Jag hade egentligen ett annat blogginlägg jag tänkte lägga upp idag men det kändes konstigt att göra det utan att kommentera coronaviruset (covid-19) överhuvudtaget när det plötsligt har blivit något som påverkar oss alla. Därför vill jag istället dela några tankar som har väckts i mig de senaste dagarna.
Är jag sjuk?
Det mest framträdande som jag har tänkt på är att faktiskt känna efter om jag är sjuk. Direktiven från mitt jobb som lärare är att både personal och elever ska stanna hemma vid minsta tecken på förkylning eller influensa för att inte riskera att smitta någon annan, särskilt om det visar sig att den där förkylningen i själva verket är någonting värre.
Igår fick jag ont i halsen.
Idag är jag hemma från jobbet med pyttelite halsont och hosta.
Det känns löjligt att vara hemma men samtidigt fel att jag i alla andra situationer tveklöst hade ignorerat det och gått till jobbet. Nu tänker jag inte så mycket på om jag klarar av att jobba (med eller utan Alvedon, nässpray och hostmedicin), utan snarare på om jag riskerar att smitta andra. Det blir en helt annan sak.
Jag oroar mig egentligen inte över att själv drabbas av covid-19. Jag tycker såklart inte om att vara sjuk men jag tror att jag skulle kunna hantera det rätt bra och är frisk i övrigt. Däremot vill jag definitivt inte vara den som sprider det till någon annan. Jag vill inte vara den som gör att någon 80-åring drabbas och inte överlever. Jag vill inte vara den som gör att en kollega får feber och inte kan få sin efterlängtade operation.
Varför tänker jag aldrig så annan tid? Borde jag känna efter mer i vanliga fall?
Inget nytt
Varje gång jag ramlar in i de här tankegångarna inser jag att det inte är något nytt för mig och jag tänker på vad en av mina universitetslärare, Barbro, lärde mig en gång i tiden (utöver allt det andra spännande som fornfranska och fonetik):
Under min lärarutbildning kom jag snörvlande till universitetet en dag och uttryckte på något sätt en stolthet över att jag var där trots att jag var rejält förkyld. Då sa min Barbro något som har fastnat hos mig: "Om du är sjuk - var sjuk!"⠀ ⠀ Hon var (med rätta) inte det minsta imponerad över att jag var där, utan snarare oroad. Hon förstod att det inte var sunt att kämpa sig till skola eller arbete trots sjukdom. Ett sådant beteende kan snabbt leda till ännu värre sjukdom, utbrändhet, att smitta andra m.m. om det fortsätter. ⠀ Det är mycket sundare att vara imponerad över att någon är hemma när de behöver det för det är ofta svårare. Det är sunt att lyssna på kroppen när den säger ifrån och att ge den vila.
Om du är sjuk - var sjuk!
Min universitetslärares uttryck "Om du är sjuk - var sjuk!" tycker jag är bra på många sätt:
Det poängterar att den som är sjuk borde vara hemma.
Det säger också att man inte behöver känna några krav på att göra någonting när man är sjuk. Om du är sjuk - var sjuk! Ligg i soffan eller sängen, drick te, vila och gör ingenting annat än att vara sjuk och jobba på att bli frisk.
Det säger också att du inte ska låtsas vara sjuk om du inte är det. Om du är sjuk - var sjuk! Om du inte är sjuk - var frisk! Känn inte efter så mycket att du hittar på en åkomma och slutar göra ditt jobb.
Fundera på vad som brukar vara svårast för dig - att stanna hemma eller att gå till jobbet. Var sedan extra vaksam så att du inte ramlar ner i dina vanliga fallgropar. I dessa tider röstar jag dock på att hellre vara hemma om du är i gränslandet, oavsett vad du brukar brottas med.
Jag som snarare tenderar att gå till jobbet för ofta och återvända för snabbt efter sjukdom försöker nu få tröst i Barbros ord "Om du är sjuk - var sjuk!" i stället för att ha dåligt samvete över att jag är hemma.⠀ ⠀ Jag hoppas att du också vågar vara hemma när du är sjuk både under dessa pandemitider och i framtiden.
André Kikuchi, som är medvärd i Strukturpodden, är tillbaka med ett gästinlägg. I dag berättar han om tre M som han tänker på dagligen för att få livet att gå ihop. Varsågod, André:
I år fyller jag 40 år. Mitt i livet, skulle en del säga. En fru och två barn och ett oreglerat heltidsjobb. Det kan var vaknätter, sjuka barn, folk som ringer obekväma tider. Det finns mycket som är oplanerat som styr min tillvaro. Hur skall jag få allt att gå ihop? Hur håller jag i längden?
I tidigare blogginlägg har jag delat några livsprinciper som är en god hjälp i min vardag. I detta inlägg tänker jag dela tre förhållningssätt som får stor effekt på min vardag och som också kanske kan hjälpa dig.
Det är för mig tre livsviktiga saker som jag behöver varje dag. Tre stycken ”M” som för mig har blivit allt mer viktiga och därmed också hur jag förhåller mig till dessa: Mobilen, Motionen och Mötet.
1. Mitt förhållande till Mobilen
I en undersökning gjord av KTH menades att sedan smartphonen fick sitt genombrott omkring 2007, har ungas sömnproblem ökat med 500 %. Andra undersökningar visar att vi på många sätt har svårt att lägga ifrån oss mobilen samt att mobilen många gånger styr över våra liv. Vad är ditt förhållande till din telefon? Hur påverkar den dig och familjen i stort?
I mitt yrke som pastor förväntas jag vara tillgänglig och jag vill även själv vara tillgänglig. En ledig dag kan jag få ett flertal telefonsamtal och mail som nog alla kunde väntat till nästa arbetsdag. Vad händer om jag aldrig stänger av, ens under ledig tid?
Under några år hade jag svårt att stänga av mobilen och det var en utmaning för mig att göra det. Jag tvingades att stänga av på tisdagar kl. 11, då jag gick och simmade under flera år. Det var en nyttig lärdom för mig att förstå att telefonen inte ringer hela tiden. Och om det ringer finns det möjlighet för den som ringer att tala in ett medelande. Inget är så akut att det inte kan vänta en timme eller två ibland.
Det jag upptäckte var att det fungerade att tillåta sig vara otillgänglig en stund. Jag har numera också vågat stänga av på kvällar, nätter och under möten. Även mailens notiser är bortkopplad, och jag väljer själv när jag vill öppna den.
Mobilen har sin plats vid ytterdörren när den inte används. Appar som tar för mycket tid är raderade. Jag försöker låta telefonen styras av mig och mitt liv och inte tvärtom. Numera sover jag hela nätter, om inte barnen behöver matas förstås. Mobilen vilar också. Det är lite fint. När lät du din mobil vila?
Några tips:
Föreslå att din arbetsplats får ett mobilfritt lunchrum
Förbjud mobilen i det rum där du sover
Stäng av mobilen vid möten med andra om den inte är ditt arbetsredskap
2. Mitt förhållande till Motion
Den andra principen är behovet av rörelse varje dag. Jag blir lite rädd när jag läser undersökningar som bland annat visar att bland 15-åriga tjejer är det ungefär var tionde (9 procent) som rör sig tillräckligt. De mest aktiva finns bland de 11-åriga pojkarna där nästan var fjärde (23 procent) rör sig minst en timma om dagen. Borde det inte vara närmare 100 % som rör sig tillräckligt när man är i sina bästa år att upptäcka och har förmåga att röra på sig? Vad händer när dessa blir lite äldre när grunden läggs i tonåren?
Jag, som säker många med mig, har ett av och ett på när det gäller träning. Jag kan springa 36 mil på 6 veckor för att sedan inte röra mig alls i perioder. Min utmaning är hur jag hittar en vardagsrörelse som fungerar, som jag mår bra av.
Jag har därför satt upp ett ganska enkelt mål. Mitt mål är att vara ute varje dag. Detta är inte självklart då jag bor i samma hus som min arbetsplats. Springa, gå promenader eller, som i förkylningstider, i alla fall stå två minuter på balkongen och bara andas. Om målet är att röra sig varje dag så gör det inget om det någon dag blir lite mindre av den varan. Det blir ändå fysisk rörelse 4-5 gånger i veckan.
