Då var det slutligen dags för den sjunde och sista delen i denna bloggserie om kläder. Du har förhoppningsvis rensat garderoben och tänkt igenom hur du förvarar dina kläder. Det kanske har fått dig att tänka annorlunda när du köper nya kläder.
För mig är det så att ju mer jag rensar desto mindre vill jag köpa. Jag inser att jag inte vill hamna i samma situation igen där jag behöver rensa bort mängder med saker och kläder som jag aldrig använder. Därför gör jag nu mer genomtänkta inköp och det är vad dagens blogginlägg kommer att handla om: Del 7: Att tänka på när du köper kläder. (De här tipsen fungerar också bra när du funderar på andra inköp.)
Här kommer fem kriterier som allt du köper borde uppfylla.
1. Det du behöver
Den första frågan att ställa sig är om det här är något du behöver. Om du redan har sju par svarta jeans kanske du inte behöver ett åttonde men om alla dina byxor har gått sönder är det nog dags att investera i ett nytt par.
Du kan också fundera på om det här är något du behöver köpa eller om det är något du bara kommer att använda vid ett visst tillfälle och kan hyra eller låna. Festkläder kan vara en sådan sak och om vi tänker utanför ramen av kläder kan t.ex. släpvagnar och många maskiner hyras. Är det något du använder lite oftare kanske du kan samäga det med en släkting eller granne.
För att hålla koll på vad du behöver kan det vara bra att ha en lista på vad du saknar så att du kan skriva in det på listan när du upptäcker bristen och handla det när du gör ärenden. Använd t.ex. en app i telefonen som Google Keep eller Todoist eller ha en papperslapp i plånboken.
2. Det du tycker om
När du har kommit fram till om det är något du behöver och inte redan har i överflöd är det viktigt att komma fram till om det här faktiskt är något du tycker om.
Tänk på att köpa kläder som du tycker om, inte kläder för att imponera på någon annan eller för att någon annan säger att det är fint. Se till att du gillar det. Om inte, kommer det bara att ligga och skräpa.
3. Det du kommer att använda
Det här hör ihop med de två första punkterna men jag vill ändå trycka lite extra på det här för det är definitivt en av de viktigaste aspekterna: Är det här något du kommer att använda?
Kläder ska du bara äga om du kommer att använda dem och ett enkelt sätt att se till att du inte har en massa kläder du inte kommer att använda är att inte köpa de kläderna från början.
Tänk efter: Är jag bekväm i det här plagget? Trivs jag med hur jag ser ut i det? Passar det att använda i många situationer?
Om svaret på någon av frågorna är nej, fundera på om det är ett klokt köp. Vissa finkläder kanske inte går att använda i många situationer men kan ändå kännas rimliga att köpa för de där tillfällena då du behöver vara lite finare.
Om det du funderar på att köpa är något annat än kläder, fundera på om det här är något som du kommer att använda ofta och om det underlättar ditt liv att äga det eller om det är en prydnadssak som kan få dig att trivas bättre i ditt hem en lång tid framöver.
4. Det du har råd med
Okej, vi har kommit fram till att det här är något du behöver, tycker om och kommer att använda. Då är frågan, har du råd?
Om det är svårt att ha råd med mat och hyra för att du köper något som du egentligen skulle kunna klara dig utan, låt bli!
Om du måste skjuta upp ett mål som du har satt upp och verkligen ser framemot för att du köper något som du egentligen skulle kunna klara dig utan, låt bli!
Om det du vill köpa däremot är något du behöver, tycker om, kommer att använda OCH passar i din budget, varsågod (om den femte punkten också är uppfylld)!
5. Det du har plats för
Du har behov av det, tycker om det, kommer att använda det och har råd att köpa det, då finns det bara en fråga kvar: Har du plats för det?
Med plats menar jag inte att du skulle kunna trycka in det i din smockfulla garderob utan jag menar en bra plats. Plagget ryms på en galge i garderoben eller i en låda i byrån utan att det blir svårt att se vilka plagg du har därinne.
Om det är något annat än ett klädesplagg, fundera på vilken plats den saken ska hamna när du har köpt den. Om du inte kommer på något, vänta. Ett hem blir stökigt när du har för många saker och särskilt när dina saker inte har sina egna platser. Varje sak ska ha någonstans att vara där den ryms när alla andra saker också är på sina platser.
När du har tvättat, vikt och stökat bort alla dina kläder samtidigt ska alla plagg ha en plats utan att det blir för trångt. Samma sak gäller för dina övriga saker.
Sammanfattning
Så, innan du köper någonting (för det är det enklaste sättet att rensa) fråga dig själv:
Behöver jag det här?
Tycker jag om det här?
Kommer jag att använda det?
Har jag råd?
Har jag en plats för det?
Om du lyder de här tipsen är det mycket lättare att slippa både ekonomiska problem och problem med att ha ett välorganiserat hem.
Vad tänker du på innan du köper nya kläder? Skriv gärna en kommentar!
Det händer då och då att jag får frågan hur jag planerar min tid och nu när jag har haft Strukturkalendern ett tag känns det lämpligt att skriva ett blogginlägg där jag besvarar den frågan utifrån hur jag använder denna fantastiska planerare.
Det kan låta som om jag gör hur mycket som helst och lägger oändligt med tid på planering men så är det inte. Jag lägger korta stunder varje dag, vecka och månad på att planera så att jag känner mig tryggare och vet att allt som behöver bli gjort hinns med. I dag tänker jag gå igenom vad jag gör och när så att du kan ha något att utgå ifrån när du skapar din egen planeringsrutin. Testa tills du hittar något som fungerar för dig!
Om du inte har en strukturkalender och inte är redo att köpa än kan du använda de här planeringsbladen (för dags- och veckolista), den här längre att-göra-listan (för månadslista) och den här målkalendern för att följa samma planeringsmodell.
Om du vill ha hjälp att följa min rutin kan du ladda hem min checklista genom att klicka på knappen nedan:
I Strukturkalendern finns det en att-göra-lista som har plats för åtta punkter för varje dag.
På morgonen
Varje morgon tar jag en titt på uppgifterna jag har skrivit upp för dagen och börjar med det som är viktigast att hinna göra. Jag tittar också på gårdagens lista för att se om det var något där som inte blev gjort som jag behöver göra i dag.
Om jag blir avbruten mitt i någon uppgift är det skönt att ha listan att gå tillbaka till för att se vad det var jag höll på med. Den gör också att jag inte glömmer något som måste hinnas med.
På kvällen
Varje kväll tittar jag på dagens och morgondagens listor. Om det är något som inte hanns med under dagen funderar jag på hur viktigt det är. Om det är väsentligt att jag får det gjort snart skriver jag ofta upp det på morgondagens lista. I annat fall låter jag det stå kvar på dagens lista utan markering
Jag tittar också på min målkalender och sätter kryss på det jag har gjort den dagen. Mer om målkalendern finns längre ner.
Varje vecka
Till höger om veckans dagslistor finns en längre att-göra-lista för veckan. I den skriver jag in punkter som behöver göras under veckan och sedan fördelar jag ut dem på dagslistorna.
Titta bakåt
I slutet av varje vecka går jag igenom den vecka som har varit och fokuserar på de punkter som inte har blivit gjorda både på veckolistan och på daglistorna. Dessa går jag igenom en efter en och gör något av dessa saker:
gör direkt om det går snabbt att göra
flyttar över till nästa eller nästnästa veckolista om det är något som fortfarande är viktigt att göra ganska snart
flyttar över till en daglista på nästa vecka om det är viktigt att hinna med tidigt under nästa vecka
flyttar över till en månadslista om det kan göras längre fram i tiden och har lägre prioritet
strykerpunkten om den inte är relevant längre
Så här markerar jag mina att-göra-punkter i Strukturkalendern.
När en punkt är flyttad gör jag en pil i rutan och när jag stryker en punkt gör jag ett stort kryss. På så sätt håller jag koll så att ingen punkt tappas bort mellan veckorna.
Jag använder flyttbara flikar/bokmärken för att snabbt ta mig till de olika sidorna. Orange = nuvarande vecka. Gul = målkalender och månadslista. Grön = nuvarande månad.
När alla punkter är avklarade, hänskjutna eller strukna flyttar jag bokmärket som visar aktuell vecka till nästa vecka. Om jag inte gör min veckoplanering innebär det att jag varje gång jag vill hoppa till nuvarande vecka hamnar en vecka (eller i värsta fall flera veckor) längre bakåt eftersom det är där bokmärket sitter. Då får jag ett extra tillfälle att se de punkter som har lämnats kvar från föregående vecka/veckor och påminns hela tiden om att ta mig tid att gå igenom de gamla punkterna så att jag ska slippa störningsmomentet att komma till fel vecka hela tiden.
