Mer struktur | Sida 10 av 16 | på tid, hem och mål

Enkel och fungerande middagsplanering

Erika Norberg2018-02-192018-08-03Lämna en kommentar

Det hemska med matlagning tycker jag inte är själva tillagandet. Det värsta är att varje dag behöva komma på vad vi ska äta just i dag. Därför tycker jag att dagens material kan vara det bästa jag någonsin har kommit på!

Eftersom det här inlägget (som först publicerades i november 2016) har varit så populärt har jag uppdaterat det med fler middagsförslag (bidrag från en läsare) och tips på hur du kan hantera dina handlarlistor i Google Keep.

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Linas Matkasse, vilket innebär att jag får provision om du utför ett köp via länkarna (utan extra kostnad för dig). Jag rekommenderar bara produkter som jag tycker om och åsikter i inlägget är mina egna. Jag får ingen sponsring från Google Keep men det är gratis att använda.

Bakgrund

När jag bodde tillsammans med en vän under min studietid gjorde vi alltid ett matschema för månaden och turades sedan om att laga maten och att diska. Det var fantastiskt! Vi visste alltid vad vi behövde handla i god tid och vad vi skulle ta fram ur frysen för att tina.

Sedan dess har jag saknat att ha det där schemat och det har blivit många dagar med spagetti och köttfärssås. Även om det fortfarande är gott är det lite tråkigt att äta samma sak varje dag. Därför har jag tagit fram materialet som jag ska berätta om i dag och det gör mig så glad att ha ett matschema igen!

Middagsplaneraren

Middagsplaneraren är lika enkel som den är genialisk (om jag får säga det själv). Den består av kalenderblad och middagsförslag som du skriver ut och väljer bland. Steg för steg kan du använda den så här:

Skriv ut kalenderblad för den eller de månader du vill planera.
Titta igenom de färdiga middagsförslagen och ändra de du inte tror passar för dig eller skriv helt egna i den tomma mallen.
Skriv ut middagsförslagen och klipp ut lapparna.
Samla familjen eller bestäm själv vad du vill äta när av förslagen och limma eller tejpa fast de förslagen på rätt dag. (Jag rekommenderar icke-permanent lim så att lapparna går att flytta omkring. Häftmassa kan också fungera.)
Skriv en handlarlista. (Se tips nedan)
Handla.
Laga mat, ät och njut!

Hur får jag tag på filerna?

Uppdaterade kalenderblad finns att hitta här.
De kan användas med eller utan middagsplaneraren men har rutor utformade för att passa perfekt med middagsförslagen.

De övriga filerna får du genom att klicka på den gröna knappen nedan och skriva upp dig på e-postlistan. Då får du 85 blandade middagsförslag, 85 vegetariska middagsförslag (tack till Matilda Cavanagh!) och 85 tomma rutor för egna förslag. Då får du en länk till att ladda hem kalenderbladen i samma e-postmeddelande.

Skriv gärna ut förslagen på färgat papper eller färglägg utifrån typer, t.ex. kyckling, köttfärs, vegetariskt, fisk. Klipp sedan ut och samla alla lappar i en burk eller klistra fast på något som gör det enkelt att få en översikt eller direkt i kalendern.

Handlarlista i Google Keep

Att ha en handlarlista sparar dig tid både i affären och efteråt eftersom du slipper handla flera gånger när du inser att du har glömt vad du skulle köpa. Jag rekommenderar att ha handlarlistan i Google Keep eftersom du då kan nå handlarlistan på olika enheter (dator, mobiltelefon, surfplatta) och dela den med andra. Jag kommer att ge tre förslag på hur du kan använda Google Keep för dina handlarlistor men först vill jag visa hur du gör:

Hur du skapar en lista i Google Keep

För att skapa en lista i Google Keep går du hit där dina listor visas ifall du redan är inloggad på Google (exempelvis via Gmail) och har gjort några listor. För att skapa en ny lista klickar du på symbolen Ny lista högt upp på sidan. Se bild nedan.

