Vet du om att Mer struktur också har en podcast? Där kan du lyssna på strukturtips istället för att läsa dig till informationen. Det är jag (Erika) och min podcastkollega André som håller i den. Vi har precis släppt vårt 60:e avsnitt (ej medräknat de 24 julkalendersavsnitten som vi publicerade i december) och jag har tagit en titt på vilka avsnitt som har varit mest populära, eller åtminstone haft flest lyssningar.
Du kan lyssna i din vanliga podcastapp eller på strukturpodden.se och vi är glada att meddela att vi nu har löst problematiken där bara de senaste avsnitten syntes. Nu kommer du åt alla avsnitt i alla podcastappar så vitt vi vet.
Här kommer listan med våra mest populära avsnitt just nu.
Det här var vårt allra första avsnitt och det är nog därför det har näst flest lyssningar. Lite trevande försökte vi känna in det här med poddande och samtidigt ge tips till lyssnarna om hur man kan komma igång med någonting nytt.
I det här avsnittet ger vi tio tips för att göra städningen lättare och få den att bli av. Kortfattat kan man säga att tipsen är en blandning av att planera, t.ex. att välja en veckodag som alltid är städdag, och att göra det till en enkel rutin i vardagen, t.ex. att aldrig gå tomhänt utan se om det finns en kopp som ska med till köket eller ett fallet blad från blomman i fönstret.
Vår mest populära intervju är den med Susanne från Ordningsakademin, Saga från Important things och Annelie från Struktur och Inredning. Tillsammans är de medlemmar och grundare av föreningen SBPO - Svenska Branschföreningen för konsulter inom Produktivitet och Ordning. I sina olika företag hjälper de människor att få mer ordning i sina hem och på sina saker.
Sedan fortsätter vi på intervjuspåret där vi intervjuar Carro (känd på Instagram som Konmarimedcarro) som berättar om metoden KonMari som handlar om att behålla det som gör en lycklig och göra sig av med överflöd.
Det var ett stort ögonblick när strukturgiganten David Stiernholm tackade ja till att bli intervjuad i Strukturpodden. David är struktör, föreläsare och författare och ger här sina bästa strukturtips.
Många läsare och lyssnare har hört av sig och bett om hjälp med var man kan börja när allt är kaos. I det här avsnittet ger vi sju tips och hoppas att du ska hitta minst ett som kan hjälpa dig ur din kaosartade situation.
Att jag är en planeringsnörd kanske inte någon har missat men det handlar inte om att jag vill ha livet inrutat och planerat till minsta detalj utan om att jag vill avlasta hjärnan och ha en grundkoll som gör att jag kan vara flexibel i stunden. I det här avsnittet berättar jag om de fem anledningarna till varför jag älskar planering och jag hoppas att de även kan ge dig en ny och mer positiv syn på planering.
I det här avsnittet pratar vi om prioriteringar: Hur man kan komma fram till vad man vill prioritera, hur ens liv kan passa bättre ihop med ens mentala prioriteringar och vilka fallgropar man kan möta på vägen.
Jag tycker att vanor är superspännande och är glad att detta avsnitt fick plats på topplistan. Här ger vi tips för att etablera och hålla fast vid nya vanor, t.ex. hur man kan nå sina nyårslöften.
Du som har adhd behöver oftast olika sorters stöd för att få vardagen att fungera. Här kommer några av de viktigaste stöden som finns tillgängliga, dessutom får du tips från personer med expertis och erfarenhet inom adhd.
Du som har adhd behöver oftast olika sorters stöd för att få vardagen att fungera. Här kommer några av de viktigaste stöden som finns tillgängliga, dessutom får du tips från personer med expertis och erfarenhet inom adhd. De icke-medicinska stöden passar en bred målgrupp, exempelvis småbarnsföräldrar med sömnbrist, stressade karriärister och personer som återhämtar sig från psykisk sjukdom.
Utan hjärnstöden stannar Sverige
Vi ställer väckarklockor för att komma i tid, använder timer när äggen kokas och skriver ner inköpslistor och att göra-listor. Linnea Klockljung är psykolog och är ena halvan bakom duon som driver det populära kontot @kognitivtstod på Instagram.
– Det finns en föreställning om att vi inte ska behöva hjälpmedel eller strategier, allt ska bara flyta på. Men våra hjärnor är utrustade för en helt annan vardag, som inte översvämmar oss med information vi måste hantera. Många kämpar på, vissa blir utbrända, andra känner sig misslyckade – men det finns grejer du kan göra för att hjälpa dig själv, säger hon.
Fått diagnos? Du har rätt till stöd
Enligt Socialstyrelsen är förekomsten av adhd bland befolkningen i allmänhet runt tre procent. När diagnosen adhd har fastställts ska personen själv söka stödet och behandlingen som behövs, till exempel inom psykiatrin, primärvård och habilitering. En diagnos ger också rätt till anpassningar av studier. I grundskola och gymnasium finns specialpedagoger och speciallärare att ta hjälp av, vid högre studier kan du vända dig till en studievägledare.
Vissa hoppar över dessa steg helt och hållet, och föredrar att själva ta reda på vad som krävs för att må så bra som möjligt trots funktionsnedsättningen.
Dålig sömn förvärrar funktionsnedsättningen
En dålig nattsömn försvagar dina redan nedsatta kognitiva förmågor. Många personer med adhd lider dessutom av förskjuten dygnsrytm, vilket inte är helt förenligt med ett samhälle som premierar de morgonpigga. Därför är det extra viktigt att personer med adhd får minst en halvtimmas dagsljus varje dag för att kalibrera sin dygnsrytm.
Att röra på sig lite lagom hjälper också – att däremot storma runt en hel dag gör det svårt att varva ner till läggdags. En bra riktlinje är en och en halv timmas nedvarvning innan du släcker lampan.
En av de viktigaste åtgärderna för god sömnhygien är att släcka lampan och ställa väckarklockan vid ungefär samma tider. Funktionen Läggdags som finns i iPhone kan vara nyttig.
Ibland räcker inte sömnhygien, då kan annat stöd behövas. Ett populärt hjälpmedel är tyngdtäcken, som kan ha en lugnande effekt. Sömnhormonet melatonin används allt mer, samförskrivning med adhd-läkemedel är mycket vanligt. I gruppen pojkar i åldern 10–17 år med recept på melatonin tar 65 procent också adhd-läkemedel.
Adhd-läkemedel har mycket bra effekt
Det här för oss in på stödet som är exklusivt för personer med adhd-diagnos, nämligen adhd-läkemedel. Under fjolåret hämtade 140 000 svenskar ut adhd-medicin vilket är en ökande siffra, enligt Socialstyrelsen. Tålamod är viktigt i början – innan rätt läkemedel och rätt dos hittats kan biverkningar i form av sömnproblem, ångest och dålig aptit förekomma.
Vanligast är centralstimulerande läkemedel, såsom Concerta, Ritalin och Elvanse. Enligt psykiatern Björn Roslund är centralstimulantia vid adhd ”läkemedlet inom psykiatrin med bäst effektivitet och lindriga biverkningar”. Han är trött på jämförelserna mellan adhd-läkemedel och dess släkting amfetamin.
– Det man ofta glömmer är att en person med adhd vanligen tar runt 30 milligram, en missbrukare tar 3 000 milligram för att få effekten de vill ha. Vi som jobbar med adhd är ganska trötta på det här. Centralstimulantia ”drogar inte ner”, de hjälper adhd-hjärnan att fungera normalt. Adhd-läkemedel räddar liv, säger Björn Roslund.
KBT och träning fungerar också bra
Du som fått en adhd-diagnos har också icke-medicinska behandlingar att välja på. Kognitiv beteendeterapi (KBT) hjälper dig att förstå dina tankar och beteenden, och därmed kunna bryta dåliga mönster. En som har positiv erfarenhet av KBT är Frida Modén Treichl, som fick sin diagnos som 22-åring och har också synts i Diagnosresan på UR.
– Genom terapi, hjälp och övningar kan jag nuförtiden nästan alltid stoppa mina reaktioner. Man har ju några få sekunder att välja väg och jag har kunnat stretcha tiden mellan känsla och reaktion, säger hon.
Även träning kan vara oumbärligt för personer med adhd. Den tunga institutionen SBU har konstaterat att fysisk träning har positiv effekt på bland annat hyperaktivitet och kognitiv förmåga. För att som nybörjare få styrsel på en träningssatsning kan fysisk aktivitet på recept (FaR) vara ett alternativ. Att även ge FaR till barn och unga med funktionsnedsättningar är något som är på frammarsch i landet.
