Har din partner levererat en replik i den stilen? Kommentaren tyder på att det är du som har axlat en orättvis börda i hushållet. Om ni dessutom har barn i hemmet kan tyngden snabbt bli omöjlig att bära.
Att vara hushållets projektledare är ett otacksamt uppdrag som i de allra flesta fall tillfaller kvinnan i hemmet. Det är kutym att tacka för ett dammsuget hem eller en lagad middag. Men när fick du senast ett tack för att du visste att mjölken snart är uppdrucken, att du kan barnens klädstorlekar utantill, eller att du vet att ni måste köpa en födelsedagspresent till dotterns hästälskande bästis?
Bördan minskar välmåendet
En studie från 2019 där cirka 400 amerikanska heteropar ingick visade att nio av tio mammor upplever ensamt ansvar för projektledningen i hushållet. Den mentala arbetsbördan gjorde att kvinnorna mådde sämre och var mindre nöjda med sin relation. Ingen vill känna att hemmet är en oavlönad arbetsplats där du är den gnälliga chefen.
Kommunikation är vägen framåt
Den goda nyheten är att det varken borde eller behöver vara så här. Den mindre roliga nyheten är att du som axlat den mentala arbetsbördan måste lägga ytterligare en sak på listan: att ta initiativ till det stora snacket. Diskussionen som du behöver ta med din partner ska inte vara en pik i förbifarten eller ett tjafs när din bägare runnit över. Bäst gehör får du om utgår från hur du har det, hur du känner och samarbetet som du förväntar dig – en vettig partner kommer att lyssna och vilja möta dina behov.
Skapa översikt av hushållssysslorna
För att lyckas skapa en jämn fördelning av den mentala arbetsbördan måste det osynliga arbetet bli synligt. Ett bra verktyg är checklistan för en jämställd vardag. Kanske upptäcker ni att det finns en syssla ni är redo att nedprioritera? Kom överens om olika ansvarsområden, i ansvaret ingår självfallet att se behovet av sysslan samt att planera och genomföra den. Målet är att ni i stort sett aldrig ska behöva be varandra göra någonting, eftersom ni är lika införstådda och involverade i hushållet.
I takt med att barnen blir äldre får ni fler hjälpsamma händer och hjärnor i hemmet, här finns mer läsning om att strukturera hushållssysslor för barnen.
Minska förväntningarna, öka avstämningarna
Nästa steg låter tråkigt, men det är viktigt att behärska förväntningarna. Mental arbetsbörda är inte en vikt som omedelbart kan lyftas från axlarna, avlastningen kommer successivt i takt med att du märker att du kan lita på din partner.
Efter det stora snacket om mental arbetsbörda kommer du och din partner behöva fortsätta göra löpande avstämningar, kanske kan ni införa en stor veckoplanering på söndagar eller planera varje dag under en gemensam frukost? Kanske kan ni införa en whiteboard på kylskåpet eller digital att göra-lista som ni turas om att fylla på med de där udda sysslorna – och att bocka av sysslorna förstås.
Tänk också på att ditt sätt inte är det enda sättet att utföra en syssla, och att det kanske inte är hela världen om det blir kvar lite katthår i soffan.
Om det är du som är boven
Och till sist: misstänker du att du är partnern som bidrar minst till det synliga eller osynliga arbetet i hushållet? Kryp till korset och prata med din partner! Du som förstår engelska kan komma långt genom sökorden ”mental load” och ”emotional labour”. Att utveckla din förståelse är första steget till en mer rättvis relation.
Jag tror att vi är många som någon gång har kommit av oss med träning. Den där goda vanan som vi är så stolta över rubbas lätt och sedan kan det kännas omöjligt att komma igång igen. Därför har jag bett Josefin Strang att bidra med tips till mig och dig så att vi lättare kan komma upp på den där (bildliga eller bokstavliga) hästen igen.
Över till Josefin:
Kanske var det du-vet-vilket-virus, diskbråck, depression eller en deadline med stort D som hållit dig borta från träningen? Oavsett anledning så verkar du vara öppen för att börja träna. Heja dig! Med lite eftertänksamhet kommer du öka chansen att lyckas med satsningen. Skriv gärna ner dina insikter.
Sitt ner och tänk efter
Minska risken för att råka hamna i ett nytt träningsuppehåll – lista ut varför du vill träna. Hitta en så viktig anledning att den blir svår att argumentera emot när träningsolusten infinner sig. Är du orolig för hjärt- och kärlsjukdomar? Vill du vara stark och smärtfri resten av livet? Eller behöver du ett kraftfullt verktyg mot mental ohälsa?
Formulera ett träningsmål
är det dags att höja blicken och se vad träningsmålet är. Ditt mål ska vara specifikt, mätbart, uppnåeligt, relevant för dig och gärna ha en tidsgräns. Klassikern är att anmäla sig till ett lopp, men det kan också exempelvis se ut såhär:
1. Jag vill orka lyfta sammanlagt 150 kilo i styrkelyft (knäböj, marklyft och bänkpress).
2. Jag vet att målet är uppnåeligt – innan mitt träningsuppehåll orkade jag den här vikten.
3. Jag vill slippa värken, krämporna och skadorna som uppstår när kroppen är svag.
4. Det här kan jag lyckas med till midsommar, om jag styrketränar tre gånger varje vecka.
Skapa en träningspositiv miljö
Vi människor styrs i hög utsträckning av vår omgivning. Det är enklare att skapa en träningsfrämjande miljö istället för att ständigt gå på viljestyrka.
>> Hitta en träningskamrat att dela satsningen med, det ökar chansen att du håller ditt träningslöfte. En vän, kollega, partner eller personlig tränare funkar.
>> Omge dig med inspiration. Till exempel tidningar, böcker och poddar om träning, bra spellistor, bra träningskonton och träningskläder du trivs i.
>> Hitta träningsformen som får dig att svettas, skratta och se fram emot nästa pass. Springa, vandra, cykla, simma, paddla, dansa, lyfta, klättra, yoga, rida, boxas, brottas, bollsporta, eller varför inte hinderbanor eller gruppträningar?
Så navigerar du skaderisken
Om du har träningserfarenhet är det lätt att missbedöma vad kroppen håller för, eftersom din referensram består av gamla träningsmeriter. Det är lätt att bli otålig, men kom ihåg att redan efter två veckor börjar oanvända fysiska färdigheter förtvina. Och om du slår in på en helt ny träningsväg är det svårt att veta vad som är lagom. Det sista du vill ha nu är inflammerade muskelfästen, värkande leder eller ryggskott, du vill inte heller bli psykiskt överväldigad av intensiteten. Risken är att du hamnar i ett nytt träningsuppehåll.