Titta framåt
Sedan vänder jag blad till nästa vecka och placerar ut de viktigaste punkterna från veckolistan på olika dagar under veckan. Jag fokuserar på att planera måndag och tisdag för att sedan kunna anpassa under veckan beroende på hur mycket jag hinner. Det viktigaste planerar jag in tidigt under veckan eftersom det är svårt att veta hur många oväntade saker som kommer att dyka upp.
Varje månad
I Strukturkalendern finns det två uppslag för varje månad. Det första är en kalenderöversikt för månaden. Det brukar jag inte använda jättemycket eftersom jag använder Google Calendar för möten osv. men jag tycker ändå om att det finns där för att få en översikt över hur månaden ser ut.
Månadsöversikt i Strukturkalendern.
Utöver det finns det ett uppslag som jag använder desto mer som innehåller en målkalender och en att-göra-lista för månaden. I målkalendern har jag valt ett antal aktiviteter och satt upp ett mål på hur många gånger jag ska göra respektive aktivitet under månaden. Varje dag jag gör den aktiviteten får jag ett kryss.
Målkalender och att-göra-lista för månaden.
Titta bakåt
Som med de andra punkterna tittar jag först på månadslistan. Vad har jag gjort? Vad har jag kvar att göra? Är det jag har kvar att göra fortfarande viktigt? Beroende på hur viktigt det är flyttar jag det antingen till nästa veckolista (viktigt) eller nästa månadslista (mindre viktigt). Om det inte är viktigt alls stryker jag det.
Som på veckolistan gör jag en bock på det som är avklarat, en pil på det som är hänskjutet och ett kryss på det som är struket.
Hopräknad total av antalet kryss på respektive aktivitet i målkalendern. De färgade kryssen under siffrorna representerar hur väl jag har uppnått målet för månaden.
Sedan tittar jag på min målkalender och räknar ihop hur många kryss jag har på respektive aktivitet och hur väl det stämmer överens med den målsättning jag satte i början på månaden.
Under varje totalsiffra sätter jag ett kryss som är rött, gult eller grönt beroende på hur väl det stämmer överens med målet:
Rött: mindre än hälften av målet
Gult: hälften av målet eller mer
Grönt: nästan hela målet, hela målet eller mer än målet
Titta framåt
Sedan är det dags att titta framåt. Vad gäller målkalendern använder jag mig av resultatet från förra månaden för att sätta upp nya mål. Några frågor jag brukar ställa mig själv är:
Om jag var långt över målet: Hur mycket högre mål borde jag då sätta för nästa månad?
Om jag var långt under målet: Är det realistiskt att behålla samma mål eller är det mer motiverande att sänka målet så att jag lättare kan nå dit? Vad kan jag göra för att bättre motivera mig att nå det här målet, t.ex. skriva in det i almanackan?
Om jag inte hade ett enda kryss eller väldigt få: Är det här fortfarande något jag bryr mig om att göra? Är det viktigare att prioritera något annat? Om det fortfarande är viktigt, hur kan jag motivera mig att göra det här till en prioritet i mitt liv?
När jag har fyllt i aktiviteter och mål för nästa månads målkalender tittar jag på månadslistan och fördelar ut de viktigaste punkterna därifrån på lämplig veckolista.
Bäst är att fördela ut alla punkter från månadslistan på en veckolista som jag tittar på oftare men för mig blir det inte alltid gjort. Därför har jag inte lika viktiga punkter på månadslistan. Eftersom månadslistan är på samma uppslag som målkalendern i Strukturkalendern blir det dock naturligt att titta på den då och då. Det gör att jag även under månadens gång kan fördela ut viktiga punkter eller slutföra en punkt när jag har lite tid över.
Sammanfattning
En sammanfattning av hur jag planerar min tid kommer här men om du vill ladda ner den som en checklista kan du klicka på knappen nedan:
Varje vecka
Titta på dagens och gårdagens att-göra-lista.
Slutföra de punkter som står på dagens lista.
Titta på morgondagens lista och förbereda mig för morgondagen.
Lägga till punkter på kommande dagar utifrån vad jag har hunnit hittills.
Markera i målkalendern.
Varje vecka
Gå igenom veckans dagliga listor och veckolistan i jakt på punkter som ej är slutförda för att slutföra, flytta längre fram eller stryka.
Planera in punkter från nästa veckas veckolista på lämplig dag under kommande vecka med fokus på måndag och tisdag.
Varje månad
Gå igenom månadslistan för att slutföra, hänskjuta eller stryka punkter som inte är gjorda.
Planera in punkter från nästa månads att-göra-lista på veckor eller dagar så att de inte glöms bort.
Räkna ut totalen på målkalendern och utvärdera hur väl jag har nått mina mål.
Skriva in nya mål i nästa månads målkalender.
Är det något du gör regelbundet för att hålla koll på din tid? Skriv en kommentar!
En sista påminnelse om att du kan ladda hem min checklista här:
I dag skulle jag vilja prata om städning men först måste jag säga något om mål och att-göra-punkter i allmänhet: Det mesta känns svårt om du bara tänker på slutprodukten. Det kan gälla städning likväl som alla andra mål du har. Fundera till exempel på de här målen:
Jag ska skriva klart mitt examensarbete.
Jag ska städa hela huset.
Jag ska bli en person som har ordning på mitt liv.
Jag ska gå ner 20 kg.
Jag ska skriva en bok.
"Åh, det är så stort. Jag kan aldrig nå dit. Hur skulle jag ens börja?" Det är lätt att tänka att det är ouppnåeligt och därför inte börja eller tappa sugen efter ett tag bara för att du fortfarande har så långt kvar till dina mål.
Därför vill jag ge två råd om målsättande:
Sätt upp delmål så att du kan fira små segrar på vägen.
Skriv ner vad som är första steget på din att-göra-lista och försök verkligen hitta det första steget. Fundera på om det är något du måste göra före det du tänkte. Och måste du göra ytterligare något före det?
Därför vill jag inte bara prata om städning i dag utan bryta ner städningen i mindre steg så att du inte behöver fundera på vad som ska göras eller överväldigas av hur mycket du ska göra. På slutet kommer jag dessutom ge tips på hur du kan komma ihåg vad som borde städas och när.
De här punkterna kanske är självklara för dig men jag tror ändå att det är värdefullt att se en nedskriven checklista för att få en uppgift som är lagom stor att ta sig an till att börja med. Eller så kan du dela listan med någon som skulle behöva lära sig.
Eller så har du aldrig lärt dig städa och behöver steg-för-steg-instruktioner för att ha en aning om vad du ska göra. Då har du kommit till rätt ställe. Här får du några enkla steg att följa för att städa ett vanligt rum. Kök och badrum behöver några extra punkter men till stor del gäller det här för alla rum.
1. Ta bort synligt skräp och disk
Till att börja med underlättar det den övriga städningen om du börjar med att rensa bort synligt skräp och disk. Undvik att flytta allt skräp till ett annat rum. Släng skräpet i papperskorgen eller återvinningen direkt och bär disken till diskmaskinen eller diskhon. Vi vill undvika att flytta runt skräpet mellan rum.
Bonussteg: Om du hittar många saker som hör hemma i andra rum kan du samla ihop sakerna i en låda eller korg för att gå en runda och sätta tillbaka dem när du är klar i det här rummet. Du kan också gå och ställa det på plats direkt om du lovar mig att inte bli distraherad av annat på vägen så att du glömmer att du städar.
2. Dammtorka allt som har en ovansida, uppifrån och ner
När det synliga skräpet är borta är det dags att påbörja den riktiga städningen. Du behöver en fuktig trasa till det här steget. Enklast tycker jag är att ha en liten plastburk eller plasthink med vatten där jag doppar och vrider ur trasan. Då är det viktigt att du byter vatten ofta så att det inte blir supersmutsigt. Om du inte använder hinkmetoden behöver du skölja av trasan i handfatet mellan varje torkning (och vi ska göra många torkningar).
Hämta: En trasa och en liten hink/bunke/burk som innehåller lite allrengöringsmedel och varmt eller ljummet vatten (så varmt som möjligt men så att du ändå klarar av att sätta handen i det).
Tillvägagångssätt
Börja närmast taket i rummet och gå nedåt eftersom dammet kommer att falla nedåt och du inte vill behöva städa om samma ställe direkt.
Torka av allt som har en ovansida, eftersom allt som har en ovansida samlar damm. Det kan t.ex. handla om lampor, hyllor, bord, garderober, fönsterbrädor, fönsterkarmar, lister, handtag m.m. Golvet har visserligen en ovansida men det kan du vänta med till steg 4. OBS! Om det står någonting på ytan där du ska torka bör du lyfta upp det och torka ytan under för att det ska bli riktigt bra.
Skölj av och vrid ur trasan i hinken mellan dragningarna. Du vill inte att trasan ska vara jätteblöt utan bara fuktig så att du får med dig dammet. Du vill heller inte att den ska vara smutsig så att du sprider ut smuts när du försöker göra rent. Skölj därför av ofta genom att doppa trasan i hinken några gånger och vrid ur trasan ordentligt efter sköljningarna.