Mobilen – ett viktigt stöd i vardagen
Det är helt normalt att du känner att du inte lyckas hitta balansen i vardagen, att du inte kommer igång med strukturen eller följer den tänkta planeringen. Du kommer antagligen påbörja projekt du inte kommer att avsluta. Du kanske kommer för sent, glömmer saker och gör både dig själv och andra människor stressade och besvikna. Försök vara förlåtande mot dig själv – det är ju just precis dessa saker som din funktionsnedsättning handlar om!
Ett steg för att få styrsel på vardagen är att spana in Attentions treåriga satsning Stöd i vardagen, som exempelvis innehåller tips på hur du stillar dina känslostormar. Din telefon är också full av stödfunktioner, många av dem är inbyggda. Jeanette Lilja, som fick sin adhd-diagnos som vuxen och tidigare var med och drev podden Adhdlivet, tycker att något så enkelt som en timer kan hjälpa till med att påbörja och avsluta uppgifter.
– Att vika tvätten kan kännas som ett 90-minutersprojekt. Men om jag ställer timern på tio minuter och ser hur långt jag hinner, så slutar det ofta med att jag vikt hela högen. Med adhd har man svårt att komma igång över huvud taget, eller så kommer man igång och kan inte sluta – här finns kraschrisk. Därför är det viktigt att planera pauser för hjärnan, säger Jeanette Lilja.
Sannolikt har du redan mobilen med dig överallt. Genom att införliva kalendern, påminnelsefunktionen, timern och anteckningar i din tillvaro är hälften vunnet. Men det finns också en rad nischade appar för andra saker en hjärna på högvarv kan behöva – här är några favoriter.
När du reser
Svenska appen ResLedaren förenklar ditt resande i kollektivtrafiken, appen ska kompensera för bristande tidsuppfattning, orienteringsförmåga och minnesförmåga. När du inte reser kollektivt är Google Maps och dess vägbeskrivningar samt tidsuppskattningar ett bra tips.
Lyxiga att göra-listor
Det är enkelt att avlasta hjärnan genom att hälla över dina sysslor till en att göra-lista. De ger enkel överblick och det är tillfredställande att bocka av slutförda uppgifter. Apparna Todoist och Wunderlist är att göra-listor som även kan överblickas i form av kalender eller projekt.
Kalender och att göra-listor är en bra grund att stå på. Men när du vill utveckla strukturen kring arbete (eller studier och andra projekt) så är apparna och programmen Asana och Trello fantastiska för att organisera, överblicka och genomföra projekt. Kanske får du med dig hela arbetslaget?
I appen TimeTune kan du ställa in rutiner för olika slags dagar – till exempel arbetsdag, träningstisdag eller ledig lördag. Du får ett detaljerat schema med klockslag, planerad tidsåtgång, packningslistor och påminnelser, till exempel ”din buss går om tio minuter”.
Samla dina dokument
Med appen Evernote kan du samla digitala och fysiska dokument på samma plats och lägga till sökord, till exempel ”räkning” och ”januari 2022”. Sedan kan du söka fram dem när det är dags att betala räkningarna (ställ in en upprepande påminnelse i kalendern i slutet av varje månad).
Överblicka ekonomin
Det är vanligt att personer med adhd hamnar i ekonomiska bekymmer, appar kan hjälpa dig att få en mer konkret översikt. Appen Pennies hjälper dig se var dina pengar tagit vägen. Mint hjälper dig att budgetera och betala räkningar i tid. Zlantar samlar och jämför dina avtal, appen Mina tjänster håller koll på dina olika abonnemang. När du sparar till något särskilt kan appen Dreams hjälpa dig att motstå onödiga köp.
Nu är det redan oktober och det tycker jag är en bra tid för att börja tänka på julen om du inte redan har gjort det. Därför tänkte jag ge några tips som förhoppningsvis kan göra din jul mer trivsam, strukturerad och avkopplande.
Hösten 2019 släppte jag och min podcastkollega ett avsnitt om just julen och hur man kan få den vilsam. Det kan du lyssna på här. Några tips återkommer i detta blogginlägg och några är nya.
Sänk ambitionsnivån – Våga utmana mönstren
Till att börja med skulle jag vilja säga att även om traditioner är härliga så är det inte ett krav att göra alla saker varje år. Det går att ändra ordningen i julprogrammet, att hålla sig på ett ställe eller ta bort en viss rätt från julbordet.
Fråga: Vad är jul för dig?
Mitt tips är att fråga alla i den närmsta familjen om vilken tradition de tycker är viktigast för att det ska kännas som jul och försöka få med de sakerna. Allt annat går faktiskt att ta bort (och även favoritdelarna men då kanske ni får kompromissa på något annat sätt).
För mig går det faktiskt bra att ta bort julmat, julklappar och Kalle Anka så länge jag får tid med familjen (och kanske en chokladbit).
Jag tror att det är lätt att fastna i att lägga tid på en massa saker som inte är särskilt viktiga för någon istället för att fokusera på det riktigt härliga med att få vara tillsammans (fysiskt eller digitalt).
Från andra som har följt det här tipset har jag hört att det ofta är oväntade svar så om vi bara gissar vad familjen vill ha kan det lätt bli att vi lägger tid och energi på fel saker. Några av familjens önskemål kanske till och med kan göras tidigare än själva julhelgen som att baka pepparkakshus eller lussekatter.
Identifiera problemet och försök lösa det
I vuxen ålder är inte julen alltid så där magisk som den förhoppningsvis är när man är barn. Vuxna har mycket att fixa med att ordna julklappar, mat, planera var man ska fira och när. Ibland kan det till och med kännas mer stressigt än roligt med jul. Om du känner så, fundera på vad det är som är jobbigt och se om det går att lösa problemet.
För mig och min man har det länge varit jobbigt att bestämma hur vi ska göra med julafton. Våra föräldrar bor en timmes bilresa från varandra så det går att köra mellan på samma dag. Det gjorde vi under många år men det kändes aldrig riktigt bra för någon familj fick alltid "den sämre delen av dagen" och vi skulle alltid iväg snart. Så vi identifierade problemet: att ha två familjer att besöka på julafton, och kom fram till en lösning: varannan julafton hos den ena familjen och varannan hos den andra. Den familj som inte får julafton är vi i stället hos på nyårsafton och i övrigt försöker vi fördela mellandagarna lika mellan familjerna.
Vilket eller vilka problem känner du inför julen?
Exempel
Problem: Stressigt att laga mat
Lösningar:
Minska mängden så att alla får sin favoritmat men inte en massa extra. (Ta bort Janssons frestelse om ingen tycker om den!)
Fördela ut ansvaret så att olika personer ansvarar för olika rätter.
Vissa saker kanske du kan förbereda redan nu och frysa in.
Problem: Många att besöka
Lösningar:
Se om ni kan samlas hemma hos er istället.
Åk inte till alla varje år.
Sprid ut besöken under en längre tidsperiod.
Problem: Jag mår dåligt av att träffa de där människorna
Lösningar:
Träffa inte de där människorna.
Om du inte kan utesluta kontakt helt, begränsa det till ett telefon- eller videosamtal.
Om problemet har med julklapparna att göra kommer jag snart med tips om det.
Lova dig själv att göra något vilsamt eller roligt
För många innebär julen en längre tid med ledighet från jobbet. Använd den till återhämtning och roliga stunder, inte julstress och köphets.
Exempel på roliga och/eller vilsamma saker att använda ledigheten till:
Åka skidor
Bygga snögubbar
Bygga pepparkakshus
Baka tillsammans
Lösa korsord (ensam eller i grupp)
Spela spel (kanske ha en spelturnering)
Träna
Bada
Basta
Gå på promenad
Lägga pussel
Ge gärna fler tips i kommentarsfältet!
Fundera på vad du vill hinna med som avkoppling under julledigheten och se till att boka in det så att det blir av.
Tänk igenom julklappssituationen
Avslutningsvis måste jag såklart säga något om julklappar. Det kan vara härligt att ge och få presenter men jag tror att många känner igen sig i att det lätt spårar ur i både mängd och kostnad. Här kommer några tips.
Inte mängden som är viktig utan personen
Det behöver inte vara många julklappar åt samma person. Jag tror att det för de flesta är mycket mer värdefullt att få en present som känns meningsfull och visar att du lyssnar på och känner personen än att få många presenter.