Koncentrera dig på att dyka upp, så träningsrutinen blir en del av ditt liv igen. Du ska inte köra hårdast, men du ska ha prydligaste träningstekniken någonsin. En tumregel är att göra lite mindre än du tror. Är du inställd på att springa 20 minuter? Börja med att gå två minuter och jogga en minut. Dina första utfall efter ett långt träningsuppehåll kan vara helt utan vikt. Öka belastningarna försiktigt!
Fem bonustips
1. Nu när du lägger till träningen i din rutin så kan du ta det lugnare med andra krav i tillvaron. Det är inte nu du ska börja en helt ny kosthållning.
2. Undvik att bygga in onödigt motstånd i träningen. Ett exempel på det är att satsa på en träningsform som inte finns i smidig anslutning till hemmet eller jobbet.
3. Dålig dag och frestad att skippa träningen? Sänk tröskeln. Du kan exempelvis gå till gymmet för att vistas där i 15 minuter. Om du får en impuls att stanna längre och göra mer, följ impulsen (men är inget måste).
4. Ha någon som förväntar sig att du dyker upp. Till exempel kollegan i padelhallen eller instruktören på gruppasset du anmält dig till.
5. Tidsbrist? Häng med i ett 15-minuterspass på Youtube. För referens är den genomsnittliga skärmtiden bland vuxna svenskar cirka 3,5 timmar.
Ibland vill jag köra på utan nyårslöften, planer eller mål, särskilt om jag är i en period där jag behöver mycket återhämtning. Andra gånger sporras jag av att sätta upp mål för att jag vet att jag mår bra av att komma framåt, inte bara fastna framför TV:n varje kväll.
I detta inlägg vill jag ge några tips på hur du kan välja vilka mål du vill satsa på, hur du kan göra upp en plan så att du faktiskt når dit och ge verktyg för att hjälpa dig på vägen.
Mätbart, nedskrivet och tidsbundet är mina huvudord för att formulera mål. Utöver det rekommenderar jag också att skriva så kallade "input-mål" istället för "output-mål".
Mätbart
Med mätbart menar jag att målet ska vara så tydligt formulerat att du vet precis när du har uppnått det.
Inte mätbart: Gå ner i vikt. Mätbart: Gå ner 5 kg senast 28 februari.
Inte mätbart: Träna regelbundet. Mätbart: Jogga 5 km tre gånger per vecka under minst 35 veckor detta år.
Nedskrivet
Att skriva ner någonting ökar sannolikheten för att uppnå det. Jag tror att det finns flera anledningar till det men en stor är att du gör det tydligt för dig själv vad du faktiskt har tänkt att göra och en annan är att det är svårare att smita ifrån något som är formulerat och nedskrivet. En lös tanke i huvudet om att du någon gång skulle kunna tänka dig att jogga är lättare att ignorera än en nedskriven mening om att jogga si och så ofta.
Tidsbundet
Sätt en deadline på ditt mål för att ge dig själv lagom mycket press. Vissa mål vill man kanske inte ha ett slutdatum på för det är en vana du vill upprätthålla permanent, t.ex. fysisk aktivitet minst 40 min tre gånger per vecka. Då kan du sätta en deadline på när du ska ha börjat med vanan. Viss tidspress gör ofta stor skillnad för att komma igång.
Input (handling) och output (resultat)
Input är det du själv gör och output är resultatet som blir av dina handlingar. Det är svårt att styra resultatet, t.ex. att gå ner 5 kg, men du kan styra dina handlingar, t.ex. att undvika kolhydrater före kl. 17:00 varje dag. Sträva efter att ha input-mål eller mål som baseras på dina handlingar, snarare än resultatmål (output-mål). Det är lättare att motivera sig till att göra något som man helt kan styra över.
Några exempel på input- respektive output-mål:
Springa X km på X min (output)
Springa X km X gånger per vecka/månad/år (input)
Ta X i bänkpress (output)
Träna bänkpress X gånger per vecka/månad/år (input)
Klara X armhävningar/benböj/situps/chins på rad (output)
Göra totalt X armhävningar/benböj/situps/chins per vecka/månad/år (input)
Väga X kg (output)
Träna kondition X gånger per vecka/månad/år (input)
Vara utan socker i X dagar i rad (input)
Spara X kr varje månad i X månader/år (input/output - beror på hur högt mål du sätter jämfört med din nuvarande ekonomiska situation)
Spara totalt X kr innan året är slut (input/output - se ovan)
Umgås/prata med en vän utanför familjen X gång/er/ per vecka/månad under X månader/år varav minst X är fysiska träffar. (input)
Ha en fast lön på minst X kr. (output)
Ha X dejter med min man/fru per vecka/månad i X månader/år (input)
Göra något för att uppmuntra någon annan varje dag/vecka i ett år (input)
Välja mål
I Resursbiblioteket finns det flera verktyg för att välja och/eller skriva ner dina mål.
Författaren, pastorn och föreläsaren Craig Groeschel brukar välja en ny vana att starta varje år och det tror jag är en bra utgångspunkt. Att vända upp och ner på alla sina vanor bara för att det blir ett nytt år tror jag inte att man klarar av. Det tar tid att ändra sina rutiner och för att förändra något på sikt behöver det oftast bli en rutin.
Därför är det en bra idé att välja en eller några få av de där drömmarna du har när du ska välja mål för det kommande året.
Om du har svårt att komma på mål vill jag tipsa om fyra verktyg här:
Strukturkalendern
Strukturkalendern går att beställa här och har en introduktion som hjälper dig att komma fram till vad du drömmer om inom olika områden, bryta ner det till delmål, hålla koll på hur det går med dina nya vanor och slutligen att-göra-listor för varje vecka under året där du kan lägga in dina delmål, vanor och planer.
Se på dina förebilder
Ett sätt att komma fram till hur man skulle vilja ha livet är att titta på sina förebilder (eller kanske de personer man är avundsjuk på). Vad är det du önskar att du hade/gjorde? I det här gratismaterialet får du sätta ord på vad det är som du beundrar och hur du kan närma dig det.
Dröm, visionera och planera
I Resursbiblioteket hittar du också det här verktyget som är en enklare variant av det som finns i Strukturkalendern där du skriver ner dina drömmar som du sedan bryter ner till delmål.
Bucket list
Du kanske helt enkelt vill skriva listor på små och stora saker att testa eller göra. Här finns det plats för drömmar, serier att testa, filmer att se, platser att besöka m.m.