Då kommer det upp en ny lista där du kan ange rubrik genom att klicka på texten Rubrik och lägga till vad du vill handla genom att skriva in något i fältet Post i listan. Tryck på Enter eller klicka på Post i listan igen för att lägga till en ny punkt.

När du är nöjd med din lista klickar du på Klart och då kommer din lista att finnas samlad bland dina andra listor längre ner på sidan.

För att använda listan klickar du helt enkelt på den och klickar i rutan bredvid varje vara när du har lagt den i varukorgen. Då blir den överstruken.

Om du sedan vill återanvända listan klickar du på de tre prickarna i listans underkant och väljer Avmarkera alla objekt. Då kommer alla varorna tillbaka till listan igen.

Du kan också klicka på rutan bredvid en överstruken vara för att bara få tillbaka just den på listan.

Och en av de bästa funktionerna är att listan går att dela med andra så att du kan skicka någon annan att handla åt dig! Då klickar du på den markerade symbolen i rutans nederkant (se bild) och skriver in e-postadressen till personen du vill dela listan med.

Tre sätt att använda Google Keep för dina handlarlistor

Så, nu vet du hur du gör en lista och hur du gör de viktigaste ändringarna i den listan. Då kan vi ge oss in på tre olika sätt du kan använda listan på:

1. Helt vanlig handlarlista

Skriv in vad du behöver handla när du kommer på det och när du sitter med din middagsplanering för veckan/månaden. Titta i skafferi, kylskåp och frys för att se vad du har hemma och skriv sedan upp vad du behöver komplettera med. I affären har du med listan i mobiltelefonen och bockar av allteftersom.

2. Standardlista

Du kan också göra en standardlista på de ingredienser du ofta brukar köpa och som du använder till dina vanligaste maträtter. När du sedan gör dig redo för att storhandla återställer du listan så att alla varor är avmarkerade, går igenom vad du redan har hemma och åker sedan och handlar det som finns kvar på listan.

Tack till min fina kusin Adina som tipsade mig om detta!

3. Standardlista per vecka

Min man och jag har nyligen valt ut 28 favoriträtter från middagsförslagen i det här blogginlägget och gjort ett preliminärt matschema som räcker fyra veckor. När de fyra veckorna har gått börjar vi om från början. Till det har jag gjort handlarlistor (i Google Keep) för var och en av de fyra veckorna så att vi på söndagar när vi storhandlar kan utgå ifrån den listan, bocka av det vi har hemma och sedan handla det resterande vi behöver för den veckans måltider. Supersmidigt!

Ännu enklare middagsplanering

Linas Matkasse är ett jättebra komplement till den här middagsplaneraren eftersom den ger nya och goda middagsförslag. Jag och min man tycker verkligen om Linas Matkasse och har på sistone testat deras lättlagade kasse som oftast har både god och snabblagad mat.

Flera av recepten som vi har lärt oss genom matkassen använder vi om och om igen. Extra lyxigt är att de levererar maten direkt hem till dörren!

Om du använder mina länkar för att beställa tjänar både du och jag på det!

Har du några bra middagsförslag? Hur löser du det här med att planera middagar?

Om du inte redan har laddat hem middagsplaneraren kan du klicka på den gröna knappen nedan och fylla i din e-postadress.

Att hantera förtroendetid, oregelbunden arbetstid eller högskolestudier

Erika Norberg2018-02-052019-01-05Lämna en kommentar

Jag har mycket erfarenhet av att lägga upp mitt eget schema och vet att det kan vara utmanande. Å ena sidan kan det kännas som om jag inte gör tillräckligt. Å andra sidan är det lätt hänt att aldrig ha någon riktig ledig tid.

Oavsett om det gäller att studera eller arbeta finns det många sysselsättningar som kräver stort ansvar över det egna schemat. Eftersom jag har haft det tidsansvaret i flera olika miljöer vill jag ge mina tips på hur du kan ha makt över ditt eget schema men ändå leva ett balanserat, framgångsrikt och produktivt liv.