Håll utkik och skriv ner eller köp hem när som helst under året
Därför kan det vara en bra idé att ha de här personerna i åtanke året runt. Om du vet att du kommer att köpa julklappar (eller födelsedagspresenter) till någon särskild person kan du alltid skriva ner idéer du får under året och spara i en lista. Jag brukar använda Google Dokument eller Google Keep för detta. Du kan också använda någon av de tomma sidorna längst bak i Strukturkalendern.
Om du ser något i en butik eller på en hemsida går det såklart också bra att köpa in det tidigare så har du jobbet gjort långt innan julstressen slår till.
Upplevelser och tjänster
För att minska mängden saker som fyller våra hem kan det vara hjälpsamt att ge bort upplevelser eller tjänster istället för saker.
Några exempel på upplevelser eller tjänster att ge bort:
Barnpassning
Städning (av professionell firma eller av dig)
Fönsterputsning
Hotellvistelse
Massage
Middag
Escape room
Chokladprovning
Fotokurs (eller annan kurs)
Provköra en dyr bil
Lunchkryssning
Träningskort eller prova-på-kort på gym, badhus, yoga osv.
Guidad vandring
Inträde på lekland
Inträde på äventyrsbad
Minigolf, golf eller besök på golfsimulator
Bowling
Här kan du fundera på att ge av din tid istället för dina pengar ifall du har mer av den varan.
Fira efter julrean
Vågar vi tänka ännu lite längre utanför lådan och fira julen efter julrean? Ta det lugnt under juldagarna, handla på mellandagsrean och ha firandet i januari istället. Fundera på om det kan vara ett alternativ. Om du har flera grupper att fira med kanske någon kan samlas senare.
Begränsa hur många du ger till
Att begränsa hur många du ger julklappar till tror jag är A och O för att det inte ska bli övermäktigt med inköp och med julen överhuvudtaget. Vi brukar dels tänka så att vi inte ger till personer vi inte träffar under julen, dels begränsa hur många vi ger till av de vi faktiskt träffar. Tidigare när min mammas släkt samlades på juldagen brukade alla köpa till alla: kusiner, mostrar, morbröder, mormor, morfar. Det blev en hel del julklappar kan man säga.
Nu har vi dragit ner det så att de som vill lottas till att ge en julklapp för ca 300 kr till en person och sedan är alla som vill med och köper en present för ca 100 kr som vi gör en lek med. (Vi brukar ha den snälla varianten att alla som har köpt ett paket också får med ett paket hem men det finns andra versioner där man kan plocka på sig flera.)
När det bara är vuxna som samlas tycker jag personligen inte att det behövs julklappar överhuvudtaget men glöm inte att tänka på vad som är betydelsefullt för olika personer. För många är gåvor ett viktigt sätt att visa omtanke och då kan det vara extra tråkigt att välja bort den delen av firandet. Prata med varandra och kom överens om vad som är rimligt.
Begränsa antalet presenter
Särskilt när det kommer till barn kan det vara svårt att begränsa antalet presenter men jag tror att det kan vara bra att ha en plan för totalkostnad och hur många presenter du som förälder köper till dina barn. Då får du också känna dig klar när listan är avcheckad. Ett tips som jag läste var den här listan.
Varje barn får:
En sak de önskat sig
En sak att läsa
En sak de behöver
Ett klädesplagg
Om det är flera som brukar köpa julklappar till dina barn kanske du kan komma överens med de andra köparna om vem som täcker in vilken kategori. En annan kategori kan vara en upplevelse som nämnt tidigare.
Återbrukat och begagnat
Presenter måste inte vara nya. Du har mitt godkännande att ge vidare gamla presenter som du har fått om du tror att någon annan kan ha glädje av den saken.
Du kan också köpa begagnat från en second hand-butik eller kanske en köp- och säljsida på Facebook. Det finns otroligt mycket som både är fräscht och billigt.
Ta gärna en titt i din bortskänkeslåda om du har en sådan efter att ha rensat i hemmet. Är det något som du har tänkt skänka bort som skulle passa till någon av personerna på din julklappslista?
Om du vill lägga lite mer ansträngning på presenten kanske du har något som med lite målarfärg, stygn eller nytt tyg skulle bli en utmärkt present. Våga testa!
Börja i tid
Det är helt okej att bli klar med all julklappshandling i oktober eller kanske november. Tänk vad skönt att ha den delen avklarad innan alla shoppingcenter börjar vara smockfyllda med människor varje helg.
Det gör också att du kan sprida ut kostnaderna över en längre tidsperiod.
För att slippa shoppingcentren brukar jag oftast handla på internet men även då är det skönt att handla i tid för att det inte ska vara så fullt på uthämtningsställen.
Sammanfattning
Fråga "Vad är jul för dig?" och sänk ribban så att du får med de viktigaste delarna för var och en men utan att missa njutningen när du stressar för att förbereda allt det där extra.
Identifiera och lös problemen som står i vägen för att julen ska bli fridfull.
Gör något vilsamt och roligt.
Tänk igenom julklappsituationen:
Inte mängden presenter som är viktig utan att du visar att du känner och bryr dig om personen.
Håll utkik och skriv ner eller köp hem presenter när som helst under året.
Upplevelser och tjänster istället för saker.
Fira efter julrean, kanske i januari.
Begränsa hur många personer du ger julklappar till.
Begränsa antalet presenter.
Våga titta på återbrukat och begagnat.
Börja i tid.
Hur gör du/ni för att få julen att bli vilsam, rolig och lagom presentfylld?
I den bästa av världar är jobbet meningsfullt, utvecklande, intressant, välbetalt och lagom krävande. Verkligheten är oftast en annan. En av tio är missnöjd på jobbet, siffran har hållit sig stabil under hela 2000-talet enligt Arbetsmiljöundersökningen. Att byta jobb är lättare sagt än gjort, men det finns strategier för att trivas bättre på jobbet.
Vanligaste problemet är trötthet
Bland personerna som är missnöjda med sitt arbete, så är trötthet det mest utbredda problemet. Psykologen Åsa Kruse som skrivit boken Tillbaka till jobbet: Hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa (2016) har viktiga tumregler för att minska stressnivåerna.
1. Lär känna dina tidiga tecken på stress, så du kan vidta åtgärder i tid.
2. Var kritisk mot kraven som du själv eller din omgivning ställer på dig.
3. Låt inte jobbet inkräkta på din fritid.
4. En av de viktigaste färdigheterna är att sätta gränser. Träna på det! Mer om att säga nej kan du läsa här eller lyssna på här.
5. Under fritiden bör du motionera och ta pauser där du inte belastar hjärnan.
Även om du kan känna dig maktlös inför situationen, så är du inte det. Gör ditt bästa för att inte fastna i offerrollen! Sätt dig ner, ta gärna fram papper och penna, försök sedan sätta fingret på faktorerna som får dig att vantrivas. Våndas du inför pendlingen i rusningstrafik, störs av kollegan som ständigt avbryter dig, eller chefen som är vag med dina ansvarsområden? När du hittat svaren har du tagit ditt första kliv mot förbättring. Det finns tidigare läsning på Mer struktur om hur du genomför förändringen.
Gör arbetsplatsen trevligare
Städgurun Marie Kondo har en poäng – att ha en prydlig omgivning känns bra. Rensa bort allt onödigt skräp runt din arbetsplats, både fysiskt och digitalt. Kanske kan du uppleva en tillfredsställande ordning och reda genom att ha en daglig checklista med arbetsuppgifter, eller genom att införa Inbox Zero-systemet?
Inbox Zero
Betyder "inkorg noll" och innebär att du har noll olästa e-postmeddelanden i din inkorg. Du kan t.ex. arbeta för att ha läst och hanterat alla mail i slutet av varje arbetsdag eller varje vecka.
Små detaljer kan lindra eller bryta negativa känslor, testa hur det är att införa saker du normalt gillar till din arbetsmiljö. Det kan vara jazzig bakgrundsmusik, en ljudbok till monotona arbetsuppgifter, ett doftljus, lyxigt te i en fin kopp, en fin blomma, en promenad under lunchrasten, eller att ha snygga arbetskläder.
Förresten, när bjöd du senast på hembakat fika? Om det är något du har tid eller ork med, så kommer gesten mest troligt tina upp stämningen kollegor emellan. Det kan också ge er utrymme att snacka om något trevligare än jobbrelaterade bekymmer.