Genomförbar plan
Om du redan nu har övergett dina nyårslöften är du nog inte ensam. För att målet ska bli verklighet krävs det nämligen en plan. Jag tror att det är en bra idé att tänka igenom de här stegen:
Målet: Vad vill du uppnå?
Syftet: Varför vill du uppnå det?
Metod/plan: Hur ska du göra?
Skyddsnät: Vad ska hjälpa dig när det blir svårt?
1. Målet
Jag hoppas att du har kommit fram till vad du vill uppnå genom att läsa under rubrikerna Formulera mål och Välja mål. Om du sitter fast rekommenderar jag att köpa videokursen Planera med mig och titta på målplaneringsvideon som du får på köpet. Där får du många idéer.
2. Syftet
Fundera på varför du vill göra det här. Om du har syftet klart för dig när du sätter igång blir det både lättare att göra och att fortsätta när det blir svårt. Tänk efter så att det faktiskt är någonting du vill och inte något som du tänker att du borde ha som nyårslöfte på grund av andras förväntningar. Det finns så många saker att förbättra i våra liv, välj det som du brinner för.
3. Metod/plan
Här kommer den mest intressanta delen - hur ska du göra för att målet ska bli verklighet? Fundera på de här frågorna:
Vad är det första steget?
När ska jag ta det första steget?
Vad kan jag göra regelbundet för att nå det här målet?
Hur ofta ska jag göra vad?
Vilka delmål finns på vägen?
När ska jag ha nått respektive delmål?
Hur ska jag hålla mig till min plan? Några exempel:
Skriva in det i almanackan.
Be någon annan fråga mig hur det går eller planera in tillsammans.
Förenkla så mycket som möjligt, t.ex. lägga fram träningskläderna kvällen innan.
Haka på vanan på en tidigare vana, t.ex. göra det nya just efter att du har borstat tänderna.
Att ändra sina vanor och rutiner är oftast inte lätt. Du kommer förmodligen att stöta på problem. Lyckligtvis visar forskning att de där problemen inte behöver bli så stora om vi tänker igenom dem innan och gör en plan. Fundera därför på vad som kan bli svårt och hur du ska göra då:
Om jag blir sjuk och inte kan följa planen på ett tag, vad gör jag då?
Om jag kommer till ett steg där jag behöver hjälp för att gå vidare, vad gör jag då?
Om jag tappar motivationen, vad ska jag påminna mig själv om då? Vem kan hjälpa mig?
Om ____ händer, ska jag ___
Verktyg
I Resursbiblioteket finns en mängd gratismaterial under rubriken Mål & måluppfyllelse. Här kommer en snabbgenomgång av dessa.
22 snygga sätt att nå dina mål
Här finns 22 snygga sätt att nå dina mål. Det är 22 olika modeller att använda med åtta olika symboler att välja mellan. På varje blad finns 10, 20, 50 eller 100 symboler som du kan färglägga allteftersom du blir klar med dina delmål. Högst upp finns en ruta för att skriva in målet och längst ned kan du skriva datum då du lyckades.
I den här snygga mallen väljer du ett mål som du vill fokusera lite extra på och delar upp det i delmål. För att peppa dig extra mycket finns rutor för att skriva datum då mål och delmål ska vara klarade samt en för att påminna dig själv om syftet när det känns tungt.
Det här är ett av mina absoluta favoritverktyg för att komma igång med att sätta upp mål! Du funderar på hur ditt liv skulle se ut om det var perfekt inom de tre områdena hälsa, familj & relationer och arbete & inkomst. Sedan finns det sidor för att omvandla det du har skrivit till tydliga mål och steg att ta för att nå målen.
Ett annat sätt att fullfölja dina planer och nå dina mål är att dela upp målen i mindre och enklare delmål. För att göra det extra peppande att kämpa för målen kan du också bestämma belöningar för varje delmål och skriva ut på 5×5 cm stora post-it-lappar. (Passar perfekt i Strukturkalendern.)
Om du inte har eller vill köpa Strukturkalendern men ändå vill hålla koll på dagliga mål och mål för varje vecka passar den dagliga målkalendern bra. Det är när någonting blir en vana som verklig och hållbar förändring sker och den dagliga målkalendern hjälper mig mycket med det.
Den första filen (plan & utvärdering) kompletterar även målkalendern i Strukturkalendern bra.
Den långsiktiga målkalendern hjälper dig att hålla koll på dina framsteg när du närmar dig ditt mål. Den har också plats för att planera belöningar varje tiondel av vägen till målet.
Den här passar bra för mål där du vill göra samma sak flera gånger eftersom den har hundra rutor för markeringar. Du kanske vill gå på 100 promenader i år eller vara utan socker 100 dagar. Då passar den här perfekt.
Charles Duhigg har i sin bok Vanans makt tagit fram tydliga steg för att ändra en vana. Det här materialet hjälper dig att följa de stegen för att ta makten över en dålig vana och ersätta den med något positivt.
Jag och min man har precis firat femårig bröllopsdag. Vi har varit tillsammans i närmare tolv år. Något som vi ofta pratar om och är fascinerade över är att det blir bättre och bättre hela tiden. För mig känns det lite främmande när människor säger att de längtar tillbaka till den första tiden i ett förhållande där det är mycket pirr i magen och stora känslor. Som vi har det nu är långt mycket bättre och jag har fortfarande pirr i magen.
Nu känner vi varandra mycket bättre, vi vet hur den andra fungerar och vi är bättre på att kommunicera. Det tar tid och ansträngning att bygga upp det samspelet och vi är inte klara än men jag är så glad att vi båda har varit villiga att ta oss dit. Om båda parter har liknande värderingar, ett sunt liv och en vilja att arbeta på relationen tror jag att det finns stor potential för att få en allt bättre relation för varje år som går.
I min omgivning finns det många som har haft flera tvååriga förhållanden på följd men aldrig haft förhållanden som är längre än så och jag är rädd att de går miste om det bästa. Visst finns det många goda skäl att göra slut och de kan mycket väl ha gjort rätt men jag tror också att det finns mycket att vinna på att kämpa sig igenom tyngre perioder och komma ut på andra sidan. Jag tror inte att det finns några som har varit tillsammans i tio år utan att ha haft tunga perioder men jag tror också att många kan hålla med mig om att relationen blir starkare efter varje tung period man jobbar sig igenom.
Jag är inte någon relationsexpert och har inte för avsikt att prata om relationer hela detta blogginlägg. Det jag vill komma fram till är vikten av att tänka långsiktigt. Jag tror att det finns ett stort värde i att sträva efter större mål, djupare relationer och ett liv som är hållbart och trivsamt på lång sikt. Det långsiktiga tänkandet kan både vara på individuell nivå och på samhälls- och generationsnivå.
