Gå till innehåll

Hur du kan ta kontroll över din tid. Hur mycket kalendern kan påverka ditt liv och ett smidigt verktyg för att planera din tid. merstruktur.se

Det är dags för det femte och sista blogginlägget i serien Prioriteringar men jag är säker på att jag kommer att fortsätta skriva om prioriteringar framöver eftersom konsten att prioritera är grundläggande för ett mer strukturerat liv. I dag kommer jag att prata mycket konkret om hur du kan ta kontroll över din tid genom att schemalägga dina önskade aktiviteter. Först en kort sammanfattning av bloggserien:

  1. Vad prioriterar du just nu? I det här inlägget pratade jag om tid i form av olika kategorier som arbete, hushållsarbete, resor m.m. och bad dig att fylla i en mall på hur din tid i verkligheten fördelade sig på dessa olika kategorier.
  2. Du har mer tid än du tror Veckan därpå handlade det om att tänka på hur mycket tid en vecka innehåller, ta vara på den dolda tiden och medvetet fördela sin tid på de aktiviteter som känns viktiga.
  3. Identifiera och tackla de viktigaste uppgifterna Efter att ha pratat om prioritering av tid övergick jag i det här inlägget till att fokusera på individuella uppgifter. Jag gav tips och råd för att identifiera de viktigaste uppgifterna och motiveringar till att ta itu med de viktigaste först. Jag gav också en steg-för-steg-instruktion på hur du kan planera din tid.
  4. Vad är värdefullt och vad är slöseri med tid? Förra veckan delade jag Stephen Coveys matris för att sortera olika typer av aktiviteter enligt kategorierna viktigt/inte viktigt och brådskande/inte brådskande. Målet var att fokusera på de viktiga men inte brådskande aktiviteterna, de som måste planeras in. Det är vad vi ska prata om i dag.

Vikten av att schemalägga aktiviteter

Jag kommer att börja med att förklara och ge exempel på varför det är viktigt att schemalägga aktiviteter och hur mycket din almanacka påverkar och skulle kunna påverka ditt liv till det bättre. Därefter kommer jag att ge några tips på hur du kan ta kontroll över din almanacka.

1. De viktigaste aktiviteterna får inte tid automatiskt

Vad är värdefullt och vad är slöseri med tid? Klicka dig vidare till inlägget för att ta del av den fullständiga mallen! merstruktur.seFörra veckan berättade jag om Stephen Coveys matris för att bedöma olika typer av aktiviteter och nämnde att ruta 2 är den vi ska fokusera på, dvs. aktiviteter som är viktiga men inte brådskande. Det kan handla om träning, planering, tid med familj och vänner osv. Det svåra med den här rutan är just att den inte är brådskande.

Många av oss lever våra liv efter deadlines som andra sätter upp för oss och utan dessa deadlines blir ingenting gjort. Hur ska då de här aktiviteterna som inte är brådskande bli gjorda? Du måste planera in dem! De här måste stå på ditt schema eller din kalender för att du ska ta dem på allvar.

Testa att skriva in träning i din kalender på samma sätt som du lägger in ett möte och behandla det på samma sätt. Skriv "Hemma" i kalendern några kvällar eller helger per vecka om du har ett arbete med oregelbundna arbetstider så att du ser till att du tillbringar tid med de som gör dig glad.

Kom ihåg: De viktigaste aktiviteterna görs inte automatiskt. De måste planeras in!

2. Genom almanackan kan vi skriva om manuset för våra liv

Hur du kan ta kontroll över din tid. Hur mycket kalendern kan påverka ditt liv och ett smidigt verktyg för att planera din tid. merstruktur.se

Återigen vill jag ta upp en klok idé från Bill Hybels. Han har studerat olika människors scheman och insett att många framgångsrika människor har annorlunda men genomtänkta scheman.

Winston Churchill vaknade till exempel vid sju varje morgon men arbetade i sängen fram till elva eller tolv innan han steg upp. Leonardo da Vinci tog tupplurar på två timmar när han blev trött i stället för att "slösa bort" ett helt block av sömn med åtta timmar varje natt.