Ta kontroll över din fritid
Det finns ett samband mellan att vantrivas på jobbet och att må sämre överlag, men det motsatta förhållandet är inte lika självklart. Det kan ändå vara värt att testa vilken skillnad det kan göra för dig att ta mer kontroll över din fritid. Ditt säkraste kort är att satsa på regelbunden träning, här finns tips på hur du kommer igång. Som du hört många gånger förut så sänker du nivåerna av stresshormoner tack vare träningen. Det kan leda till att belastningen från jobbet inte kryper under skinnet på samma sätt.
Det kan verka hånfullt att höra ”var tacksam” när du brottas med vantrivsel på jobbet. Att sluta ta saker för givet kan öka vår glädje. Kanske kan du påminna dig själv om anledningen som fick dig att tacka ja till jobbet en gång i tiden? Det finns förmodligen något på din arbetsplats som är värt att glädjas över, till exempel saker du lärt dig eller trevliga kollegor du lärt känna. Kom ihåg att många människor skulle gladeligen byta plats med dig och dina arbetsuppgifter. Lycka till!
Det finns många olika bostadsformer exempelvis hyresrätt, bostadsrätt, hus/fastighet, fritidshus och ägarlägenhet. Den sistnämnda är inte särskilt vanlig i Sverige och här kommer jag bara att ta upp bostadsrätt och fastighet. Jag kommer inte heller att gå in på detaljerade regelverk, juridiska och skattetekniska frågor utan detta är en grov översikt över det ekonomiska åtagandet.
Att köpa bostad
Att köpa bostad är förmodligen den största affär som man gör i sitt liv. För många känns det skrämmande medan andra tar det hela med en klackspark. Likheterna mellan dessa två kategorier är att de inte vet vad som gäller och vad man behöver tänka på i samband med ett bostadsköp och de senare har ärligt talat sämre chans att få lån eftersom de förmodligen inte har så bra koll på sin ekonomi överhuvudtaget.
Kontantinsats
De flesta behöver låna för att kunna köpa sin (första) bostad. Bankerna får inte låna ut till mer än 85 % av bostadens värde vilket innebär att 15 % behöver man ha själv, den s k kontantinsatsen. Det finns de som tar s k blancolån, lån utan säkerhet, även till kontantinsatsen men då kan faktiskt banken säga nej till att låna ut de övriga 85 %. Däremot så kan banken godkänna lån till kontantinsatsen med säkerhet i annan bostad vilket är ett ganska vanligt förfarande då föräldrar vill hjälpa sitt/sina barn att köpa sin första bostad.
Hur mycket är då 15 %, kontantinsatsen? Om köpeskillingen, priset, för bostaden är 1 miljon så är kontantinsatsen 150 000 kr. Om köpeskillingen är 1,5 miljoner är kontantinsatsen 225 000 kr. Om köpeskillingen är 2 miljoner är kontantinsatsen 300 000 kr.
Amortering
Att amortera innebär att betala av på sin skuld. Det räknas inte som en kostnad men är naturligtvis en utgift. Men varför räknas inte amorteringen som en kostnad?
Kostnad är precis det, vad något kostar. Ett äpple kostar kanske 10 :- och en bostad kostar kanske 1 miljon
Utgift är hur mycket man ska betala
Utbetalning är när man gör själva betalningen
När man köper ett äpple så sker alla dessa tre faktorer samtidigt, men har man någon form av avbetalning så blir det lite annorlunda. Bostaden kostar 1 miljon och under året har man utgifter i form av ränta och amortering som ska betalas med viss regelbundenhet och när det görs är det själva utbetalningen som utförs.
Eftersom räntan räknas på skulden så blir räntekostnaden mindre ju mindre skuld man har så ju mer man betalar av, amorterar, på skulden desto mindre kommer räntekostnaden att bli. Det kanske inte märks så mycket från början men det ”räntar sig” skulle man kunna säga.
Hur mycket du måste amortera baseras på hur stor andel av bostadens värde du lånar samt på din årsinkomst i förhållande till lånet.
Sedan 2016 och 2018 finns det lagkrav på amortering vilket grundar sig på husets amorteringsgrundande värde och på låntagarens/-nas inkomst/-er.
Den som har lån som är mindre än 50 % av bostadens värde behöver inte amortera.
Om lånen är 50-70 % av bostadens värde måste man amortera 1 % på hela skulden.
Om lånen är över 70 % av bostadens värde så måste man amortera 2 % på hela skulden.
Observera att det värde som huset har när man tar sitt (första) lån gäller i 5 år, oavsett prisutvecklingen i övrigt, så även om huset skulle ha fördubblat sitt värde på 2 år så räknas amorteringen ändå på det ”ursprungliga” värdet. Detta kallas för ”amorteringsgrundande värde”. När de fem åren har gått så kan man få ett nytt amorteringsgrundande värde som då kommer att gälla i 5 år.
Om lånen motsvarar mer än 4,5 gånger årsinkomsten för låntagaren/-na så måste man, enligt lag, amortera (ytterligare) 1 %.
Detta kan m a o innebära att även om belåningsgraden är under 50 % så kan man vara tvungen att amortera 1 % eller om belåningsgraden är över 70 % så kan man vara tvungen att amortera 3 %.
Lånelöfte
När man har sin kontantinsats så bör man kontakta banken för ett lånelöfte.
Ett lånelöfte är en kalkyl, en beräkning, på hur mycket låntagaren/köparen kan bli beviljad i bostadslån. I samband med kalkylen räknar banken även på skuldkvot och belåningsgrad.
Skuldkvot: Hushållets totala skuld delat med hushållets totala inkomst. Ibland tas bara bolånen med i skuldkvoten.
Exempel:
Anna och Pelle tjänar 30 000:-/mån vardera. Det innebär att hushållets totala årsinkomst är 720 000:- (30 000 x 2 pers x 12 mån)
Anna och Pelle har ett bostadslån på 3 000 000:-
Deras skuldkvot är då 4,17 eller 417 %
Belåningsgrad: Hushållets totala skuld delat med hushållets tillgångars värde.
Exempel:
Anna och Pelle har ett bostadslån på 3 000 000:- men om de skulle sälja sin bostad så skulle de få 4 200 000:- för den.
Marknadsvärdet är då 4 200 000:- och belåningsgraden 0,714 eller 71,4 % (3 000 000/4 200 000=0,714)
Det finns två gränser för lånet:
Hur mycket banken är villig att låna ut
Hur mycket köparen/kredittagaren är villig att betala
Den andra gränsen är det många som glömmer bort men låt säga att banken är villig att låna ut 25 miljoner, men att det kanske innebär att man varje månad måste betala 50 000:- till banken. Det gäller alltså att även veta var ens egen ”smärtgräns” går.
När banken gör sin kalkyl så tittar de på inkomster, utgifter (ofta utgår man från olika normvärden), vad lånen skulle kosta och då tar man alltid med amortering och en högre ränta än den faktiska, s k kalkylränta.
Kalkylräntan ligger ofta 4-5 procentenheter högre än den faktiska räntan eftersom räntan förmodligen kommer att gå upp under den tid som man har bostaden. Det är m a o tryggare för kunden och även tryggare för banken att i sin bolånekalkyl räkna med en högre ränta. Amortering må visserligen vara lagstadgat numera men icke desto mindre är det också en trygghet för kunden, och banken.
Säkerhet
När det gäller bostadslån så tas alltid bostaden som säkerhet. Det innebär kortfattat att om låntagaren (kunden) inte kan betala så säljer banken säkerheten, bostaden, och får förhoppningsvis tillbaka sina pengar.
Att använda bostaden som säkerhet kallas för pantsättning och är lite olika för bostadsrätt och fastighet.
Bostadsrätt som säkerhet
När det gäller en bostadsrätt så skickar man in en denuntiationsförfrågan till bostadsrättsföreningen och begäran om pantsättning. Ofta har bostadsrättsföreningen lagt denna hantering på en redovisningsbyrå men vissa hanterar detta själva. Pantsättning och denuntiation kostar som regel 500:-/lån.
När man äger en bostadsrätt betalar man även en månadsavgift. Månadsavgiften ska täcka bostadsrättsföreningens gemensamma kostnader och framtida renoveringar.
Fastighet som säkerhet
När det gäller en fastighet så ansvarar Lantmäteriet för att korrekt person är lagfaren, korrekt, ägare. Man kan äga en fastighet till 100 %, lagfart 1/1, eller till 50 %, lagfart 1/2, eller med någon annan fördelning. Det är bara den som är lagfaren ägare som kan godkänna pantsättningen (i vissa fall tillsammans med dennes make/maka eller sambo). Kostnaden för lagfarten är 1,5 % av köpeskillingen (priset), s k stämpelskatt, + en avgift på 825:-. Ev inteckning, pantbrev, är 2 % av uttaget belopp + en hanteringsavgift på 325:- + ev avgift till banken.