Byt ut vattnet i hinken ofta så att du sköljer trasan i så rent vatten som möjligt.
3. Lyft upp allt (som är rimligt) från golvet
Bra jobbat! Nu ser allt mycket finare ut. Nästa steg är att ta itu med golvet men för att göra det riktigt bra behöver vi, liksom på de andra ytorna, tömma det så gott vi kan. Jag menar inte att du ska bära ut soffor och pianon ur rummet men det som är mindre och enkelt kan flyttas eller lyfta upp på en större möbel bör du lyfta upp.
Du kanske minns från skoltiden att stolarna alltid skulle upp på bänkarna i slutet av lektionerna. Det var för att de som städade skolan snabbt och enkelt skulle kunna städa golvet ordentligt. Samma sak gör vi här: Upp med köksstolarna på köksbordet, vardagsrumsbordet på soffan, sopkorgar på skrivbord osv. Gör golvet så tomt som möjligt helt enkelt.
Om du bara dammsuger och inte skurar golvet är det här steget inte riktigt lika viktigt men jag rekommenderar att lyfta upp saker, åtminstone vissa gånger, för att komma åt alla ställen enkelt.
4. Dammsug eller sopa golvet
När golvet är tömt är det lättare att dammsuga eller sopa golvet. Nu vill vi få upp damm och smått skräp från golvet (det stora har du förhoppningsvis redan tagit).
Hämta: Dammsugare eller sop.
Jag brukar föredra att dammsuga (även om jag inte tycker om ljudet) men att sopa går också bra. Se i vilket fall som helst till att du dammsuger eller sopar överallt, inte bara där du ser skräp, och ta även kanterna kring lister där det kan vara lite jobbigare. Glöm heller inte under möbler som soffor, sängar och bord.
5. Skura
Nu är det redan ganska fint men då och då tycker jag ändå att man ska skura golvet också för att det ska bli ordentligt rent och för att få bort smuts som sitter lite hårdare.
Hämta: En skurhink fylld med varmt vatten och ett mått allrengöring samt en skurmopp.
Börja längst in i rummet och arbeta dig utåt. (Du vill undvika att gå i det blöta för att ta dig ut.) Samma sak gäller här som på dammsugningen: dra moppen över hela golvet även om du inte ser smuts!
Doppa skurborsten i skurhinken då och då för att skölja av smutsen. Vrid ur för att undvika att översvämma rummet men snåla heller inte för mycket med vattnet.
Tänk på att ta med skurhinken medan du rör dig genom rummet så att den inte hamnar mellan dig och det blöta.
6. Ställ tillbaka allt på sin plats
Om du gjorde en låda med saker som hör hemma i andra rum kan du ta den lådan nu och ställa tillbaka saker medan du väntar på att vattnet ska torka (eller gå vidare och städa andra rum).
När vattnet på golvet har torkat är det dags att ställa allt på sin plats igen och sedan är du klar!
Bonus: Hur ska jag komma ihåg vad som borde städas när?
Om du är som jag blir städningen det första som faller bort när du har mycket annat att göra. Det kanske är okej, åtminstone till en viss gräns, men jag tror egentligen att det är en bra idé att städa regelbundet för att undvika att det blir ett jättejobb när det är dags. Samma sak gäller med disken.
För snart ett år sedan skrev jag det här blogginlägget som innehåller en lista på vad som borde städas när och dessutom visar hur du kan skriva ut dina städlistor på post-it-lappar.
Städpåminnelser i en app
Ganska nyligt påbörjade jag en ny metod för att komma ihåg mina städuppdrag, nämligen att använda en mobilapp. Den jag använder heter Todoist. Två saker jag gillar med den appen är att jag kan dela listan med andra och att det enkelt går att ställa in hur ofta en viss uppgift ska återkomma.
Ett problem med städning är att det måste göras om och om igen men om du lär dig att förvänta det och delar upp det behöver det inte vara så jobbigt. Om du dessutom kan dela städlistan med någon annan i hushållet är det lättare för er att hjälpas åt med uppdragen.
Listor som du lägger in i Todoist kan du komma åt från dator, mobiltelefon eller surfplatta och om du t.ex. skriver Dammsuga vardagsrummet varje vecka kommer appen att påminna dig om att dammsuga vardagsrummet en vecka efter att du bockade av det senast. Det är extra praktiskt på uppgifter som du inte gör så ofta, t.ex. att sota skorstenen, byta fläktfilter eller putsa fönster. Då kommer appen ihåg uppgifterna åt dig utan att det går flera år för mycket innan det blir gjort igen.
Använd gärna listan här för att komma på vad som borde göras när du skriver in uppgifterna i din Todoist-app. Den kan givetvis också hantera andra att-göra-punkter på samma sätt och du kan dela in uppgifterna i olika listor (kallas Projekt i appen), t.ex. jobb, hemma, städning osv. Du väljer sedan om du vill dela någon av listorna med någon annan genom att klicka på Dela projekt.
Hur kommer du ihåg vad du ska städa och har jag glömt något viktigt när det kommer till städning? Skriv gärna en kommentar!
Jag tror inte att jag är ensam om att lämna kläder på golvet eller en stol bredvid sängen när jag går och lägger mig. Det beror dels på att jag är kvällstrött, dels på att jag är lat men också till stor del på att jag inte har vetat vad jag ska göra av kläderna som jag inte har använt färdigt.
Ibland har jag inte använt ett plagg särskilt länge eller så har det inte blivit märkbart smutsigt av den tid jag har använt det. Byxor brukar definitivt kunna användas mer än en dag utan att de luktar eller har synlig smuts och jag använder även flera andra av mina kläder mer än en gång innan jag lägger dem i tvättkorgen.
Problemet är att de där kläderna som jag tänker att jag kan använda igen blir ett berg bredvid min säng som definitivt inte ser snyggt ut och i vilket det dessutom kan smyga sig in en smutsig strumpa som förstör möjligheten att använda plaggen igen.
I dag vill jag dela min nuvarande lösning (och ytterligare några potentiella lösningar på det här problemet) som del 6 av 7 i bloggserien om kläder:
Först och främst vill jag ge mina tre steg till att få ordning på de där halvanvända kläderna:
1. Plocka upp (från golvet/stolen/sängen m.m.) morgon eller kväll
Steg 1 handlar om att etablera en rutin för att ta hand om kläderna direkt eller inom tolv timmar så att du slipper få ett klädberg som smutsiga strumpor försöker attackera.
Även om jag är kvällstrött brukar jag nu försöka ta en stund på kvällen då jag bedömer och hanterar kläderna direkt när jag byter om till sovkläder. Då slipper de ligga där på golvet och samla damm.
En annan lösning är att ta en stund på morgonen eller när du har kommit hem från jobbet för att ta itu med de kläder som har lämnats kvar där tidigare. Vad du än väljer rekommenderar jag starkt att göra detta till en daglig rutin. Om det motiverar dig kan du t.ex. skriva in det i din dagliga målkalender.
Steg 2 är vad jag gör för att bedöma om kläderna kan användas igen eller om de ska åka i tvättkorgen direkt. För mig innebär det två enkla saker:
Jag letar synliga fläckar och smuts.
Jag luktar på plagget för att avgöra om det fortfarande är fräscht.
På tröjor och skjortor ser jag till att lukta i armhålorna och om jag känner någon svettdoft åker de direkt ner i tvättkorgen. Jag har hört att andra kan godkänna lite svettdoft och vänta ett par dagar med att använda det plagget igen så att den ska försvinna men jag har inte själv testat om det fungerar.
3. Häng tillbaka i garderoben om (tillräckligt) rent
Steg 3 innebär att jag hänger tillbaka plagget längst in i garderoben. I det här inlägget berättade jag att jag vanligtvis tar på mig plagget som hänger längst ut i garderoben och fyller på med rena kläder längst in. Då roteras de halvanvända kläderna in igen.
Alternativa lösningar
Om du letar efter andra lösningar har jag frågat några professionella organisatörer om hur de eller deras kunder brukar hantera sina kläder. Flera använder samma metod som jag gör men de kom med flera andra förslag:
Häng tillbaka med galgen bakochfram
Du kan hänga tillbaka de använda kläderna i garderoben men vända galgen bakochfram. Helt rena kläder hakar du på stången framifrån och kläder som är använda hakar du på bakifrån. Då är det tydligt vad som är rent och inte.
För mig brukar inte t-shirts eller skjortor hålla sig fräscha mer än två dagar så om jag har använt t-shirten eller skjortan en dag tidigare kan jag slippa fundera på kvällen och direkt lägga plagget i tvätten.