Vad ditt schema kan betyda

Det Hybels kom fram till var att de här framgångsrika människorna hade experimenterat med sina scheman tills de hittade en lösning som fungerade för dem och han bestämde sig för att det måste fungera för honom också. Det han insåg när han började arbeta med sin almanacka var detta:

Att rita upp ett nytt schema för veckan eller månaden är likvärdigt med att skriva ett helt nytt framtida manus för nästa del av ditt liv.
Bill Hybels

Genom att göra och följa ett schema väljer du hur ditt framtida liv ska se ut. Du skriver ett manus för vad du ska göra och vem du ska bli.

Din almanacka spelar en fullkomligt kritisk roll i att avgöra vem du kommer att bli som person [...], som familjemedlem, som vän.
Bill Hybels

Du kanske tycker att jag och Hybels överdriver vikten av en kalender men jag tror verkligen inte det. Det är vad vi väljer att göra som bestämmer vilka personer vi blir, vilka egenskaper vi utvecklar, hur mycket tid våra familjer får med oss och hur mycket våra vänner är delaktiga i våra liv. Det du väljer att skriva i din almanacka kan därför, om du ser till att följa den, förändra och förvandla ditt liv. Det är kraften av prioriteringar, planering och medvetenhet.

Kvällskurs på schemat

Hybels berättar till exempel om en man som var otroligt less på sitt tråkiga och lågbetalda jobb. Han tittade på den närmsta högskolans schema och såg att det fanns en kvällskurs inom det område han drömde om att arbeta så han bestämde sig för att ta en kvällskurs varje tisdag i två år. Han skrev in det i sin kalender, berättade för sin familj och 104 tisdagar senare fick han sin examen, bytte jobb, hade en givande karriär och är nu en glad pensionär. Hela hans liv ändrades för att han skrev "kvällskurs" i sin kalender.

Skriva på schemat

Författaren John Grisham var jurist, hatade sitt jobb och ville bli författare. Han visste inte hur han skulle gå tillväga men han bestämde sig för att komma till jobbet 60 minuter tidigare varje dag och tvinga sig själv att skriva en sida om dagen. Han började och han fortsatte. Nu är han en av de mest uppskattade författarna i vår tid.

Det är bara två av alla exempel. För mig har det till exempel handlat om att skriva "Blogg" på schemat för att starta och hålla igång den här bloggen, att boka in telefonsamtal med mina närmsta vänner varje vecka eller att skriva "Träning" i kalendern tre gånger per vecka. Nu har jag en blogg som jag tror hjälper människor, jag har en bättre relation med mina vänner och jag är piggare. Små saker som vi väljer att planera in gör skillnad.

Hur kan jag schemalägga mina aktiviteter?

Nu hoppas jag att du förstår hur mycket din kalender kan påverka ditt liv och att du inte bara lägger in saker i almanackan utan också tar den på allvar. Några andra inlägg som du gärna kan läsa för fler detaljer är:

Du har mer tid än du tror. Hur du kan dra nytta av tiden du har och prioritera smartare! Klicka dig vidare för 3 smarta tips! merstruktur.se
Mall från del 2 i denna bloggserie.

I dag vill jag att du fokuserar på att göra en mall som du kan utgå ifrån när du sedan planerar varje vecka. Du har förhoppningsvis redan lagt en grund för detta när du fyllde i mallen från del 2 i den här serien (om inte är det bara att följa den här länken för en mall i Google Drive).

Där kan du fylla i hur många timmar du vill lägga på respektive aktivitet varje vecka. Den här veckan är utmaningen att placera in de timmarna i ett faktiskt schema.

Uppdrag för veckan: Gör ett exempelschema för en standardvecka och använd det när du planerar dina veckor framöver.

Till din hjälp har jag tagit fram en mall som är rätt genialisk (om jag får säga det själv). Den delar in veckan i halvtimmar som du kan fylla med de aktiviteter du vill. Ett tips är att börja med sömn, arbete och måltider. Den färgkodar automatiskt och räknar ut hur många timmar du har fördelat av respektive aktivitet på hela veckan och i genomsnitt per dag. Den visar också ett diagram över de fördelade timmarna.

Mallen är i Excel och finns att köpa här för 50 kr.

Om du använde mall 3 i första delen av den här prioriteringsserien har du redan fyllt i den första fliken. Dagens utmaning är att fylla i den andra fliken och sedan följa det schemat framöver.