Jag märker att ju mer jag rör på mig, ju mer luft, sol och nya intryck jag får, desto piggare blir jag. En slags pigghet som positivt går ut över andra i min omgivning. Hur kan du hitta en vardagsträning som fungerar? Är det möjligt att i storstaden hoppa av en buss- eller tunnelbanestation tidigare och få en promenad till ditt mål? Är det möjligt att välja cykeln eller promenaden till allt som är mindre än 5 kilometer bort? Du både sparar pengar och får motion.
Är ditt gymkort ett dåligt samvete? Säg upp det och ta promenader, löpturer och cykelturer istället. Är det möjligt att ha ett litet hemmagym men någon hantel, någon stång att dra upp sig i? Du kanske sparar 4 000 kr/år och såväl samvetet som ekonomin mår bättre. Det finns många böcker med exempel där 10 minuters träning per dag gör stor skillnad för kroppen. 10 minuter är inte mycket på dygnets 24 timmar. Börja nu och se att det får stor effekt på din vardag.
Några tips:
Avsätt några minuter varje dag för motion inom- eller utomhus.
Utmana dina kollegor att ha promenadmöten istället för kontorsmöten.
Utmana familjen att cykla/gå/springa genom att förbjuda bilkörning som är kortare än 5 kilometer.
3. Mitt förhållande till ett (fysiskt) Möte
Så till det sista av de tre ledorden: Mötet.
Forskning visar att människan har ett stort behov att bli sedda och bekräftade. Sociala medier hjälper och stjälper oss med vår självbild och vilka vi vill vara. Vem är jag utanför sociala medier? Vem är jag som förälder, man, arbetskamrat osv?
För mig har minst ett fysiskt möte per dag, utanför sociala medier, fått stor betydelse. Att ta en fika med en vän. Göra en oväntad sak med familjen en vanlig måndag. Ringa en person som bor långt borta och bara dela livet. Ibland att gå på stan och vara tillgänglig, alltså att inte vara på väg någonstans utan bara vara närvarande till den jag möter. Ganska små saker som får stor betydelse för välbefinnandet. När skrattade du av hjärtans lust senast eller när fick eller gav du en kram senast?
Arash Gilan (vd för Viva Media Group, en av Nordens största digitala byråer, och medförfattare till Apparnas planet – en bok om människans roll i en allt mer digital värld) säger i en intervju med Stina Dabrowski om vikten av ett fysiskt möte:
Min tes är att människan är det som kommer att vara i centrum under 2000-talet, och inte tekniken. De mänskliga mötena är det viktigaste som finns. Tänk när videomötena kom, de skulle ersätta alla möten, men blev det så? Nej.
Arash Gilan
Några tips:
Ta en promenad och se på dem du möter.
Erbjud en kram om det är möjligt
Försök att skratta med någon varje dag.
En vanlig dag
Så hur skulle en dag kunna se ut? Under lunchen tar du en promenad i solskenet och på vägen möter du en vän som du ger en kram. När du kommer hem framåt kvällen är jobbmobilen avstängd och ligger på sin angivna plats i hemmet. I hemmet är du närvarande för din familj och vänner, kan slappna av från jobb och slippa känslan av dåligt samvete för träningskort som sällan nyttjas.
Så låt dig utmanas i ditt förhållande till Mobilen, Motionen och Mötet.
Det jag ska berätta om i dag handlar om att designa sitt liv utifrån ett koncept som har olika namn. Jag har använt ordet standardvecka men har också hört idealvecka, normvecka, veckonorm och målvecka.
I korthet handlar det om att göra en mall för hur en normal vecka borde se ut i ditt liv för att du ska uppnå dina mål och må bra. Du kanske är mest kreativ före lunch på tisdagar; då borde ditt kreativa jobb ligga på den tiden. Du kanske vill vara mötesfri på måndag förmiddag för att sätta dig in i uppdragen för veckan; då lägger du in eget arbete den tiden.
Frågor att fundera på
Arbetsdagen
När passar det att kolla mail?
När passar det bäst att ringa samtal?
Vilka dagar är bäst för möten? Vilka dagar eller delar av dagar vill du vara helt mötesfri?
Går du hem tidigare någon dag eller vill du ändra i ditt schema så att du jobbar längre en dag och kortare en annan dag? Vilka start- och sluttider har du eller vill du ha?
Har du tid över till ”sådant som händer”, t.ex. stopp i kopiatorn eller oväntade frågor?
Har du tid att tänka, reflektera, visionera, komma på nya idéer?
Hur vill du använda lunchrasterna? Bara äta, äta tillsammans med andra (på eller utanför arbetsplatsen), gå en promenad osv. Någon dag kanske du vill göra något extra av lunchen.
Har du återkommande uppdrag som borde planeras in varje eller varannan vecka?
Har du tid att förbereda dig inför möten och efterarbeta? Läsa dagordning, skriva dagordning, undersöka ämnen, göra uppgifter du har fått från mötet.
Hur lång pendlingstid har du?
Utanför arbetet
Hur mycket vill du motionera på en vecka?
Hur ofta vill du ha tid avsatt för familj/partner?
Hur lång tid vill du ha för att göra dig iordning på morgonen?
När vill du gå och lägga dig?
Hur mycket tid behöver du för att varva ner och göra dig klar för att sova?
Vilken hobby eller fritidssyssla vill du lägga tid på?
Hur ofta vill du träffa personer utanför hemmet?
Vad ger dig energi? Hur ofta borde du planera in det?
Undersök nuläget
I verktyget Standardvecka i Excel kan du fylla i både hur en vanlig vecka ser ut just nu och hur du skulle vilja att dina veckor var.
Du kanske börjar med att välja kategorier eller så ändrar du utifrån vad du kommer på att du behöver.
Jag tycker att det är lättast att börja med sömn, arbete och måltider. Om du vill kan du dela upp arbete i fler kategorier utifrån frågorna ovan, t.ex. kolla mail, ringa samtal, möten, eget arbete, förberedelser, efterarbete osv.
Du har totalt 15 kategorier att välja bland i den här mallen.
Sedan får du fundera och försöka vara ärlig med vad tiden brukar gå till. Här kanske du inser att du har flera timmar som bara brukar försvinna men som varken ger dig återhämtning eller producerar något. Se det som en möjlighet till en present till dig själv där du kan göra något roligare eller mer givande.
Medan du fyller i tidsschemat får du en sammanställning av hur många timmar per vecka du gör vad och vad det i genomsnitt blir per dag. Du kanske inser att det blir alldeles för lite sömn eller att du tenderar att stanna på jobbet längre än vad du har betalt för.
I cirkeldiagrammet ser du också vad som tar mest tid:
Planera din nya standardvecka
När du har fått upp ögonen för vad du brukar lägga tid på varje vecka är det dags att gå till den andra fliken (om du inte började här) som heter Min nya standardvecka.
Nu kan du fundera på hur du vill fördela din tid. Medan du fyller i schemat på den här fliken får du en jämförelse med den vanliga veckan så att du ser om du går upp eller ner i tid i varje kategori.
Tips för att planera din nya standardvecka
Om du vill ha tips kan du använda dig av frågorna att fundera på som jag nämnde tidigare i detta blogginlägg för att komma fram till hur du vill fördela din tid.
Ett till tips är att fundera på vad som är viktigast för dig och att planera in det i schemat först. Det är lätt att rutinerna tränger ut det nya liv du skulle vilja skapa. Försök se detta som ett tomt blad och en ny möjlighet att förändra och förbättra ditt liv.
Verktyget Standardvecka i Excel
Om du vill ha ett verktyg som färgkodar och räknar ut hur många timmar du lägger på respektive aktivitet per vecka och dag kan du köpa Standardvecka i Excel i Mer strukturs webbutik. Det finns två versioner:
De kostar 50 kr per styck. Om du vill köpa båda två kan du använda rabattkoden STANDARD70 och bara betala 70 kr. Observera att båda måste vara i varukorgen för att rabattkoden ska fungera.
Verktygen går att använda i Excel eller Google Kalkylark.
