Bucket list är ett koncept som saknar ett svenskt ord men Google Translate bjuder på en rätt bra översättning, nämligen att-göra-innan-jag-dör-lista. Det är tydligt men det är för långt för att vara smidigt. Vad tror ni om en direktöversättning: hinklista?
I det här inlägget finns ett år av aktiviteter att göra tillsammans med en vän/fru/man/pojkvän/flickvän. En av aktiviteterna och en av bonusaktiviteterna är på temat bucket list eller hinklista. Det kan vara att skriva listor på något du eller ni vill göra någon gång i era liv eller mer specifika saker som filmer att se, platser att besöka och drömmar att uppnå under 2017. För att ni ska få lite inspiration bjuder jag i dag på en pdf-fil med en samling av olika listor som går att fylla i på datorn eller skriva ut och fylla i för hand. Dröm tillsammans, skriv och fundera på när och hur det passar att uppnå målen. Bara att skriva ned mål ökar chansen att uppnå dem med 10 %¹!
Listorna går också bra att fylla i på egen hand. Det är bara en av listorna (Våra drömmar) som specifikt uttrycker att det är något att göra tillsammans med någon annan.
Första sidan i filen är tänkt som en omslagssida ifall du vill häfta ihop listorna eller sätta in dem i en pärm eller mapp. Du kan självklart välja fritt vilka sidor du vill använda. En del kanske du har så många idéer om att du behöver flera sidor för att få med alla. Då går det fint att skriva ut fler av just den sidan.
Den senaste tiden har jag tittat mycket på TV-serien I huvudet på Gunde Svan där Gunde träffar andra före detta elitidrottare för att utmana dem i deras egna sporter. Även om jag började titta för att se utmaningarna har jag nu fortsatt titta för att höra berättelserna från de där världsmästarna. Gemensamt för alla är att de har tydliga mål och kämpar otroligt hårt för att nå dit. De har tränat varje dag oberoende av väder och humör och de har blivit bäst i världen. Mitt mål är inte att bli världsbäst på någon sport men jag har mål och jag vill komma framåt i mitt liv. Vad behöver jag då göra för att nå dit?
Som vanligt tar jag mycket inspiration både från mitt eget liv och från Brian Tracy. Han har ett 12-stegsprogram för att sätta upp mål men i mitt målprogram nöjer jag mig med fyra superviktiga steg för att nå dit jag vill:
Skriv ned mätbara mål
Sätt en deadline
Gör en plan
Följ din plan
Det här inlägget innehåller affiliate-länkar, vilket innebär att jag får provision när någon utför ett köp via länken. Åsikterna i inlägget är mina egna.
1. Skriv ned mätbara mål
Du behöver bestämma vilka mål du har inom olika områden i ditt liv:
Hälsa: t.ex. energinivå, vikt, träningsförmåga.
Familj och relationer: t.ex. familjesituation, livsstil, semestrar, vänskapsrelationer.
Arbete och inkomst: t.ex. typ av arbetsplats och ställning, arbetsuppgifter, inkomst, pensionsålder.
Om ditt liv var perfekt: Hur skulle du må? Hur skulle din träningsförmåga vara? Hur skulle din familjesituation se ut? Hur mycket tid skulle du tillbringa med dina vänner? Med din familj? Vilken typ av jobb skulle du vilja ha? Vilka arbetsuppgifter skulle du vilja fokusera på? Hur mycket skulle du tjäna och hur tidigt skulle du gå i pension?
Skriv upp det första du kommer att tänka på: Om mitt liv skulle vara perfekt, hur skulle det se ut?
Du måsteskriva ned dina mål. Det räcker inte att ha dem i huvudet. Så länge de inte är nedskrivna svävar de i luften och du tar dem inte på lika stort allvar. När de finns på papper eller i ett digitalt dokument händer det någonting. Ord är mäktiga. Skriv, då är sannolikheten mycket större att du tar målen på allvar och kämpar för att nå dit.
Brian Tracy säger att mål är något som är "nedskrivet, specifikt och mätbart". Skriv mål som är mätbara och mycket tydliga så att du kan vara helt säker på när du har nått ditt mål och, fram till dess, vad du strävar mot.
2. Sätt en deadline
Du kan, medvetet eller omedvetet, tveka inför att skriva ned dina mål för att du är rädd för att misslyckas (eller rädd för att göra det som krävs för att nå målet) och det kan vara ännu svårare att skriva ned en deadline, dvs. ett datum då du ska ha nått målet, eftersom det då blir så tydligt att du inte har uppfyllt målet om du inte blir klar till dess. Det är inte hela världen om du inte når ditt mål till din deadline. Det kan innebära att din tidsram var orimlig och behöver anpassas. Det du däremot bör utvärdera när du närmar dig är om du har gjort det du borde och behöver göra för att nå ditt mål. Om inte, är det hög tid att börja nu!