Om du inte har Excel eller 50 kr över kan du använda mall 1 från första delen men jag rekommenderar verkligen att köpa Excel-mallen. Den gör allt mycket smidigare.

>> Här kan du köpa Excelmallen för 50 kr.

Hur du kan ta kontroll över din tid. Hur mycket kalendern kan påverka ditt liv och ett smidigt verktyg för att planera din tid. merstruktur.se

Här finns instruktioner om hur du kan använda mallen, med bilder och steg-för-steg-anvisningar.

Gör ett standardschema, testa, experimentera och justera. Försök hitta en rytm som fungerar för dig. Du kanske inte kan ha samma exempelschema varje vecka utan vill ha ett schema för jämna veckor och ett för udda veckor eller kanske olika var tredje vecka. Det är du som bestämmer. Kom ihåg vad jag sa i början av den här bloggserien:

Du får göra vad du vill med din tid så länge du är medveten om vad du väljer och vad du väljer bort.

Det är vad prioriteringar handlar om!

Vad ska du prioritera in i din almanacka den här veckan?

Hur du kan ta kontroll över din tid. Hur mycket kalendern kan påverka ditt liv och ett smidigt verktyg för att planera din tid. merstruktur.se

Mer i prioriteringsserien:

  1. Vad prioriterar du just nu?
  2. Du har mer tid än du tror
  3. Identifiera och tackla de viktigaste uppgifterna
  4. Vad är värdefullt och vad är slöseri med tid
  5. Hur du kan ta kontroll över din tid

Det finns ett uråldrigt och grundläggande verktyg för struktur. Det kallas kalender eller almanacka. Om du läser en blogg som heter Mer struktur kan jag tänka mig att du redan använder någon form av almanacka men om du inte gör det är jag glad att du har hittat hit för det är dags att börja! Om du redan använder en almanacka hoppas jag kunna inspirera dig till att tycka om den mer och jag vill dessutom slå ett slag för Google Calendar. I dag tänker jag ge mina argument för två saker:

  1. Du borde använda en almanacka.
  2. Det borde vara Google Calendar (om du har en smartphone eller surfplatta).

Varför borde jag ha och använda en almanacka?

5 skäl till att använda Google Calendar och varför du borde ha en almanacka överhuvudtaget! merstruktur.seDet är både viktigt att ha en almanacka och att titta i den. Skaffa en rutin att alltid titta på morgondagens schema på kvällen innan du går och lägger dig så att du vet vad som väntar. Mina fem argument för att ha och använda en almanacka är följande:

  1. För att komma ihåg möten, träffar och aktiviteter: Om du har en almanacka och regelbundet håller koll på den glömmer du inte bort möten, träffar och aktiviteter som du har skrivit in.
  2. För att inte dubbelboka dig: Du tar också bort risken för att dubbelboka dig om du alltid tar en titt i almanackan innan du bokar någonting nytt och alltid lägger in det du har planerat.
  3. För att minska frustration för dig själv och andra: Frustrationen kommer vanligtvis på grund av punkt 1 och 2, dvs. att du glömmer något eller dubbelbokar dig. För mig som alltid har haft en almanacka (eller längtat efter att bli stor nog för att få en) är det frustrerande när jag har planerat in något och anpassat mitt schema efter det bara för att inse att den jag bokade in något med inte använder en almanacka och har glömt bort det. Gör dina vänner en tjänst - använd en almanacka!
  4. För att vara förberedd: När du har en almanacka kan du snabbt få en översikt över vad som väntar nästa dag, vecka eller månad och förbereda dig mentalt inför det som kommer samt göra eventuella praktiska förberedelser. Du kommer att vara mycket lugnare och ha mer kontroll över livet.
  5. För att ta dina planer på allvar: När du har lärt dig att använda almanackan tar du det som står i den på allvar. Därför är den ett superbra verktyg för att förverkliga dina drömmar och planer. Skriv in i almanackan att du ska träna, umgås med dina barn eller städa  så att du lägger lika stor vikt vid det som andra inplanerade möten. Då kan du snabbt se ditt liv förändras! (Bill Hybels pratar om kalenderns makt här.)

Varför ska jag välja Google Calendar?