Bakgrund

När jag gick gymnasiet hade vi möjlighet att läsa en avancerad kurs i engelska delvis på distans. Vi var 12-15 elever som påbörjade kursen men det var bara jag som slutförde den. Många av mina klasskamrater var mycket duktiga men bristen på lärarledd tid gjorde kursen för ansträngande.

Det kan absolut vara så att några studenter insåg att det inte var rätt kurs för dem eller att de hade för mycket annat på gång men till stor del tror jag att distansstudier eller studier som kräver mycket egen planering och självdisciplin är otroligt svåra att genomföra utan rätt strategi.

Mina fem år på lärarprogrammet präglades också av få lärarledda timmar och en stor del eget ansvar över studierna.

Efter studierna har jag dels startat och drivit ett eget företag där den här bloggen ingår, dels arbetat som lärare, vilket kräver massvis med egen planering.

Jag gillar att styra mycket över min egen tid men jag kan definitivt sakna tiden i grundskolan och gymnasiet då jag följde någon annans uppsatta plan, gick på lektionerna, gjorde det jag skulle och var ledig på kvällen.

Problemet med ostyrd tid

Det jag tror är det största problemet med att styra sin tid själv är att vi inte tar våra egna regler och deadlines på lika stort allvar som när det är andra som har satt upp dem. Det kan leda till att planer förskjuts och förändrats så mycket att det till slut inte finns någon plan utan bara stress.

Lösningar

Oavsett om du har förtroendetid, oregelbundna arbetstider, studerar eller har mycket eget ansvar över din tid tror jag att de flesta av de här 6 tipsen kan hjälpa dig att få mer struktur på vardagen.

1. Tänk inte på det som ostyrd tid

Ditt tankesätt är viktigt att arbeta på och i det arbetet är en av de absolut viktigaste sakerna att sluta tänka på den här tiden som ostyrd tid. Planera inte in vad som helst när som helst. Gå inte med på att ha möten alla tider på dygnet. Du behöver inte frångå din plan för att passa andra och du har heller inte tillåtelse att frångå din plan för att lata dig. Återhämtning och vila är en sak, men att lata sig när du har bestämt att du ska göra någonting är inte okej.

Gör ett arbetsschema för dig själv där du alltid arbetar vissa tider och är ledig andra tider. Om ditt schema ändras från vecka till vecka kan du göra det arbetsschemat varje vecka men tänk på vilka tider på dygnet du är mest produktiv och lägg in de aktiviteter som kräver mest fokus på de tiderna.

Hjälpmedel:

Standardvecka i Excel

2. Planera in planering varje vecka

Mitt bästa råd är att planera in planering varje vecka. Det gäller oavsett hur din livssituation ser ut. Gör en grundläggande eller detaljerad plan för veckan beroende på hur dina behov och förutsättningar är, men ta en halvtimme eller timme till planering varje vecka så att du är förberedd och inte glömmer något viktigt.

På planeringstiden:

Se över vad som inte har blivit gjort under veckan
Titta på vad som behöver göras nästa vecka
Fördela ut uppgifterna på lämpliga dagar (i lämpligt stora bitar)
Planera in en ny planeringstid
Om du hinner: Gör punkter som går snabbt att göra

Här berättar jag mer om hur och när jag planerar.

Hjälpmedel:

Strukturkalendern

6 kostnadsfria planeringsverktyg

3. Planera in det viktigaste först, inklusive pauser

Om du planerar in allt du måste göra först kommer du inte att ha tid för det du vill och behöver. Det lustiga är att om du börjar med att planera in saker som pauser, träning och tid med familjen så kommer du mest troligt att hinna de där jobbuppgifterna ändå eftersom de har en striktare deadline.

Tänk därför igenom vad det är du tycker är viktigast att hinna med i ditt liv och hur ofta och hur länge du borde ta paus och skriv in det i schemat först. I den här ordningen försöker jag schemalägga min tid:

Sömn, pauser och mat
Viktigt men inte brådskande, t.ex. familj, träning, vänner, fortbildning, återhämtning/vila/hobbyer
Fasta tider och möten
Övrigt

Relaterat:

Schemalägg dina värderingar

Utmattning – hur vi hamnar där och hur vi kan ta oss upp igen

5 blogginlägg för att prioritera din tid bättre

4. Gör tydliga listor och scheman

Var tydlig med exakt vad det är du ska åstadkomma och när. Dela gärna in att-göra-punkterna i steg som tar max 15 minuter att slutföra. Kom också ihåg att skriva att-göra-punkter som du förstår även om du läser dem en vecka senare.

