen två saker som jag tycker är viktiga att tänka på:

1. Skriv uppgifter som kan slutföras på 15 minuter eller mindre.
I stället för att ha stora projekt på att-göra-listan som kan ta timmar/dagar/månader att utföra, dela upp projektet i mindre delar som du kan utföra på 15 minuter eller mindre. På så sätt ser du framsteg hela tiden och punkterna känns inte lika överväldigande.

2. Skriv punkter som passar in på dina övergripande mål med livet.
Det är troligare att en punkt på att-göra-listan blir gjord om du förstår poängen med att utföra uppgiften. Därför tycker jag att det är viktigt att på något sätt koppla ihop punkterna med det du faktiskt vill utveckla i ditt liv. Några exempel på övergripande mål som jag har är:

• att ha ett hem som är välkomnande
  (med vänliga människor i och gärna städat)
• att må bra (t.ex. genom att äta bra, träna, ta tid för hobbyer och vänner)
• att prioritera mina relationer
• att bli en bättre lärare

Det kan vara enklast att skriva upp allt du kommer på i en osorterad huvudlista när du börjar. Sedan kan du färgkoda, markera med symboler eller helt enkelt skriva av/kopiera punkterna till nya listor, exempelvis att göra den här veckan, den här månaden, inför jul, på jobbet, långsiktigt, fixa i hemmet osv. Det är verkligen inte fel att göra listor med drömmar heller. Nedan finns två pdf-filer (en i färg och en svartvit) som du kan ladda hem och fylla i på datorn eller skriva ut och fylla i för hand. Dessa finns också på sidan Material.

 

 

 

 

 

 

 

Uppdrag: Välj en metod där du skriver ned alla dina tankar, uppgifter och projekt utan att behöva sortera. Det kan vara lösa post-it-lappar, mitt exempelpapper ovan, ett vanligt kollegieblock eller kanske ett googledokument som du länkar till från telefonen (se nedan). Det här blir listan som du utgår ifrån när du sedan gör dina mer specifika listor, t.ex. för varje vecka eller varje dag. Mer om det längre fram i serien.

Har du några andra tips på hur man kan göra bra listor? Vilka är dina mål?

Kom tillbaka i morgon för förslag på hur du kan samla dina listor på ett sätt som fungerar för dig. Då berättar jag också vilken metod jag använder för mina att-göra-listor.

---

Att lägga till en genväg på telefonen

På första bilden nedan kan du se hur det ser ut för mig så att jag direkt kan hoppa in i det dokument jag vill använda för att skriva av mig innan jag ska sova. Bilderna som följer visar hur du kan lägga till en egen genväg. Först behöver du dock se till att du har ett googlekonto och att du har en fil att länka till. Gå till drive.google.com, registrera en ny användare eller logga in, klicka på Nytt (högt upp till vänster) och välj den typ av fil du vill ha. Högst upp till vänster i dokumentet kan du ändra filnamnet. Följ sedan instruktionerna nedan på din mobiltelefon.

OBS! Bilderna är från en Android-mobil (Sony Xperia Z5 Compact) och detaljer skiljer sig mellan olika modeller men konceptet med Widgets finns på majoriteten av smartphones. Googla på hur du lägger till Widgets på just din telefon om du inte hittar det.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Oavsett om du är en människa som brukar göra listor eller inte tror jag att jag kan hjälpa dig att få mer gjort genom att göra mer strukturerade och genomtänkta att-göra-listor. I den här serien kommer jag att berätta varför det är en bra idé att göra listor, vad du borde ha på dina listor, hur du kan strukturera upp dina listor så att de är lätta att hitta och användbara och slutligen när bästa tiden är för att ta itu med dina punkter och hur du kan prioritera rätt.

Varför?

Varför förespråkar jag listor? Det är helt enkelt för att låta hjärnan slappna av. Neurologen Daniel J. Levitin¹ skriver bland annat att vår hjärna repeterar det som vi är rädda att glömma bort ända tills vi tar itu med det. En ständig slinga av att-göra-punkter virvlar alltså omkring där i huvudet hela dagarna (och kanske nätterna). Om vi i stället skriver ned att-göra-punkterna på papper ger vi hjärnan tillåtelse att slappna av så att vi kan fokusera på annat, t.ex. det som händer just nu.

Writing them down gives both implicit and explicit permission to the rehearsal loop to let them go, to relax its neural circuits so that we can focus on something else.

Det här gäller inte bara det som redan är formulerat som att-göra-punkter utan också annat som vi oroar oss för eller funderar på. För att släppa oron hjälper det att få ned tankarna på papper (eller i ett digitalt dokument) och sedan skriva en plan för att ta itu med det du tänker på. Mer om det längre fram i serien.

Ett annat citat som jag gillar är från Lisa Woodruff, en professionell organisatör i USA, som har sagt:

Lita inte på din hjärna.

Hon berättar att hjärnan inte kan komma ihåg mer än fyra saker på en och samma gång. Antalet kan variera utifrån ens ålder men något jag tror stämmer för alla är att vi inte kommer ihåg allting just i den stund vi vill komma ihåg det. Eftersom hjärnan inte är pålitlig är det alltså bäst att skriva ned allt så att det inte försvinner.

Slutligen vill jag citera författaren och föreläsaren Brian Tracy som berättar att varje minut som du lägger på att planera sparar dig tio minuter i själva utförandet. Det innebär alltså att om du lägger 12 minuter på att planera din dag sparar du två timmar under dagen.

Every minute you spend in planning saves 10 minutes in execution; this gives you a 1,000 percent Return on Energy!

Grunden till planering ligger, enligt mig, i att börja skriva upp vad du faktiskt vill genomföra och därför är det första steget i att spara de där timmarna att börja skriva upp allt som snurrar där i hjärnan. Mer om hur du tar itu med det nedskrivna längre fram i serien.

Listor är alltså bra för att

1. hjärnan ska få slappna av för att bättre kunna
   fokusera på det som händer just nu, 
2. för att hjärnan inte är pålitlig nog att komma ihåg
   hur många saker som helst samtidigt och
3. för att spara tid.

Har du upplevt att du har blivit mer avslappnad eller fokuserad av att skriva ned dina tankar? Är du redo att ge tid för att spara tid? Är det något särskilt du hoppas att få hjälp med i den här serien?

---

¹ I ett bra blogginlägg om att fokusera citerar Eric Barker neurologen Daniel J. Levitin som tar upp det här med listor i sin bok The Organized Mind: Thinking Straight in the Age of Information Overload.