Färdig lektionsplanering för att lära elever att bli bättre på att fokusera. Prezi, lärarhandledning och diskussionsfrågor ingår - gratis! merstruktur.se

Alltsedan jag läste det här inlägget  (How To Focus: 5 Research-Backed Secrets To Concentration) har jag funderat på hur jag ska kunna lära mina elever att fokusera på lektionstid. Om jag kan bidra till att lära mina elever förmågan att koncentrera sig tror jag att jag har gett dem något som de kommer att ha nytta av i alla områden av sina framtida liv (för att inte tala om att de kommer att vara lättare att ha att göra med på mina lektioner). Därför har jag tagit fram en mall för hur du kan ta upp de här sakerna med din klass. Den passar bra att ta upp på ett längre klassråd med en klass som du är mentor för eller med en klass som du har hand om i något ämne.

Det är lätt att tänka att eleverna bara borde "skärpa till sig" på lektionerna och till viss del är det så men inlägget ovan hänvisar till professorn Cal Newport som berättar att de flesta tror att de kan koncentrera sig när de verkligen behöver men ifall de ofta flyttar sin uppmärksamhet mellan t.ex. mobiltelefon, skoluppgifter, sociala medier osv. tappar de faktiskt förmågan att fokusera längre perioder och behöver träna upp den muskeln igen.

Den här lektionen (eller introduktionen) har som syfte:

  • att bekräfta elevernas känsla av att det är svårt att koncentrera sig länge,
  • att ge eleverna konkreta tips på hur det kan bli lättare samt
  • att komma fram till en plan om hur ni ska arbeta i klassrummet för att stegvis bli bättre på att fokusera under längre perioder.

För att lektionen ska fungera krävs det att eleverna känner sig hörda och att du är beredd att lyssna på deras åsikter. Det kan t.ex. handla om att dela upp lektionen i delar för att begränsa hur lång tid som läggs på samma aktivitet, t.ex. att genomgångar bara får pågå 10 minuter utan avbrott eller att eget arbete bara får vara 20 minuter i taget. Poängen är dock att eleverna stegvis ska lära sig att klara längre tider av fokus så dessa tider bör utökas allteftersom.

Innehållet i lektionen bygger på blogginlägget av Eric Barker (och den forskning som han hänvisar till), som jag nämnde ovan. Han tar upp fem nyckelpunkter för att lära sig att fokusera som kan sammanfattas så här:

  1. Att fokusera är en muskel som måste tränas upp. Ju mer tid du använder till att fokusera, desto bättre blir du på det.
  2. Rensa ditt huvud genom att skriva ned vad du oroar dig för och vad du har att komma ihåg. Gör sedan en plan för att ta hand om punkterna och sätt igång!
  3. Omgivningen spelar roll. Ta dig till en plats där du vet att du kan få saker gjorda och där det inte finns distraktioner.
  4. Sluta vara "reaktiv". Stäng av alla notifikationer på telefonen och låt ingenting störa dig under den avsatta tiden.
  5. Se till att få tillräckligt med sömn. Om inte, kommer du att vara mindre genomtänkt och mer impulsiv. Du får bättre resultat på alla områden när du är utvilad.

Jag har gjort en Prezi som går igenom dessa fem nyckelpunkter lite mer ingående (men förhoppningsvis kortfattat eftersom eleverna kanske inte har övat upp fokusmuskeln än). Den går att se nedan:

Använd gärna Prezin på lektionen. För dig som lärare har jag också gjort en handledning med innehållet från Prezin samt kommentarer till varje bild. Längst ned i dokumentet finns några tankar om uppföljning.

Här kan du också ladda hem en pdf att skriva ut som eleverna kan använda för att anteckna sina svar på frågorna. Om dina elever skriver på dator kan du också ladda hem frågorna i en wordfil här.

Jag tror att det är värt att lägga tid på det här för att eleverna ska veta hur de kan ta sig an koncentrationssvårigheter, för att eleverna ska känna sig hörda och för att du som lärare ska lära dig mer om hur dina elever fungerar. Skriv gärna en kommentar eller kontakta mig via mail ifall du har testat detta eller något liknande eller om du har några tankar om hur materialet kan utvecklas!