Den stora bilden
Jag börjar med den riktigt stora bilden där det inte bara handlar om min egen livstid utan också vad som kommer efter för kommande generationer och för samhället i stort.
I boken Undergång: civilisationernas uppgång eller fall tar Jared Diamond upp hur olika civilisationer har hanterat bland annat sina naturresurser. Påskön verkar tidigare ha haft gott om träd men år 1722 dokumenterades det att det inte längre fanns några träd som var mer än tre meter höga. Troligen försvann de redan före år 1500.
Genom att träden försvann förlorade ön och dess invånare många fågelarter, möjligheten att bygga stora kanoter för att jaga tumlare (vilket hade varit en viktig del av kosten), virke till att bygga hus, ved att elda med och material till verktyg. Det gjorde också att man inte längre hade det som behövdes för att frakta de massiva statyerna som ön är känd för.
En stor anledning till att träden försvann skriver Diamond är att klaner och hövdingar konkurrerade med varandra för att bygga allt större statyer. Det var ett kortsiktigt tänkande med skrytbyggen här och nu i stället för ett långsiktigt tänkande om att ta hand om befolkningen generationer framöver.
I samma bok skriver Diamond om hur det japanska samhället på ett annat sätt lyckades bevara sina resurser tack vare ett långsiktigt generationstänkande och att de upptäckte och åtgärdade att de stod inför ett allvarligt problem efter sin skogsskövling. Med ett långsiktigt tankesätt kunde den civilisationen klara sig bättre trots att de också hade interna strider (om än inte i lika stor utsträckning), levde på en ö med bristande möjligheter till handel och hade förbrukat fler träd än vad det växte nya.
Jag rekommenderar att läsa boken för den som är intresserad av gamla civilisationer eller miljö. Jag läste den under mina studier för åtta år sedan och tänker fortfarande på den då och då. Det som jag gång på gång återkommer till med den här boken är hur viktigt det är att tänka längre än ”här och nu”. Om jag fokuserar på att kunna skryta med min livsstil här och nu istället för att må bra på lång sikt är det mycket möjligt att både hälsa och ekonomi snart kraschar och om vi bara tänker på vad som är enklast för oss just nu kommer framtida generationer fortsätta lida av en värld präglad av miljöförstörelse och miljökatastrofer.
Om du vill köpa boken och ge mig lite provision (utan extra kostnad för dig) kan du klicka på länken här. Tyvärr verkar den bara gå att köpa på engelska i nyversion men du kan hitta den svenska Undergång: civilisationernas uppgång eller fall begagnat eller på bibliotek.
Värdet i långsiktighet
Visst, framtida generationer kan må bättre av att jag gör kloka val nu men vad får jag ut av det? Jag tror att många av oss tänker den tanken även om vi kanske inte vågar erkänna det och jag ser det inte som fel att också tänka in sig själv. Det är svårt (och kanske inte ens nyttigt) att leva ett liv helt med tanke på den stora samhälleliga bilden och framtida generationers väl. För att orka med det här livet behöver vi också få ut något av det personligen och det tror jag att vi kan.
Några saker som kräver långsiktighet och ger belöning under min livstid:
Äga sitt boende
Om man inte har en galet hög inkomst krävs det långsiktighet för att kunna köpa ett boende. Få personer har en månadslön som räcker till att köpa varken en bostadsrätt eller en villa utan det krävs sparande under en tid. Det behöver inte nödvändigtvis vara en hemskt stor uppoffring varje månad men förmodligen behöver pengar läggas undan regelbundet under en längre period för att du ska ha en tillräcklig kontantinsats för att köpa ett boende. Jag tror att många skulle säga att det är värt besväret. Jag tycker definitivt det.
Djupa relationer
Det finns många olika typer av relationer - vänskapsrelationer, familjerelationer och romantiska relationer för att nämna några. En djup relation uppstår inte på en kvart utan kräver tid och engagemang kontinuerligt men jag tror ändå att de flesta skulle hålla med om att det finns ett stort värde i att ha personer som har känt en länge eller som man har haft djupa samtal med och kan beröra de svårare ämnena med. Som jag var inne på i inledningen upplever jag i relationen med min man att det bara blir bättre och bättre för varje år. Det är ett av de tydligaste exemplen i mitt liv på vilken belöning man får av att jobba långsiktigt.
God hälsa
Enbart kortsiktigt tänkande skulle förmodligen leda till mycket snabbmat, snabba kalorier och stillasittande men samtidigt vet vi att de här sakerna inte får oss att må bra på sikt. I stället för att känna sig uppblåst och utmattad kan genomtänkt kost och fysisk aktivitet göra att man känner sig piggare.
Vad gäller den mentala hälsan kan det vara lätt att tänka att en resa eller några drinkar kan få en att må bra när det egentligen bara bedövar känslorna och tankarna som sedan kommer tillbaka starkare nästa gång. En bättre metod är förmodligen att ta till professionell hjälp för att arbeta sig igenom problemen. Jag har hört flera berätta att de fått hjälp och blivit chockade över att man kan (och får) må så bra.
Snabba belöningar
Trots att vi vet att det långsiktiga tänkandet förmodligen är bättre för oss, samhället och kommande generationer är det inte lätt att göra det långsiktigt klokaste valet varje gång.
Ett problem med oss människor är att vi gillar snabba belöningar. En bit choklad ger energi snabbare än en lagad måltid och att gömma smutsig disk i ett skåp inför att gäster kommer på besök går snabbare än att faktiskt diska. Att ta fram mobilen och spela något eller skrolla genom sociala medier ger en snabbare kick än att sätta sig med en bok.
Det är tråkigt att vi fungerar så men medvetenhet om situationen gör att vi kan planera bättre och leva ett liv som inte bara följer de snabba belöningarna och snabba kickarna utan som strävar efter det långsiktigt goda.
Jag ska strax gå igenom hur du praktiskt kan arbeta för att jobba mer för ditt framtida jag men ett snabbt tips för de små sugen är att de flesta sug går över på femton minuter om du lyckas tänka på något annat den tiden. I stället för ”jag måste ha en chokladbit” kan du tänka ”jag är sugen på en chokladbit men jag ska göra något annat en kvart så får vi se sedan”. Om du har tur kanske du redan har glömt det vid det laget.
Leva i nuet och jobba långsiktigt - paradox?
Innan jag går igenom praktiska steg på hur vi kan jobba långsiktigt vill jag bara beröra att det kan kännas som en paradox att leva i nuet och tänka långsiktigt. Jag kan ärligt erkänna att jag inte är den bästa på att leva i nuet utan ofta fastnar i att planera framåt men jag kan också märka att min framtidsplanering gör mig lugnare och mer villig att leva i nuet.