Jag gör en lista för vad jag ska hinna med under veckan, sedan fördelar jag ut punkterna på dagar och om jag har mycket ostyrd tid planerar jag också in vilken del av dagen eller till och med vilken halvtimme under dagen jag ska göra någonting.

Hjälpmedel:

Strukturkalendern

Planeringsmaterial för superproduktiva arbetsveckor

Veckoöversikt

5. Sätt egna deadlines

Som jag skrev tidigare tror jag att det största problemet med ostyrd tid är att vi inte tar våra egna deadlines på lika stort allvar som andras. När det är någon annan som styr är det svårare att kompromissa än om det är jag själv som styr.

Jag har en mycket stark drivkraft att aldrig missa en deadline. Om jag har lovat någon att göra någonting till en viss dag, då håller jag det. Jag är inte riktigt lika bestämd när det är något jag bara har lovat mig själv men jag blir bättre och bättre på det.

Du kanske säger att du inte har någon självdisciplin eller att du inte kan om det inte finns en deadline från någon annan men det är inte sant. Det handlar om träning. Om det hjälper kan du berätta för någon annan att du ska vara klar med något till en viss dag men träna dig själv i att faktiskt lyda dig själv!

Relaterat:

Sätt upp egna deadlines för ökad effektivitet

6. Utvärdera och anpassa

Vid första planeringstillfället kanske du hade avsatt fem timmar till något som du i praktiken gjorde på en halvtimme eller en timme till något som tog flera dagar. Ju mer du planerar desto lättare blir det att avgöra hur lång tid någonting tar och det gör dig mer och mer effektiv. Då kan du planera in lagom mycket på en dag för att känna dig utmanad nog att behöva anstränga dig men inte så överbelamrad att du känner dig besviken över att så mycket inte hanns med.

När du har din planeringstid varje vecka kan du se tillbaka på hur veckan har gått, hur lång tid olika uppgifter tog och vad du därför behöver lägga mer eller mindre tid på nästa vecka.

Här har du också ett utmärkt tillfälle att utvärdera vilken tid på dygnet du jobbar som mest effektivt så att du kan lägga de mest krävande uppgifterna på de tiderna.

Sammanfattning

För att få struktur på din tid när du har förtroendetid, oregelbunden arbetstid, arbetar för dig själv, studerar eller helt enkelt har stor kontroll över din tid bör du alltså följa de här sex tipsen:

Tänk inte på det som ostyrd tid
Planera in planering varje vecka
Planera in det viktigaste först, inklusive pauser
Gör tydliga listor och scheman
Sätt egna deadlines
Utvärdera och anpassa

Om du har en stund för planering varje vecka tror jag att du kommer att fixa detta galant. Om du dessutom har bra verktyg kommer det att gå ännu bättre.

Vad gör du för att ha struktur på din tid eller vad ska du börja göra? Skriv en kommentar!

Hur en slöfock började träna och hur du också kan göra det 2

Erika Norberg2018-01-222019-01-052 kommentarer

Naturligt är jag en slöfock, en latmask, en stillasittande hemmakatt, en Ferdinand. Jag har aldrig varit sportig eller längtat efter att röra på mig även om alla säger att man borde lägga tid på att träna.

Mina intressen och projekt har väldigt länge (särskilt sedan jag slutade grundskolan) kunnat göras vid ett skrivbord eller vid ett bord med vänner. Till följd av detta har jag levt ett stillasittande liv och egentligen inte tyckt att det har varit ett så stort problem eftersom jag ändå har fått mycket gjort och haft det bra. Ryggen har inte alltid känts perfekt och min vikt har oftast varit i överkant av vad jag är bekväm med men annat har känts viktigare att prioritera och lägga tid på än det där tråkiga att röra på sig.