Här finns några användbara dokument för att-göra-listor och tidsplanering som du och dina elever gärna får använda er av. Dokumentet längst ned är speciellt anpassat för lärare och elever som vill få mycket gjort under skoltid.

4 steg för att nå dina mål | Viktiga steg för att nå drömmen i ditt liv. | merstruktur.se

Den senaste tiden har jag tittat mycket på TV-serien I huvudet på Gunde Svan där Gunde träffar andra före detta elitidrottare för att utmana dem i deras egna sporter. Även om jag började titta för att se utmaningarna har jag nu fortsatt titta för att höra berättelserna från de där världsmästarna. Gemensamt för alla är att de har tydliga mål och kämpar otroligt hårt för att nå dit. De har tränat varje dag oberoende av väder och humör och de har blivit bäst i världen. Mitt mål är inte att bli världsbäst på någon sport men jag har mål och jag vill komma framåt i mitt liv. Vad behöver jag då göra för att nå dit?

Som vanligt tar jag mycket inspiration både från mitt eget liv och från Brian Tracy. Han har ett 12-stegsprogram för att sätta upp mål men i mitt målprogram nöjer jag mig med fyra superviktiga steg för att nå dit jag vill:

  1. Skriv ned mätbara mål
  2. Sätt en deadline
  3. Gör en plan
  4. Följ din plan
Det här inlägget innehåller affiliate-länkar, vilket innebär att jag får provision när någon utför ett köp via länken. Åsikterna i inlägget är mina egna.

1. Skriv ned mätbara mål

Du behöver bestämma vilka mål du har inom olika områden i ditt liv:

  • Hälsa: t.ex. energinivå,  vikt, träningsförmåga.
  • Familj och relationer: t.ex. familjesituation, livsstil, semestrar, vänskapsrelationer.
  • Arbete och inkomst: t.ex. typ av arbetsplats och ställning, arbetsuppgifter, inkomst, pensionsålder.

Om ditt liv var perfekt: Hur skulle du må? Hur skulle din träningsförmåga vara? Hur skulle din familjesituation se ut? Hur mycket tid skulle du tillbringa med dina vänner? Med din familj? Vilken typ av jobb skulle du vilja ha? Vilka arbetsuppgifter skulle du vilja fokusera på? Hur mycket skulle du tjäna och hur tidigt skulle du gå i pension?

Skriv upp det första du kommer att tänka på: Om mitt liv skulle vara perfekt, hur skulle det se ut?

Du måste skriva ned dina mål. Det räcker inte att ha dem i huvudet. Så länge de inte är nedskrivna svävar de i luften och du tar dem inte på lika stort allvar. När de finns på papper eller i ett digitalt dokument händer det någonting. Ord är mäktiga. Skriv, då är sannolikheten mycket större att du tar målen på allvar och kämpar för att nå dit.

Brian Tracy säger att mål är något som är "nedskrivet, specifikt och mätbart". Skriv mål som är mätbara och mycket tydliga så att du kan vara helt säker på när du har nått ditt mål och, fram till dess, vad du strävar mot.

2. Sätt en deadline

Du kan, medvetet eller omedvetet, tveka inför att skriva ned dina mål för att du är rädd för att misslyckas (eller rädd för att göra det som krävs för att nå målet) och det kan vara ännu svårare att skriva ned en deadline, dvs. ett datum då du ska ha nått målet, eftersom det då blir så tydligt att du inte har uppfyllt målet om du inte blir klar till dess. Det är inte hela världen om du inte når ditt mål till din deadline. Det kan innebära att din tidsram var orimlig och behöver anpassas. Det du däremot bör utvärdera när du närmar dig är om du har gjort det du borde och behöver göra för att nå ditt mål. Om inte, är det hög tid att börja nu!

Det finns inga orimliga mål, bara orimliga deadlines. Saker händer som kan påverka dina deadlines. Sätt en ny och fortsätt jobba. (Brian Tracy)

Fortsätt jobba mot ditt mål och sätt gärna delmålstider. Bryt ned dina mål i mindre delar och se vad du behöver göra varje år, halvår, kvartal, månad, vecka och kanske dag för att nå dit. Och skriv upp allt!