Det finns inga orimliga mål, bara orimliga deadlines. Saker händer som kan påverka dina deadlines. Sätt en ny och fortsätt jobba. (Brian Tracy)
Fortsätt jobba mot ditt mål och sätt gärna delmålstider. Bryt ned dina mål i mindre delar och se vad du behöver göra varje år, halvår, kvartal, månad, vecka och kanske dag för att nå dit. Och skriv upp allt!
Ju mer du bryter ned ditt mål, desto sannolikare är det att du kommer att nå det. (Brian Tracy)
3. Gör en plan
Du har dina mål, dina delmål och dina deadlines. Skriv upp alla steg och alla resurser du behöver för att nå dina mål och dina delmål. Gör en huvudlista där du skriver upp allt som behöver hända på vägen. Gå sedan igenom punkterna och fundera på vad som är det första steget. Vad behöver göras innan något annat kan göras? Vad är viktigast på listan och vad är mindre viktigt? Prioritera och strukturera upp listan till en plan. Vad behöver göras första månaden? Vad av det ska jag prioritera första veckan? Vad av det ska jag göra i dag? Här finns flera dokument som kan hjälpa dig att strukturera upp din plan.
Planera varje dag, vecka och månad i förväg. Planera varje månad i början av månaden. Planera varje vecka helgen före. Planera varje dag kvällen före. (Brian Tracy)
Dela upp, bryt ned och var tydlig med vad du vill. Samla konstant dina tankar i nedskrivet format. Utgå alltid från dina mål och delmål när du planerar din tid och planera din tid!
Se till att din plan innehåller tid för det som bygger upp dig och ger energi. Ha tid för att göra vad du vill, tid för återhämtning och det spontana. Då har du en plan som kan hålla på lång sikt.
4. Följ din plan
Behöver jag säga mer? Följ din plan. Bestäm dig för att du ska nå det där målet. Tänk vilken belöning det kommer att bli att faktiskt vara där du har drömt om att hamna. Kom gärna på fler belöningar att ge till dig själv för att fira när du har nått olika delmål, t.ex. en semester, en dejt med den du tycker om, en spännande upplevelse eller ett klädesplagg som passar perfekt nu när du har närmat dig din målvikt.
Hur ofta borde jag städa egentligen? Jag har tittat på en mängd olika listor för att få någon uppfattning om hur ofta andra städar olika delar av sina hem och även om de skiljer sig en del är mycket lika. (Min samlade lista finns längst ned i det här inlägget.) Dagens material är till för att du ska komma ihåg vad du bör städa (och vad du redan har städat) varje vecka och månad.
Tidigare har jag berättat om hur jag organiserar mina att-göra-listor varje vecka och jag skulle såklart kunna skriva in städuppgifter på samma sätt men jag tycker inte om att behöva skriva samma saker om och om igen (och ansvaret för städning delar jag gärna med min man) så jag har förberett städlistorna på datorn och skriver sedan ut listorna på post-it-lappar:
Ja, det går faktiskt utmärkt att skriva ut på post-it-lappar! Åtminstone på min bläckstråleskrivare som inte brukar klara något avancerat. Jag kan dock inte lova att det går på alla skrivare så var försiktig när du testar.
Till detta behöver du post-it-lappar som är 7,6 x 7,6 cm stora, dvs. standardstorleken på kvadratiska post-it-lappar.
För att du också ska kunna skriva ut dina städlistor på post-it-lappar har jag förberett tre varianter av en ifyllnadsbar pdf. På förstasidan i samtliga pdf:er finns en instruktion för hur du kan skriva ut på post-it-lappar. På andra sidan kan du välja att skriva in rubriker ovanför varje ruta, t.ex. vilken vecka det gäller, men det är valfritt och på den tredje sidan fyller du i själva punkterna.
1. Tom lista
Här får du en tom pdf att fylla i med de uppdrag du vill ge åt dig själv varje vecka eller kanske varje månad. Den här kan utan problem användas till helt andra saker än städning om du vill skriva ut andra att-göra-punkter på post-it-lappar.
I den här listan finns ett förifyllt exempel på listor för en månad, fyra veckor och ett kvartal. Ha kvar det du tycker låter rimligt och ändra det du vill ändra. Rubrikerna kan ändras på s. 2 och innehållet i listorna kan ändras på s. 3.
Om du vill ha samma lista för varje vecka och slippa skriva på nytt varje gång kan du använda den här varianten. Det du ändrar på en vecka ändras automatiskt på de andra veckorna så att du får sex identiska listor. Som på de övriga kan du ändra rubrikerna på s. 2 och innehållet på s. 3.
Som du kanske har märkt lägger jag upp ett nytt inlägg varje måndag men jag har känt att jag gärna skulle ge er läsare något mer varje vecka och har därför kommit fram till att lägga upp något nytt material varje torsdag. De engelsktalande bloggarna pratar ofta om printables, dvs. sådant som går att skriva ut, men jag har inte hittat något perfekt svenskt ord för det än. Skriv gärna en kommentar ifall du kommer på något. På torsdagar kommer i alla fall någon typ av fil som du kan använda på din dator och/eller skriva ut. Det kan till exempel vara planeringshjälp, inspirationsaffischer, roliga aktiviteter eller lektionsplaneringar.