Blogginlägg om att prioritera. I den här bloggserien tar du dig igenom det här arbetet i flera steg och kan börja med gratisverktyg. Sedan väljer du om du vill köpa Standardvecka i Excel (för 50 kr) eller fortsätta utan.
Det här är ett gästinlägg från Kristine och Binni på RealOrganized.net. Jag kontaktade dem för att höra hur de har lyckats hålla ordning hemma med tre barn och fick massvis med praktiska tips som du kan läsa här!
Vilka är Kristine och Binni?
Kristine och Binni med deras tre barn.
Kristine är en mellanstadielärare i hennes hemland Danmark, där familjen bor. Hon älskar att laga mat och att baka (och därmed, träna). Binni, född Islänning, är en ingenjör och fixare. Hans intressen är bland annat berg- och dalbanor och hemautomatisering. De har tre barn i åldrarna 8, 6 och 1, som de älskar att resa och spela sällskapsspel med.
Små vanor: den oväntade nyckeln till att hålla ordning med barn
Det har alltid varit viktig för oss att hålla vårt hus rent och fint. Självklart inte DEN viktigaste saken, men något vi alltid velat och gjort vårt bästa för att uppnå.
Under vår smekmånad var inte detta ett problem. Vi spenderade kvalitetstid tillsammans genom att städa på helgerna, samtidigt som vi stöttade varandra i det som vi ville förbättra i huset.
Det är i alla fall så som jag kommer ihåg det.
När barnen kom in i bilden ökade stökigheten bortom rimlighet och under ett par år var situationen bortom vår kontroll. Vårt hus var långt från det rena och fina hem som vi ville ha.
Så vad gör man i en sådan situation? Skickar iväg barnen så att de kan bo hos sina mor- och farföräldrar?
Antagligen inte.
Eller…
Nej.
Vi har alltid älskat spel och pussel och bestämde att vi helt enkelt behövde se vår situation från en annan synvinkel: Det var inte en enorm, energidränerande röra som vi handskades med, det var ett pussel!
Till att börja med behövde vi hitta vad som orsakade problemet och varför det faktiskt var ett problem!
Steg för steg började vi inse hur stor inverkan stöket hade på vårt dagliga välmående. Det gjorde att till synes vanliga sysslor kändes överväldigande och stressande, samtidigt som ”avslappning” kvällstid gjorde att vi kände oss mer stressade än avslappnade.
När vi spenderade en helg till att städa ALLT, dröjde det inte länge innan allt var ”normalt” igen.
Så problemet var inte att vi inte visste HUR man skulle städa, utan att vi inte hade de rätta rutinerna och systemen på plats för att göra arbetet löpande och KONTINUERLIGT hålla ordning.
Det var anledningen till att saker fortsatte att lägga sig på hög, vilket gjorde att ALLT kändes överväldigande.
Genom att systematiskt analysera tillvaron insåg vi, steg för steg, hur vi skulle återvinna vårt hem och vår tid.
Vi upptäckte att nyckeln till att hålla vårt hem rent och fint (utan att behöva skicka iväg barnen) var att börja utveckla små vanor som vi kunde bibehålla UNDER vår vardag!
Vanor som dessa:
Minska dina trösklar
Förvara helt enkelt dina saker där du använder dem.
Självklart vill du att ditt hem ska vara organiserat och se fint ut. Däremot kommer du att behöva spendera större delen av din dag med att springa omkring och leta efter saker och plocka med saker om du inte organiserar efter funktion.
Låt mig förklara.
Om du plötsligt känner dig motiverad och har fem minuter över till att städa badrummet vill du inte spendera tre minuter med att hitta rätt städutrustning.
Du vill gå in och börja städa.
Förvara därför din städutrustning som gäller badrummet i badrummet och kökets städutrustning i köket.
Om du brukar sitta och läsa böcker åt dina barn i vardagsrummet kan du förvara några böcker i en liten korg bredvid där du läser, istället för att förvara dem undangömda någonstans i barnens sovrum. Rotera regelbundet vilka böcker som förvaras där.
Hindrar vikten, placeringen eller sladden till din dammsugare att du dammsuger under bordet varje dag? Förvara en liten sopkvast och sopskyffel i ett skåp nära matbordet.
Märker du vart det här leder?
Gör ditt liv så enkelt som möjligt för dig och dina barn. Minska dina trösklar.
Ställ tillbaka det
Oavsett om det handlar om kniven som du skar äpplet med eller boken som du läste ur för dina barn, ställ tillbaka den när du är klar.
Otroligt enkla vanor som är supersvåra att följa, om du inte gör en medveten ansträngning.
I alla fall till en början. Efter ett tag blir det enklare och till slut blir det ”du”.
Fråga dig själv: tar det verkligen mer än 10 sekunder att helt enkelt göra det på rätt sätt? Troligtvis inte. Att lämna saker är lika mycket av en vana som att ställa tillbaka saker är en vana. Du kommer ändå att behöva göra det i slutändan, så varför inte redan nu?
Ta hjälp av barnen
Säkerställ att barnen, oavsett ålder, förstår att ordning och reda i hemmet är en familjeangelägenhet.
Ge dem en trasa att dammtorka med tillsammans med dig när du städar. Oftast sitter vår ettåring bara och tuggar på sin trasa (så säkerställ att trasan är ren om du har en ettåring) men ibland härmar han sin syster och städar en stol.
Du måste starta någonstans och ju tidigare desto bättre.
Det kan uppstå irritation och gnäll till en början om de inte är vana att hjälpa till, men om man aldrig borstat tänderna så gör det ont att plötsligt börja borsta dem också.
Efter ett tag har det blivit en vana (jag känner inte så många vuxna som fortfarande beklagar sig över att behöva borsta tänderna varje kväll).
Låt barnen göra
Vänta nu, har vi inte redan pratat om det här?
Inte riktigt.
Vissa saker kan barnen hjälpa till med.
Andra saker kan de göra helt själva!
Säkerställ att det är enkelt att förstå, komma ihåg och utföra den syssla som du ger dem, oavsett vilken syssla som du väljer att ge till dina barn.
(Kommer du ihåg tipset ”minska dina trösklar”?)
Om du tar hjälp av dem med att duka bordet behöver glasen och tallrikarna förvaras i ett skåp som de enkelt når. Utöver det behöver det finnas en innehållsförteckning fastsatt i skåpet över vad som ska tas med till bordet när det ska dukas.
Du kommer att tacka oss när du inser att bordet blir dukat varje kväll utan att du behöver detaljstyra hela processen.
Om du vill att dina barn ska städa sina rum hjälper det att märka lådorna och skåpen (med ord och bilder) så att de vet vad som hör hemma var.
Detta kan också få dina barn att leka med leksaker som de inte leker med så ofta. Barn kommer att leka med sånt som de kan se och stoppa undan sånt som har ett tydligt hem.
Kom ihåg att sätta upp ett system för barnens behov, oavsett vad du vill att barnen ska göra.
Dela inte in leksakerna i kategorier som är rimliga för dig när du organiserar deras rum, utan tänk på det från synvinkeln hos personen som behöver upprätthålla systemet.
Till exempel var det ologiskt för vår son att dela upp sitt LEGO i LEGO-bilar och LEGO-flygplan. Det behövde delas upp i LEGO-Ninjago och LEGO-City, eftersom de tydligen inte gick att leka med tillsammans på ett bra sätt.
Att dela upp LEGO baserat på färg är bara något som vuxna sysslar med. 🙂
Spela inte pinball
Oroa dig inte, vi har inget emot klassiska pinballspel. Vi pratar om en annan typ av pinball.
Vi känner alla igen oss i det här: Precis när du börjat städa vardagsrummet hittar du en leksak, så du tar den till barnets rum.
På väg dit hittar du smutsig disk som du bär till köket.
Väl tillbaka i vardagsrummet hittar du också lite smutsig disk som du tar till köket.
Hej igen, köket.
Under tiden som du håller på att ordna soffkuddarna (tillbaka i vardagsrummet) hittar du några Pokémon-kort som också hör hemma i barnrummet.
På väg dit hittar du högen med kläder som behöver visas och innan du vet ordet av det, är du i din livs kamp mot dina lakan med resår.