5 skäl till att använda Google Calendar och varför du borde ha en almanacka överhuvudtaget! merstruktur.seJag tycker om att skriva för hand, jag tycker om friheten med en papperskalender och jag trodde inte att en digital kalender skulle fungera för mig. Nu vill jag inte gå tillbaka. Under ett par månader, kanske ett halvår, använde jag papperskalender och Google Calendar parallellt men efter det har jag inte känt behovet av det. Google är inte en sponsor men jag kan gärna sprida detta vidare ändå.

Google Calendar är en gratis kalendertjänst som du kan skaffa genom att skaffa ett googlekonto. Om du har en androidmobil har du troligen redan ett och den inbyggda kalendern i din telefon är en googlekalender som du också kan komma åt genom att gå in på http://calendar.google.com. De flesta (om inte alla) kalenderappar kan synkroniseras med din googlekalender så att du kommer åt informationen från vilken dator som helst och på alla dina mobila enheter, om du vill.

OBS! Om du inte har en smartphone eller en surfplatta vet jag inte om jag rekommenderar att ha Google Calendar som din enda kalender eftersom det blir svårare att ha den med sig. Det var också efter att jag hade skaffat detta som jag helt gick över till en digital kalender. 
5 skäl till att använda Google Calendar och varför du borde ha en almanacka överhuvudtaget! merstruktur.se
Jag använder appen Business Calendar för att visa min googlekalender och deras widget för att kunna se en veckoöversikt direkt på hemskärmen på mobilen så att jag snabbt kan se vad jag har på gång.

Mina argument för att använda Google Calendar är:

  1. Du kan synkronisera informationen mellan enheter så att du når den överallt: Ta fram kalendern som en flik på datorn eller som en app på mobilen och få fram samma information. Lägg in något möte i mobilen och se det när du sitter vid datorn. Perfekt!
  2. Du kan dela de kalendrar du vill med andra: Håll koll på varandra i familjen genom att dela kalendrar med varandra så att du inte planerar in en familjeaktivitet när någon redan är upptagen! Du kan också välja att inte dela alla dina kalendrar utan bara de du vill att andra ska kunna se! Du kanske vill att din man ska veta vilka arbetstider du har men vill slippa överväldiga honom genom att visa alla möten och påminnelser.
  3. Du kan färgkoda för en snabb översikt: Välj t.ex. en färg för jobb, en för träning, en för resor, en för din respektive och få en snabb översikt över vilka typer av aktiviteter du har i kalendern. Det är också praktiskt att ha en särskild färg för andras kalendrar så att du vet vad som inte nödvändigtvis är möten för dig.
  4. Det är superlätt att använda: På datorn kan du klicka och dra på en viss tid för att bestämma när en aktivitet börjar och slutar. Du kan lägga in påminnelser, upprepningar, långa beskrivningar och platsinformation eller bara en rubrik och tid.
  5. Lätt att få en långsiktig översikt: Du kan enkelt välja att bara se en dag, en vecka, en månad eller fyra dagar beroende på vad du är ute efter för tillfället. Räcker det med att se en dag för att inte se för mycket information på en gång kan du välja det. Om du vill ha en snabb översikt över hur månaden ser ut väljer du det. Jag har nästan alltid på veckovy.

Det här blev ett långt inlägg men jag är rätt passionerad över ämnet almanacka. Det är nödvändigt att ha en! Min rekommendation är att skaffa Google Calendar och använda i mobilen. Lägg in påminnelser på allt till en början så att du inte missar något. När du sedan har vanan inne att titta där kan du förhoppningsvis ha färre påminnelser och ett mer strukturerat liv.

Vilken typ av almanacka använder du?

5 skäl till att använda Google Calendar och varför du borde ha en almanacka överhuvudtaget! merstruktur.se

Hur jag planerar min vecka - steg för steg med praktiska dokument att skriva ut! merstruktur.seSedan jag startade bloggen har jag presenterat en mängd material för er. Många handlar om hur man kan planera sin tid och för att ni ska få några konkreta exempel på hur de kan användas tänkte jag i dag gå igenom hur jag gör när jag planerar min vecka. Som ni kommer att märka har jag gjort de här materialen för att jag själv vill använda dem!