I dag tänkte jag skriva lite mer om de olika listorna från att-göra-serien samt lägga till två helt nya dokument som kan hjälpa dig att få ett mer produktivt liv, t.ex. på arbetet eller i skolan. Klicka på respektive bild för att komma till filen.
Övergripande att-göra-lista
Här finns två versioner av att-göra-listor som har plats för många punkter. De passar extra bra för att samla alla punkter du har i huvudet eftersom de rymmer mycket. När du har skrivit upp allt du kommer på rekommenderar jag att du schemalägger när de olika uppgifterna ska genomföras och portionerar ut på olika veckor och sedan dagar. Jag visar längre ned hur jag brukar göra det. Du kan ha de här listorna som långsiktiga listor t.ex. att göra den här månaden eller det här året och sedan titta när du gör dina lista för veckan. Det går också bra att ha den här listan som veckans lista och kombinera med veckoöversikten nedan. Då kanske samma lista varar några veckor utan att du behöver föra över punkterna till en ny.
Den vänstra listan (orange längst upp) är en lista i färg och den högra är svartvit. Båda går att fylla i digitalt och sedan skriva ut, fortsätta använda på datorn eller skriva ut som de är. Checkrutorna går också bra att använda digitalt så att du kan checka av vad som är gjort.
I det här inlägget skriver jag mer om hur du kan tänka när du skriver att-göra-listor.
Veckoöversikt med och utan att-göra-lista
När jag verkligen vill se till att jag får mycket gjort under en dag brukar jag planera upp dagen mer i detalj. Ibland skriver jag klockslag och aktivitet men ofta fungerar det bra att dela in dagen i fyra delar utifrån olika måltider: frukost-lunch, lunch-mellanmål, mellanmål-middag, middag-sömn. Då använder jag schemat nedan och just i dag då jag skriver detta ser mitt schema ut så här:
FRUKOST
Skriva torsdagens inlägg
+ uppdatera printables (ja, i mitt huvud använder jag det ordet). LUNCH
Läsa anteckningar till smågrupp.
Redigera podcast. MELLANMÅL
Skriva blogginlägg (torsdag eller måndag efter behov).
Förbereda middag. MIDDAG
Promenad.
19:00 Smågrupp SÖMN
Ibland skriver jag in tider för måltider men det är oftast ungefär samma tider från dag till dag. Det går också att skriva in vad du ska äta de olika måltiderna under dagen. Personligen blir jag galen på att behöva komma på vad jag ska äta hela tiden så det är skönt att ha det planerat i förväg.
En veckoöversikt med avbrott för mat och sömn. Rubrik kan skrivas in före utskrift.
Du kan skriva in en egen rubrik före utskrift om du skulle vilja eller lämna den delen tom, då syns ingenting där i utskriften. I den här uppdaterade versionen är alla rutor ifyllnadsbara och det finns en textruta för varje måltid som du kan fylla i om du skulle vilja. Den går alltså att använda helt digitalt ifall du föredrar det.
En veckoöversikt med avbrott för mat och sömn som också innehåller en att-göra-lista. Rubrik kan skrivas in före utskrift.
Tack vare en läsare och vän har jag gjort en ny version av veckoöversikten som också rymmer en att-göra-lista för veckan. Även på denna kan du fylla i en rubrik om du vill. Att-göra-listan går att fylla i digitalt före utskrift eller lämna tom.
I det här inlägget skriver jag om hur du kan schemalägga dina att-göra-punkter på ett bra sätt.
De bästa sakerna med den här veckoöversikten är att den får mig att vara effektiv mellan varje måltid och att den ger mig tillåtelse att faktiskt ta ordentliga raster för frukost, lunch, mellanmål och middag. Om du har långt mellan frukost och lunch kanske du brukar ha ett förmiddagsfika också. Det är helt okej! Dra ett streck mitt i rutan och bestäm vad som ska vara gjort före respektive efter förmiddagsfikat.
Att-göra-lista för veckan samt dag för dag
Varje vecka gör jag en ny att-göra-lista och fördelar ut de punkterna på veckans dagar utifrån vad jag tror att jag hinner med på en dag. Jag gör det i en anteckningsbok men det är helt klart smidigt att ha en utskriftsbar mall för att slippa rita upp en ny varje vecka. Pdf-filerna nedan går att fylla i på datorn likväl som för hand. Rubriken "Vecka" till vänster går att ändra före utskrift. Där brukar jag skriva t.ex. "Vecka 39 26/9-2/10" så att jag ska ha koll på vilken vecka det är och vilka datum som ingår.
Den övre filen (orange högst upp) är i färg och den nedre är svartvit. Själv skulle jag gärna använda den färgglada men min skrivare har blivit superdålig på att hantera färg så den svartvita fungerar bäst för mig.