Till slut tar antingen din energi eller tid slut (eller båda), men ditt vardagsrum är fortfarande en enda stor röra. Och dina fickor är fyllda med Pokémon-kort.
Se det från den ljusa sidan, du har säkert uppnått dagens stegmål.
Ta med ett par behållare för saker som hör hemma i andra delar av huset när du går in i ett rum för att städa.
När du har lite mer koll på läget kan du utse vissa platser till att vara tillfälliga hållplatser (för saker som hör hemma i andra delar av huset). Det här kommer att spara dig flera turer när det är flera saker.
Kom dock ihåg att göra en vana av att tömma dina tillfälliga hållplatser. Annars kommer de förvandlas till ytterligare en röra som du behöver städa upp!
Rör det bara en gång
Det här går hand i hand med ”ställ tillbaka det” och ”spela inte pinball”.
Om du stöter på något så bör du antingen ställa tillbaka det eller ställa det på en tillfällig hållplats.
Du har redan sett det, vilket innebär att du redan har spenderat energi på att tänka på att det är stökigt. Om du lämnar det slösar du energi genom att tänka igenom det igen nästa gång du ser det... och nästa, och nästa.
Det är exakt så din energi kommer att dräneras utan att du får något gjort.
5 minuters-fix
Avvara fem minuter i slutet av en aktivitet för att städa.
Det kan vara i slutet av ett spel som dina barn spelar: Lär dem att avvara fem minuter att ställa allt tillrätta innan de börjar spela ett nytt spel.
Det kan också vara i slutet av att matlagning: Avvara fem minuter till att städa köket innan du sätter dig ner och äter.
Tänk på det, du är redan inne i zonen. Det här kommer att göra det så mycket mindre överväldigande att städa upp efter maten när allt du vill göra är att få barnen i säng så att du kan slappna av. Maten är ändå för varm för att äta direkt ut ur ugnen.
Ta helt enkelt fem minuter till att återställa allt när du gjort klart någonting. Allmän städning kommer att vara så mycket enklare om det inte inkluderar att ställa allt i ordning.
Sammanfattning
Vi har etablerat dessa vanor och många fler i över fem år nu. Vi har lagt till ytterligare en bebis i mixen det senaste året (bara för att verkligen testa våra system).
Skillnaden som dessa små vanor gör är fantastisk.
Självklart är ingen dag helt perfekt. Barn är inblandade och de är oberäkneliga.
Vi har däremot andrum nu tack vara våra dagliga rutiner. Vi har mer tid att spendera med våra barn eftersom vi inte spenderar tiden till att leta efter saker eller plågas över allt vi ännu inte gjort.
Vi har energi till att faktiskt leka med våra barn och planera aktiviteter hemma.
Vi får till och med spendera tid på våra intressen, som att baka enorma tårtor och leka med hemautomatisering igen. Någonting som jag hade släppt alla tankar på fram till dess att barnen flyttade hemifrån sen någon gång.
Sammanfattningsvis hjälper våra vanor oss att vara de föräldrar och individer som vi vill vara. För oss själva OCH för våra barn. Ett rent och välordnat hem är bara en (riktigt trevlig) bonus.
(Och vi behövde aldrig PÅ RIKTIGT överväga att skicka iväg våra barn för att bo med sina mor- och farföräldrar.)
Du måste inte ge upp och acceptera ett stökigt hem och överväldigas mentalt över att du har små barn hemma.
Jag menar, ja, om du kastar in handduken till den livsstilen kommer du att hitta massvis med stökigt liv-memes du kan relatera till på sociala medier, men är det verkligen värt det?
Jag menar...verkligen, VERKLIGEN värt det?
Välj istället en eller två enkla vanor i taget och upptäck vilken skillnad de gör. När de har blivit till rutiner kan du börja implementera någon till.
Vi har alla varit där och vet hur omöjligt det kan verka. Men Rom byggdes inte på en dag och kontinuerlig ansträngning kommer att ta dig dit. Vi lovar!
P.S. Som en ytterligare boost i dina hemorganisations-ansträngningar har vi sammanställt en GRATIS pdf som visar hur du kan undvika ”Topp tre misstag överväldigade föräldrar gör”. Du kan ladda ner den från vår hemsida.
Jag tror att vi alla känner någon eller har jobbat med någon som klagar på sitt jobb dag ut och dag in och det kan vara lätt att dras med i den jargongen. Innerst inne vet vi att ingenting blir bättre av att gå och muttra bakom chefens rygg och sprida dålig stämning bland kollegorna, snarare tvärtom, men ändå är det alltför vanligt.
Jag är en stark förespråkare för att göra något åt problem istället för att älta dem, men jag vet mycket väl att det är lättare sagt än gjort och jag har också halkat med i det negativa pratet. För att göra det lättare för både mig och andra att förändra jobbiga situationer istället för att bara klaga skulle jag vilja ge fyra förslag på hur man kan gå till väga.
Exempel på missnöje
Innan jag ger mig in på lösningar vill jag ge några exempel på vilka typer av situationer det är jag pratar om som jag tror skulle kunna lösas med en eller flera av de här strategierna.
I första hand kommer jag att prata om missnöjessituationer på arbetsplatsen men det mesta kan också stämma in på situationer i hemmet, föreningar eller andra grupper.
Vanligtvis är det andra inblandade men det kan också hända att det är på dig själv du är irriterad.
Några exempel på situationer:
Dålig struktur
Dålig kommunikation
Otydlighet
Tung stämning
För hög press
För lite stimulans
1. Leta det positiva
Även om problemen kan vara jobbiga i sig är det enkelt att också fastna i negativa tankebanor, vilka i slutändan leder till att tankar på problemet upptar mycket av din tid, ork och ditt humör. Då rekommenderar jag den här strategin (och den kan med fördel kombineras med de andra vid behov).
När man pratar om det negativa hela tiden och vanan har blivit att det negativa är vad man tar upp med kollegor, familjemedlemmar och vänner, är det svårt att bryta det. Det kan vara svårt att komma på något annat att prata om.
Då är min utmaning denna: Skriv ner 1-3 positiva saker varje dag i en vecka.
Exempel på positiva saker:
Någon annan hade fyllt på papper i skrivaren idag.
Förmiddagsmötet höll tiden och var relevant för mig.
Min kollega hälsade glatt på mig på morgonen.
Det här var en rolig arbetsuppgift.
Det här gick över förväntan.
Det kan kännas fånigt i början men det som händer när du gör detta är att du tvingas att leta efter det som är positivt i situationen där du vanligtvis brukar leta efter det negativa för att ha någonting att säga i fikarummet.
Testa och se vad som händer!
Bonus: Några extra steg om du vill ta utmaningen ett steg längre:
Ta upp minst en av de positiva sakerna med dina kollegor.
Låt bli att klaga en hel vecka.
Försök vända andras klagomål till något positivt eller föreslå konstruktiva lösningar på problemen.
2. Identifiera problemet och lös det
Ofta räcker det inte att enbart ändra sin inställning utan det kan behövas faktiska åtgärder för att det här inte ska fortsätta irritera dig. Många gånger går det faktiskt att lösa problemet själv - gör i så fall det!
Många gånger räcker det med att du sätter ord på problemet och ställer dig själv frågan vad som skulle krävas för att problemet skulle försvinna. Då kommer du säkert på en lösning.
Utmaning: Lös problemet på egen hand (utan att klaga).
Exempel:
Problem: Du dricker te på jobbet och tycker att det är tråkigt att det bara finns en sort att välja på. Lösning: Ta reda på vem som beställer te till fikarummet och föreslå vilka andra sorter som ni vill ha.
Problem: Du har för tredje året i rad blivit schemalagd för att arbeta på precis den där dagen på året som du vill vara ledig. Lösning: Fråga en eller flera kollegor om någon skulle kunna tänka sig att byta arbetspass med dig.
Problem: Det är ingen som städar det där smutsiga stället som du passerar varje dag på jobbet. Lösning: Ta helt enkelt en trasa och städa själv. Det tar troligtvis mindre tid än den tid som du spenderar på en vecka på att störa dig på problemet. (Du kan också prata med städpersonalen så att de får veta att det där är ett område som ofta glöms bort.)