Steg 1: Skriva ut papper eller förbereda en sida

Hur jag planerar min vecka - steg för steg med praktiska dokument att skriva ut! merstruktur.seJag har tidigare skrivit om hur jag använder en Bullet Journal för att samla mina att-göra-listor. Då ritar jag upp vyn som du kan se på bilden med att-göra-listan för veckan till höger och de dagliga att-göra-listorna till vänster.

Uppdatering: Nu använder jag i stället Strukturkalendern som jag har designat och säljer.

För dig som föredrar att skriva dina listor på en dator eller helt enkelt vill slippa rita upp samma sak varje vecka finns den här praktiska listan med samma upplägg (välj svartvit eller i färg):

Hur kan jag samla mina att-göra-listor? Tips på digitala och analoga verktyg för att hantera listor. merstruktur.se
En ifyllnadsbar att-göra-lista för veckan samt dag för dag. Rubriken "Vecka" går att ändra före utskrift. Läs mer här.
Hur kan jag samla mina att-göra-listor? Tips på digitala och analoga verktyg för att hantera listor. merstruktur.se
En svartvit ifyllnadsbar att-göra-lista för veckan samt dag för dag. Rubriken "Vecka" går att ändra före utskrift. Läs mer här.

 

 

 

 

 

 

Utöver dokumentet/uppslaget för att-göra-listor använder jag också ett dokument som ger en översikt över veckan med avbrott för mat och sömn. Jag kommer framöver att kalla det för veckoöversikten:

Hur kan jag samla mina att-göra-listor? Tips på digitala och analoga verktyg för att hantera listor. merstruktur.se
En veckoöversikt med avbrott för mat och sömn. Rubrik kan skrivas in före utskrift. Läs mer och ladda hem här.

Steg 2: Föra över punkter från förra veckans lista eller månadens lista

När jag har förberett de dokument jag behöver tar jag en titt på innevarande veckas lista (eller föregående om det har hunnit bli en ny vecka innan jag påbörjar planeringen) och ser vad som fortfarande är ogjort. De punkter som tar mindre än 5 minuter att genomföra försöker jag göra bort direkt. I checkrutan på de övriga punkterna ritar jag en pil och skriver in dem på den nya veckans lista. Det kan också hända att en del punkter helt enkelt stryks för att de inte är viktiga längre.

Steg 3: Fylla på veckolistan med punkter för den kommande veckan

Sedan fyller jag på veckolistan med punkter som jag vet borde göras den veckan. Ofta har jag redan påbörjat det här genom att skriva in punkter på nästa sida i min Bullet Journal om det dyker upp punkter som kan vänta till nästa vecka.

Steg 4: Skriva in fasta punkter från min kalender

Hur jag planerar min vecka - steg för steg med praktiska dokument att skriva ut! merstruktur.se

Därefter tar jag en titt i min kalender och ser vilka fasta tider jag har att förhålla mig till nästa vecka, t.ex. möten och träffar med vänner. (Den här veckan var ovanligt obokad.) Träffarna skriver jag in både i veckoöversikten och i att-göra-listan.

Steg 5: Fördela ut punkter från veckans lista (och målkalendern) på respektive dag

Hur jag planerar min vecka - steg för steg med praktiska dokument att skriva ut! merstruktur.se

Sedan är det dags att avgöra vilka av punkterna som är viktigast och mest akuta. Om något behöver vara klart till onsdag kanske du borde sätta igång med det på måndag osv. Tänk också på att äta din groda, dvs. göra bort det som är jobbigast direkt så att du slipper gruva dig för det resten av veckan. I det här skedet skriver jag alltså upp de viktigaste sakerna att få gjorda respektive dag och strävar efter att vara realistisk med vad jag hinner med. Jag skriver också in vilka dagar jag borde träna så att jag inte får någon anledning till att "glömma" det.

Steg 6: Planera in när jag ska arbeta med vilken punkt

Hur jag planerar min vecka - steg för steg med praktiska dokument att skriva ut! merstruktur.se

När jag har en plan över vad som borde hinnas med vilken dag (åtminstone i början av veckan) går jag tillbaka till veckoöversikten och fyller i vad jag borde arbeta med vilket pass. Ibland är jag mer övergripande och skriver t.ex. "Bloggarbete" och ibland är jag mer precis och skriver t.ex. "Designa material till torsdagens inlägg". Det är lättare att vara mer detaljerad i början av veckan och mer övergripande senare under veckan. Ofta fortsätter jag att fylla på veckoöversikten och att-göra-listorna under veckan allteftersom jag vet vad jag har hunnit med och vad som är kvar att göra. Därför ser det lite tomt ut torsdag-söndag på den här bilden.