En ifyllnadsbar att-göra-lista för veckan samt dag för dag. Rubriken "Vecka" går att ändra före utskrift.En svartvit ifyllnadsbar att-göra-lista för veckan samt dag för dag. Rubriken "Vecka" går att ändra före utskrift.
Här skriver jag om hur jag använder min Bullet Journal för att schemalägga veckans uppgifter samt om hur de här dokumenten kan användas på samma sätt.
Schema för arbetsveckan eller skolveckan
För dig som vill planera upp din arbetsvecka och arbetar mån-fre har jag ett särskilt verktyg för dig som jag tycker passar extra bra för lärare. Jag har använt den här mycket och har då lagt in vilka lektioner och fasta möten jag har varje vecka, skrivit ut och sedan fyllt på med att-göra-punkter som rättning och förberedelser i pauserna mellan lektioner. Här finns ett exempel på hur den kan användas:
Du behöver dock själv lägga in dina tider i Excelfilen men jag har en bruksanvisning för hur du gör det, steg för steg med bilder. På första sidan i bruksanvisning finns exemplet ovan ifall du vill ta en närmare titt och de följande två sidorna beskriver hur du kan skräddarsy schemat till din egen stil och situation.
Det finns fem olika flikar och du väljer den som passar bäst för dina arbetstider. Först står tiden, t.ex. innebär 0700-1600 att schemat startar kl. 07:00 och slutar kl. 16:00. I parentes efter tiden står det hur lång tid det är mellan varje tidsangivelse: 5, 10 eller 15 minuter. Schemat kan alltså börja med: 07:00, 07:05, 07:10 (5 min), 07:00, 07:10, 07:20 (10 min) eller 07:00, 07:15, 07:30 (15 min). Dessa olika flikar finns att tillgå:
0700-1600 (5 min)
0800-1600 (5 min)
0800-1700 (5 min)
0800-1700 (10 min)
0700-1700 (15 min)
Titta på bruksanvisningen om du undrar något och tveka inte att skriva en kommentar om det är något som är oklart eller om du undrar något som inte tas upp i bruksanvisningen!
Excelfil för att göra ett personligt arbetsschemaBruksanvisning för att skräddarsy Excelfilen efter dina behov, inkl. exempel.
Oavsett om du är en människa som brukar göra listor eller inte tror jag att jag kan hjälpa dig att få mer gjort genom att göra mer strukturerade och genomtänkta att-göra-listor. I den här serien kommer jag att berätta varför det är en bra idé att göra listor, vad du borde ha på dina listor, hur du kan strukturera upp dina listor så att de är lätta att hitta och användbara och slutligen när bästa tiden är för att ta itu med dina punkter och hur du kan prioritera rätt.
När det då är dags att faktiskt ta itu med de där listorna som du har gjort är det viktigt att schemalägga vad du har tänkt göra när och prioritera de punkter som är viktigast.
Schemalägg
I det förra inlägget berättade jag om hur jag själv schemalägger mina uppgifter genom att skriva en lista för veckan och sedan portionera ut uppgifter dag för dag. För mig är det nödvändigt att göra en daglig lista för att veta vad jag ska prioritera den dagen. När jag har extra mycket att göra skriver jag en detaljerad lapp om vad jag ska göra inom vilken tid. Det kan exempelvis se ut så här:
08:00-09:00 Frukost
09:00-10:00 Träna och duscha
10:00-11:30 Skriva blogginlägg
11:30-12:00 Designa bilder och uppdatera sociala medier
12:00-13:00 Lunch
osv.
Du kan också lägga in uppgifter direkt i din kalender för att du ska känna att de aktiviteterna är lika viktiga som inplanerade möten.
Under Material kan du hitta flera hjälpsamma pdf:er för att strukturera upp din tid.
Fem uppgifter före klockan elva
Kvällen före eller samma morgon brukar jag göra en att-göra-lista för dagen då jag väljer ut några uppgifter som jag ska slutföra den dagen. Tidigare har jag använt post-it-lappar och jag har märkt att bara det gör att jag inte skriver upp för många uppgifter för lappen rymmer inte så många. Nu använder jag min Bullet Journal och med mitt upplägg rymmer inte den heller så många uppgifter per dag, vilket jag tycker är bra. Försök vara realistisk. Ett bra mål, åtminstone för dig som är mest effektiv på förmiddagen, är att skriva upp fem uppgifter från att-göra-listan som du ska slutföra senast 11:00¹ eller före lunch. Då är du effektiv direkt och får bort de viktigaste sakerna från listan.