Inteckningar följer alltid med fastigheten så om ett hus har pantsatts för 750 000:- så ska det finnas inteckningar som motsvarar det beloppet. Det innebär att om huset senare säljs för en högre summa och pantsättningen ska vara 1 miljon så måste man ta ut nya pantbrev på 250 000:- och detta kostar alltså 5 000:- (2 % av 250 000:-) + 825:- + ev avgift till banken.
Vid köp av en fastighet behöver du själv ha pengar till lagfart, pantbrev och kontantinsats. De pengarna lånar inte banken ut.
Banken lånar inte ut till pantsättning och lagfart. De pengarna ska man också ha själv.
När man äger en fastighet så kan man ibland få betala en samfällighetsavgift, vilket motsvarar bostadsrättens månadsavgift. Samfällighetsavgift är vanligt när man har ett radhus eller fritidshus men är inte lika vanligt för fristående villor.
Handpenning och kontantinsats
Ofta så sker köpet av bostaden flera månader, ibland år, innan man får tillträde/flyttar in. I samband med att köpet görs så ska man ofta även betala en handpenning som brukar vara 10 % av köpeskillingen. Dessa 10 % är typ ”samma pengar” som kontantinsatsen.
Kontantinsatsen (de pengar man ska ha sparat ihop själv) ska som tidigare nämnts vara minst 15 % av köpeskillingen och handpenningen är som sagt ofta 10 % av köpeskillingen så man kan förenklat säga att när handpenningen är lagd så har man 5 % kvar av sin kontantinsats och denna betalas oftast i samband med tillträdet, det tillfälle då nycklarna överlämnas mellan säljare och köpare.
Sammanfattning
Regelbundna kostnader för en bostadsrätt: Ränta, amortering, månadsavgift. Engångskostnad vid köp av bostadsrätt: Kontantinsats. Regelbundna kostnader för en fastighet: Ränta, amortering, ev. samfällighetsavgift. Engångskostnad vid köp av bostadsrätt: Kontantinsats, lagfart och ofta pantbrev.
Vid en bostadsrätt blir det följaktligen ränta, amortering och månadsavgift till bostadsrättsföreningen att betala regelbundet, vanligtvis varje månad, samt en kontantinsats vid köpet.
För en fastighet är det ränta, amortering och eventuell månadsavgift till en samfällighetsförening som regelbundna betalningar samt kontantinsats, lagfart och troligtvis pantbrev vid köpet.
Bundna/rörliga lån
När lånet är beviljat och köpet ska betalas är det hög tid att fundera på hur lånet ska fördelas. Ofta delar man upp ett lån i mindre bitar om 500 000- 1 000 000 kr. Det vanligaste är att man binder (en del av) lånen och låter resten vara rörligt. Om man binder flera lån kan man binda dessa på olika tider för att sprida risken vid framtida räntehöjningar.
När man binder ett lån så innebär det att man binder räntan i ett eller några år. Man vet därmed precis vilken ränta man ska betala under bindningstiden oavsett om räntorna går upp eller ner. Det kan, kortsiktigt, vara dyrare än ett rörligt lån men kan ändå löna sig i längden. Det kan dessutom vara tryggt att veta att ”detta är vad jag ska betala” och man behöver inte oroa sig för en ränteuppgång. På ett bundet lån kan man bara göra extraamorteringar i samband med att bindningstiden gått ut. Om man vill lösa lånet i förtid så kan man få betala en ränteskillnadsersättning.
Ett rörligt lån innebär också att räntan är bunden men ofta bara i tre månader. På ett rörligt lån kan man göra extraamorteringar ”när som helst” eller åtminstone vid förfallodagen, dvs man får vänta som längst tre månader. Ett rörligt lån kan enkelt omvandlas till ett bundet lån.
Förr pratade man om topplån och bottenlån, men idag skiljer det sig mellan bankerna om man fortfarande använder dessa begrepp och vad man då menar.
Att tänka smart
Spara till kontantinsatsen. Ju större kontantinsats (mer än 15 %) du har desto bättre eftersom du då behöver låna mindre och får en lägre månadskostnad.
Amortera mer än lagen kräver, om du kan, men se till att även ha en buffert*. Amortering räknas nämligen som ett sparande även om det är ett sparande i huset istället för ett sparande som gör att du kan åka till Thailand.
(*Ett riktmärke för en bra buffert är 2-3 månadsinkomster. Läs mer om det här.)
Så länge lagen om räntesubvention inte ändras så får man tillbaka en del av sina räntekostnader i samband med att man deklarerar. Använd dessa pengar till att göra extraamorteringar.
Månadsavgiften på en bostadsrätt blir förmodligen inte lägre, men en låg månadsavgift kan även innebära ett eftersatt underhåll så kolla föreningens ekonomi. Ta hjälp om det behövs.
Försäkringar
Att man ska ha en hemförsäkring (försäkrar det som är i hemmet) och i förekommande fall villaförsäkring (försäkrar själva huset) eller bostadsrättsförsäkring (försäkrar de delar som tillhör fastigheten) är självklart men det finns även andra försäkringar som är viktiga.
När man pratar om bolån är det vanligt att den största oron är ”om räntan går upp” men faktum är att det finns andra mycket reella hot att oroa sig för. Har du/ni/dina barn råd att bo kvar i händelse av arbetslöshet, långvarig sjukdom eller i värsta fall dödsfall? Se till att du har en bra arbetslöshetsförsäkring, extra sjukförsäkring och livförsäkring. Den som facket erbjuder är en början men täcker mindre än man tror.
Har din partner levererat en replik i den stilen? Kommentaren tyder på att det är du som har axlat en orättvis börda i hushållet. Om ni dessutom har barn i hemmet kan tyngden snabbt bli omöjlig att bära.
Att vara hushållets projektledare är ett otacksamt uppdrag som i de allra flesta fall tillfaller kvinnan i hemmet. Det är kutym att tacka för ett dammsuget hem eller en lagad middag. Men när fick du senast ett tack för att du visste att mjölken snart är uppdrucken, att du kan barnens klädstorlekar utantill, eller att du vet att ni måste köpa en födelsedagspresent till dotterns hästälskande bästis?
Bördan minskar välmåendet
En studie från 2019 där cirka 400 amerikanska heteropar ingick visade att nio av tio mammor upplever ensamt ansvar för projektledningen i hushållet. Den mentala arbetsbördan gjorde att kvinnorna mådde sämre och var mindre nöjda med sin relation. Ingen vill känna att hemmet är en oavlönad arbetsplats där du är den gnälliga chefen.
Kommunikation är vägen framåt
Den goda nyheten är att det varken borde eller behöver vara så här. Den mindre roliga nyheten är att du som axlat den mentala arbetsbördan måste lägga ytterligare en sak på listan: att ta initiativ till det stora snacket. Diskussionen som du behöver ta med din partner ska inte vara en pik i förbifarten eller ett tjafs när din bägare runnit över. Bäst gehör får du om utgår från hur du har det, hur du känner och samarbetet som du förväntar dig – en vettig partner kommer att lyssna och vilja möta dina behov.
Skapa översikt av hushållssysslorna
För att lyckas skapa en jämn fördelning av den mentala arbetsbördan måste det osynliga arbetet bli synligt. Ett bra verktyg är checklistan för en jämställd vardag. Kanske upptäcker ni att det finns en syssla ni är redo att nedprioritera? Kom överens om olika ansvarsområden, i ansvaret ingår självfallet att se behovet av sysslan samt att planera och genomföra den. Målet är att ni i stort sett aldrig ska behöva be varandra göra någonting, eftersom ni är lika införstådda och involverade i hushållet.
I takt med att barnen blir äldre får ni fler hjälpsamma händer och hjärnor i hemmet, här finns mer läsning om att strukturera hushållssysslor för barnen.
Minska förväntningarna, öka avstämningarna
Nästa steg låter tråkigt, men det är viktigt att behärska förväntningarna. Mental arbetsbörda är inte en vikt som omedelbart kan lyftas från axlarna, avlastningen kommer successivt i takt med att du märker att du kan lita på din partner.