Jag tycker om att färgkoda den här delen så att jag snabbt får en översikt över hur mycket tid jag lägger på blogg m.m. Mina färger är:

Gul - blogg
Grön - träning och mål
Rosa - socialt
Blå - uppdrag

Uppdatering: När jag vill få extra mycket gjort använder jag mallen som du kan hitta i det här inlägget.

Steg 7: Markera i min målkalender

Hur jag planerar min vecka - steg för steg med praktiska dokument att skriva ut! merstruktur.se

I samband med det här gulmarkerar jag också i min målkalender vilka dagar jag planerar att genomföra det målet, t.ex. träning, långpromenad, läsa osv. De mål som jag vill nå varje dag brukar inte få någon markering.

Du kan läsa mer om min målkalender här.

 

Uppdatering: I Strukturkalendern finns en målkalender varje månad som jag använder på samma sätt.

Steg 8: Fylla i middagsplaneraren

Hur jag planerar min vecka - steg för steg med praktiska dokument att skriva ut! merstruktur.seOm ni är flera i hushållet rekommenderar jag att alla samlas och gör det här tillsammans så att alla får vara med och välja vad ni ska äta framöver. Det är lite tomt i början av november på bilden eftersom vi fortfarande använde den gamla prototypen av middagsplaneraren och sedan har jag varit borta ett tag men nu är vi i full gång med den nya och jag är supernöjd!

Läs mer här.

Så ser det ut när jag förbereder min vecka! Det kanske låter invecklat när jag går igenom det så här i detalj men det tar inte särskilt lång tid och sparar mig en massa tid under veckan. Våga testa!

Hur jag planerar min vecka - steg för steg med praktiska dokument att skriva ut! merstruktur.se

Hur gör du för att planera upp din vecka?

Färdig lektionsplanering för att lära elever att bli bättre på att fokusera. Prezi, lärarhandledning och diskussionsfrågor ingår - gratis! merstruktur.se

Alltsedan jag läste det här inlägget  (How To Focus: 5 Research-Backed Secrets To Concentration) har jag funderat på hur jag ska kunna lära mina elever att fokusera på lektionstid. Om jag kan bidra till att lära mina elever förmågan att koncentrera sig tror jag att jag har gett dem något som de kommer att ha nytta av i alla områden av sina framtida liv (för att inte tala om att de kommer att vara lättare att ha att göra med på mina lektioner). Därför har jag tagit fram en mall för hur du kan ta upp de här sakerna med din klass. Den passar bra att ta upp på ett längre klassråd med en klass som du är mentor för eller med en klass som du har hand om i något ämne.

Det är lätt att tänka att eleverna bara borde "skärpa till sig" på lektionerna och till viss del är det så men inlägget ovan hänvisar till professorn Cal Newport som berättar att de flesta tror att de kan koncentrera sig när de verkligen behöver men ifall de ofta flyttar sin uppmärksamhet mellan t.ex. mobiltelefon, skoluppgifter, sociala medier osv. tappar de faktiskt förmågan att fokusera längre perioder och behöver träna upp den muskeln igen.

Den här lektionen (eller introduktionen) har som syfte:

  • att bekräfta elevernas känsla av att det är svårt att koncentrera sig länge,
  • att ge eleverna konkreta tips på hur det kan bli lättare samt
  • att komma fram till en plan om hur ni ska arbeta i klassrummet för att stegvis bli bättre på att fokusera under längre perioder.

För att lektionen ska fungera krävs det att eleverna känner sig hörda och att du är beredd att lyssna på deras åsikter. Det kan t.ex. handla om att dela upp lektionen i delar för att begränsa hur lång tid som läggs på samma aktivitet, t.ex. att genomgångar bara får pågå 10 minuter utan avbrott eller att eget arbete bara får vara 20 minuter i taget. Poängen är dock att eleverna stegvis ska lära sig att klara längre tider av fokus så dessa tider bör utökas allteftersom.