Om jag vet att morgondagen är planerad och att det där stora projektet kommer att hinna göras är det lättare för mig att slappna av här och nu. På så vis har mitt långsiktiga tänkande blivit en förutsättning för att kunna vara närvarande i nuet.
Att leva i nuet behöver inte bara handla om snabba kickar utan kan lika mycket vara att fördjupa sig i och njuta av resan till det stora målet. Oftast är det faktiskt långt ifrån tråkigt att jobba för det stora målet.
Okej, dags för konkretisering!
Hur man kan jobba långsiktigt
1. Identifiera dina långsiktiga mål
Jag tycker om att sätta upp långsiktiga mål, att drömma om det perfekta scenariot och sedan bryta ner drömmen i mindre delar som känns nåbara. Om du vill få en ordentlig genomgång av det kan du läsa mer här men det kan räcka med en tanke:
Jag vill vara gift med den här personen så länge jag lever.
Jag vill ha råd att köpa ett hus när jag är 35.
Jag vill driva ett eget företag.
Jag vill träna tre gånger i veckan.
Jag vill äta hälsosamt.
Jag vill veta vad jag äger och var jag har mina saker.
Vad behöver hända för att du ska ta dig dit? Vad kan du göra idag för att komma närmare det målet? Vad kan du göra varje vecka eller varje månad för att hela tiden röra dig i rätt riktning?
2. Bryt ner målen i tydliga steg
Om vi bryter ner de här drömmarna kan det se ut så här:
Jag vill vara gift med den här personen så länge jag lever.
Vad krävs?: Att vi tar tid för varandra och fortsätter arbeta på vår relation.
Det första steget: Ge personen en stor kram i dag.
Varje vecka/månad: Ha ostörd tid bara vi två, t.ex. gå på restaurang, bio, hemmakväll, laga mat tillsammans, gå på promenad.
Jag vill ha råd att köpa ett hus när jag är 35.
Vad krävs?: Ett fast jobb, regelbundet sparande och koll på bostadsmarknaden.
Det första steget: Göra en plan för sparande. / Boka ett möte med banken. / Söka ett jobb.
Varje vecka/månad: Lägga undan X kr i hussparande.
Jag vill driva ett eget företag.
Vad krävs?: En bra företagsidé, koll på marknaden och kunskap om att driva ett företag.
Det första steget: Välja företagsidé. / Anmäla mig till en kurs i företagande.
Varje vecka/månad: Gå på företagskurs eller läsa på om företagande. / Göra en sak på min lista av saker som behöver göras för att starta företaget.
Jag vill träna tre gånger i veckan.
Vad krävs?: Tid och beslutsamhet.
Det första steget: Skriva in ett träningspass i kalendern per vecka. / Bli medlem på ett gym. / Gå med i en träningsgrupp. / Gå en promenad i dag.
Varje vecka/månad: Göra en plan för vad som ska tränas och när, boka in tid med andra att göra det, träna tre gånger i veckan.
Jag vill äta hälsosamt.
Vad krävs?: Kunskap om vad som är hälsosamt, bra recept och en plan.
Det första steget: Boka träff med en dietist. / Göra efterforskningar på internet. / Göra en veckoplan för mat.
Varje vecka/månad: Göra en veckoplan för mat, veckohandla och laga mat från grunden. Begränsa intag av sötsaker och andra onyttigheter.
Jag vill veta vad jag äger och var jag har mina saker.
Vad krävs?: Att gå igenom alla saker i hemmet och bestämma en plats för det som inte redan har en plats.
Det första steget: Rensa ett område, t.ex. garderoben. / Skriva en lista på vilka områden som ska rensas.
Varje vecka/månad: Rensa ett område från listan.
3. Välj strategier som hjälper dig att följa planen
Sedan är det dags att börja med genomförandet och då gäller uthållighet. Att följa planen är inte det lättaste men med rätt strategier är det långt ifrån omöjligt oavsett hur stora problem du har haft med självdisciplin tidigare.
De här fyra blogginläggen innehåller många användbara tips:
Om du inte vill läsa igenom alla blogginläggen ovan vill jag tipsa om mina favoritstrategier:
Involvera någon annan: Be någon annan att hålla dig ansvarig. Låt t.ex. någon annan se hur mycket pengar du har på banken i slutet av varje månad, boka in träningspass med en vän eller be någon annan skicka ett sms varje söndag för att kolla att du har följt din plan. De flesta människor behöver känna att någon annan håller koll för att det ska kännas relevant att göra. OBS! För vissa fungerar det att använda en partner till detta men de flesta behöver att det är någon annan person än partnern.
Schemalägg: Skriv in i kalendern när du ska göra det du behöver göra för att planen ska bli verklighet. Schemalägg både det första steget och det du ska göra kontinuerligt. I en digital almanacka kan du lägga in det som en återkommande aktivitet. Jag rekommenderar också att lägga in en avstämning lite längre fram i tiden, kanske 1-3 månader framåt då du ser hur långt du har kommit med målet, vad som har fungerat och vad du behöver förändra för att fortsätta röra dig i rätt riktning. Du kanske behöver byta ut någon strategi.
Förutsäg och bemöt hinder: Det här kallas ibland if-then-planning (om-då-planering). Med det menas att du redan innan du drar igång tänker igenom vad som kan bli svårt och planerar hur du ska lösa den situationen. Om ___ händer, då ska jag ___. T.ex. Om någon oförutsedd utgift dyker upp ska jag bara spara hälften så mycket den månaden. Om jag blir hembjuden till någon där det serveras mycket fika ska jag max ta en kaka och jag ska inte ta mer av någon mat.
4. Påminn dig själv om den långsiktiga vinningen
En annan strategi, som jag tycker är så viktig att den förtjänar sitt eget steg, är att påminna dig själv om varför du vill nå det långsiktiga målet. Det här kan du gärna skriva någonstans så att du ser det ofta eller skriva in som en påminnelse i mobilen så att du blir påmind då och då under resans gång om varför det här kommer att vara värt det.
Här kommer några exempel.
Jag vill vara gift med den här personen så länge jag lever.
Varför?
Jag vill bevisa för mig själv att jag inte ger upp när någonting blir svårt.
Jag vill känna hur en djup och hälsosam relation är.
Jag vill vara en förebild för mina barn/vänner/andra när det kommer till mitt äktenskap.
Jag vill ha råd att köpa ett hus när jag är 35.
Varför?
Jag vill känna mig fri att renovera som jag vill.
Jag vill ha en egen trädgård att ta hand om.