Vi människor fungerar så att vi naturligt väljer den enklaste vägen, vägen med minst motstånd och ansträngning. Att ge sig ut i kallt väder för att promenera, jogga eller ta sig till ett gym där man inte vet hur någonting fungerar är inte det som kommer naturligt. Det är något vi måste tvinga oss själva till i början.

Varför ska jag träna när det är så jobbigt att komma igång?

När jag började tvinga mig själv att träna förstod jag inte varför. Huvudanledningen var nog att sluta gå upp i vikt eller helst gå ner lite men det jag sedan märkte var att det gav helt andra effekter.

I höstas började jag på ett nytt jobb och var helt slut när jag kom hem varje dag tills jag började gå på promenader. Först kändes det jättejobbigt att gå ut när jag egentligen bara ville gå och lägga mig men det tog inte lång tid innan jag märkte att de kvällar som jag gick på promenad också var de kvällar då jag orkade göra någonting mer än att slöa i soffan. När jag hade rutin på att promenera flera gånger i veckan började jag också orka mer även andra dagar.

Slutsats: Träning (även så enkel träning som promenader) ger energi.

Hur kan jag komma igång med träningen?

Även om motivationen var låg lyckades jag komma igång och nu vet jag att jag behöver röra på mig för att må bra och orka mer. Nu vill jag dela med mig av fem tips på hur du kan komma igång. Det var de här fem som var de absolut viktigaste faktorerna för mig när jag började.

1. Skriv in träning i almanackan först

Hur en slöfock började träna och hur du också kan göra det. Enkla och vardagsnära tips från en som har testat. merstruktur.se — Skriv in träningen i almanackan först! Då har du inte hunnit fylla den med annat än.

I slutet av varje vecka tar jag en stund till att planera den kommande veckan. Det är lätt att börja med att planera in uppgifter som andra väntar på att du ska göra på jobbet eller det som du måste komma ihåg att göra i hemmet men när du då kommer till att lägga in träningen är det redan fullt.

Vet du, om du börjar med att planera in träningen kommer du mirakulöst att hinna med både det och det du måste hinna på jobbet helt enkelt för att du prioriterar jobbet.

Det här gäller för allt som du vill ska få plats i ditt liv som du känner att du inte hinner med: träning, tid med familj eller vänner, dina drömprojekt osv. Det som du vill ska ha prioritet i ditt liv måste planeras in först om det ska bli av. Det som är brådskande och har deadlines kommer du i regel att hinna med ändå.

Så, planera in träningen först. Vad ska du göra och när ska du göra det? Skriv in det i almanackan som om det vore ett möte på jobbet!

2. Träna när du ändå behöver duscha

Något som stod i vägen för mig när jag skulle börja träna var inte bara själva träningen utan att det också skulle kräva att jag behövde duscha efteråt. Många tycker att duschande är jättetrevligt och jag kan förstå det till viss del men ibland (läs: oftast) känner jag att det är ett slöseri med tid. Jag måste duscha minst varannan dag om inte mitt hår ska se fruktansvärt smutsigt ut och skulle det gå längre än så luktar jag inte särskilt gott heller.

Lyckligtvis har jag inte bara en avsky mot att duscha; jag tycker heller inte om att vara smutsig. Ibland märker jag att jag är lättirriterad och grinig och inser att det är för att jag inte har duschat. Detta gör att jag inte låter det gå alltför lång tid mellan duscharna, men att lägga in en extra dusch för att jag har tränat (i värsta fall samma dag som jag redan har duschat en gång), det är inget jag eftersträvar.

Min lösning på problemet var därför att förbjuda mig själv att duscha om jag inte gjorde någon form av träning först.

3. Ta på dig träningskläder direkt

Som jag sa tidigare är vi människor lata av naturen och vill slippa så många hinder som möjligt. När jag inte ville träna hjälpte det både att känna att jag var i stort behov av en dusch och att ta på mig träningskläder direkt när jag vaknade. Nu sker min träning oftast på kvällen men när jag tränade på morgonen brukade jag ta på mig träningskläder, äta frukost, träna, duscha och sedan komma igång med dagen.