Ju mer du bryter ned ditt mål, desto sannolikare är det att du kommer att nå det. (Brian Tracy)

3. Gör en plan

Du har dina mål, dina delmål och dina deadlines. Skriv upp alla steg och alla resurser du behöver för att nå dina mål och dina delmål. Gör en huvudlista där du skriver upp allt som behöver hända på vägen. Gå sedan igenom punkterna och fundera på vad som är det första steget. Vad behöver göras innan något annat kan göras? Vad är viktigast på listan och vad är mindre viktigt? Prioritera och strukturera upp listan till en plan. Vad behöver göras första månaden? Vad av det ska jag prioritera första veckan? Vad av det ska jag göra i dag? Här finns flera dokument som kan hjälpa dig att strukturera upp din plan.

Planera varje dag, vecka och månad i förväg. Planera varje månad i början av månaden. Planera varje vecka helgen före. Planera varje dag kvällen före. (Brian Tracy)

Dela upp, bryt ned och var tydlig med vad du vill. Samla konstant dina tankar i nedskrivet format. Utgå alltid från dina mål och delmål när du planerar din tid och planera din tid!

Se till att din plan innehåller tid för det som bygger upp dig och ger energi. Ha tid för att göra vad du vill, tid för återhämtning och det spontana. Då har du en plan som kan hålla på lång sikt.

4. Följ din plan

Behöver jag säga mer? Följ din plan. Bestäm dig för att du ska nå det där målet. Tänk vilken belöning det kommer att bli att faktiskt vara där du har drömt om att hamna. Kom gärna på fler belöningar att ge till dig själv för att fira när du har nått olika delmål, t.ex. en semester, en dejt med den du tycker om, en spännande upplevelse eller ett klädesplagg som passar perfekt nu när du har närmat dig din målvikt.

Följ planen du har satt upp för dig själv och låt dig inte hindras av små ursäkter. Tänk på målet, tänk på belöningen och kämpa på!

Här finns två motivationsaffischer som kan hjälpa dig att stanna på banan.

4 steg för att nå dina mål | Viktiga steg för att nå drömmen i ditt liv. | merstruktur.se

Vilka är dina mål? Hur arbetar du för att nå dit?

Grammatikens försvar | 5 anledningar till att grammatikundervisning är värdefullt. | merstruktur.se

Fem argument för grammatikens värde

Vad associerar du med grammatik? Något du var tvungen att lära dig i skolan men som du inte minns någonting av mer än att det var jobbigt? Något roligt men inte användbart? Ett användbart redskap för att kunna prata om språk och bli bättre på att formulera sig? De flesta känner nog igen sig i det första alternativet och tragiskt få i det sistnämnda. För mig har grammatik alltid varit något roligt men jag har inte alltid sett det som användbart. Nu gör jag det.

Eftersom många verkar tycka att grammatik bara är tråkigt och onödigt känns det lämpligt att berätta varför jag tycker att grammatikkunskaper är betydelsefulla innan jag går in på mer detaljerade tankar om hur grammatik kan användas i undervisning. Hela dagens inlägg kommer därför att handla om mina fem argument för att grammatikkunskaper har ett värde:

1. Undervisning i främmande språk

De flesta håller nog med om att grammatik är användbart när det kommer till att lära sig ett annat språk än modersmålet. Det är praktiskt att kunna visa på regler som återkommer för att slippa lära sig varenda mening utantill på det nya språket. Du får lära dig substantiv och verb som delas in i olika grupper och sedan följer samma system för böjning i specifika situationer. Det är helt enkelt ett effektivt sätt att lära sig ett språk eftersom du får regler som passar in i en mängd olika situationer. Flera gånger har jag blivit fascinerad över att det jag har lärt mig om exempelvis franska går att sätta ihop till ett användbart språk som infödda talare faktiskt förstår. Utan grammatik skulle jag vara helt borttappad.