Jag vill kunna dammsuga vilken tid på dygnet som helst utan att tänka på att störa grannarna.
Jag vill driva ett eget företag.
Varför?
Jag vill bestämma över min egen tid.
Jag vill bidra med något viktigt i samhället.
Jag vill göra något jag brinner för.
Jag vill träna tre gånger i veckan.
Varför?
Jag vill ha energi.
Jag vill ha en stark kropp.
Jag vill vara en förebild.
Jag vill äta hälsosamt.
Varför?
Jag vill orka mer.
Jag vill slippa känna mig uppblåst.
Jag vill ha en sund vikt för att inte belasta kroppen på ett onödigt sätt.
Jag vill veta vad jag äger och var jag har mina saker.
Varför?
Jag vill snabbt hitta det jag söker.
Jag vill inte riskera att köpa något som jag redan äger.
Jag vill ha ett lättstädat hem.
Vad är ditt långsiktiga mål? Varför vill du nå dit? Vad är första steget och hur ska du fortsätta? Skriv en kommentar (med det du vill svara på) så kan vi peppa varandra!
I våras skrev jag om den första delen i mitt förbättringsprojekt, nämligen hälsa. Där satte jag upp en plan för träning och kost och berättade om mina strategier för att följa planen.
Nu är jag redo att bygga på med ett nytt område och har kommit fram till att det jag längtar mest efter är att få ordning på de sista grejerna här i huset. Efter att ha bott här i ett och ett halvt år har det mesta en plats men det finns fortfarande några lådor som är ouppackade och några områden som är röriga.
Målsättning
När jag är i mål med mitt rensarprojekt vill jag:
Ha gjort mig av med saker jag inte behöver, inte använder och inte vill ha kvar.
Ha packat upp alla lådor.
Ha en plats för varje ägodel.
Veta vad jag har och var jag har det.
De senaste åren har jag rensat ganska mycket och för det mesta vet jag var mina saker finns men det händer fortfarande att jag behöver någonting och inte vet var det är för att jag inte har använt det på länge. Det kanske fortfarande är ouppackat i en flyttkartong eller har hamnat långt in i en garderob. Jag vill komma framåt med det.
Planeringsprocessen
Steg 1: Identifiera behoven
Mitt första steg var att skriva upp alla områden som jag vill ta itu med. Jag skrev helt enkelt ned alla saker jag kom att tänka på utan någon särskild ordning. Här är min lista:
Jag kanske fyller på med något område jag har glömt och upptäcker kanske mer efterhand men jag har åtminstone en startlista.
Steg 2: Prioritera
Vad vill jag helst ha gjort?
Efter det tittade jag igenom listan igen med funderingen “Vad vill jag helst ha gjort?”. OBS! Inte vad vill jag göra utan vad vill jag ha gjort. De där lådorna eller sakerna som stör mig mest. Jag kom fram till att det var fyra punkter på listan:
Flyttkartonger extrarum
Banankartonger extrarum
Byggmaterial garage
Extradäck garage
Ett tag efter att jag hade gjort den här listan hade jag tur och fick bonushjälp. Utan att jag hade visat min man listan fick han en kväll lust att gå igenom lite kartonger så han gav sig på banankartongerna i extrarummet utan min inblandning. Som ett första steg blev de tre kartongerna två och det mesta i lådan lämnade vårt hem.
Vad kan göras snabbt och enkelt?
Jag tänker också att det är bra att ha en lista på vad som är enkelt att göra för de dagar då jag vill ha ett lite mindre projekt att ta itu med. Till min förvåning hamnade nästan allt kvarvarande på den listan:
Slutligen tittade jag på vad som fanns kvar på listan och markerade utifrån prioritering och enkelhet. Jag valde att ha tre steg inom varje del.
Prioriteringsnivå: 1 = Hög prioritet 2 = Medium 3 = Låg prioritet
Enkelhetsnivå: A = Lätt (jag kan göra på egen hand och ganska snabbt) B = Medium C = Krångligt (t.ex. behöver hjälp av någon annan eller svårt att göra sig av med)
Den kvarvarande och sorterade listan:
Banankartonger garage (1B)
Rabatt innergård (1C)
Förrådet (2B)
Teknologilådan + gamla datorer (2C)
Tvättstugan (3B)
Pärmar (3B)
Garderob kontoret (3B)
Kallaxhylla kontoret (3B)
Jag är glad att jag också gjorde den här listan för då insåg jag att banankartongerna i garaget och rabatten var viktiga för mig även om jag inte hade tagit med dem på den första listan med vad jag helst skulle vilja ha gjort, kanske för att de känns krångliga. Nu vet jag att de också behöver prioriteras.
Steg 3: Gör en plan
Slutligen gjorde jag en plan som jag formulerade så här:
Varje obokad helg ska jag göra klart en av sakerna med högst prioritet.
Varannan vecka ska jag gå igenom eller göra framsteg med någon av sakerna på den snabba listan.
I oktober ska jag utvärdera, se vad som finns kvar att göra och ta fram en plan för resterande punkter på listan.
Steg 4: Välj strategier för att planen ska bli verklighet
Slutligen funderade jag på vad som skulle kunna hjälpa mig att hålla fast vid planen. Jag drog nytta av några strategier som jag har skrivit om här.
Schemaläggning
Schemaläggning ingår alltid i mina planer. Jag älskar min kalender och tittar ofta i den så om något ska bli av vill jag att det ska stå med där. Därför började jag med att lägga in en timme varje lördag för att rensa ett prioriterat område.
På måndagar slutar jag vid lunch så därför skrev jag in en timme för att bocka av en punkt på den snabba listan varannan måndag. Min tanke är att jag ska kunna flytta den tiden till där den passar bäst under veckan ifall jag vill prioritera annat på måndagen.
Den tredje punkten om utvärdering skrev jag in i Strukturkalendern måndag 12 oktober.
Hålla koll
Min renskrivna lista för att hålla koll på framsteg
Jag har renskrivit listan i materialet Att-göra-lista med fyra rubriker som finns i Resursbiblioteket men jag använder bara tre olika rubriker:
Den prioriterade listan
Den snabba listan
Övrigt
Jag har delat upp de flesta områdena i så små punkter som möjligt, t.ex. har punkten “Böcker (kontor, gästrum, förråd)” blivit tre punkter, en för varje rum. Banankartongerna i garaget har jag delat upp i två punkter, en där jag ska gå igenom tre och en där jag ska gå igenom resterande.
På den här listan håller jag koll på mina framsteg genom att bocka av kontinuerligt och jag ska försöka komma ihåg att skriva datum på när varje punkt är gjord också så att jag kan hålla reda på att jag följer planen.