Om du har ett problem som känns för svårt att lösa själv kan du gärna skriva en kommentar så kan vi hjälpas åt eller skicka en fråga till min och André Kikuchis podcast Strukturpodden så gör vi vårt bästa för att hjälpa till. Beskriv situationen så detaljerat som möjligt för bästa chans att få användbara råd. Skriv om du vill vara anonym ifall vi tar upp rådet i podden.
3. Ta upp problemet och föreslå lösningar
På arbetsplatsen kan det ibland vara så att den lösning du tänker ut kräver andras godkännande, andras hjälp eller ekonomiska resurser. Då kan du behöva gå till en chef för att lösa problemet. Våga göra det!
Utmaning: Gå till en överordnad med problemet och försök hitta en lösning.
Några råd när du går till chefen:
Lämna ditt gnälliga tonfall utanför mötet. Tänk på att du ska vara konstruktiv, inte klagande; då är det troligare att personen vill hjälpa dig.
Var tydlig men kortfattad om vad problemet är och varför det skulle behöva lösas. Du kan ge fler detaljer om det efterfrågas.
Ge gärna förslag på lösningar och, om möjligt, en sammanställning av vad lösningarna skulle kosta eller kräva.
Exempel:
Jag vill gärna vara kvar på den här arbetsplatsen men jag känner att jag har mer att ge och skulle vilja utmanas mer. Finns det någon uppgift som jag skulle kunna ta ansvar för? Jag har t.ex. funderat på … som jag tror skulle passa mig bra eftersom …
Det är viktigt för mig att göra ett bra jobb och att göra rätt men ibland skulle jag behöva tydligare direktiv för att lyckas med det. För mig skulle det vara jättebra om vi kunde ta fram en checklista på hur man ska göra … så att jag kommer ihåg allt som ska göras och kan göra på rätt sätt.
För att vi ska kunna göra … anser jag att vi behöver nya … Jag har kollat upp vad tre … skulle kosta och det ligger på … kr. Den kostnaden skulle vi spara igen eftersom vi skulle bli mycket mer effektiva och dessutom slippa frustrationen som har uppstått i samband med det ständiga krånglet med de gamla.
4. Byt jobb/situation
Om du vantrivs på din arbetsplats och du har försökt lösa problemen, både på egen hand och i samråd med kollegor och överordnade, leta ett annat jobb! Det finns rätt bra med jobb nu om man är flexibel och det finns goda möjligheter att vidareutbilda sig på distans eller på plats. Tänk vilken lyx att vi får utbilda oss gratis i Sverige.
Stanna inte på en plats där du inte trivs; det är inte bra för dig, personerna du jobbar med eller personerna du har runt dig på fritiden. Försök hitta en plats som passar bra för dig! Det finns säkert jobb som du inte ens har tänkt på att de finns. Fundera på vad dina styrkor är och vad som är viktigt för dig på en arbetsplats.
Några råd när du söker jobb:
Anpassa ditt CV(Sponsrad länk) och personliga brev efter den specifika jobbannonsen. Lägg märke till vilka egenskaper de efterfrågar och beskriv hur du passar in på de punkterna. Kopiera inte samma brev till alla jobb utan gör åtminstone små justeringar. För en del jobb kan det passa att ta upp erfarenheter du har utanför arbetslivet, t.ex. ideella engagemang, medan det på andra är viktigare att trycka på en specifik tjänst du har haft och vad du gjorde i det arbetet.
Intervjua tillbaka. Det är inte bara arbetsplatsen som ska fråga ut dig; du har också chansen att intervjua dem för att se om det här kan vara en plats där du kan trivas. Fråga gärna om det finns en eller flera anställda du skulle kunna få prata med för att höra hur det verkligen är på arbetsplatsen.
Våga tänka nytt. Anledningen till att du vill byta jobb kanske är för att du har hamnat i fel bransch. Det kanske inte är det lättaste att byta men det går och om du tänker på hur många timmar du lägger på arbetet så är det förmodligen värt besväret. Skriv gärna ner vad du har gillat och vad du absolut vill undvika, vad gäller exempelvis arbetsuppgifter, arbetsmiljö, arbetstider, företagsstruktur och villkor. Du kanske till och med landar i att starta eget?
– För femton år sedan var det knappt någon som hade en
smart mobil, nu ägnar vi i genomsnitt 3,5 timmar per dag åt den. Så snabb
beteendeomläggning har aldrig tidigare ägt rum i mänsklighetens historia, konstaterade
psykiatern och författaren Anders Hansen i Modern Psykologi.
Under en genomsnittlig livslängd blir det cirka tolv år med näsan framför mobilskärmen! Skärmtiden misstänks vara en medbrottsling när det gäller lavinen med utbrändhet som uppstått på senare år. Ett av de största problemen är att skärmtiden stjäl tid från sånt som håller oss friska, som träning, åtta timmars sömn och att umgås med familj och vänner.
Skärmtidsproblemen överskrider generationsgränsen. Hälften
av svenska barn och ungdomar tycker att skärmtiden hindrar dem från att göra
saker de borde göra. Allra mest meningslöst känns det planlösa scrollandet i
sociala medier. Men det går att få bättre mobilvanor – följ dessa fem steg!
1. Stäng av notiser
Stoppa mobilen från att stjäla din uppmärksamhet genom att
pipa, blinka eller vibrera. Stäng av notiserna i mobilens inställningar och
lämna bara det absolut viktigaste, som sms och samtal från nära och kära.
Aktivera ”stör ej”-funktionen vid ett bestämt klockslag, så du slipper notiser
helt när du försöker varva ner på kvällen.
2. Övervaka din skärmtid
På iPhone finns Skärmtid, på Android finns Digitalt
välmående. Funktionerna ger dig en översikt över hur du använder mobilen,
dessutom kan du tidsbegränsa bestämda appar: sociala medier är den vanligaste
källan till ”zomebiescrollande”.
TIPS! Ha en digital detox-tävling med en vän som också
vill minska skärmtiden. Rapportera er skärmtid till varandra dagligen.
3. Skaffa analoga prylar
Enligt en artikel i The Guardian kollar vi mobilen i snitt 58 gånger per dag. Banala ting som att behöva kolla klockan kan leda in oss i Facebooks frestelse. Fundera vilka mobilfunktioner du kan ersätta med det analoga ditot, exempelvis ett armbandsur, väckarklocka i sovrummet eller kanske en bullet journal eller Strukturkalendern.
4. Minska mobilens lockelse
Hindra startskärmen från att vara en färgsprakande godisfabrik. Under ”Hjälpmedel” kan du göra din telefon svartvit. Nästa steg är digital storstädning, radera onödiga appar! På din startskärm ska det mest nödvändiga finnas, exempelvis telefon, meddelanden och kamera. Göm resten på andra skärmar och i mappar. Att göra Instagrambesöket till en aktiv handling minskar risken för slösurf.
TIPS! Hjälp dig själv att lockas av sakerna du egentligen
vill göra. Du kan exempelvis ha en bok inom ständigt räckhåll eller hålla
yogamattan utrullad.
5. Kom överens om regler
Vilken sorts skärmfri tid passar dig? Bland svenska familjer varierar reglerna. Vissa har en mobilfri dag i veckan, andra har skärmförbud vid matbordet och somliga har instiftat ett ”mobildagis”. Dagiset består av en låda där familjens mobiler får bo mellan exempelvis 19 och 07.
Till sist ska det sägas att mobilen inte är ett renodlat
monster, det är fantastiskt verktyg vid kvalitativ användning. Kanske
organiserar du liv med att göra-appar, ser en föreläsning på Ted Talks eller
har ett värmande videosamtal med vännen på andra sidan Sverige.
Jag har varit en person som har sparat allt: använda kuvert kanske skulle kunna användas igen, kartonger kan man göra något pyssel av, en liten snörstump, plastlådor, papper, alla räkningar och medlemskort jag någonsin fått, suddiga foton m.m. Att rensa var inte på att-göra-listan.
Till min (och min mans) stora lättnad är det inte så längre. Ibland förvånar jag mig själv med hur snabbt jag tar ut en kartong till återvinningen efter att den har kommit in i hemmet. Visst skulle den kunna användas till förvaring eller pyssel, men det kommer alltid nya kartonger, så om jag behöver en kommer det snart en ny.