2. Ord för att samtala om språk

Som svensklärare känns det otroligt svårt att hjälpa eleverna att komma framåt i sitt skrivande om jag inte har ord som på ett bra sätt beskriver språket. Många utbildningsforskare¹ har dessutom understrukit hur viktigt samtal är för lärande. Det gäller inte bara samtalet lärare-elev utan i hög grad samtalet elever emellan. Om de då får ord och system för att beskriva hur språket är uppbyggt kan de tillsammans diskutera sig fram till mer precisa uttryckssätt.

Du kanske inte tycker att det är viktigt att utveckla skrivandet. Många ifrågasätter varför man ska lära sig svenska i skolan när det är ens förstaspråk, kanske särskilt på högre nivåer som t.ex. gymnasiet då de flesta behärskar åtminstone de grundläggande reglerna för skrivande och stavning. Jag menar dock att ett välutvecklat skriftspråk öppnar nya möjligheter för en person och ger en större chans att informera, övertyga och förmedla åsikter på ett sätt som påverkar andra.

Ett exempel är om du ska skriva ett personligt brev när du söker jobb. Där är skriftspråket din chans att få komma på intervju och sedan få en tjänst. Då behöver du kunna uttrycka vad du menar på ett effektivt sätt som inte misstolkas just för att det är i skrift. Skriftspråket har andra möjligheter och svårigheter än talspråket och jag är övertygad om att det behöver läras ut. Talspråket svenska kanske är ditt modersmål men skriftspråket är inte det.

3. Ord för att tänka om språk

Skrivande är mitt främsta fokus i det här inlägget för i skrift har man större chans att tänka efter och fundera på hur man ska formulera sig än i tal. Däremot tror jag inte att grammatikkunskaper bara bidrar till ett bättre skriftspråk utan att den utvecklade språkförståelsen när det kommer till skriftspråket också smittar av sig på talet så att det blir mer genomtänkt, även om det kan ta tid. Något extra intressant är dock hur vårt språk och vårt ordförråd påverkar hur vi tänker och kanske framförallt hur abstrakta tankar vi förmår att hantera.

Under lärarutbildningen hade vi flera kurser som berörde Sveriges minoritetsspråk och där poängterades det att elever som får hemspråksundervisning utvecklar sitt modersmål på ett sådant sätt att det var lättare för dem att utvecklas i övriga ämnen i skolan eftersom de då har ett avancerat språk att tänka på. (Med reservation för att jag inte minns helt rätt då jag inte har hittat vilka källor de refererade till.)

Även om jag inte har de exakta källorna tror jag på det här att vårt språk påverkar hur vi tänker. Det har exempelvis gjorts flera tester på hur talare av olika språk identifierar färger beroende på vilka ord det finns för färgvariationer i deras språk. Robert Kosara sammanfattar i det här blogginlägget några teorier och undersökningar om kopplingen mellan färgseende och språk. Gemensamt för undersökningarna är att språket påverkar hur vi tänker om färger och förmodligen även om mycket annat i vår omgivning.

Språket kan hindra oss från att greppa en djupare idé för att vi inte kan sätta ord på den, ens i vårt huvud, eller hjälpa oss att förstå eftersom vi nu har fått orden för att förstå. Det här gör att jag tror att inlärning av grammatiska begrepp och strukturer bidrar med något viktigt då det ger ord för något så djupt mänskligt som språket vi använder för att kommunicera.

Du kan läsa mer om varför jag tror att begrepp är viktiga i bland annat forskningsbakgrunden i mitt examensarbete (som jag är lite rädd för att länka till här eftersom allt inte är på den nivå som jag skulle vilja men det finns poänger där för den som är intresserad).

Grammatikens försvar | 5 anledningar till att grammatikundervisning är värdefullt. | merstruktur.se
Mitt examensarbete om hur svensklärare hanterar grammatik i undervisningen.

 

4. Verktyg för att utveckla sitt läsande

Med förmågan att prata om detaljer och mönster i språk och texter kan man också utveckla sitt läsande. Olika typer av texter (t.ex. tidningsartiklar, noveller, faktatexter osv.) är strukturerade på specifika sätt och med en förståelse för hur olika genrer är uppbyggda blir det lättare att hitta den viktiga informationen och förstå en text.