Häng på en särskild plats i eller utanför ordinarie garderob
Det är smidigt att hänga kläder men om du vill vara säker på att använda kläder inte för med sig något till de rena kläderna är det säkrast att förvara dem på en helt annan plats, t.ex. i en annan garderob, tydligt avskilt i ordinarie garderob eller på en fristående stång. Tänk på att kläder som har använts t.ex. i kollektivtrafik eller på allmänna platser kan ha fått med sig smuts som inte syns som du inte vill ska föras över till dina helt rena kläder.
Separat hylla, korg eller låda
Det finns också de som har en egen tvättkorg eller en separat hylla, låda eller korg i garderoben för halvanvända kläder. Då blir det tydligt avskilt men riskerar att skrynklas mer än om de hänger. (Fast om du är som jag blir en skjorta rejält skrynklig av att användas en dag också.)
Krokar
Flera som jag har frågat använder särskilda krokar för använda kläder. De kan antingen sitta på väggen eller, som de flesta rekommenderar, hängas över garderobsdörren eller sovrumsdörren.
Klädbetjänt
Det senaste året har jag varit väldigt sugen på att skaffa en klädbetjänt. Nej, inte en person som tar hand om mina kläder utan en speciell ställning som är gjord just för använda kläder, alternativt för att hänga upp de kläder du har tänkt ha på dig nästa dag.
Nu när jag tänker efter skulle en faktisk betjänt som bestämde vad jag skulle ha på mig och såg till att allt matchade vara helt fantastiskt men det ligger inte riktigt i min budget i nuläget. Då måste jag sälja många fler strukturkalendrar. 😉
Åter till klädbetjänten: Den rymmer en del kläder men inte alltför många och den ser till att dina använda kläder förvaras både snyggt och skrynkelfritt utan att riskera att smutsa ner några av dina andra kläder.
Direkt i tvättkorgen
Det enklaste och renligaste sättet men kanske inte mest miljövänligt eller bäst för kläderna är att helt enkelt lägga kläderna i tvättkorgen direkt på kvällen när du ska gå och lägga dig. Då är problemet ur vägen, du behöver inte lukta eller leta smuts, du vet precis vad du ska göra med plagget och när det är dags att tvätta är plagget redan på rätt ställe.
Under en pinsamt lång tid har jag haft samma eller väldigt lika lösenord till i stort sett allt. Hemsidor, e-post, sociala medier, allt. Jag har hela tiden (åtminstone väldigt många år) vetat att det inte är så smart men det är så jobbigt att hitta på och framförallt komma ihåg superavancerade lösenord.
Nu har jag till slut hittat en mycket bättre lösning och vill gärna dela med mig av den; skaffa en lösenordshanterare.
I det här inlägget finns det affiliate-länkar för lösenordshanteraren LastPass. Det innebär att både du och jag får en månad gratis av deras premiumtjänst när du registrerar dig. Jag använder och tycker verkligen om LastPass och skulle rekommendera det även om jag inte tjänade något på det.
Innan jag går in på vad det är vill jag börja med att säga några ord om varför det spelar roll vad du har för lösenord.
Varför borde jag ha säkra lösenord?
Du kanske tänker att du inte har några hemliga saker så att det inte spelar någon roll om någon lyckas logga in i ditt ställe men jag vill råda dig att tänka om. Med en bra lösenordshanterare blir det inte ens svårt.
Du borde ha säkra lösenord (och olika lösenord till varje sida) för att:
inte någon annan ska komma åt dina filer, uppgifter eller meddelanden
de som hackar sig in kan testa dina uppgifter på flera olika sidor och komma åt mängder med information om du har samma uppgifter överallt
de som hackar sig in kan sälja eller helt enkelt dela dina uppgifter så att vem som helst kan logga in med dina uppgifter
någon kan utge sig för att vara du och lura andra
dina e-postmeddelanden, chattmeddelanden, bilder m.m. kan läggas upp för allmän beskådan på internet
du kanske har information eller bilder på andra som, även om det inte är hemligt för dig, inte är så roligt för andra inblandade om det kommer ut
sidan du har registrerat dig på kanske också sparar kortuppgifter så att någon i värsta fall kan köpa saker med ditt konto- eller kreditkort
Varför kan jag inte bara ha ett riktigt bra lösenord och använda det överallt?
Några av argumenten sedan tidigare gäller även på denna fråga. Även om det är bättre att ditt lösenord är säkert (mer om vad det innebär kommer snart) finns det ändå stora risker med att ha samma lösenord överallt.
Om någon har lyckats lista ut ditt lösenord kan de använda det för att ta sig in överallt.
Alla sidor är inte lika pålitliga och om du har sparat ditt lösenord på en sida som blir hackad finns det en risk att ditt säkra lösenord kommer ut så att hackaren (och eventuella personer som han eller hon sprider det vidare till) kan använda det på alla sidor.
Hur ska ett säkert lösenord vara?
Det här är egenskaper som ett säkert lösenord ska ha:
Långt: aldrig kortare än 8 tecken men ju längre desto bättre.
Innehålla både gemener och versaler: använda både små och stora bokstäver.
Innehålla siffror: 0,1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9
Innehålla specialtecken: Exempelvis !"#¤%&/()=?@£$€{[]}+\*
INTE innehålla ord: Undvik ord som finns i ordlistor, på samtliga språk. Hackare använder sig av ordlistor för att knäcka lösenord snabbare.
INTE innehålla namn eller personliga uppgifter: Liksom ord är namn lätta att identifiera och om du använder personliga uppgifter, t.ex. namnet på din hund eller ditt favoritidrottslag, är det enkelt för personer i din närhet att ta reda på uppgifterna. En snabb titt på sociala medier kan ge hackare allt de behöver för att knäcka ett sådant lösenord.
Det bästa lösenordet är helt enkelt en lång slumpvis blandning av specialtecken, siffror och bokstäver, t.ex. w^6v37$aUTH$^QLra9%5 som jag fick fram i lösenordsgeneratorn här.
Tänk inte ens tanken på att ta just det som ditt lösenord!
Uppdatering: En läsare tipsade om den här lösenordsgeneratorn som är på svenska. Om du använder den rekommenderar jag att klicka på Definiera ditt lösenord för att lägga till symboler och öka längden innan du genererar lösenordet.
Den enkla lösningen
Jag har närmare 40 lösenord (kanske ännu fler) och för mig är det inte hållbart att komma ihåg unika, långa och avancerade lösenord till varje sida. Det är däremot möjligt att komma ihåg ett.
Med en lösenordshanterare behöver jag bara komma ihåg ett lösenord och låter lösenordshanteraren spara resten på ett säkert sätt. Den kan dessutom hjälpa till att generera säkra lösenord till alla sidor så att lösenorden den sparar är så säkra som möjligt.
Jag använder LastPass. Det finns flera andra lösenordshanterare men jag har inte känt behovet av att testa någon annan. LastPass har goda omdömen, är enkelt att använda och billigt; du kan faktiskt göra i stort sett allt med gratisversionen.
Vad jag gillar med LastPass
Jag kan spara alla mina lösenord
Jag kan komma åt lösenorden både på dator och på telefon
Jag kan spara text jag vill hålla hemlig, t.ex. koder till kort, portkoder m.m.
Jag kan dela specifika lösenord med andra personer, t.ex. min familj
LastPass utvärderar de lösenord jag har så att jag vet vilka jag borde byta ut till säkrare lösenord
LastPass kan generera säkra lösenord bara genom att du klickar på en knapp
Allt som jag behöver dagligen kan jag göra i gratisversionen
Premiumversionen kostar bara $2 per månad (ca 16 kr)
Tips för att komma ihåg ditt huvudlösenord
Om du kan komma ihåg ett långt och helt slumpmässigt lösenord som ditt huvudlösenord för att logga in på LastPass eller någon annan lösenordshanterare är det självklart det bästa men det är inte det lättaste. Därför vill jag tipsa om några strategier för att ta fram ett lösenord som går att komma ihåg.
Satsa på längd
För varje tecken du lägger till blir det oerhört mycket svårare för en dator (och en människa) att gissa ditt lösenord. Därför kan det vara en bra idé att ta en hel mening som huvudlösenord:
jagharröktminsistacigarett (jag har rökt min sista cigarett = 26 tecken)
En bonus är att svenskan redan har några specialtecken i användningen av å, ä och ö ur utländska hackares ögon.
Du kan också använda lösenordet för att påminnas om något du har bestämt dig för eller ett mål du vill nå, t.ex. som i meningen ovan (jag har rökt min sista cigarett).
Ett exempel till
Eller varför inte den här hyllningen till mitt hemmahockeylag Skellefteå AIK som samtidigt nedvärderar ärkerivalen Björklöven. (Nej, stjäl inte det här lösenordet heller nu när det finns uppskrivet så här!)
skellefteÅ=inteLöven!
Det är 21 tecken långt, har stora och små bokstäver, specialtecken och både Å och Ö men är enkelt att komma ihåg.