Du kan också ta på dig träningskläderna direkt när du kommer hem från jobbet eller när du har ätit middag innan du hinner känna efter om du är sugen på att träna eller inte. När du väl har bytt om känns det löjligare att inte träna.

4. Boka in träningen tillsammans med någon annan

Alla sidor som skriver om träning eller mål tar upp tipset att det blir lättare om du har någon annan med dig eller någon som håller dig ansvarig för att nå målet. Jag har alltid tänkt "Jaja, nog är det säkert bra men jag vill inte blanda in någon annan i min träning. Jag är för dålig för att jag ska vilja att någon annan ser mig när jag tränar."

För det första, måste du inte ha någon som ser dig bara för att ni hjälps åt att nå målen. För det andra, måste jag nu erkänna att det här är ett bra tips.

Boka in träning på distans

Ett sätt som du kan boka in träning med någon annan utan att ni behöver titta på varandra medan ni tränar är att ni bestämmer när ni ska träna eller hur många gånger på en vecka och sedan peppar, påminner och kollar av med varandra hur det har gått. Ett annat sätt är att gå ut och gå tillsammans även om ni är på olika ställen. Jag har en vän som bor 75 mil bort som jag pratar i telefon med varje vecka. Samtidigt brukar jag ta en timmes promenad.

Bevis på att det fungerar

Det som har gjort att jag till slut kan erkänna att det här är ett bra tips är att mina kollegor har gjort att jag har tagit träningen till en ny nivå. Vi har en Facebookgrupp där vi sätter upp ett mål på hur många träningspass vi ska hinna till ett visst datum och sedan lägger vi upp varje pass vi gör i gruppen. I den första omgången jag var med i skulle vi i snitt hinna med fyra pass per vecka och ett pass skulle åtminstone vara en rask promenad på 40 minuter. (T.ex. 1/44 Rask promenad 40 min, 2/44 Styrketräning.)

I början av utmaningen halkade jag efter, var sjuk och hade svårt att förmå mig till att göra fyra pass på en vecka. Några veckor in satte jag mig ner och räknade ut hur många pass jag skulle behöva göra per vecka för att hinna ikapp och det visade sig vara fem pass per vecka vid det laget. Ojoj. Men, Erika (det är jag alltså) missar inte en deadline som hon har lovat någon annan så det var bara att bita i det sura äpplet, planera in alla kvarvarande pass i Strukturkalendern (måndag, onsdag, fredag, lördag, söndag) och sätta igång.

Sagt och gjort, jag nådde målet (några dagar före deadline) och hade till och med gått så många raska promenader att jag orkade jogga 2,5 km, vilket jag aldrig hade varit i närheten av förut. Trots min rädsla över att någon annan ska se hur dåligt tränad jag är har jag dessutom låtit både min man och kollegor vara med på mina joggingturer och det var inte så hemskt som jag hade trott. Det viktiga är att hitta någon som accepterar mitt tempo.

Att boka in pass tillsammans med andra eller ha någon som peppar dig att hålla igång med träningen är verkligen värdefullt. Hitta en rimlig nivå för det så att du inte behöver göra det på ett sätt som känns skrämmande men som ändå gör att du håller dig till det du har lovat.

5. Börja med ett rimligt mål

Ibland när jag sätter upp nya mål eller blir särskilt motiverad att göra en förändring vill jag lägga all tid och energi på just det målet. Det kanske beror på att jag inte står ut med den nuvarande situationen på grund av att ryggen gör för ont eller att byxorna sitter för tajt. Problemet är att jag kanske inte tänker realistiskt.

Om jag vill gå ner i vikt kan det vara svårt att ändra allt med min kost och börja träna stenhårt varje dag om jag inte tidigare har tagit något steg i den riktningen.