Vad jag förstår används det här, som ofta kallas genrepedagogik, mer i undervisningen i kurserna Svenska som andraspråk än i svenskkurserna för förstaspråkstalare men när jag gjorde mitt examensarbete intervjuade jag några olika lärare varav flera förespråkade det här med genrepedagogik även för elever med svenska som modersmål, både för bättre läsförståelse och för bättre skrivande utifrån given genre.

5. Verktyg för att utveckla sitt skrivande

Mycket om det här med grammatik och grammatikundervisning har för mig syftet att öka medvetenheten om språk, formuleringar och uttryckssätt. Om eleverna förstår grammatisk terminologi är det lättare att ge tips och råd på hur de kan variera sina texter, knyta ihop meningar på ett sätt som gör att läsaren hänger med och hitta den formulering som på ett rättvisande sätt beskriver exakt det som de försöker säga.

Det kan exempelvis handla om användningen av konjunktioner och subjunktioner för att binda ihop satser. I det passar det också bra att diskutera vilken skillnad det gör om jag sätter någon sats som bisats till en annan jämfört med om jag binder ihop två satser på samma nivå, t.ex. till två huvudsatser.

Fundament och placeringen av olika typer av fraser är också intressant att diskutera. Det innebär bland annat att vi i svenskan kan flytta nästan vilken del av meningen som helst till fundamentet, dvs. först i meningen. Då kan vi fundera på vad som får störst fokus i en mening om jag experimenterar med vad som står i fundamentet (markerat med fetstil nedan). Jämför exempelvis:

  • På natten är allt mörkt.
  • Allt är mörkt på natten.

Sammanfattning

Det börjar bli uppenbart för mig att jag har många tankar om den här frågan men jag avrundar här med att kortfattat påminna om mina fem argument för grammatikens värde:

  1. Grammatik underlättar undervisning i främmande språk avsevärt.
  2. Grammatikkunskaper ger ord för att samtala om språk
  3. och ord för att tänka om språk
  4. Kännedom om grammatiska strukturer kan vara
    ett verktyg för att utveckla sitt läsande
  5. likväl som ett verktyg för att utveckla sitt skrivande

Som avslutning tycker jag att det passar att ta med ett citat från Katarina Lundin (som hänvisar till Ulf Teleman). Hon poängterar att språket är ett av våra viktigaste redskap och att det kan finnas ett djupt känslomässigt (och kanske existentiellt) värde i att förstå sig på dess struktur:

[A]tt grammatikkunskaper motiveras av att de ger insikter om språk och att språket i sin tur är centralt i människans liv är enligt Teleman (1979, 1991) ett argument  av ett annat och djupare slag. Bakom detta argument ligger en förväntad glädje och styrka i att känna det system som är
vårt viktigaste och mest använd(bar)a redskap, på samma sätt som det kan vara till hjälp att veta mer om människokroppen eller det mänskliga psyket för att kunna första både sig själv och andra.²

 

Håller du med om mina tankar om grammatik? Ser du ytterligare något värde i grammatikundervisning och kunskap om grammatik?


¹ Exempel på utbildningsforskare som talar om vikten av samtal eller dialogicitet för lärande: 
- Dysthe, Olga (2003) Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. 

- Marton, Ference, Dahlgren, Lars Owe, Svensson, Lennart och Säljö, Roger (2014 [1977]). Inlärning och omvärldsuppfattning. Stockholm: Norstedts. 
- Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm, Prisma.
² Lundins bok som citatet kommer ifrån samt de refererade verken av Teleman:
- Lundin, Katarina (2009). Tala om språk: grammatik för lärarstuderande. Lund: Studentlitteratur. S. 17.