Efter det stora snacket om mental arbetsbörda kommer du och din partner behöva fortsätta göra löpande avstämningar, kanske kan ni införa en stor veckoplanering på söndagar eller planera varje dag under en gemensam frukost? Kanske kan ni införa en whiteboard på kylskåpet eller digital att göra-lista som ni turas om att fylla på med de där udda sysslorna – och att bocka av sysslorna förstås.
Tänk också på att ditt sätt inte är det enda sättet att utföra en syssla, och att det kanske inte är hela världen om det blir kvar lite katthår i soffan.
Om det är du som är boven
Och till sist: misstänker du att du är partnern som bidrar minst till det synliga eller osynliga arbetet i hushållet? Kryp till korset och prata med din partner! Du som förstår engelska kan komma långt genom sökorden ”mental load” och ”emotional labour”. Att utveckla din förståelse är första steget till en mer rättvis relation.
Jag tror att vi är många som någon gång har kommit av oss med träning. Den där goda vanan som vi är så stolta över rubbas lätt och sedan kan det kännas omöjligt att komma igång igen. Därför har jag bett Josefin Strang att bidra med tips till mig och dig så att vi lättare kan komma upp på den där (bildliga eller bokstavliga) hästen igen.
Över till Josefin:
Kanske var det du-vet-vilket-virus, diskbråck, depression eller en deadline med stort D som hållit dig borta från träningen? Oavsett anledning så verkar du vara öppen för att börja träna. Heja dig! Med lite eftertänksamhet kommer du öka chansen att lyckas med satsningen. Skriv gärna ner dina insikter.
Sitt ner och tänk efter
Minska risken för att råka hamna i ett nytt träningsuppehåll – lista ut varför du vill träna. Hitta en så viktig anledning att den blir svår att argumentera emot när träningsolusten infinner sig. Är du orolig för hjärt- och kärlsjukdomar? Vill du vara stark och smärtfri resten av livet? Eller behöver du ett kraftfullt verktyg mot mental ohälsa?
Formulera ett träningsmål
är det dags att höja blicken och se vad träningsmålet är. Ditt mål ska vara specifikt, mätbart, uppnåeligt, relevant för dig och gärna ha en tidsgräns. Klassikern är att anmäla sig till ett lopp, men det kan också exempelvis se ut såhär:
1. Jag vill orka lyfta sammanlagt 150 kilo i styrkelyft (knäböj, marklyft och bänkpress).
2. Jag vet att målet är uppnåeligt – innan mitt träningsuppehåll orkade jag den här vikten.
3. Jag vill slippa värken, krämporna och skadorna som uppstår när kroppen är svag.
4. Det här kan jag lyckas med till midsommar, om jag styrketränar tre gånger varje vecka.
Skapa en träningspositiv miljö
Vi människor styrs i hög utsträckning av vår omgivning. Det är enklare att skapa en träningsfrämjande miljö istället för att ständigt gå på viljestyrka.
>> Hitta en träningskamrat att dela satsningen med, det ökar chansen att du håller ditt träningslöfte. En vän, kollega, partner eller personlig tränare funkar.
>> Omge dig med inspiration. Till exempel tidningar, böcker och poddar om träning, bra spellistor, bra träningskonton och träningskläder du trivs i.
>> Hitta träningsformen som får dig att svettas, skratta och se fram emot nästa pass. Springa, vandra, cykla, simma, paddla, dansa, lyfta, klättra, yoga, rida, boxas, brottas, bollsporta, eller varför inte hinderbanor eller gruppträningar?
Så navigerar du skaderisken
Om du har träningserfarenhet är det lätt att missbedöma vad kroppen håller för, eftersom din referensram består av gamla träningsmeriter. Det är lätt att bli otålig, men kom ihåg att redan efter två veckor börjar oanvända fysiska färdigheter förtvina. Och om du slår in på en helt ny träningsväg är det svårt att veta vad som är lagom. Det sista du vill ha nu är inflammerade muskelfästen, värkande leder eller ryggskott, du vill inte heller bli psykiskt överväldigad av intensiteten. Risken är att du hamnar i ett nytt träningsuppehåll.
Koncentrera dig på att dyka upp, så träningsrutinen blir en del av ditt liv igen. Du ska inte köra hårdast, men du ska ha prydligaste träningstekniken någonsin. En tumregel är att göra lite mindre än du tror. Är du inställd på att springa 20 minuter? Börja med att gå två minuter och jogga en minut. Dina första utfall efter ett långt träningsuppehåll kan vara helt utan vikt. Öka belastningarna försiktigt!
Fem bonustips
1. Nu när du lägger till träningen i din rutin så kan du ta det lugnare med andra krav i tillvaron. Det är inte nu du ska börja en helt ny kosthållning.
2. Undvik att bygga in onödigt motstånd i träningen. Ett exempel på det är att satsa på en träningsform som inte finns i smidig anslutning till hemmet eller jobbet.
3. Dålig dag och frestad att skippa träningen? Sänk tröskeln. Du kan exempelvis gå till gymmet för att vistas där i 15 minuter. Om du får en impuls att stanna längre och göra mer, följ impulsen (men är inget måste).
4. Ha någon som förväntar sig att du dyker upp. Till exempel kollegan i padelhallen eller instruktören på gruppasset du anmält dig till.
5. Tidsbrist? Häng med i ett 15-minuterspass på Youtube. För referens är den genomsnittliga skärmtiden bland vuxna svenskar cirka 3,5 timmar.
Jag och min man har precis firat femårig bröllopsdag. Vi har varit tillsammans i närmare tolv år. Något som vi ofta pratar om och är fascinerade över är att det blir bättre och bättre hela tiden. För mig känns det lite främmande när människor säger att de längtar tillbaka till den första tiden i ett förhållande där det är mycket pirr i magen och stora känslor. Som vi har det nu är långt mycket bättre och jag har fortfarande pirr i magen.
Nu känner vi varandra mycket bättre, vi vet hur den andra fungerar och vi är bättre på att kommunicera. Det tar tid och ansträngning att bygga upp det samspelet och vi är inte klara än men jag är så glad att vi båda har varit villiga att ta oss dit. Om båda parter har liknande värderingar, ett sunt liv och en vilja att arbeta på relationen tror jag att det finns stor potential för att få en allt bättre relation för varje år som går.
I min omgivning finns det många som har haft flera tvååriga förhållanden på följd men aldrig haft förhållanden som är längre än så och jag är rädd att de går miste om det bästa. Visst finns det många goda skäl att göra slut och de kan mycket väl ha gjort rätt men jag tror också att det finns mycket att vinna på att kämpa sig igenom tyngre perioder och komma ut på andra sidan. Jag tror inte att det finns några som har varit tillsammans i tio år utan att ha haft tunga perioder men jag tror också att många kan hålla med mig om att relationen blir starkare efter varje tung period man jobbar sig igenom.
Jag är inte någon relationsexpert och har inte för avsikt att prata om relationer hela detta blogginlägg. Det jag vill komma fram till är vikten av att tänka långsiktigt. Jag tror att det finns ett stort värde i att sträva efter större mål, djupare relationer och ett liv som är hållbart och trivsamt på lång sikt. Det långsiktiga tänkandet kan både vara på individuell nivå och på samhälls- och generationsnivå.
Den stora bilden
Jag börjar med den riktigt stora bilden där det inte bara handlar om min egen livstid utan också vad som kommer efter för kommande generationer och för samhället i stort.
I boken Undergång: civilisationernas uppgång eller fall tar Jared Diamond upp hur olika civilisationer har hanterat bland annat sina naturresurser. Påskön verkar tidigare ha haft gott om träd men år 1722 dokumenterades det att det inte längre fanns några träd som var mer än tre meter höga. Troligen försvann de redan före år 1500.
Genom att träden försvann förlorade ön och dess invånare många fågelarter, möjligheten att bygga stora kanoter för att jaga tumlare (vilket hade varit en viktig del av kosten), virke till att bygga hus, ved att elda med och material till verktyg. Det gjorde också att man inte längre hade det som behövdes för att frakta de massiva statyerna som ön är känd för.
En stor anledning till att träden försvann skriver Diamond är att klaner och hövdingar konkurrerade med varandra för att bygga allt större statyer. Det var ett kortsiktigt tänkande med skrytbyggen här och nu i stället för ett långsiktigt tänkande om att ta hand om befolkningen generationer framöver.
I samma bok skriver Diamond om hur det japanska samhället på ett annat sätt lyckades bevara sina resurser tack vare ett långsiktigt generationstänkande och att de upptäckte och åtgärdade att de stod inför ett allvarligt problem efter sin skogsskövling. Med ett långsiktigt tankesätt kunde den civilisationen klara sig bättre trots att de också hade interna strider (om än inte i lika stor utsträckning), levde på en ö med bristande möjligheter till handel och hade förbrukat fler träd än vad det växte nya.