Några ord om säkerheten på ditt hemnätverk
Oftast är det inte ett problem att någon skulle ta sig in på ditt hemnätverk men det kan snabbt bli jobbigt om någon skulle göra det. I bästa fall är det bara någon som surfar på ditt internet men i värsta fall är det någon som fångar upp din trafik och sparar allt du gör och skriver, inklusive lösenord, information, privata meddelanden, kortuppgifter m.m.
Om du bara gör tre saker för att göra ditt hemnätverk avsevärt säkrare, gör det här:
Stäng av WPS på din router! Det är en urdålig teknik som enkelt går att hacka.
Använd WPA2-PSK (AES).
Ha ett bra lösenord, se ovan.
För att göra detta, titta i manualen för din router eller kontakta någon kunnig antingen privat eller internetleverantören (om de har tillhandahållit routern).
Att göra i veckan
Skaffa LastPass eller någon annan lösenordshanterare.
Kom på ett säkert huvudlösenord som du använder till din lösenordshanterare.
Lägg in sidorna du brukar logga in på allteftersom du besöker dem (eller alla på en gång om du har tid).
Uppdatera till säkra lösenord om LastPass säger att de är för osäkra. LastPass kan hjälpa till att generera bättre lösenord.
Välkommen till del 5 i serien om att få ordning på sina kläder. I dag vill jag prata om några typer av kläder som du borde ha en plats för. De tidigare blogginläggen i serien hittar du här:
De vanliga kläderna som du har på dig dagligen hoppas jag att du redan vet att du borde ha en plats för, t.ex. tröjor, t-shirts, skjortor, byxor, klänningar, kjolar, underkläder och strumpor, men några andra klädtyper har det åtminstone tagit lite längre tid för mig att inse att jag behöver en plats för. Därför vill jag både berätta vilka typer av kläder det handlar om och hur jag förvarar dessa typer.
Träningskläder
Om jag är extremt ohygienisk får du säga till men jag har en särskild del i min garderob där jag förvarar använda och oanvända träningskläder. För att vara helt säker på att de inte ska sprida svettdoft till de rena kläderna kanske jag borde ha träningskläderna i en plastlåda med lock men än så länge har det inte varit ett problem att de ligger löst. De ligger åtminstone inte tätt mot några andra kläder.
Jag äger inte jättemånga träningsplagg så om jag skulle lägga dem i tvättkorgen efter varje användning finns det en risk att jag skulle dra ner på min träning på grund av klädbrist.
I nuläget tränar jag oftast 3 gånger i veckan, ibland någon fler gång, och i dåliga fall när jag är sjuk eller på resande fot (eller otillåtet lat) kanske någon färre gång. Hursomhelst brukar jag slänga träningskläderna i tvätten efter ungefär tre användningar, ibland kanske någon fler, och tvätta en stor mängd kläder ungefär varannan vecka. Mellan tvättarna ligger de äckliga träningskläderna på sin plats i garderoben.
Om dina träningskläder luktar riktigt illa kan du behöva ha fler uppsättningar och tvätta oftare och/eller förvara dem någon annanstans än i garderoben, eller i en tät låda i garderoben. Risken är dock att en tät låda gör det ännu värre.
Sommarkläder och vinterkläder
På sommaren behöver du förhoppningsvis inte mössor, vantar och täckjackor. På vintern behöver du troligtvis inte shorts. Då är det onödigt att de här sakerna tar upp plats som du ser varje dag.
Mössor, vantar och halsdukar förvarar jag i en rätt liten märkt låda i förrådet.
Vinterjackor och täckbyxor har jag i en rullåda under sängen och (om jag ska vara ärlig) i en flyttkartong i vår oinredda walk-in-closet. Både förråd och walk-in-closet var helt oinredda när vi flyttade in i lägenheten; inga hyllor eller krokar ens en gång. Förrådet har vi inrett men vår walk-in-closet har fortfarande bara flyttkartonger i sig. Följ mig på Instagram för att se före- och efterbilder när vi är klara!
Min rekommendation för vinterjackor och täckbyxor är antingen i en låda under sängen, i en större märkt låda på vind, i källare eller i förråd eller i en mindre använd garderob.
Sommarkläder förvarar jag i en mindre använd byrå men kommer förmodligen att flytta det till en låda i vår walk-in-closet när den blir klar och vintern kommer. Eventuella kläder som du vill hänga upp, t.ex. sommarklänningar och sommarjackor, kan passa bäst i en mindre använd garderob, där du kanske har vinterjackorna under sommaren.
Mjukiskläder
Alla borde äga mjukiskläder och om du vill hålla dig varm medan du slöar hemma rekommenderar jag att skaffa en onepiece, dvs. ett mjukt och tjockt plagg som har ben, armar, kropp och huva. Perfekt för kalla vinterhelgdagar.
Majoriteten av oss kan dock inte komma undan med att ha mjukiskläder, varken onepiece eller mjukisbyxor, varje dag så det passar inte perfekt att ha mjukiskläderna bland de övriga kläderna. Därför har jag äntligen bestämt en plats för mina mjuka slapparkläder som inte stör den övriga garderoben.
Som du ser på bilden förvarar jag min onepiece och min supermjuka morgonrock högst upp i garderoben. Det fungerar fint för mig. Mjukisbyxorna borde förmodligen flytta upp dit också men eftersom jag ibland använder dem till träning beblandar de sig ofta med träningskläderna i stället.
Det kan också fungera att ha mjukiskläder i en byrålåda du inte använder så ofta eller kanske till och med i nattduksbordet om det har djupa lådor.
Hårnålar och hårsnoddar
Hårnålar och hårsnoddar kanske inte räknas som kläder men jag vill ändå starkt rekommendera att ha en plats för dem. Om du använder hårnålar eller hårsnoddar vet du att de lätt försvinner och så köper du nya om och om igen. Sedan jag skaffade en burk att lägga alla upphittade hårnålar och hårsnoddar i har jag inte behövt köpa nya. Jag upptäckte i stället att jag hade ganska många. När jag nu hittar någon vet jag var den hör hemma och lägger tillbaka den där.
I min garderob har jag (som du kan se på bilden) en låda för en hårtork och andra hårrelaterade saker. I den har jag en liten glasburk där jag lägger hårnålar och hårsnoddar, superenkelt. En burk i nattduksbordet eller badrumsskåpet skulle också passa bra.
Bälten
Jag använder inte bälte särskilt ofta men när jag behöver ett önskar jag att jag hade en specifik plats för bälten så att jag skulle hitta dem snabbare. Den senaste tiden har jag börjat lägga bälten i lådan jag har för hårgrejer (se ovan) och det fungerar men det känns inte helt rätt eftersom det inte passar med märkningen på lådan. Ett annat alternativ jag fungerar på är att ha en liten låda i någon av byrålådorna för bältesförvaring.
IKEA m.fl. säljer lådinsatser i varierande storlekar så det borde inte vara så svårt att hitta något som passar till ett billigt pris.
Kläder med fläckar
Det händer rätt ofta att jag medan jag viker tvättade kläder inser att något hade en fettfläck på sig och att fläcken nu är kvar eftersom jag inte behandlade den tidigare. Varje gång tänker jag att jag borde ha en plats för kläder med fläckar så att jag inte glömmer bort det nästa gång jag ska tvätta.
Tidigare har jag haft en specifik låda djupt inne i en garderob där jag lägger kläder med fläckar men det är inte så ofta jag kommer ihåg att den finns när jag väl tvättar.
Vi har ingen tvättstuga (eller ens tvättmaskin i nuläget) i vår lägenhet utan måste gå till tvättstugan i ett av grannhusen när vi tvättar. Det finns flera positiva saker med det, t.ex. många snabba maskiner, att tvätten inte tar upp tid varje dag utan kan göras bort i en stor omgång någon gång ibland och att tvättandet blir gjort eftersom tiden är bokad.
Nackdelen med att inte ha en egen tvättstuga eller tvättmaskin är att det tar lite längre tid mellan tvättomgångarna (åtminstone för oss), att vi måste bära med oss tvätt och tvättmedel, att vi inte har någon naturlig plats för att sortera tvätt i lägenheten och att jag hinner glömma bort att det finns kläder som har fläckar som behöver extra omsorg.
Egen tvättstuga
Om du har en egen tvättstuga rekommenderar jag att ha en låda, hink, behållare eller tvättkorg för kläder som behöver extra fläckbehandling i närheten av tvättmedlet eller den övriga tvätten så att du ser den när det är dags att tvätta.
Delad tvättstuga
Om du har en delad tvättstuga så att du måste lämna lägenheten eller huset för att tvätta rekommenderar jag att förvara fläckade kläder (och fläckborttagning) i en påse där du också har tvättmedel och sköljmedel. Vi har en stor hink med tvättmedel och stora sköljmedelsflaskor men i en av våra tvättkorgar förvarar vi en påse med en liten hink (med lock) och en mindre sköljmedelsflaska som vi fyller på vid behov. Eftersom den alltid följer med när vi tvättar riskerar vi inte att glömma varken påsen eller den fläckade tvätten inuti.