I dagens blogginlägg kommer jag att ge tre skäl till att du borde rensa och berätta om de sex stegen du behöver för att rensa vilket område som helst i ditt hem. Till din hjälp kan du ladda hem Rensarpaketet genom att klicka på den gröna knappen nedan.
Du kanske inte är övertygad om att du ens behöver rensa, och det kanske du inte gör, men jag tror att de flesta av oss (inklusive jag själv) skulle må bättre av att ha färre saker runtomkring oss. Det finns många anledningar men jag tänker nu ge tre skäl till varför du borde rensa.
1. Veta vad du har
Ett problem med att äga för mycket är att det är svårt att veta vad du har. Under det senaste året har vi köpt flera saker som vi inte trodde att vi hade för att vi inte hade gått igenom alla lådor från de sex gånger vi har flyttat de senaste åtta åren.
Till vårt försvar var just de lådorna kvar hos min mans föräldrar, 80 mil bort, men det kändes ändå fånigt när vi upptäckte det och det känns helt klart löjligt att vi båda har kvar rätt många flyttkartonger hos båda våra föräldrar när det var många år sedan vi bodde hemma.
För dig kanske det handlar om att gå igenom garderober, förråd eller garage för att lära dig vad du faktiskt har och jag tror också att det är många, liksom jag, som har kvar lådor hemma hos sina föräldrar ett eller flera decennium för länge.
Om du går igenom de här sakerna och rensar bort det du inte behöver längre kommer du att ha lättare tillgång till de saker du faktiskt använder och slippa slösa pengar på att köpa något nytt i onödan.
2. Slippa göra det till någon annans problem
"Son, en dag kommer allt det här bli ditt". Bild av John Allen.
Det andra skälet till att rensa är för att slippa tvinga någon annan att hantera problemet med att förvara och/eller gå igenom dina saker. Det kan handla om att du förvarar saker hemma hos föräldrar eller andra men det kan också handla om att dina barn och barnbarn tvingas ta itu med det när du är sjuk, gammal, orkeslös eller död så att du inte kan göra det själv.
Jag tycker inte att vi behöver sticka under stol med att vi alla kommer att dö en dag och att det då är någon eller några som har ansvar för att bestämma vad som ska göras med dina saker. Då är det bättre för alla inblandade om du själv, som vet historien bakom varje sak, har rensat. När du har dött finns det en stor risk att dina närstående kommer att se allt du ägde som något fantastiskt värdefullt och viktigt. De kanske tänker "Om hon/han sparade det här måste det verkligen ha betytt något." Men om vi ska vara ärliga är det inte så. Mycket sparar vi bara för att vi har glömt att det finns eller inte har tagit oss tid till att rensa.
Hjälp dina närstående genom att ta ansvar för dina egna ägodelar nu. Jag har bokat in att i sommar rensa ut det jag har hos mina föräldrar. Om du har saker hos andra, försök boka in en dag, några dagar eller en vecka då du går igenom det och bidrar mindre till deras fullproppade förråd.
Om du har många saker själv, börja gå igenom det nu så att dina närstående slipper göra det när du inte längre kan hjälpa till.
Tänk också på personerna du bor med eller människor som brukar besöka dig ofta. Låt dem slippa störas av att dina saker är utspridda överallt eller att det tar lång tid att leta efter sådant som är borttappat i röran. Ni kommer alla att må bättre av att ha det mindre stökigt och överbelamrat.
3. Lättare kunna hålla hemmet fint och städat
Det som får mig mest motiverad till att rensa är att det gör det mycket lättare att hålla hemmet fint och städat. Jag är inte så duktig på att städa regelbundet men det är ändå så att mitt hem oftast ser ganska fint ut och det är lätt att städa när jag väl gör det. Den stora anledningen till det är att vi har rensat mycket och har en plats för varje sak vi äger (i stort sett i alla fall).
Jag har varit en person som har sparat allt, till och med använda kuvert ibland med någon tanke om att de skulle gå att återanvända även om jag aldrig har gjort det. Det blev bättre när jag flyttade till en liten etta och inte hade särskilt många förvaringsplatser och sedan har det blivit bättre och bättre med varje flytt. När saker gång på gång följer med i en flyttlåda som jag inte ens har packat upp för att jag inte har något intresse av det som finns däri, då blir det lättare att donera, sälja eller återvinna innehållet.
Att ha ett hem där jag rymmer mina saker, lätt kan hålla rent, hittar det jag söker och inte känner mig nertyngd av röran är så mycket mer värt än att ha kvar de där lådorna!
Hur du kan gå till väga för att rensa
Att rensa är en aktivitet som gör att det ser värre ut innan det blir bättre. Du kommer att ha en mängd saker framme som vanligtvis är instoppade i garderober, lådor eller sällan använda rum. Det kan vara en bra idé att be övriga i hushållet att ha överseende med den tillfälliga röran.
Du behöver:
Lappar för att märka upp dina högar eller lådor (finns i paketet du kan ladda hem genom att klicka på någon av de gröna knapparna i det här blogginlägget)
3-6 lådor, tvättkorgar, hinkar eller påsar att sortera i
Bekväma kläder
Gärna en ljudbok, podcast, vän eller familjemedlem som kan underhålla dig under tiden.
Dammtrasa
Ta fram de här sakerna, skriv ut paketet om du vill använda det och ge dig sedan på steg 1!
Steg 1: Välj område
Det finns säkert flera områden i ditt hem som skulle må bra av en genomkörare men jag rekommenderar inte att börja med allt på en gång. Välj ett rum eller ett område som du börjar med och anpassa storleken på området efter tiden du har tillgänglig. Några förslag:
Köket
Badrummet
Vardagsrummet
Ditt kontor
Förrådet
Garaget
Dina kläder
Ett skåp, en låda eller en hylla
Välj ditt område och försök att inte distraheras till att gå till ett annat område innan du är klar.
Steg 2: Ta fram allt
Om du låter saker vara kvar i sitt skåp, sin låda eller sin hylla kommer du inte att tänka igenom besluten lika bra och du kommer heller inte få den smidiga chansen att dammtorka innan du sätter tillbaka det du vill ha kvar.
Ta därför fram allt. Om du är i köket, garaget eller något annat område med mycket saker kan du behöva göra det här stegvis, till exempel en hylla i taget, men låt inte sakerna du tar beslut om ligga kvar på sin gamla plats!
Steg 3: Sortera
Innan du tar beslut om vad som får stanna kvar och vad som ska lämna ditt hem är det bra att sortera in sakerna du har tagit fram i kategorier. Samla liknande saker på samma ställe så att du märker om du har 20 stekspadar,10 oöppnade paket plåster eller 5 förpackningar ströbröd (vad gäller det sista talar jag från egen erfarenhet).
Det här hjälper dig både att se vad du har för mycket av och att organisera upp var sakerna ska stå om de får komma tillbaka till skåp, hyllor och lådor igen.
Steg 4: Besluta
Nu är vi inne på det viktiga steget: besluten! Här är vi olika. En del vill slänga allt och en del vill inte slänga någonting men det är någon gyllene medelväg jag vill att vi ska hitta. Det är nu du använder de 3-6 behållarna (låda, tvättkorg eller liknande) du har tagit fram och lapparna du har skrivit ut eller skriver för hand.
De viktigaste kategorierna är:
Slänga/Återvinna: Skräp, trasigt, utgånget, fläckat, smutsigt m.m. som varken du eller andra kan ha nytta av.
Donera/Sälja: Helt och rent, har eventuellt något värde och kan användas av någon annan.
Behåll: Det som jag tycker om, använder, har en plats för och skulle köpa igen om jag inte redan ägde det.
Dessutom rekommenderar jag behållare eller högar för:
Osäker: Det som du inte har bestämt dig om än. Det kan t.ex. vara kläder du behöver prova, sådant du inte har använt men planerar att använda eller något som du använder väldigt sällan. Fundera på vad du skulle göra om du inte hade den här saken. Skulle du sakna den? Vad skulle du göra ifall du behövde den? Är det mindre jobbigt än att förvara den?