Innehållet i lektionen bygger på blogginlägget av Eric Barker (och den forskning som han hänvisar till), som jag nämnde ovan. Han tar upp fem nyckelpunkter för att lära sig att fokusera som kan sammanfattas så här:

  1. Att fokusera är en muskel som måste tränas upp. Ju mer tid du använder till att fokusera, desto bättre blir du på det.
  2. Rensa ditt huvud genom att skriva ned vad du oroar dig för och vad du har att komma ihåg. Gör sedan en plan för att ta hand om punkterna och sätt igång!
  3. Omgivningen spelar roll. Ta dig till en plats där du vet att du kan få saker gjorda och där det inte finns distraktioner.
  4. Sluta vara "reaktiv". Stäng av alla notifikationer på telefonen och låt ingenting störa dig under den avsatta tiden.
  5. Se till att få tillräckligt med sömn. Om inte, kommer du att vara mindre genomtänkt och mer impulsiv. Du får bättre resultat på alla områden när du är utvilad.

Jag har gjort en Prezi som går igenom dessa fem nyckelpunkter lite mer ingående (men förhoppningsvis kortfattat eftersom eleverna kanske inte har övat upp fokusmuskeln än). Den går att se nedan:

Använd gärna Prezin på lektionen. För dig som lärare har jag också gjort en handledning med innehållet från Prezin samt kommentarer till varje bild. Längst ned i dokumentet finns några tankar om uppföljning.

Här kan du också ladda hem en pdf att skriva ut som eleverna kan använda för att anteckna sina svar på frågorna. Om dina elever skriver på dator kan du också ladda hem frågorna i en wordfil här.

Jag tror att det är värt att lägga tid på det här för att eleverna ska veta hur de kan ta sig an koncentrationssvårigheter, för att eleverna ska känna sig hörda och för att du som lärare ska lära dig mer om hur dina elever fungerar. Skriv gärna en kommentar eller kontakta mig via mail ifall du har testat detta eller något liknande eller om du har några tankar om hur materialet kan utvecklas!

Här finns några användbara dokument för att-göra-listor och tidsplanering som du och dina elever gärna får använda er av. Dokumentet längst ned är speciellt anpassat för lärare och elever som vill få mycket gjort under skoltid.

4 steg för att nå dina mål | Viktiga steg för att nå drömmen i ditt liv. | merstruktur.se

Den senaste tiden har jag tittat mycket på TV-serien I huvudet på Gunde Svan där Gunde träffar andra före detta elitidrottare för att utmana dem i deras egna sporter. Även om jag började titta för att se utmaningarna har jag nu fortsatt titta för att höra berättelserna från de där världsmästarna. Gemensamt för alla är att de har tydliga mål och kämpar otroligt hårt för att nå dit. De har tränat varje dag oberoende av väder och humör och de har blivit bäst i världen. Mitt mål är inte att bli världsbäst på någon sport men jag har mål och jag vill komma framåt i mitt liv. Vad behöver jag då göra för att nå dit?

Som vanligt tar jag mycket inspiration både från mitt eget liv och från Brian Tracy. Han har ett 12-stegsprogram för att sätta upp mål men i mitt målprogram nöjer jag mig med fyra superviktiga steg för att nå dit jag vill:

  1. Skriv ned mätbara mål
  2. Sätt en deadline
  3. Gör en plan
  4. Följ din plan
Det här inlägget innehåller affiliate-länkar, vilket innebär att jag får provision när någon utför ett köp via länken. Åsikterna i inlägget är mina egna.

1. Skriv ned mätbara mål

Du behöver bestämma vilka mål du har inom olika områden i ditt liv:

  • Hälsa: t.ex. energinivå,  vikt, träningsförmåga.
  • Familj och relationer: t.ex. familjesituation, livsstil, semestrar, vänskapsrelationer.
  • Arbete och inkomst: t.ex. typ av arbetsplats och ställning, arbetsuppgifter, inkomst, pensionsålder.