Varför inte behandla fläcken och lägga den i tvätten direkt?
Du kanske undrar varför jag inte behandlar fläcken direkt när jag upptäcker den och sedan låter den ligga i tvättkorgen tills det är tvättdags. Jag tycker att bilden talar för sig själv. Bilden visar hur det gick för min tröja när jag försökte vara duktig och behandla alla fläckar från den där fläcklådan i förväg. Jag kanske borde ha läst på förpackningen lite bättre och sett att fläckborttagningen var blekande men det tänkte jag inte på.
Beroende på vilken tvättborttagning du använder kan det kanske fungera att behandla fläcken direkt och sedan låta den ligga i tvättkorgen med det övriga men jag vågar inte riskera det längre utan behandlar nu fläckarna strax innan de tvättas.
Kläder att laga
Om du har grundläggande sömnadskunskaper eller har möjlighet att betala någon för att laga dina kläder tycker jag att det är en bra idé att ha en låda för kläder att laga. I förrådet har jag en likadan svart låda som den med märkningen "Mössor & vantar" på bilden ovan för kläder som behöver lagas.
Jag rekommenderar också att skriva in i kalendern när du ska laga kläderna (eller lämna in kläderna på lagning) så att det faktiskt blir av.
Kläder att donera eller sälja
Slutligen rekommenderar jag att ha en plats för kläder att donera eller sälja. I del 1 av den här serien pratade jag om att rensa kläder. Om du gör en stor genomgång av dina kläder kommer du säkert att hitta mycket du kan rensa ut som du aldrig använder men jag tror också att det är många kläder som blir kvar men som du senare kommer att inse att du inte använder. Då är det bra att ha en låda för kläder att donera eller sälja.
Som jag skrivit tidigare tycker jag att det enklaste bara är att donera kläderna. Du kanske, liksom jag, har en kläddoneringsbehållare i närheten av din affär eller ditt soprum så att det är enkelt att lämna in en påse. Då går det snabbt att bli av med det som bara tar onödig plats där hemma.
Om du kan tänka dig att lägga lite mer tid på det finns det också många sätt att sälja kläderna, t.ex. loppis, Facebookgrupper, Blocket, Tradera m.m. Lägg in en påminnelse i telefonen eller kalendern förslagsvis ca 2 veckor fram i tiden och om det inte är sålt då måste du sänka priset och sätta en ny påminnelse eller donera det.
Jag har en allmän låda för donationer i förrådet hemma och har tidigare haft en kläddonationspåse under sängen. Båda har fungerat bra för mig.
Sammanfattning
Var jag placerar några av mina "specialkläder" i garderoben.
Sammanfattningsvis tycker jag att du borde ha en plats för de här åtta kategorierna av kläder (o. dyl.) och ger här några förslag på var du kan förvara respektive typ:
Träningskläder (även använda): på en plats där de inte rör någonting annat, t.ex. i en plastlåda i garderoben
Sommarkläder och vinterkläder: på en plats du inte ser varje dag, t.ex. under sängen, i förrådet eller i en mindre använd garderob
Mjukiskläder: i en avskild del av garderob, byrå eller nattduksbord
Hårnålar och hårsnoddar: i en behållare i garderob, byrå, nattduksbord eller badrumsskåp
Bälten: i en mindre låda i garderob eller byrå
Kläder med fläckar: nära tvättmedlet och den övriga tvätten så att du kommer ihåg dem när du tvättar, t.ex. i en påse med tvätt- och sköljmedel
Kläder att laga: i en låda i förråd, garderob eller byrå (lägg in en påminnelse i mobil eller kalender om att laga eller lämna in för lagning)
Kläder att donera eller sälja: låda eller påse under sängen, i garderob eller i förråd
Har jag glömt något? Hur brukar du förvara de här klädtyperna?
Tidigare i år skrev jag en serie om Prioriteringar efter önskemål från er läsare. Nu har jag uppdaterat vissa av inläggen, lagt till fler och bättre hjälpmedel och vill här ge en sammanfattning av de bästa bitarna ur varje blogginlägg.
Den här serien är lite speciell eftersom jag i varje blogginlägg ger ett uppdrag. Jag rekommenderar att du gör uppdragen i varje blogginlägg för att få ut så mycket som möjligt av det du läser. Ta det hela i din egen takt men om du vill lära dig att prioritera din tid och dina uppgifter bättre tjänar du mycket på att följa de här stegen.
Skriv in i din almanacka eller på din att-göra-lista när du ska göra respektive uppdrag och se hur du närmar dig ett liv där det du säger att du prioriterar faktiskt är det du prioriterar.
Till att börja med är det viktigt att ta reda på hur din tid ser ut just nu. Vad prioriterar du? Vad lägger du mest tid på? Vad hinns inte med?
Det första inlägget är därför kortfattat och syftar till att du ska fylla i en (eller flera) av tre mallar för att få en översiktlig bild av hur din tid fördelas i nuläget.
Uppdrag: Fyll i minst en av mallarna om hur din tid ser ut just nu.
Del 2 handlar om att tänka på hur mycket tid en vecka innehåller, ta vara på den dolda tiden och medvetet fördela sin tid på de aktiviteter som känns viktiga. Här ger jag tips på hur du kan få ut mer av din tid genom att göra något produktivt medan du väntar på något annat, förbereda dig mentalt när du duschar och gruppera liknande aktiviteter för ökad effektivitet.
Dessutom ger jag några exempel på vad du skulle kunna lägga din tid på och hur många timmar du då skulle ha kvar på en vecka.
Uppdrag: Välj hur mycket tid varje aktivitet ska få i ditt liv. Avsätt tid för ledighet och för måluppfyllelse.
Efter att ha pratat om prioritering av tid övergår jag i del 3 till att fokusera på specifika uppgifter. Jag ger tips och råd för att identifiera de viktigaste uppgifterna och motiveringar till att ta itu med de viktigaste först. Jag ger också en steg-för-steg-instruktion på hur du kan planera din tid.
Uppdrag: Skriv en att-göra-lista med allt du vill och/eller behöver göra. Använd sedan guiden för att schemalägga den kommande veckan.
I del 4 berättar jag om Stephen Coveys matris för att sortera olika typer av aktiviteter enligt kategorierna viktigt/inte viktigt och brådskande/inte brådskande. Ofta får det brådskande ta tid från det som vi egentligen tycker är viktigast.
Sammanfattningsvis finns de här kategorierna:
Viktigt och brådskande: bör hanteras snabbt.
Viktigt men inte brådskande: det du borde fokusera på.
Inte viktigt men brådskande: bör undvikas.
Inte viktigt och inte brådskande: bör undvikas.
Exempel på vad varje kategori representeras finns i blogginlägget men det viktiga att lära sig från den här matrisen är att det allra viktigaste (kategori 2) är det som vi borde fokusera på. Det kan t.ex. handla om träning, tid med familj och vänner, måluppfyllelse m.m. men eftersom det inte är brådskande glömmer vi ofta bort det. De här sakerna måste planeras in för att de ska bli av.
Uppdrag: Svara på de fyra frågorna i mallen om vad de olika delarna av matrisen kan representera för dig.
Hjälpmedel:
Prioriteringsmatrisen med frågor att svara på för att identifiera vad de olika kategorierna representerar för dig.
I del 5 bygger jag vidare på att det som är viktigast måste planeras in och jag ger flera exempel från Bill Hybels som har undersökt hur framgångsrika personer hanterar sin tid. Det han har upptäckt är att våra scheman och rutiner är otroligt inflytelserika på alla aspekter i våra liv.
Genom att ta kontroll över ditt schema kan du därför också ta kontroll över din tid.
I det här blogginlägget går vi in på den andra fliken i schemamallen i Excel och gör ett standardschema att ha som grund när vi planerar vår tid framöver.
Uppdrag: Gör ett exempelschema för en standardvecka och använd det när du planerar dina veckor framöver.
Oavsett om du läser alla blogginläggen i sin helhet eller nöjer dig med den här sammanfattningen vill jag avsluta med några av de viktigaste punkterna för att du ska få ordning på dina prioriteringar och din tid:
Var riktigt ärlig med dig själv om vad du lägger din tid på just nu, dvs. vad du faktiskt prioriterar. (Se del 1)
Bestäm hur mycket tid varje område i ditt liv ska få. (Se del 2)
Lägg lite tid på att ta kontroll över dina uppgifter så att du vet vad du ska göra och när du ska göra det. (Se del 3)
Identifiera (och skriv ned!) vad som är viktigast i ditt liv. (Se del 4)
Använd en almanacka och se till att det som du har sagt är viktigast också får högst prioritet i din almanacka. (Se del 5)
Vad ska du prioritera högre framöver? Skriv gärna i kommentarsfältet!