- Teleman, Ulf (1979). Språkrätt: om skolans språknormer och samhällets. Lund: LiberLäromedel
- Teleman, Ulf (1991). Lära svenska: om språkbruk och modersmålsundervisning. Solna: Almqvist & Wiksell

2

Mer struktur

Vad trevligt att du kommer på besök till min nya blogg och hemsida merstruktur.se! Om du tycker att struktur är ett negativt ord och att titeln mer struktur låter ännu värre skulle jag vilja att du ger mig en chans att motivera det här namnet. För den som inte känner mig kommer en kort presentation längre ned. Först skulle jag dock vilja berätta om den sida som du nu har kommit till och bakgrunden till dess existens:

Min målsättning med livet är att ständigt bli lite bättre och det gäller på alla områden, till exempel hemma, i mina relationer och på min arbetsplats. Det går absolut att tänka "i dag ska jag vara lite bättre på det här" och anstränga sig för att vara på lite bättre humör osv. men för att något ska bli en permanent förbättring i livet tror jag att det måste bli en vana och för att något ska bli en vana krävs struktur. Jag har inga problem med att vara spontan ibland men det finns saker som är viktiga att befästa och då anser jag att den bästa lösningen är att bygga upp en plan (eller en struktur), vilket råkar vara min specialitet. Det har alltid kommit naturligt för mig att göra scheman, tabeller och listor men de sakerna tjänar ingenting till om de inte representerar fungerande strukturer som passar in i det verkliga livet.

På den här bloggen kommer du att kunna följa mig i min strävan efter att bli bättre, att ta fram strukturer som faktiskt fungerar i mitt liv och att undersöka olika ämnen för att lära mig av andras erfarenheter. Tidigare nämnde jag tre områden (hemma, relationer, arbetsplats) och det är dessa som kommer att vara mina fokusområden. Det mesta kommer att kategoriseras under rubriken Hemma och kommer att handla om det mesta som hör ihop med hemmet men också andra mer allmänna saker för att leva ett organiserat och strukturerat liv. Det inbegriper till exempel att få ordning på alla saker som finns där hemma, hantera alla papper som kommer in i huset och allmänna rutiner som jag vill införa (eller har infört) i syfte att leva ett mer strukturerat liv. Det andra området är Relationer, vilket är området där jag känner mest behov av att leta tips hos andra för att lära mig att bli en bättre vän, fru och människa. Här kommer jag att berätta om mina egna erfarenheter om vad som har fungerat för mig när det kommer till att utveckla mina relationer, vad man kan hitta på med sina vänner samt information jag kommer över som kan hjälpa mig och andra att få mer stabila och värdefulla relationer. Det tredje området handlar om arbetet och i mitt fall är det Undervisning eftersom jag är lärare. Här finns det utrymme för mig att tipsa om det som jag har testat som har fungerat bra med mina elever, att ventilera idéer och tankar som jag funderar på samt att ta upp och diskutera andras idéer och teorier om undervisning.

Tillbaka till vem jag är då. Erika Norberg är namnet och som jag nyss nämnde är jag lärare, nämligen bestämt gymnasielärare i svenska och franska. Ursprungligen kommer jag från det lilla samhället Norsjö i Västerbotten där jag fortfarande har mina föräldrar och många goda vänner. Efter 20 år i Norsjö flyttade jag till Umeå för att studera till lärare vid Umeå universitet. Den sista terminen bestod av examensarbete parallellt med en deltidstjänst på Equmenia Nord och efter studierna påbörjade jag en tjänst på ett gymnasium i Skellefteå, först pendlande från Umeå och sedan pendlande från Överkalix i Norrbotten där jag nu bor. Jag och min man hamnade i Överkalix eftersom han fick ett årslångt vikariat här. Med tanke på att tjänsten är tidsbegränsad och ortens gymnasium precis hade lagt ned när vi flyttade upp såg jag det som ett utmärkt tillfälle att starta upp en blogg, vilket är en dröm jag har burit på ett tag. Några av de tankar jag är mest intresserad av att utforska och dela med mig av handlar om hur man kan upprätthålla ett ordningsamt liv och hem (inte bara på ytan), hur kunskap om grammatiska strukturer kan bidra till bättre skrivande (även på modersmålet) och vad man kan göra för att utveckla och bibehålla goda relationer.

Vad är du mest intresserad av att läsa om?