Någon annans: Tillhör någon annan och bör ges tillbaka till den personen så snart som möjligt. Fäst gärna en lapp på den så att du kommer ihåg vem som ska ha den. Skriv upp i din almanacka eller på din att-göra-lista att lämna tillbaka den.
Annat rum: Det här hör hemma i ett annat rum. Vi har en låda/hög för det eftersom vi inte vill komma av oss i processen genom att gå iväg till ett annat rum där vi kan bli distraherade. Lämna här tills vidare och ställ tillbaka när du är klar.
Beslutsprocessen:
Ställ fram behållarna eller gör helt enkelt högar på golvet eller ett bord.
Sätt ut lapparna för att komma ihåg vad som ska vara i vilken hög. Det har hänt mer än en gång att jag under processens gång har börjat blanda ihop högarna så det är bäst att vara tydlig med sig själv. Om ni är flera som hjälps åt är det ännu viktigare.
Ta en sak i taget och fundera på i vilken hög det passar bäst.
Om du behöver hjälp med beslutet, fundera på följande frågor:
Använder jag det här?
Tycker jag om det?
Har jag en plats för det?
Du bör svara ja på minst en av frågorna för att få behålla saken. Behåll inte saker av skuldkänslor, t.ex. att det är en present eller ett arv. Om du inte använder det, kanske tycker att det ser fult eller läskigt ut och inte har en bra plats för det - gör dig av med det! Det kanske finns någon annan i släkten som vill ha det och om inte behöver du inte känna dig dum som inte heller vill det.
Steg 5: Städa
Som jag sa i början tar vi ut allt ur ett område för att kunna dammtorka där innan vi ställer tillbaka någonting. Det är en bra idé att även rensa bort de där dammlagren då och då. Ta en trasa och torka hyllan, lådan eller skåpet innan du ställer tillbaka någonting. Det går snabbt och kommer aldrig vara enklare att göra än nu!
Steg 6: Ställ på plats
Det kan vara bra att gå igenom osäker-högen en gång till innan du gör något annat. Prova plagget, fråga familjen om råd eller gör något annat du behöver göra för att komma fram till ett beslut. Du kan också ge dig själv ett tag att fundera på saken. Sätt en påminnelse i mobilen eller skriv upp i kalendern att du ska bestämma dig vid ett visst datum. Du kan ställa bort lådan i ett förråd, på vinden eller i garaget och se om du ens har tänkt på sakerna på en månad. Om inte, ge bort det.
Sedan är det bara att följa det som står på lappen vid dina lådor. Om det ska behållas, ställ det på en bra plats. Om det ska slängas eller återvinnas, ta det till återvinningen eller soptunnan. Om det ska doneras eller säljas, lägg upp det på en säljsida på internet, anordna en loppis eller ta den enkla vägen och lämna in allt till en second hand-butik. Om du försöker sälja något rekommenderar jag att sätta en tidsgräns och om tiden går ut och ingen har köpt är det dags att antingen sänka priset och sätta en ny tidsgräns eller donera saken så att den slipper ta plats hos dig längre.
Om det hör till någon annan, se till att den personen får det så snart som möjligt så att du slipper förvara och tänka på det något mer. Om det hör till ett annat rum, ställ tillbaka det på rätt plats i det rummet.
Vad du borde rensa
Vi tar det kortfattat eftersom det här blogginlägget redan är långt:
I första hand borde du rensa bort: skräp, utgånget och trasigt.
I andra hand borde du rensa bort: det du aldrig eller sällan har använt och inte planerar att använda snart igen.
I tredje hand borde du rensa bort: det som du inte tycker om men kanske har behållit för att du inte har orkat rensa eller av skuldkänslor.
Har du gjort det så ligger du bra till och kan förmodligen se en stor skillnad i ditt hem. Försök också få med andra familjemedlemmar i rensandet. Om du vill ha mer inspiration om vad du kan rensa och varför kan du gärna ta en titt på min Pinterest-anslagstavla som handlar om att rensa. Det finns bland annat flera listor på vad du kan rensa bort från ditt hem direkt.
Om du vill ha hjälp att strukturera upp ditt rensande kan du ladda hem Rensarpaketet genom att klicka på den gröna knappen nedan. Paketet innehåller:
- Instruktioner för att rensa alla delar i ditt hem.
- Lappar för att märka upp dina lådor eller högar när du går igenom dina saker.
- En varningsskylt att sätta upp för att inte förfära familjemedlemmar som ser den tillfälliga röran.
Du väljer själv vilka av sidorna du skriver ut och om du vill att lapparna ska vara mindre kan du skriva ut 2 eller 4 sidor på ett papper.
Ibland är det svårt att komma igång och vi kommer med många ursäkter att inte börja något nytt, följa planen eller upprätthålla något som är på väg att bli en god vana.
Dagens blogginlägg är på samma tema. Jag vill ta upp några vanliga hinder och ge tips på hur du kan övervinna dem.
Jag kan göra det senare
Jag kan diska stekpannan senare. Jag kan börja äta nyttigt senare. Jag kan plocka upp det där senare. Jag kan träna senare.
David Allen skriver i sin bok Få det gjort (Getting Things Done) du borde göra saker direkt om det bara tar 2 minuter att genomföra. Snabba saker som att diska en stekpanna eller plocka upp en leksak eller strumpa som ligger på fel plats bör du enligt den regeln plocka upp direkt.
Efter att ha gjort det ett tag tror jag att du märker att mycket händer automatiskt och att det är färre småsaker som du går och irriterar dig på. Att diska stekpannan på 1,5 minut är mindre jobbigt än att gå runt och irritera sig på att det måste göras i ett dygn eller två.
När det kommer till nyttigheter som har med exempelvis mat och träning att göra tycker jag att det är lite svårare. Att träna tar vanligtvis inte två minuter och det kan ibland gå snabbare att hitta något onyttigt att äta än något hälsosamt.
Min rekommendation här är att tänka på Nikes motto: Just do it (Gör det bara) eller helt enkelt vända på tanken jag kan göra det senare och istället fråga dig själv: Varför inte nu?
Tänk på att du kan göra ditt framtida jag mycket gladare genom att göra kloka val nu.
Falskt val
Jag kan inte träna för jag måste skjutsa mina barn till träningar hela tiden. Jag kan inte börja äta nyttigt för min familj skulle inte tycka om det. Jag kan inte sova åtta timmar per natt för då skulle jag inte få någon tid för mig själv.
Falska val är luriga för de låter som rimliga argument till att låta bli. Till viss del är de till och med vettiga men jag vill uppmuntra dig till att fundera på om det verkligen är så att de här sakerna tar ut varandra. Livet handlar om prioriteringar och det kanske finns något annat du skulle kunna prioritera bort i stället för din nya goda vana.
Det är svårt. Jag har inte rätt verktyg. Jag vet inte hur jag ska börja.Jag vet inte hur man gör.
Du kanske vet vad du vill göra för att få mer struktur på livet eller för att nå ett mål men du vet inte hur. Jag har två råd: Identifiera det första steget och/eller be om hjälp.
Ibland skriver jag stora punkter i min att-göra-lista och skjuter upp den punkten vecka efter vecka istället för att komma igång. När jag inser det brukar jag fråga mig själv: Vad är det första steget för att lyckas med detta? När jag skriver ner det på listan blir det mycket lättare att komma igång.
Fråga dig själv:
Vad behöver jag göra?
Vad behöver vara gjort för att jag ska kunna göra det?
Vilket är steget före det?
Vilket är steget före det?
Fortsätt fråga "vilket är steget före det?" tills du har ett steg som du snabbt och enkelt kan göra just nu. Det kanske är:
Hitta en YouTube-video som visar hur man gör det här
Ring mamma och fråga hur man gör
Köp en stjärnmejsel
Googla på hur man gör det här
Att be om hjälp är inte alltid lätt men ibland kan det vara det första steget till att få någonting gjort. Tänk på att det kan vara alltifrån att fråga hur man börjar och sedan göra det själv, till att be personen hjälpa dig att genomföra det, till att betala någon för att göra det.
Det är tråkigt
Det är tråkigt. Jag vill inte. Måste jag? Men jag tvättade nyss; hur kan det behövas igen?