Jag har ännu inte bestämt om jag ska fylla i detta i målkalendern i Strukturkalendern också men det är mycket möjligt att jag gör det, dvs. sätter ett kryss där varje dag jag har rensat något område.
Hållas ansvarig
En annan mycket användbar strategi för att få någonting att hända är att ha någon eller några personer som ser till att man gör det man har sagt. Där hoppas jag att du som läser kan vara till hjälp. Jag är osäker på vad bästa sättet är men jag tror att Instagram är en bra plattform för att lägga upp mina framsteg. Om jag inte uppdaterar på någon plattform hoppas jag att åtminstone någon av er som läser detta hojtar till och tjatar lite på mig.
Det första steget
Något som är viktigt för mig och troligtvis många andra är att ta det första steget så snart som möjligt. Min plan är att senast på lördag ha bockat av minst en punkt från listan. Det är lite långt bort så jag ska försöka komma igång med något snabbprojekt tidigare men absolut senast på lördag.
Skyddsåtgärder
Det är en bra idé att i varje nysatsning tänka in vad man ska göra om det tar emot att följa planen eller upprätthålla den nya vanan. "Om ____ händer, ska jag ___." För att komma fram till detta kan du tänka ut vilka problem du troligtvis kan stöta på och komma på en plan för att bemöta dessa. Här är några av mina skyddsplaner:
Om jag blir sjuk eller får för mycket en vecka, ska jag göra ett nytt försök veckan därpå.
Om jag inte kan få tag på en släpvagn när jag behöver det för att fullgöra en punkt, ska jag antingen välja en annan punkt eller ställa iordning och sortera så att det är lätt att lasta på släp vid första möjliga tillfälle.
Om en punkt tar längre tid än förväntat, ska jag berömma mig för att jag har kommit igång och göra klart inom 10 dagar.
Om det av något annat skäl blir svårt att genomföra planeringen, ska jag göra en ny plan med detta i åtanke på min utvärderingstid i oktober.
Para ihop
En annan av mina favoritstrategier för att få en långtråkig syssla roligare är att para ihop den med en annan aktivitet. För mig blir det oftast att lyssna på en ljudbok eller en podcast men det går också utmärkt att bjuda med någon annan att jobba med samma syssla (om du kan övertyga någon) så jag ska se om jag kan få min man att vara med på någon del av det här projektet.
Sammanfattning
Så, min process har alltså varit:
Identifiera behoven
Prioritera
Gör en plan
Välj strategier för att planen ska bli verklighet
Jag hoppas att du vill följa min rensarresa och att du har fått inspiration till något eget förbättringsprojekt. Skriv gärna en kommentar med dina tankar och håll mig ansvarig på Instagram!
Den här veckan kommer jag att göra en minibloggserie i fem delar om varför jag älskar planering. Varje dag kommer jag att dela ett av mina skäl till att älska planering och tipsa om några verktyg du kan använda för att planera.
Jag gillar känslan av att komma framåt, att slippa känslan av att dagarna bara rinner iväg utan att något nytt händer. Därför jobbar jag en hel del med mål och projekt.
Det finns många olika strategier för att etablera en ny vana, vilket jag tror är det bästa sättet att nå ett mål, och en av mina favoritstrategier är att schemalägga det som jag vill göra till en vana.
Om jag ska lära mig att jogga fem kilometer utan att börja gå kan jag börja med att skriva in promenader i kalendern, sedan raskare promenader, sedan byta ut någon promenad mot en kortare jogging och sedan öka sträckan tills jag når målet. Om det står i kalendern bokar jag inte in något annat den tiden, ställer in mig på att göra det och får det gjort.
För den som föredrar någon annan strategi eller vill kombinera flera strategier är planering fortfarande användbart, t.ex. om du är hjälpt av att ha någon annan med på projektet. Då bokar ni in en tid att jobba på det tillsammans.
Du kan också använda planering för att underlätta för dig själv. Om det är något som känns jobbigt, t.ex. träning, kan du se till att göra det så enkelt som möjligt genom att planera i förväg. Lägg fram kläderna dagen före, tanka bilen om du behöver använda den och planera exakt vad du ska göra på träningen så att du inte behöver fundera när det är dags. Jag har t.ex. märkt att det är mycket lättare att hålla ut med jogging hela sträckan om jag har bestämt exakt var jag ska springa än om jag hittar på under tiden.
Se fler tips och länkar längre ned.
Livesändning
Sommaren 2020 höll jag en livesändning om målplanering med tydliga steg-för-steg-instruktioner om hur du kan få ner dina drömmar på papper och sätta upp mål för att nå dit.
Här finns flera verktyg som kan hjälpa dig med planering. Gratisverktygen finns också i Resursbiblioteket som du får tillgång till som prenumerant på Mer strukturs nyhetsbrev. Du kan skriva upp dig här.
Om du redan har skrivit upp dig finns lösenordet längst ner i varje utskick från Mer struktur.
Strukturkalendern
Den specialframtagna kalendern som hjälper dig att hålla reda på dina att-göra-punkter och mål så att ingenting faller mellan stolarna.
Här finns 22 snygga sätt att nå dina mål. På varje blad finns 10, 20, 50 eller 100 symboler som du kan färglägga allteftersom du blir klar med dina delmål.
Du funderar på hur ditt liv skulle se ut om det var perfekt inom tre områden. Sedan finns det sidor för att omvandla det du har skrivit till tydliga mål och steg att ta för att nå målen.
Den långsiktiga målkalendern hjälper dig att hålla koll på dina framsteg när du närmar dig ditt mål. Den har också plats för att planera belöningar varje tiondel av vägen till målet.
Den här veckan kommer jag att göra en minibloggserie i fem delar om varför jag älskar planering. Varje dag kommer jag att dela ett av mina skäl till att älska planering och tipsa om några verktyg du kan använda för att planera.
För mig är det viktigt att vara pålitlig. Om jag har sagt att jag ska göra något, då gör jag det. Om jag har sagt att jag ska vara på en viss plats en specifik tid, då är jag där.
Det är också en av de egenskaper jag värdesätter högst hos andra. Om vi har kommit överens om något vill jag lita på att andra håller det och kommer ihåg det.
Då är planering och ett vettigt kalendersystem väsentligt! Jag använder Strukturkalendern för att-göra-punkter och Google Calendar för kalenderhändelser som har en specifik starttid.
Det hjälper mig också att se till att inte dubbelboka mig. Jag skriver alltid in möten direkt i min kalender för att inte riskera att glömma bort det och för att ha koll på att jag inte dubbelbokar mig när jag planerar in ett möte.