Tvätta, hänga, vika, stryka och plocka undan kläder... Blir du utmattad bara av att tänka på det? Det kan kännas tungt för att det är en sån där sak som måste göras om och om igen. Tvätta, diska och städa. Det känns otacksamt när kläderna blir smutsiga, tallrikarna nersyltade och hemmet dammigt och grusigt så snabbt efter att du har varit duktig och gjort det.
En bra sak är att vi kan veta det i förväg. Du kommer att behöva tvätta (och vika och plocka undan) regelbundet. Varför inte lägga in det i kalendern regelbundet?
Det mesta blir lättare bara av att vara förberedd på att det ska hända och att ha avsatt tid för det för att slippa bända in det i schemat när all tid redan är slut.
Förutom att planera in det vill jag i dag ge mina tips på hur det kan bli lättare att tvätta, hänga, vika, stryka och plocka undan kläder.
Det absolut enklaste sättet (för mig) att glömma bort att det är jobbigt att tvätta, torka, stryka, vika och plocka undan tvätt är att distrahera mig själv med en ljudbok, podcast eller serie.
Kommer jag verkligen in i en bok kan jag börja leta efter hushållssysslor att göra bara för att få lyssna vidare. Då tar det nästan för lite tid att vika tvätten och stryka skjortorna.
Ljudböcker
Det finns en mängd olika ljudbokstjänster i olika prisnivåer och en del bibliotek erbjuder också gratislån av ljudböcker. Om du köper en tjänst, fundera på om du vill ha möjlighet att lyssna på så många böcker du vill per månad för ett fast pris eller om du vill köpa en bok och äga den oavsett om det tar mer eller mindre än en månad att lyssna på den.
Några bokrekommendationer:
David Copperfield av Charles Dickens
Utvandrarna (och resten av serien) av Vilhelm Moberg
Harry Potter-serien av J K Rowling
Podcast
Det finns en mängd appar för att lyssna på podcasts. Jag använder Podcast Addict. Det finns många inställningarna att göra men kan kräva lite experimenterande att få allt som man vill. Den stora fördelen är att den både är gratis och anpassningsbar. Några rekommendationer:
Strukturpodden (min och André Kikuchis blogg om att få mer struktur på hem och uppgifter)
Organize 365 Podcast (på engelska om att strukturera hem och tid)
Historiepodden (på svenska om blandade historiska händelser och personer)
Craig Groeschel Leadership Podcast (på engelska om ledarskap, tidshantering, att anställa andra osv.)
Rätt hjälpmedel
Bild från Coolstuff.se på Klädvikaren som jag använder för att vika mina t-shirts, skjortor och tröjor.
Jag har nämnt Klädvikaren (betalt samarbete) förut men jag nämner den gärna igen för den har blivit ovärderlig i mitt klädvikande. Den gör att allt jag viker får samma storlek och det är superenkelt. Den är väl värd pengarna för mig men du kan också göra en egen av kartong. Mittenplattan på min har gått sönder efter lite hårdhänt vikande av en tjock tröja så var lite försiktig men det går fint att vika utan den plattan också.
För att mina t-shirts ska passa på höjden i mina byrålådor viker jag dem en till gång på mitten efter att ha använt den här och då passar de perfekt.
Ta hjälp
Tvättandet kan både bli roligare, lättare och mindre långdraget med hjälp. Ibland kan det kännas skönt att göra allt själv utifrån ditt eget system och med ditt val av ljud i hörlurarna men jag vill rekommendera att ta hjälp.
Om ni är flera i hushållet är det såklart mest naturligt men det är också möjligt att gå ihop med någon vän och ha en stor tvättdag tillsammans.
När jag och min blivande man bodde i olika lägenheter men bara några kvarter ifrån varandra brukade vi göra så. I hans lägenhet fanns en liten tvättmaskin och ingen torktumlare medan min tvättstuga hade två tvättmaskiner och en stor torktumlare + torkrum. Då brukade vi tvätta, torka och vika tillsammans. Mycket roligare!
Den senaste tiden har jag brukat ta på mig vikande och strykning själv för att få göra på mitt sätt och gå in i en ljudbok eller podcast under tiden. Det kan vara rätt trevligt.
Min man har insisterar på att jag inte behöver göra allt själv och de senaste gångerna har jag låtit honom vara med. Det rekommenderas!
Jag tycker inte om att sortera sockar (strumpor) men det gör han och jag vill gärna vika tröjor och T-shirts med klädvikaren så vi gör en grovsortering och ansvarar sedan för varsin del. Jag viker tröjor, lakan och handdukar. Han ansvarar för sockar, underkläder och byxor.
Det går snabbt och är trevligt. Det går till och med att kombinera med att se en serie på TV samtidigt.
Barn kan t.ex. göra grovsortering, vika tröjor med klädvikaren eller para ihop sockar. Vuxna eller äldre barn kan ta hand om lakan och strykning.
Gör det direkt
Låt inte tvätten ligga där i högar eller tvättkorgar när den är ren. Det tar inte så lång tid att lägga in sakerna i garderob och byrå igen. Om det är krångligt har du för mycket kläder eller för lite utrymme. Gör en storrensning. Bestäm var allt har sin plats och se sedan till att hålla efter.
Skriv heller inte bara Tvätta på att-göra-listan utan också Hänga/torka tvätt, Vika tvätt och Plocka undan tvätt så att du vet vad du har att göra och faktiskt får det gjort.
Att plocka bort tvätten tycker jag bör ligga på respektive familjemedlems bord även om det är en person som tvättar. Varje person kanske har sitt eget system. Hos oss har vi kommit överens om att vikta kläder hamnar på respektive persons säng och innan han eller hon går och lägger sig måste de sakerna hamna på sin plats i garderoben. De får inte hamna på golvet!
Eftersom jag är kvällstrött brukar jag vilja lägga bort mina kläder tidigare än så för att inte bli uppgiven av att se en hög tvätt på min säng när jag verkligen vill sova men min man har t.ex. bett att jag (om det är jag som tvättar) gärna ska lägga tvätten på hans säng och då lovar han att lägga in den i garderoben innan han lägger sig. (Det fungerar oftast.)
Sammanfattning
Planera in att tvätta (+ hänga, vika, stryka och plocka undan) i kalendern
Lyssna eller titta på något du tycker om samtidigt
Använd Klädvikaren eller andra bra hjälpmedel
Ta hjälp
Gör det direkt
Vad gör du för att det ska bli mindre jobbigt att hantera tvätten?
Förra veckan berättade jag i detalj vad den innehåller och varför jag gillar den så mycket men i dag vill jag konkret beskriva hur jag kommer att använda veckoöversikten i strukturkalendern.
På slutet av inlägget delar jag med mig av mina översiktskalendrar som passar perfekt för långsiktig planering av mål och projekt. Om du inte kan vänta går det fint att klicka på knappen här för att få dem skickade till dig.
Veckolistan
Till höger i varje veckouppslag finns det en lista med plats för 25 att-göra-punkter. Där skriver jag det jag skulle vilja hinna med under veckan allteftersom det dyker upp. Vissa veckor blir det många punkter och andra bara några få.
Här skriver jag in
det som andra ber mig att göra
det som jag kommer på att jag borde göra
det som jag vill göra
det som inte är särskilt akut men som det skulle vara trevligt om det blev gjort
det som MÅSTE göras
Det finns inget krav att jag ska hinna alla punkterna under veckan. Det viktiga här är att alla punkter kommer med.
Daglistan
Till vänster finns det korta att-göra-listor för varje dag med plats för åtta punkter per dag. I de listorna skriver jag in
det som jag ska göra den dagen
det som jag vill hinna med den dagen
Planering
På fredagar brukar jag lägga en stund på att planera nästa vecka. Det gör att jag känner mig trygg med att hinna med det som är viktigast att hinna med och det gör också att jag sparar tid nästa vecka.
"För varje minut du lägger på att planera,
sparar du tio minuter i genomförande." Brian Tracy
En del tycker att det passar bättre att göra det här på söndagar då du är helt säker på vad du har hunnit med under veckan och jag kanske kommer att övergå till det under hösten när mitt schema blir annorlunda. Huvudsaken är att du har en dag under veckan då du planerar några dagar framåt. Då brukar jag göra så här:
1. Avklara snabba uppgifter
Om jag inte har superont om tid för planering, slut uppgifter eller bara stora uppgifter kvar brukar jag se till att göra bort några av de kvarvarande uppgifterna innan jag sätter igång med planeringen. Om en uppgift tar mindre än 5 minuter att genomföra kräver det inte så mycket energi.
Om du har stora uppgifter kvar kan du fundera på vad första steget är och hjälpa ditt framtida jag genom att göra de första förberedelserna.
2. För över oavklarade uppgifter
Om det sedan finns punkter kvar på veckans lista eller någon daglista behöver de föras över till nästa veckas lista så att de inte glöms bort. Om du får rutin på att göra det här kommer ingenting att falla mellan stolarna!