Ja, om det inte skulle vara tråkigt kanske det inte skulle finnas något hinder till att göra det, men ibland måste man göra det som inte känns roligt för att nå den livsstil man vill ha.
Några råd:
Se till att du också gör roliga saker: Du kan inte kräva att du bara ska göra tråkiga saker jämt så försök göra någonting som du tycker är avkopplande och roligt varje dag. När dina batterier är laddade är det mycket lättare att kräva mer av dig själv.
Tänk på syftet: Varför vill du ha det här gjort? Vad leder det till att göra det här? Det kanske lägger grunden till en roligare uppgift, gör ditt hem finare eller får dig att må bättre. Det är värt lite besvär!
Distrahera dig själv: Jag använder ofta distraktioner för att göra saker i hemmet som att vika tvätt, diska eller städa. Några bra distraktioner kan vara sällskap, en TV-serie eller en podcast. Du kan t.ex. ta med någon annan på träning (eller be dem att ta med dig), titta på en TV-serie medan du viker tvätt eller lyssna på en ljudbok eller en podcast medan du dammsuger eller skurar badkaret. Jag känner ofta att jag börjar leta efter hushållssysslor att göra när jag har kommit in i en ljudbok eller podcast för att jag vill fortsätta lyssna!
Den här hösten har varit annorlunda här på Mer struktur för mycket av tiden har lagts på att förbereda en podcast om struktur - Strukturpodden! Äntligen kan jag berätta om den för dig!
Vad är en podcast?
En podcast är ungefär som ett radioprogram men du kan lyssna på det när du vill, via en telefon, surfplatta eller dator.
Vilka är inblandade?
Jag, Erika Norberg, som driver merstruktur.se är en av de två värdarna.
Det första avsnittet släpptes måndag 21 oktober 2019 och sedan kommer det ett nytt avsnitt varannan måndag.
Vad handlar Strukturpodden om?
Vi kommer att samtala om vad som har hjälpt oss att få mer struktur i våra liv, alltifrån smarta rutiner i hemmet till genomtänkta uppgiftsstrategier på jobbet.
I varje avsnitt pratar vi om ett ämne (t.ex. hinder för att komma igång, rensning eller hur man kan få med andra på strukturtåget), ger tips på hur man kan tänka för att göra en bra situation ännu bättre och föreslår ett enkelt steg du kan ta den kommande veckan för att få mer struktur i ditt liv.
Hur gör jag för att lyssna?
Det lättaste sättet är att prenumerera i en podcastapp, t.ex. Spotify, Apple Podcasts, Podcast Addict, Stitcher eller Podkicker. (Skriv gärna en kommentar om vilken app du rekommenderar!) Själv använder jag Podcast Addict.
Där kan du söka på Strukturpodden och välja att prenumerera eller ladda ner ett avsnitt (när det finns ett avsnitt att ladda hem).
Det är helt gratis att lyssna.
Hur kan jag få veta mer?
Gå in på strukturpodden.se eller följ Strukturpodden på sociala medier. På strukturpodden.se kan du fylla i din e-postadress och få uppdateringar när det finns ett nytt avsnitt att lyssna på.
Där kan du också skicka in frågor om det är något du vill att vi ska ta upp i podcasten!
Kalendern sträcker sig från 1 januari 2020 till 31 december 2020.
OBS! DETTA ÄR EN FÖRHANDSBESTÄLLNING. Kalendrar beställda senast 27 oktober skickas under första halvan av november. Senare beställningar skickas så snart som möjligt efter det.
Läs till slutet av detta blogginlägg om du vill köpa videokursen om planering billigare samtidigt som du beställer kalendern.
Behöver du en kalender redan nu?
I samband med att förhandsbeställningen öppnar för Strukturkalendern 2020 rear vi ut Strukturkalendern 2019-2020. Den kalendern sträcker sig från 1 juli 2019 till 30 juni 2020 så du har fortfarande mycket kalender kvar.
Strukturkalendern är en ovanlig kalender på så sätt att den framförallt syftar till att vara en plats där du kan samla alla dina att-göra-listor så att ingenting viktigt glöms bort. Den har också en naturlig plats för att hålla koll på att du följer de vanor eller återkommande att-göra-punkter som du har i ditt liv.
I den här versionen finns det flera uppdateringar som jag tror kommer att göra kalendern ännu bättre.
Rejälare spiralbindning och mer plats bredvid den
I de senaste versionerna av Strukturkalendern har det varit en rejälare spiralbindning än i de första versionerna men det har gjort att utrymmet mellan bindningen och skrivraderna har varit något trångt. Det har åtgärdats till den här versionen.
Förbättrad veckovy
I stället för att ha lördag och söndag bredvid varandra på vänstersidan har de nu fått lika stort utrymme som vardagarna men till höger. Nedanför lördag och söndag finns att-göra-listan för veckan som är lite kortare än tidigare. Skrivrutan som t.ex. är perfekt storlek för små post-it-lappar (5 x 5 cm) sitter nu till vänster.
I Strukturkalendern finns det 53 veckoöversikter för dagliga och veckovisa att-göra-punkter.
Det blir nu en tydligare uppdelning mellan vardag och helg och du får gott om utrymme att även skriva upp vad du vill göra under helgen.
Förbättrad målplanering
Många upplevde målplaneringen som svår och skrämmande. Det kändes svårt att hålla sig till fyra mål och att välja vilka mål man skulle ha. Därför har den nya versionen av målkalendern en avdelning för att spåna drömmar och sedan mer utrymme för att göra om de drömmarna till mål.
Plats att spåna drömmar inom olika områden. Inga regler, bara idéer!Hjälp att koka ner drömmarna till mål på 5 år, 1 år, 1 månad och slutligen en vana som du kan skriva in i din målkalender. I Strukturkalendern finns det två uppslag som detta, vilket innebär att du har plats för 12 olika mål, som du i sin tur naturligt delar upp i delmål.
Ihopslagna månadslistor
Så vitt jag förstår blir inte månadslistorna använda särskilt mycket och jag tycker själv att det är svårt att komma ihåg att titta där. Det som måste bli gjort skriver jag alltid in på en daglista för att inte missa något. Därför är månadslistorna nerkortade och samlade på en praktisk översiktssida.
Översiktskalendrar
Det här fanns redan i Strukturkalendern 2019 men det här är den första läsårskalendern som har det, nämligen översiktskalendrar för året. Det kommer att vara en översiktskalender för läsåret 2019-2020 och en för 2020-2021, dvs. inte kalenderåren som det du ser på bilden här nedanför.
Övrigt innehåll
Målkalender
Efter att du har gjort din målplanering i början av kalendern passar det bra att föra in det du har skrivit under vana i målplaneringen i din målkalender för att hålla koll på att du gör det du behöver för att förverkliga dina drömmar och nå dina mål.
Eftersom månadslistorna är ihopslagna blir det nu två målkalendrar på varje uppslag, vilket kan göra det lättare att jämföra månad till månad när du vill se vad du ska satsa extra mycket på nästa månad.
I videokursen berättar jag om de olika delarna i Strukturkalendern och hur du kan använda den för att få mer struktur på ditt liv, nå dina mål och förhindra att uppgifter faller mellan stolarna.
Om du beställer Strukturkalendern eller Strukturpaketet samtidigt som du köper videokursen kan du få 100 kr rabatt med rabattkoden PLANERA100.
OBS! Videokursen utgår ifrån den tidigare versionen av kalendern så målplaneringen är förändrad men mycket går fortfarande att använda. Om det kommer en uppdaterad version av videokursen kommer du som har köpt den här versionen att få gratis tillgång till den uppdaterade.
Förhandsbeställning
Detta är en förhandsbeställning. Kalendrar beställda från och med nu fram till 27 oktober skickas under första halvan av november. Senare beställningar skickas så snart som möjligt efter det.
Om du vill vara säker på att få kalendern så tidigt som möjligt bör du alltså beställa senast 27 oktober.
Den här hemsidan använder cookies för att förbättra din upplevelse. Vi antar att det är okej för dig men du kan stänga av det om du vill.TillåtTillåt inteLäs mer
Privacy & Cookies Policy
Privacy Overview
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.