“Ät din groda”
Brian Tracy har skrivit en bok som heter Eat That Frog! [Ät den där grodan!] som handlar om att sluta skjuta upp saker och att få mer gjort på mindre tid. Han påstår sig citera Mark Twain som, enligt Tracy, har sagt att om det första du gör på morgonen är att äta en levande groda kan du vara rätt säker på att det är det värsta som har hänt dig under dagen. Eftersom jag är svensklärare kände jag mig tvungen att utöva lite källkritik på detta och inte låta Mark Twain ta äran ifall det inte var hans ära att ta och eftersom jag också är fransklärare är det extra intressant att finna att citatet troligen kommer från en fransman, nämligen Nicolas Chamfort, som inte pratar om en levande groda utan snarare en padda men i övrigt har samma kärnmening:
M. de Lassay, homme très-doux, mais qui avait une grande connaissance de la société, disait qu’il faudrait avaler un crapaud tous les matins, pour ne trouver plus rien de dégoûtant le reste de la journée, quand on devait la passer dans le monde.²
Det jag försöker säga är att du ska börja med att göra bort det du gruvar dig mest för, börja med att äta din groda. Det är enkelt att börja med det du helst vill göra men fortsätter du på det sättet kommer du aldrig att komma till den där saken och, vad värre är, kommer det att tära på dig att den där saken är ogjord. För att undvika att du hela tiden går runt och tänker på att du måste göra det där och att du verkligen inte vill är det bäst att göra bort den direkt. Min erfarenhet säger att det sällan (eller kanske aldrig) är lika hemskt som du har föreställt dig. Gör du i stället bort den svåraste uppgiften direkt kan du känna dig upplyft för att du har klarat av det stora hindret. Så, ät din groda direkt!
¹ Tipset med fem uppgifter före klockan elva kommer från The 7 Minute Life som har en speciellt utformad kalender och planerare som bland annat utgår från den principen. Läs mer här om själva upplägget och här om hur du kan välja fem uppgifter som har ett högt värde i ditt liv.
² Undersökningen om vems citatet egentligen är kommer från Quote Investigator och en genomgång av dess historiska spår finns här.
Oavsett om du är en människa som brukar göra listor eller inte tror jag att jag kan hjälpa dig att få mer gjort genom att göra mer strukturerade och genomtänkta att-göra-listor. I den här serien kommer jag att berätta varför det är en bra idé att göra listor, vad du borde ha på dina listor, hur du kan strukturera upp dina listor så att de är lätta att hitta och användbara och slutligen när bästa tiden är för att ta itu med dina punkter och hur du kan prioritera rätt.
Tänk dig att du har en massa post-it-lappar, listor i mobiltelefonen, anteckningar på baksidan av gamla kuvert osv. Om det är lätt att glömma bort saker som snurrar runt i hjärnan så är det kanske lika lätt att tappa bort små papperslappar som ser ut som skräp. Därför rekommenderar jag att du då och då samlar ihop alla fysiska papper med att-göra-punkter, räkningar och andra aktuella papper som du behöver ta itu med på ett ställe och väljer ut en dag per vecka då du går igenom den högen med papper. Den dagen är också ett bra tillfälle att samla dina att-göra-listor till en samlad lista eller möjligen några olika listor. Glöm inte bort eventuella digitala anteckningar du har gjort i mobilen eller på andra ställen!
Olika typer av listor
Det finns många olika typer av listor och olika metoder passar bäst för olika listor och olika personer. (Hur många gånger kan man skriva olika i en mening?) Jag kommer att fokusera på veckovisa och dagliga att-göra-listor men samma metoder går att använda till alla möjliga typer av listor. Det här är några förslag på listor du kan ha:
Exempel på att-göra-lista som är synlig utan att du behöver öppna en app.
Om du har en smartphone finns det en uppsjö av appar som är gjorda för att hålla reda på dina att-göra-listor och jag har flera på min telefon: Todoist, Tasks Free, Trello och den som följer med kalendern jag använder (Business Calendar). I perioder har jag använt de här mycket men ofta slutar det i att jag antingen har för många punkter för att det ska kännas smidigt att ha på en så liten skärm eller att jag helt enkelt trivs bättre med penna och papper.
Jag har en lista med Tasks Free som jag fortfarande använder och har som en widget på hemskärmen eftersom jag behöver ha listan synlig för att komma ihåg att den finns (se bild). I den listan lägger jag in punkter som är långsiktiga och inte behöver göras på länge men som ändå är bra att komma ihåg.
Jag använder Trello för ett projekt där jag samarbetar med andra och kan tänka mig att använda det även för egna projekt men inte för dagliga att-göra-listor.
Det händer att jag lägger in uppgifter i mobilkalendern för att antingen ställa in en påminnelse eller schemalägga så att uppgiften dyker upp i kalendern som t.ex. inplanerade möten men med en liten checkruta (se bild).
Fördelar:
Mobiltelefonen följer alltid med så listan är lättillgänglig
Det går att schemalägga punkter i din kalender och lägga in påminnelser
Du kan lägga in återkommande att-göra-punkter och bli påmind om att t.ex. städa ur kylskåpet en viss tid efter att du bockade av att du gjorde det senast
Du kan ha widgets som gör att du kan se listan direkt när du låser upp telefonen
Nackdelar:
Skärmen är liten så det är svårt att få en översikt av hela listan.