Om ditt liv var perfekt: Hur skulle du må? Hur skulle din träningsförmåga vara? Hur skulle din familjesituation se ut? Hur mycket tid skulle du tillbringa med dina vänner? Med din familj? Vilken typ av jobb skulle du vilja ha? Vilka arbetsuppgifter skulle du vilja fokusera på? Hur mycket skulle du tjäna och hur tidigt skulle du gå i pension?

Skriv upp det första du kommer att tänka på: Om mitt liv skulle vara perfekt, hur skulle det se ut?

Du måste skriva ned dina mål. Det räcker inte att ha dem i huvudet. Så länge de inte är nedskrivna svävar de i luften och du tar dem inte på lika stort allvar. När de finns på papper eller i ett digitalt dokument händer det någonting. Ord är mäktiga. Skriv, då är sannolikheten mycket större att du tar målen på allvar och kämpar för att nå dit.

Brian Tracy säger att mål är något som är "nedskrivet, specifikt och mätbart". Skriv mål som är mätbara och mycket tydliga så att du kan vara helt säker på när du har nått ditt mål och, fram till dess, vad du strävar mot.

2. Sätt en deadline

Du kan, medvetet eller omedvetet, tveka inför att skriva ned dina mål för att du är rädd för att misslyckas (eller rädd för att göra det som krävs för att nå målet) och det kan vara ännu svårare att skriva ned en deadline, dvs. ett datum då du ska ha nått målet, eftersom det då blir så tydligt att du inte har uppfyllt målet om du inte blir klar till dess. Det är inte hela världen om du inte når ditt mål till din deadline. Det kan innebära att din tidsram var orimlig och behöver anpassas. Det du däremot bör utvärdera när du närmar dig är om du har gjort det du borde och behöver göra för att nå ditt mål. Om inte, är det hög tid att börja nu!

Det finns inga orimliga mål, bara orimliga deadlines. Saker händer som kan påverka dina deadlines. Sätt en ny och fortsätt jobba. (Brian Tracy)

Fortsätt jobba mot ditt mål och sätt gärna delmålstider. Bryt ned dina mål i mindre delar och se vad du behöver göra varje år, halvår, kvartal, månad, vecka och kanske dag för att nå dit. Och skriv upp allt!

Ju mer du bryter ned ditt mål, desto sannolikare är det att du kommer att nå det. (Brian Tracy)

3. Gör en plan

Du har dina mål, dina delmål och dina deadlines. Skriv upp alla steg och alla resurser du behöver för att nå dina mål och dina delmål. Gör en huvudlista där du skriver upp allt som behöver hända på vägen. Gå sedan igenom punkterna och fundera på vad som är det första steget. Vad behöver göras innan något annat kan göras? Vad är viktigast på listan och vad är mindre viktigt? Prioritera och strukturera upp listan till en plan. Vad behöver göras första månaden? Vad av det ska jag prioritera första veckan? Vad av det ska jag göra i dag? Här finns flera dokument som kan hjälpa dig att strukturera upp din plan.

Planera varje dag, vecka och månad i förväg. Planera varje månad i början av månaden. Planera varje vecka helgen före. Planera varje dag kvällen före. (Brian Tracy)

Dela upp, bryt ned och var tydlig med vad du vill. Samla konstant dina tankar i nedskrivet format. Utgå alltid från dina mål och delmål när du planerar din tid och planera din tid!

Se till att din plan innehåller tid för det som bygger upp dig och ger energi. Ha tid för att göra vad du vill, tid för återhämtning och det spontana. Då har du en plan som kan hålla på lång sikt.

4. Följ din plan

Behöver jag säga mer? Följ din plan. Bestäm dig för att du ska nå det där målet. Tänk vilken belöning det kommer att bli att faktiskt vara där du har drömt om att hamna. Kom gärna på fler belöningar att ge till dig själv för att fira när du har nått olika delmål, t.ex. en semester, en dejt med den du tycker om, en spännande upplevelse eller ett klädesplagg som passar perfekt nu när du har närmat dig din målvikt.

Följ planen du har satt upp för dig själv och låt dig inte hindras av små ursäkter. Tänk på målet, tänk på belöningen och kämpa på!

Här finns två motivationsaffischer som kan hjälpa dig att stanna på banan.

4 steg för att nå dina mål | Viktiga steg för att nå drömmen i ditt liv. | merstruktur.se

Vilka är dina mål? Hur arbetar du för att nå dit?