Jag rekommenderar att läsa boken för den som är intresserad av gamla civilisationer eller miljö. Jag läste den under mina studier för åtta år sedan och tänker fortfarande på den då och då. Det som jag gång på gång återkommer till med den här boken är hur viktigt det är att tänka längre än ”här och nu”. Om jag fokuserar på att kunna skryta med min livsstil här och nu istället för att må bra på lång sikt är det mycket möjligt att både hälsa och ekonomi snart kraschar och om vi bara tänker på vad som är enklast för oss just nu kommer framtida generationer fortsätta lida av en värld präglad av miljöförstörelse och miljökatastrofer.
Om du vill köpa boken och ge mig lite provision (utan extra kostnad för dig) kan du klicka på länken här. Tyvärr verkar den bara gå att köpa på engelska i nyversion men du kan hitta den svenska Undergång: civilisationernas uppgång eller fall begagnat eller på bibliotek.
Värdet i långsiktighet
Visst, framtida generationer kan må bättre av att jag gör kloka val nu men vad får jag ut av det? Jag tror att många av oss tänker den tanken även om vi kanske inte vågar erkänna det och jag ser det inte som fel att också tänka in sig själv. Det är svårt (och kanske inte ens nyttigt) att leva ett liv helt med tanke på den stora samhälleliga bilden och framtida generationers väl. För att orka med det här livet behöver vi också få ut något av det personligen och det tror jag att vi kan.
Några saker som kräver långsiktighet och ger belöning under min livstid:
Äga sitt boende
Om man inte har en galet hög inkomst krävs det långsiktighet för att kunna köpa ett boende. Få personer har en månadslön som räcker till att köpa varken en bostadsrätt eller en villa utan det krävs sparande under en tid. Det behöver inte nödvändigtvis vara en hemskt stor uppoffring varje månad men förmodligen behöver pengar läggas undan regelbundet under en längre period för att du ska ha en tillräcklig kontantinsats för att köpa ett boende. Jag tror att många skulle säga att det är värt besväret. Jag tycker definitivt det.
Djupa relationer
Det finns många olika typer av relationer - vänskapsrelationer, familjerelationer och romantiska relationer för att nämna några. En djup relation uppstår inte på en kvart utan kräver tid och engagemang kontinuerligt men jag tror ändå att de flesta skulle hålla med om att det finns ett stort värde i att ha personer som har känt en länge eller som man har haft djupa samtal med och kan beröra de svårare ämnena med. Som jag var inne på i inledningen upplever jag i relationen med min man att det bara blir bättre och bättre för varje år. Det är ett av de tydligaste exemplen i mitt liv på vilken belöning man får av att jobba långsiktigt.
God hälsa
Enbart kortsiktigt tänkande skulle förmodligen leda till mycket snabbmat, snabba kalorier och stillasittande men samtidigt vet vi att de här sakerna inte får oss att må bra på sikt. I stället för att känna sig uppblåst och utmattad kan genomtänkt kost och fysisk aktivitet göra att man känner sig piggare.
Vad gäller den mentala hälsan kan det vara lätt att tänka att en resa eller några drinkar kan få en att må bra när det egentligen bara bedövar känslorna och tankarna som sedan kommer tillbaka starkare nästa gång. En bättre metod är förmodligen att ta till professionell hjälp för att arbeta sig igenom problemen. Jag har hört flera berätta att de fått hjälp och blivit chockade över att man kan (och får) må så bra.
Snabba belöningar
Trots att vi vet att det långsiktiga tänkandet förmodligen är bättre för oss, samhället och kommande generationer är det inte lätt att göra det långsiktigt klokaste valet varje gång.
Ett problem med oss människor är att vi gillar snabba belöningar. En bit choklad ger energi snabbare än en lagad måltid och att gömma smutsig disk i ett skåp inför att gäster kommer på besök går snabbare än att faktiskt diska. Att ta fram mobilen och spela något eller skrolla genom sociala medier ger en snabbare kick än att sätta sig med en bok.
Det är tråkigt att vi fungerar så men medvetenhet om situationen gör att vi kan planera bättre och leva ett liv som inte bara följer de snabba belöningarna och snabba kickarna utan som strävar efter det långsiktigt goda.
Jag ska strax gå igenom hur du praktiskt kan arbeta för att jobba mer för ditt framtida jag men ett snabbt tips för de små sugen är att de flesta sug går över på femton minuter om du lyckas tänka på något annat den tiden. I stället för ”jag måste ha en chokladbit” kan du tänka ”jag är sugen på en chokladbit men jag ska göra något annat en kvart så får vi se sedan”. Om du har tur kanske du redan har glömt det vid det laget.
Leva i nuet och jobba långsiktigt - paradox?
Innan jag går igenom praktiska steg på hur vi kan jobba långsiktigt vill jag bara beröra att det kan kännas som en paradox att leva i nuet och tänka långsiktigt. Jag kan ärligt erkänna att jag inte är den bästa på att leva i nuet utan ofta fastnar i att planera framåt men jag kan också märka att min framtidsplanering gör mig lugnare och mer villig att leva i nuet.
Om jag vet att morgondagen är planerad och att det där stora projektet kommer att hinna göras är det lättare för mig att slappna av här och nu. På så vis har mitt långsiktiga tänkande blivit en förutsättning för att kunna vara närvarande i nuet.
Att leva i nuet behöver inte bara handla om snabba kickar utan kan lika mycket vara att fördjupa sig i och njuta av resan till det stora målet. Oftast är det faktiskt långt ifrån tråkigt att jobba för det stora målet.
Okej, dags för konkretisering!
Hur man kan jobba långsiktigt
1. Identifiera dina långsiktiga mål
Jag tycker om att sätta upp långsiktiga mål, att drömma om det perfekta scenariot och sedan bryta ner drömmen i mindre delar som känns nåbara. Om du vill få en ordentlig genomgång av det kan du läsa mer här men det kan räcka med en tanke:
Jag vill vara gift med den här personen så länge jag lever.
Jag vill ha råd att köpa ett hus när jag är 35.
Jag vill driva ett eget företag.
Jag vill träna tre gånger i veckan.
Jag vill äta hälsosamt.
Jag vill veta vad jag äger och var jag har mina saker.
Vad behöver hända för att du ska ta dig dit? Vad kan du göra idag för att komma närmare det målet? Vad kan du göra varje vecka eller varje månad för att hela tiden röra dig i rätt riktning?
2. Bryt ner målen i tydliga steg
Om vi bryter ner de här drömmarna kan det se ut så här:
Jag vill vara gift med den här personen så länge jag lever.
Vad krävs?: Att vi tar tid för varandra och fortsätter arbeta på vår relation.
Det första steget: Ge personen en stor kram i dag.
Varje vecka/månad: Ha ostörd tid bara vi två, t.ex. gå på restaurang, bio, hemmakväll, laga mat tillsammans, gå på promenad.
Jag vill ha råd att köpa ett hus när jag är 35.
Vad krävs?: Ett fast jobb, regelbundet sparande och koll på bostadsmarknaden.
Det första steget: Göra en plan för sparande. / Boka ett möte med banken. / Söka ett jobb.
Varje vecka/månad: Lägga undan X kr i hussparande.
Jag vill driva ett eget företag.
Vad krävs?: En bra företagsidé, koll på marknaden och kunskap om att driva ett företag.
Det första steget: Välja företagsidé. / Anmäla mig till en kurs i företagande.
Varje vecka/månad: Gå på företagskurs eller läsa på om företagande. / Göra en sak på min lista av saker som behöver göras för att starta företaget.
Jag vill träna tre gånger i veckan.
Vad krävs?: Tid och beslutsamhet.
Det första steget: Skriva in ett träningspass i kalendern per vecka. / Bli medlem på ett gym. / Gå med i en träningsgrupp. / Gå en promenad i dag.
Varje vecka/månad: Göra en plan för vad som ska tränas och när, boka in tid med andra att göra det, träna tre gånger i veckan.
Jag vill äta hälsosamt.
Vad krävs?: Kunskap om vad som är hälsosamt, bra recept och en plan.
Det första steget: Boka träff med en dietist. / Göra efterforskningar på internet. / Göra en veckoplan för mat.