För att inte smita ifrån att föra över uppgifterna till nästa vecka har jag en regel för mig själv: På den aktuella veckan har jag en flyttbar klisterpil så att jag snabbt ska hitta dit. Innan jag får flytta den till nästa vecka måste jag föra över de oavklarade uppgifterna till nästa vecka.
När en punkt är uppskriven på nästa vecka ritar jag en pil i checkrutan. Färdiga punkter får en bock. Om jag kommer fram till att något inte behöver göras eller om det är för sent att göra det stryker jag över hela raden.
3. Planera in det viktigaste
Fundera på vad du behöver göra under veckan för att komma närmare dina mål. T.ex. träning, tid med familj eller vänner, läsa på om någonting, nå ett delmål osv. Skriv in det på nästa veckas planering och skriv helst in det på en av dagarna.
Vad behöver bli gjort under veckan? Har du någon deadline som går ut under veckan eller något annat som behöver bli gjort under veckan för att du nästa vecka ska kunna gå vidare? Skriv in det på en eller flera av dagarna. Är det en lite större punkt brukar jag skriva in den på veckolistan och skriva delpunkter på daglistorna.
Vad skulle jag må bra av att ha gjort? Är det något som stressar dig för att det inte är gjort eller som du oroar dig över att ta itu med? Är det något som känns tungt att göra men också tungt att inte göra? Planera om möjligt in det tidigt under veckan. Gör bort det så att det inte kan plåga dig resten av veckan!
4. Skriv in planeringstid
Skriv Planera nästa vecka på någon dag under veckan så att du vet att det blir gjort (eller tydligt ser om det inte har blivit gjort).
5. Planera in det som du rymmer
Titta på veckolistan och fråga dig: Om jag bara hann med en sak till, vilken skulle då vara viktigast att hinna med? Skriv in den punkten på någon av dagarna där du tror att du hinner med den.
Ställ sedan frågan igen: Om jag bara hann med en sak till, vilken skulle då vara viktigast att hinna med? Skriv in den punkten på någon av dagarna.
Fyll på daglistorna så mycket som du tror att det är rimligt att hinna. Ta hänsyn till eventuella möten och inplanerade aktiviteter så att du inte skriver in för mycket på en dag där du är upptagen.
Kontinuerligt användande
Några råd för att det här systemet ska fungera som bäst:
Ha alltid Strukturkalendern med dig
Skriv upp punkter på veckolistan (och/eller daglistan) direkt när du kommer på det eller när någon ber dig att göra något
Titta på den varje morgon och följ det du har skrivit
Titta på den varje kväll så att du är redo för morgondagen
Fyll på, ändra och flytta allteftersom du bockar av punkter eller inser att du behöver mer tid till något (suddbara bläckpennor är bäst!)
Glöm inte att regelbundet planera och föra över oavklarade uppgifter
För att göra en översiktsplanering om vad du ska skriva in på vilken plats i din strukturkalender eller planera in långsiktiga mål vill jag dela med mig av de här översiktskalendrarna.
Kvartalet juli-september 2017
Kvartalet oktober-december 2017
Halvåret juli-december 2017
Klicka på knappen och skriv in dina uppgifter för att få översiktskalendrarna skickade till dig.
Vad tycker du verkar mest intressant med Strukturkalendern?
Då var det dags för den tredje delen i bloggserien om kläder. I dag tänkte jag berätta om hur jag väljer vad jag ska ha på mig varje dag. Det är väldigt enkelt och kräver inte så mycket eftertanke.
Både med mina hängande överdelar och mina vikta brukar jag sätta in nytvättade kläder längst in och ta kläder längst ut. I den hängande delen av garderoben sätter jag in tvättade kläder längst till höger (längst in) i den kategorin (se Hur jag förvarar mina kläder).
På morgonen när jag ska klä på mig (eller kvällen innan om jag är extra duktig) tittar jag oftast på mina hängande överdelar först och väljer den längst till vänster. Om det passar bättre med en t-shirt tittar jag i byrålådan och tar någon av de som är närmast mig när jag drar ut lådan.
När jag har valt överdel väljer jag antingen det byxpar som är längst ut eller något som passar bättre till överdelen. Framförallt försöker jag undvika att kombinera svart med svart.
Det här systemet har två fördelar:
Jag roterar genom mina kläder så att jag inte har på mig samma sak hela tiden.
Jag märker om det är något plagg jag inte tycker om och hela tiden vill hoppa över.
Om garderoben är välrensad så att du bara har kläder du tycker om borde det här systemet fungera rätt bra för dig med.
När jag kommer på att jag inte vill ha det plagg som står på tur brukar jag fråga mig själv:
- Passar det här dåligt för vädret eller det jag ska göra just i dag eller är det så att jag aldrig kommer att vilja ha det här plagget?
Donationspåse
Om svaret är att jag aldrig kommer att vilja ha det plagget hamnar det i donationspåsen. Bredvid vår närmsta matvarubutik finns det en klädinsamling så det är enkelt att ta med kläder dit på väg till affären om donationspåsen börjar bli full.
I nuläget har jag ingen donationspåse igång eftersom vi har rensat ganska bra i samband med flytt men det är enkelt att ta fram en påse (eller sopsäck) att förvara i förrådet, under sängen eller längst in i garderoben och lägga dit plagg som du upptäcker att du inte använder.
Jag rekommenderar hur som helst att du gör en storrensning då och då. Tips om det finns i det första inlägget i den här bloggserien om kläder.
Det går såklart att sälja vidare också men för egen del tycker jag inte att vinsten väger upp ansträngningen. Om du ska sälja rekommenderar jag att sätta ett sista datum då plagget ska vara sålt. Om det inte är sålt det datumet får du antingen sänka priset och sätta upp ett nytt datum eller skänka det till välgörenhet.
Planeringsverktyg
Om du inte tycker om det här systemet (och kanske vill vara mer genomtänkt än vad jag är i klädval) finns det olika planeringsverktyg att använda i stället, alltifrån att helt enkelt anteckna på papper till att använda appar. Här kommer några olika förslag från mig.
1. Skriv upp vad du har använt och ta hänsyn till det när du väljer
Under en period då jag arbetade två dagar i veckan började jag skriva upp vad jag hade på mig dagarna när jag var där så att jag inte skulle råka ha samma saker på mig varenda gång eftersom det var flera dagar mellan. Jag skrev också en kort anteckning bredvid som sa på vilken plats jag var och ev. vilka personer jag träffade.
(Innerst inne tycker jag inte att jag borde behöva bry mig om det här och skulle gärna börja med någon slags uniform som Steve Jobs och Mark Zuckerberg men jag har inte riktigt vågat ta klivet dit än.)
2. Skriv upp vad du planerar att använda
Jag har sett anteckningar där alla plagg är uppritade och alla överdelar har bokstäver och alla nederdelar siffror (eller tvärtom) och sedan skriver personen upp vilka bokstäver och siffror som ska användas vilken dag.
Det här använde jag själv när jag skulle flyga till Stockholm för några dagar där och sedan direkt till Hemavan för några dagar där. Då ville jag packa så lätt som möjligt men ändå se till att jag hade något att ha på mig varje dag.
Eftersom jag inte är någon tecknare ritade jag inte upp alla plagg utan skrev helt enkelt en kort beskrivning av färg och plaggtyp. Eftersom det var vinter behövde jag flera lager av överdelar och då fick ytterlagren (varma tröjor, koftor osv.) ha stora bokstäver medan de svalare överdelarna (t-shirts, shortor, linnen osv.) fick små bokstäver. Byxor var siffror.
3. Planeringsapp
Det finns appar, t.ex. Smart Closet och Stylebook, där du kan lägga in vilka kläder du har och kombinera i appen för att sedan lägga in i en kalender. Jag har kommit så långt att jag har laddat hem båda apparna vid olika tillfällen men inte förkovrat mig mer än så eftersom jag helt enkelt inte är så intresserad.
För den som är lite mer stilmedveten kan jag rekommendera någon form av planeringsapp så att du slipper välja plagg varje morgon när du är trött och/eller stressad.
Hur väljer du vilka kläder du ska ha på dig?
Den här hemsidan använder cookies för att förbättra din upplevelse. Vi antar att det är okej för dig men du kan stänga av det om du vill.TillåtTillåt inteLäs mer
Privacy & Cookies Policy
Privacy Overview
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
Då var det slutligen dags för den sjunde och sista delen i denna bloggserie om kläder. Du har förhoppningsvis rensat garderoben och tänkt igenom hur du förvarar dina kläder. Det kanske har fått dig att tänka annorlunda när du köper nya kläder.
(betalt samarbete) förut men jag nämner den gärna igen för den har blivit ovärderlig i mitt klädvikande. Den gör att allt jag viker får samma storlek och det är superenkelt. Den är väl värd pengarna för mig men du kan också 