Googledokument och Evernote
Jag använder googledokument (och Google Drive) jämt och önskar att alla gjorde det så att jag kunde dela dokument, kalkylark m.m. med personer jag samarbetar med på olika sätt. Det är ett användbart verktyg eftersom det är lätt att dela filer med andra och lätt att komma åt från en mobiltelefon, dator eller vilken enhet som helst med internetuppkoppling. Det är i ett googledokument jag samlar mina tankar på kvällen när jag inte har något fysiskt papper i närheten (se gårdagens inlägg). Det är dock inte vad jag använder till att göra min “renskrivna” lista utan bara något jag använder för att komma ihåg, dela saker med andra och för att skriva längre texter.
Evernote har jag inte använt jättemycket men där kan man få kryssrutor för sina listor, samla artiklar från internet och skriva stora (eller små) mängder text. Liksom med Google Drive finns det en app till telefonen som gör det enkelt att komma åt vad du har skrivit eller sparat både på en mobiltelefon och en dator. Om du inte ser något hinder med att ha din lista digitalt är Evernote helt klart något att testa.
Personligen tycker jag att de här två alternativen passar bäst för långsiktiga listor som du inte behöver titta på dagligen, t.ex. mål för året, att fixa i hemmet när jag får tid över osv.
Fördelar:
Du kan komma åt listan från olika enheter och alltid ha den med dig
Du kan öppna listan på en dator och få en bra översikt
Du kan enkelt färgkoda och kopiera över punkter till andra listor
Om du ändå använder Google Drive eller Evernote är det smidigt att ha sina dokument samlade på samma ställe som att-göra-listorna
Nackdelar:
Du måste öppna ett program för att se listan, vilket kan göra att du glömmer bort att göra det
Bullet journal
Själv använder jag en variant av Bullet Journal när jag skriver mina listor för veckan. Kortfattat kan man säga att en Bullet Journal är en kombination av kalender, dagbok och anteckningsbok utifrån vad man själv vill använda den till, i valfri typ av anteckningsbok eller block. För min del är det numera självklart att min kalender är digital eftersom jag då kan komma åt den från alla olika enheter och att jag kan dela kalendrar med andra, t.ex. min man så att vi vet var vi har varandra. Jag kanske borde vara sponsrad av Google för det är såklart deras kalender jag använder. Det innebär alltså att jag inte använder min Bullet Journal som en traditionell kalender men däremot har jag mina att-göra-listor där.
Inför varje vecka gör jag ett uppslag som ser ut ungefär så här:
Till höger skriver jag upp allt som jag vill ha gjort under veckan och till vänster planerar jag in vilka uppgifter som är viktiga att prioritera vilken dag. Jag brukar se till att ha dagens uppgifter inskrivna kvällen före så att jag kan komma igång direkt nästa dag och vet vad jag har att vakna upp till utan att behöva planera i huvudet när jag egentligen borde sova.
Här är ett exempel på de symboler jag använder:
En ruta betyder att det är något som ska göras. Om jag sätter ett utropstecken före betyder det att den punkten är extra viktig. En båge till vänster om rutan betyder att den har låg prioritet och görs om jag har tid över. En pil till höger betyder att jag har hänskjutit den punkten till nästa vecka. OBS! Gör inte pilen förrän du faktiskt har skrivit in den på nästa veckas lista. Om punkten inte längre behöver göras stryker jag hela raden. Jag gör punkter på samma rad med en pil emellan om en punkt behöver göras före en annan och slutligen markerar jag avklarade punkter med en bock. Du kan självklart använda vilka symboler du vill och färgkodning rekommenderas varmt.
På den dagliga översikten brukar jag ofta skriva in möten från min kalender och då markerar jag med en liten cirkel, tiden och vad det är för möte:
Fördelar:
Du kan utforma sidor och listor precis som du vill
Boken kan ligga öppen bredvid dig när du arbetar så att du lätt kan få en översikt över veckans uppgifter och skriva in nya
Det finns något särskilt med att skriva för hand som åtminstone jag verkligen gillar och det är tillfredsställande att få bocka av en ruta på papper
Om du alltid har med boken har du alltid med en anteckningsbok för tillfällen då du vill skriva upp någonting
Nackdelar:
Du behöver skriva in punkterna för hand och behöver skriva dem på nytt ifall du kopierar över en punkt till en ny lista
Du kommer inte åt listorna digitalt
Utskrivna blad
Om du inte vill rita upp en ny veckoplanering varje vecka i en anteckningsbok men föredrar att skriva för hand går det också att skriva ut blad med samma innehåll. Du kan klistra in dem i en bok, häfta ihop dem eller sätta in dem i en pärm om du vill hålla reda på dem eller slänga/återvinna gamla papper när du hoppar in på ett nytt. Jag har förberett några för att hjälpa dig på traven:
De första två bladen är likadana förutom att den ena är i färg och den andra är svartvit. De utgår ifrån min Bullet Journals veckovy och du kan fylla i dem digitalt om du skulle vilja. Där det står "Vecka" kan du redigera rubriken till vad du vill och t.ex. skriva "Vecka 38 - 19-25/9 2016" innan du skriver ut.