Varje vecka/månad: Göra en veckoplan för mat, veckohandla och laga mat från grunden. Begränsa intag av sötsaker och andra onyttigheter.
Jag vill veta vad jag äger och var jag har mina saker.
Vad krävs?: Att gå igenom alla saker i hemmet och bestämma en plats för det som inte redan har en plats.
Det första steget: Rensa ett område, t.ex. garderoben. / Skriva en lista på vilka områden som ska rensas.
Varje vecka/månad: Rensa ett område från listan.
3. Välj strategier som hjälper dig att följa planen
Sedan är det dags att börja med genomförandet och då gäller uthållighet. Att följa planen är inte det lättaste men med rätt strategier är det långt ifrån omöjligt oavsett hur stora problem du har haft med självdisciplin tidigare.
De här fyra blogginläggen innehåller många användbara tips:
Om du inte vill läsa igenom alla blogginläggen ovan vill jag tipsa om mina favoritstrategier:
Involvera någon annan: Be någon annan att hålla dig ansvarig. Låt t.ex. någon annan se hur mycket pengar du har på banken i slutet av varje månad, boka in träningspass med en vän eller be någon annan skicka ett sms varje söndag för att kolla att du har följt din plan. De flesta människor behöver känna att någon annan håller koll för att det ska kännas relevant att göra. OBS! För vissa fungerar det att använda en partner till detta men de flesta behöver att det är någon annan person än partnern.
Schemalägg: Skriv in i kalendern när du ska göra det du behöver göra för att planen ska bli verklighet. Schemalägg både det första steget och det du ska göra kontinuerligt. I en digital almanacka kan du lägga in det som en återkommande aktivitet. Jag rekommenderar också att lägga in en avstämning lite längre fram i tiden, kanske 1-3 månader framåt då du ser hur långt du har kommit med målet, vad som har fungerat och vad du behöver förändra för att fortsätta röra dig i rätt riktning. Du kanske behöver byta ut någon strategi.
Förutsäg och bemöt hinder: Det här kallas ibland if-then-planning (om-då-planering). Med det menas att du redan innan du drar igång tänker igenom vad som kan bli svårt och planerar hur du ska lösa den situationen. Om ___ händer, då ska jag ___. T.ex. Om någon oförutsedd utgift dyker upp ska jag bara spara hälften så mycket den månaden. Om jag blir hembjuden till någon där det serveras mycket fika ska jag max ta en kaka och jag ska inte ta mer av någon mat.
4. Påminn dig själv om den långsiktiga vinningen
En annan strategi, som jag tycker är så viktig att den förtjänar sitt eget steg, är att påminna dig själv om varför du vill nå det långsiktiga målet. Det här kan du gärna skriva någonstans så att du ser det ofta eller skriva in som en påminnelse i mobilen så att du blir påmind då och då under resans gång om varför det här kommer att vara värt det.
Här kommer några exempel.
Jag vill vara gift med den här personen så länge jag lever.
Varför?
Jag vill bevisa för mig själv att jag inte ger upp när någonting blir svårt.
Jag vill känna hur en djup och hälsosam relation är.
Jag vill vara en förebild för mina barn/vänner/andra när det kommer till mitt äktenskap.
Jag vill ha råd att köpa ett hus när jag är 35.
Varför?
Jag vill känna mig fri att renovera som jag vill.
Jag vill ha en egen trädgård att ta hand om.
Jag vill kunna dammsuga vilken tid på dygnet som helst utan att tänka på att störa grannarna.
Jag vill driva ett eget företag.
Varför?
Jag vill bestämma över min egen tid.
Jag vill bidra med något viktigt i samhället.
Jag vill göra något jag brinner för.
Jag vill träna tre gånger i veckan.
Varför?
Jag vill ha energi.
Jag vill ha en stark kropp.
Jag vill vara en förebild.
Jag vill äta hälsosamt.
Varför?
Jag vill orka mer.
Jag vill slippa känna mig uppblåst.
Jag vill ha en sund vikt för att inte belasta kroppen på ett onödigt sätt.
Jag vill veta vad jag äger och var jag har mina saker.
Varför?
Jag vill snabbt hitta det jag söker.
Jag vill inte riskera att köpa något som jag redan äger.
Jag vill ha ett lättstädat hem.
Vad är ditt långsiktiga mål? Varför vill du nå dit? Vad är första steget och hur ska du fortsätta? Skriv en kommentar (med det du vill svara på) så kan vi peppa varandra!
Den här veckan kommer jag att göra en minibloggserie i fem delar om varför jag älskar planering. Varje dag kommer jag att dela ett av mina skäl till att älska planering och tipsa om några verktyg du kan använda för att planera.
Här kan du hitta de andra delarna allteftersom de publiceras:
Den andra anledningen till att jag älskar planering är för att det ger mig mer tid och energi för att genomföra en uppgift. Om jag är förberedd på vad som kommer att hända kan jag avsätta tid till förberedelser, genomförande av uppgiften eller åtminstone ställa mig in på det som förväntas. Då börjar hjärnan arbeta så att jag är redo när det är dags.
När det gäller någon särskilt rolig uppgift eller aktivitet kan jag dessutom njuta extra länge eftersom jag också hinner se framemot händelsen. Nöjet varar alltså längre än om det görs spontant.
Energi får jag framförallt genom att planera in saker som ger mig energi under veckan, både ren avkoppling och roliga aktiviteter. När jag har planerat när jag ska göra en uppgift behöver jag inte tänka på den annan tid utan kan i lugn och ro göra det jag tycker om.
Vad som ger energi är individuellt men för att identifiera det kan du tänka på vilka aktiviteter, personer och situationer som du känner extra energi av. Vilka saker gör du som du känner dig upprymd av efteråt? Vilka personer brukar du träffa som gör dig glad? När du lägger lite tid på planering kan du se till att planera in de här sakerna. Det förgyller veckan och gör dig bättre på att genomföra alla andra uppgifter eftersom du är gladare och har mer energi.
Livesändning
Sommaren 2020 höll jag en livesändning om målplanering med tydliga steg-för-steg-instruktioner om hur du kan få ner dina drömmar på papper och sätta upp mål för att nå dit.
Här finns flera verktyg som kan hjälpa dig med planering. Gratisverktygen finns också i Resursbiblioteket som du får tillgång till som prenumerant på Mer strukturs nyhetsbrev.
Du kan skriva upp dig här. Om du redan har skrivit upp dig finns lösenordet längst ner i varje utskick från Mer struktur.
Koll på livet
Hur du kan använda förebilder och mål för att komma fram till vad det är att ha koll på livet och hur du kan nå dit.
Den här veckan kommer jag att göra en minibloggserie i fem delar om varför jag älskar planering. Varje dag kommer jag att dela ett av mina skäl till att älska planering och tipsa om några verktyg du kan använda för att planera.
Den första anledningen till att jag älskar planering är för att det hjälper mig att fokusera mer på det jag vill än på det jag måste. Det kanske låter konstigt och du kanske är van att bara skriva in dina måsten i kalendern men för mig har planering blivit mer än så de senaste åren.
Det jag måste göra blir gjort ändå. Drömmarna, målen och det jag vill göra kräver planering för att bli av.
Ett av de mest framgångsrika sätten för mig att jobba för att nå mina mål eller lägga tid på det jag faktiskt vill är att planera in det i kalendern först. Innan varje minut, timme och dag är fullspäckad med möten, uppdrag och ärenden planerar jag in det som är viktigt för mig:
Tid med familj
Tid med vänner
Träning
Personlig utveckling
M.m.
Det gör mig gladare, trevligare och duktigare på att fullgöra mina plikter.
Livesändning
Om du vill veta mer om mina tankar om att planera för att mål och drömmar ska få plats kan du skriva upp dig i formuläret här nedanför. Den 1 juli kommer jag att ha en livesändning där du får hjälp med konkret målplanering. Det är gratis att delta.
Här finns flera verktyg som kan hjälpa dig med planering. Gratisverktygen finns också i Resursbiblioteket som du får tillgång till som prenumerant på Mer strukturs nyhetsbrev.
Du kan skriva upp dig här. Om du redan har skrivit upp dig finns lösenordet längst ner i varje utskick från Mer struktur.
Sommarplanering
Verktyg för att planera din sommar så att roligheter, projekt och avkoppling hinns med.
Den här hemsidan använder cookies för att förbättra din upplevelse. Vi antar att det är okej för dig men du kan stänga av det om du vill.TillåtTillåt inteLäs mer
Privacy & Cookies Policy
Privacy Overview
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