Livesändning
Sommaren 2020 höll jag en livesändning om målplanering med tydliga steg-för-steg-instruktioner om hur du kan få ner dina drömmar på papper och sätta upp mål för att nå dit.
Här finns flera verktyg som kan hjälpa dig med planering. Gratisverktygen finns också i Resursbiblioteket som du får tillgång till som prenumerant på Mer strukturs nyhetsbrev. Du kan skriva upp dig här.
Om du redan har skrivit upp dig finns lösenordet längst ner i varje utskick från Mer struktur.
Strukturkalendern
Den specialframtagna kalendern som hjälper dig att hålla reda på dina att-göra-punkter och mål så att ingenting faller mellan stolarna.
Den här veckan kommer jag att göra en minibloggserie i fem delar om varför jag älskar planering. Varje dag kommer jag att dela ett av mina skäl till att älska planering och tipsa om några verktyg du kan använda för att planera.
Den tredje anledningen till att jag älskar planering är att det avlastar min hjärna att skriva ner det jag behöver komma ihåg. Genom att skriva ner det jag ska göra eller behöver minnas tillåts hjärnan släppa komma-ihåg-loopen som annars rullar. Här kan du läsa mer om det.
Den där komma-ihåg-loopen är heller inte särskilt pålitlig eftersom hjärnan inte klarar av att hålla reda på hur mycket som helst. När något kommer ner på papper blir det istället tydligt när något ska göras och om du har många saker som ska göras på kort tid.
Risken att glömma något minskar avsevärt om du förlitar dig på ett bra kalendersystem istället för din stackars hjärna som är fullt upptagen med "här och nu". Jag använder Strukturkalendern för att-göra-punkter och Google Calendar för kalenderhändelser som har en specifik starttid.
Livesändning
Sommaren 2020 höll jag en livesändning om målplanering med tydliga steg-för-steg-instruktioner om hur du kan få ner dina drömmar på papper och sätta upp mål för att nå dit.
Här finns flera verktyg som kan hjälpa dig med planering. Gratisverktygen finns också i Resursbiblioteket som du får tillgång till som prenumerant på Mer strukturs nyhetsbrev.
Du kan skriva upp dig här. Om du redan har skrivit upp dig finns lösenordet längst ner i varje utskick från Mer struktur.
Strukturkalendern
Den specialframtagna kalendern som hjälper dig att hålla reda på dina att-göra-punkter och mål så att ingenting faller mellan stolarna.
Den här veckan kommer jag att göra en minibloggserie i fem delar om varför jag älskar planering. Varje dag kommer jag att dela ett av mina skäl till att älska planering och tipsa om några verktyg du kan använda för att planera.
Här kan du hitta de andra delarna allteftersom de publiceras:
Den andra anledningen till att jag älskar planering är för att det ger mig mer tid och energi för att genomföra en uppgift. Om jag är förberedd på vad som kommer att hända kan jag avsätta tid till förberedelser, genomförande av uppgiften eller åtminstone ställa mig in på det som förväntas. Då börjar hjärnan arbeta så att jag är redo när det är dags.
När det gäller någon särskilt rolig uppgift eller aktivitet kan jag dessutom njuta extra länge eftersom jag också hinner se framemot händelsen. Nöjet varar alltså längre än om det görs spontant.
Energi får jag framförallt genom att planera in saker som ger mig energi under veckan, både ren avkoppling och roliga aktiviteter. När jag har planerat när jag ska göra en uppgift behöver jag inte tänka på den annan tid utan kan i lugn och ro göra det jag tycker om.
Vad som ger energi är individuellt men för att identifiera det kan du tänka på vilka aktiviteter, personer och situationer som du känner extra energi av. Vilka saker gör du som du känner dig upprymd av efteråt? Vilka personer brukar du träffa som gör dig glad? När du lägger lite tid på planering kan du se till att planera in de här sakerna. Det förgyller veckan och gör dig bättre på att genomföra alla andra uppgifter eftersom du är gladare och har mer energi.
Livesändning
Sommaren 2020 höll jag en livesändning om målplanering med tydliga steg-för-steg-instruktioner om hur du kan få ner dina drömmar på papper och sätta upp mål för att nå dit.
Här finns flera verktyg som kan hjälpa dig med planering. Gratisverktygen finns också i Resursbiblioteket som du får tillgång till som prenumerant på Mer strukturs nyhetsbrev.
Du kan skriva upp dig här. Om du redan har skrivit upp dig finns lösenordet längst ner i varje utskick från Mer struktur.
Koll på livet
Hur du kan använda förebilder och mål för att komma fram till vad det är att ha koll på livet och hur du kan nå dit.
Den här veckan kommer jag att göra en minibloggserie i fem delar om varför jag älskar planering. Varje dag kommer jag att dela ett av mina skäl till att älska planering och tipsa om några verktyg du kan använda för att planera.
Den första anledningen till att jag älskar planering är för att det hjälper mig att fokusera mer på det jag vill än på det jag måste. Det kanske låter konstigt och du kanske är van att bara skriva in dina måsten i kalendern men för mig har planering blivit mer än så de senaste åren.
Det jag måste göra blir gjort ändå. Drömmarna, målen och det jag vill göra kräver planering för att bli av.
Ett av de mest framgångsrika sätten för mig att jobba för att nå mina mål eller lägga tid på det jag faktiskt vill är att planera in det i kalendern först. Innan varje minut, timme och dag är fullspäckad med möten, uppdrag och ärenden planerar jag in det som är viktigt för mig:
Tid med familj
Tid med vänner
Träning
Personlig utveckling
M.m.
Det gör mig gladare, trevligare och duktigare på att fullgöra mina plikter.
Livesändning
Om du vill veta mer om mina tankar om att planera för att mål och drömmar ska få plats kan du skriva upp dig i formuläret här nedanför. Den 1 juli kommer jag att ha en livesändning där du får hjälp med konkret målplanering. Det är gratis att delta.
Här finns flera verktyg som kan hjälpa dig med planering. Gratisverktygen finns också i Resursbiblioteket som du får tillgång till som prenumerant på Mer strukturs nyhetsbrev.
Du kan skriva upp dig här. Om du redan har skrivit upp dig finns lösenordet längst ner i varje utskick från Mer struktur.
Sommarplanering
Verktyg för att planera din sommar så att roligheter, projekt och avkoppling hinns med.
Den här hemsidan använder cookies för att förbättra din upplevelse. Vi antar att det är okej för dig men du kan stänga av det om du vill.TillåtTillåt inteLäs mer
Privacy & Cookies Policy
Privacy Overview
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