När jag har extra mycket att göra tycker jag om att planera min dag mer i detalj och skriva in hur lång tid jag har att använda till varje uppgift och vad jag ska göra när. Om du vill göra det för hela veckan eller vill göra en mall för vad du borde arbeta med en viss tid och en viss dag under en standardvecka kan filen nedan vara till god hjälp. Den påminner dig också om att ta paus för att äta och sova ibland. Rubriken är tom i original men det finns en ruta där du kan skriva in vilken vecka det är eller annan valfri rubrik innan du skriver ut.
Det viktiga är att du har listan på ett ställe där du kommer att titta på den och att du väljer ett (eller flera) system som fungerar för dig. Jag har testat mig fram och jag tror att det behövs. Var inte rädd för att ändra dina system men se till att hitta något som fungerar så att du avlastar din hjärna!
Vad använder du för att hålla reda på dina att-göra-listor? Har du testat en Bullet Journal?
Oavsett om du är en människa som brukar göra listor eller inte tror jag att jag kan hjälpa dig att få mer gjort genom att göra mer strukturerade och genomtänkta att-göra-listor. I den här serien kommer jag att berätta varför det är en bra idé att göra listor, vad du borde ha på dina listor, hur du kan strukturera upp dina listor så att de är lätta att hitta och användbara och slutligen när bästa tiden är för att ta itu med dina punkter och hur du kan prioritera rätt.
Vad ska vi då skriva ned? Det korta svaret är: allt. När du kommer på en idé - skriv upp den. (Är det inte konstigt att vi använder både skriva upp och skriva ned? I det här fallet verkar skriva upp vara det bättre alternativet, enligt den här artikeln.) När du har en fråga - skriv upp den. När du kommer på något du ska komma ihåg att göra - skriv upp det. När du inser att någon matvara kommer att ta slut - skriv upp det! Ja, du förstår.
För att tömma hjärnan på det som snurrar där när jag försöker sova har jag nu en genväg på telefonen till ett googledokument där jag skriver upp blandade tankar som jag inte vill glömma. Längst ned i det här inlägget finns bildinstruktioner för hur du kan lägga till en egen.
När du sedan samlar dina tankar till faktiska att-göra-listor, vilket jag tycker att du borde göra då och då (mer om det i inlägget Hur?), finns det egentligen två saker som jag tycker är viktiga att tänka på:
1. Skriv uppgifter som kan slutföras på 15 minuter eller mindre. I stället för att ha stora projekt på att-göra-listan som kan ta timmar/dagar/månader att utföra, dela upp projektet i mindre delar som du kan utföra på 15 minuter eller mindre. På så sätt ser du framsteg hela tiden och punkterna känns inte lika överväldigande.
2. Skriv punkter som passar in på dina övergripande mål med livet. Det är troligare att en punkt på att-göra-listan blir gjord om du förstår poängen med att utföra uppgiften. Därför tycker jag att det är viktigt att på något sätt koppla ihop punkterna med det du faktiskt vill utveckla i ditt liv. Några exempel på övergripande mål som jag har är:
att ha ett hem som är välkomnande
(med vänliga människor i och gärna städat)
att må bra (t.ex. genom att äta bra, träna, ta tid för hobbyer och vänner)
att prioritera mina relationer
att bli en bättre lärare
Det kan vara enklast att skriva upp allt du kommer på i en osorterad huvudlista när du börjar. Sedan kan du färgkoda, markera med symboler eller helt enkelt skriva av/kopiera punkterna till nya listor, exempelvis att göra den här veckan, den här månaden, inför jul, på jobbet, långsiktigt, fixa i hemmet osv. Det är verkligen inte fel att göra listor med drömmar heller. Nedan finns två pdf-filer (en i färg och en svartvit) som du kan ladda hem och fylla i på datorn eller skriva ut och fylla i för hand. Dessa finns också på sidan Material.
En ifyllnadsbar att-göra-lista att ladda hem för att samla alla dina att-göra-punkter.Svartvit ifyllnadsbar att-göra-lista att ladda hem för att samla det du vill komma ihåg.
Uppdrag: Välj en metod där du skriver ned alla dina tankar, uppgifter och projekt utan att behöva sortera. Det kan vara lösa post-it-lappar, mitt exempelpapper ovan, ett vanligt kollegieblock eller kanske ett googledokument som du länkar till från telefonen (se nedan). Det här blir listan som du utgår ifrån när du sedan gör dina mer specifika listor, t.ex. för varje vecka eller varje dag. Mer om det längre fram i serien.
Har du några andra tips på hur man kan göra bra listor? Vilka är dina mål?
Kom tillbaka i morgon för förslag på hur du kan samla dina listor på ett sätt som fungerar för dig. Då berättar jag också vilken metod jag använder för mina att-göra-listor.
Att lägga till en genväg på telefonen
På första bilden nedan kan du se hur det ser ut för mig så att jag direkt kan hoppa in i det dokument jag vill använda för att skriva av mig innan jag ska sova. Bilderna som följer visar hur du kan lägga till en egen genväg. Först behöver du dock se till att du har ett googlekonto och att du har en fil att länka till. Gå till drive.google.com, registrera en ny användare eller logga in, klicka på Nytt (högt upp till vänster) och välj den typ av fil du vill ha. Högst upp till vänster i dokumentet kan du ändra filnamnet. Följ sedan instruktionerna nedan på din mobiltelefon.
OBS! Bilderna är från en Android-mobil (Sony Xperia Z5 Compact) och detaljer skiljer sig mellan olika modeller men konceptet med Widgets finns på majoriteten av smartphones. Googla på hur du lägger till Widgets på just din telefon om du inte hittar det.
Genväg till dokument för blandade idéer.Om du vill lägga till en egen genväg - tryck och håll in på skärmen. Klicka sedan på Widgets.Hitta Google Drive och klicka och håll in på Genväg för Drive för att placera på hemskärmen.Välj vilket Google-konto du vill använda och klicka på OK.Hitta den mapp eller fil du vill länka till på Google Drive. Klicka på Välj. Klart!
Oavsett om du är en människa som brukar göra listor eller inte tror jag att jag kan hjälpa dig att få mer gjort genom att göra mer strukturerade och genomtänkta att-göra-listor. I den här serien kommer jag att berätta varför det är en bra idé att göra listor, vad du borde ha på dina listor, hur du kan strukturera upp dina listor så att de är lätta att hitta och användbara och slutligen när bästa tiden är för att ta itu med dina punkter och hur du kan prioritera rätt.
Varför?
Varför förespråkar jag listor? Det är helt enkelt för att låta hjärnan slappna av. Neurologen Daniel J. Levitin¹ skriver bland annat att vår hjärna repeterar det som vi är rädda att glömma bort ända tills vi tar itu med det. En ständig slinga av att-göra-punkter virvlar alltså omkring där i huvudet hela dagarna (och kanske nätterna). Om vi i stället skriver ned att-göra-punkterna på papper ger vi hjärnan tillåtelse att slappna av så att vi kan fokusera på annat, t.ex. det som händer just nu.
Writing them down gives both implicit and explicit permission to the rehearsal loop to let them go, to relax its neural circuits so that we can focus on something else.
Det här gäller inte bara det som redan är formulerat som att-göra-punkter utan också annat som vi oroar oss för eller funderar på. För att släppa oron hjälper det att få ned tankarna på papper (eller i ett digitalt dokument) och sedan skriva en plan för att ta itu med det du tänker på. Mer om det längre fram i serien.
Ett annat citat som jag gillar är från Lisa Woodruff, en professionell organisatör i USA, som har sagt:
Lita inte på din hjärna.
Hon berättar att hjärnan inte kan komma ihåg mer än fyra saker på en och samma gång. Antalet kan variera utifrån ens ålder men något jag tror stämmer för alla är att vi inte kommer ihåg allting just i den stund vi vill komma ihåg det. Eftersom hjärnan inte är pålitlig är det alltså bäst att skriva ned allt så att det inte försvinner.
Slutligen vill jag citera författaren och föreläsaren Brian Tracy som berättar att varje minut som du lägger på att planera sparar dig tio minuter i själva utförandet. Det innebär alltså att om du lägger 12 minuter på att planera din dag sparar du två timmar under dagen.
Every minute you spend in planning saves 10 minutes in execution; this gives you a 1,000 percent Return on Energy!
Grunden till planering ligger, enligt mig, i att börja skriva upp vad du faktiskt vill genomföra och därför är det första steget i att spara de där timmarna att börja skriva upp allt som snurrar där i hjärnan. Mer om hur du tar itu med det nedskrivna längre fram i serien.
Listor är alltså bra för att
hjärnan ska få slappna av för att bättre kunna
fokusera på det som händer just nu,
för att hjärnan inte är pålitlig nog att komma ihåg
hur många saker som helst samtidigt och
för att spara tid.
Har du upplevt att du har blivit mer avslappnad eller fokuserad av att skriva ned dina tankar? Är du redo att ge tid för att spara tid? Är det något särskilt du hoppas att få hjälp med i den här serien?
¹ I ett bra blogginlägg om att fokusera citerar Eric Barker neurologen Daniel J. Levitin som tar upp det här med listor i sin bok The Organized Mind: Thinking Straight in the Age of Information Overload.
Den här hemsidan använder cookies för att förbättra din upplevelse. Vi antar att det är okej för dig men du kan stänga av det om du vill.TillåtTillåt inteLäs mer
Privacy & Cookies Policy
Privacy Overview
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