I stället kan det vara bra att börja med små och enkla mål för att sedan trappa upp. När det gäller träning rekommenderar jag att börja med promenader. Det finns inte så många hinder att ta sig förbi innan du kan gå ut på en promenad; du behöver bara ta på dig ytterkläder och gå ut. När du sedan har kommit in i rutinen att röra på dig några gånger i veckan kan du börja trappa upp till jogging, gym, simning, styrketräning eller andra träningsövningar. Byt ut något promenadpass i taget eller lägg till ytterligare något pass.

Min starka rekommendation är att planera in tre promenader på 30-60 minuter varje vecka. Det kan du få in i ditt schema. Sedan kan du öka både längd och tempo på promenaderna allteftersom det känns mer naturligt.

Sammanfattning

Skriv in träning i almanackan först
Träna när du ändå behöver duscha
Ta på dig träningskläder direkt
Boka in träningen tillsammans med någon annan
Börja med ett rimligt mål

Så, vilken typ av träning skriver du in i din almanacka nu? Skriv en kommentar så hjälps vi åt att peppa varandra!

Allt du behöver för att sätta upp och nå dina mål

Erika Norberg2018-01-082019-11-02Lämna en kommentar

Det är januari på ett sprillans nytt år, vilket brukar vara en tid då många väljer nyårslöften eller tänker igenom hur de vill att det nya året ska skilja sig från det förra. Även om jag länge har varit skeptisk till nyårslöften eftersom så många verkar bryta allt de "lovar" är jag mycket positiv till att sätta upp mål och se det nya året som en nystart. Och oroa dig inte; jag är inte flummig. Mål ska leda till konkret handling, inte bara glada känslor.

Allt du behöver för att sätta upp och nå dina mål finns på bloggen! merstruktur.se — Kära förflutna, tack för alla lärdomar. Kära framtid, nu är jag redo!

Jag har skrivit en hel del om mål och tagit fram många gratismaterial som kan hjälpa dig både med att formulera mål och att göra en praktisk plan för att nå dit. I dagens blogginlägg hoppas jag att du ska hitta allt du behöver för att komma igång med målsättande och för att nå de mål du sätter upp.

Jag kommer att svara på följande fyra frågor om mål:

Vad är ett mål?
Varför borde jag sätta upp mål?
Hur kan jag börja?
Hur kan jag fullfölja det jag har bestämt?

Det här inlägget är fullspäckat med gratismaterial som du kan ladda ner och skriva ut eller använda på datorn. Du kan följa länkarna och ladda hem allt material var för sig men du kan också skriva upp dig på mitt nyhetsbrev och få ett mail där du enkelt kan hämta alla materialen. Det gör du genom att klicka på den gröna knappen nedan.

OBS! Du kommer INTE att få materialet som bifogade filer eftersom det skulle göra e-postmeddelandet jättestort. I stället kommer det vara tydliga länkar att klicka på för att ladda hem just det du är intresserad av med ett klick.

Vad är ett mål?

Mål kan se ut på många olika sätt men för mig är ett mål något konkret. Lösa drömmar eller otydliga idéer är inte alls lika effektiva. För att något ska vara ett mål måste det uppfylla de här tre kriterierna:

Ett mål är avgränsat och mätbart så att du vet vad du strävar efter och när du har nått det.
Ett mål är nedskrivet så att du tar det på allvar, vet precis vad det är och inte ändrar det i ditt huvud hela tiden.
Ett mål är tidsbundet för det är mycket större chans att nå något som har en deadline än om det inte har det.

Här kan du läsa mer om de tre punkterna.

Varför borde jag sätta upp mål?

Du kan gå runt och drömma om förändringar i ditt liv hur mycket du vill men om du inte bestämmer dig för att göra slag i saken kommer ingenting att hända. När du sätter upp ett mål har du tydliggjort vad det är du vill, vilket gör det mycket lättare att nå dit.

Fem skäl att sätta upp mål:

Mål hjälper dig att fokusera
Mål hjälper dig att se dina framsteg
Mål motiverar dig
Mål gör så att du tar kontrollen över ditt eget liv
Mål hjälper dig att få det liv du vill ha

Hur kan jag börja?

Från vision till plan

Det här är ett av mina absoluta favoritverktyg för att komma igång med målsättning. Jag fyller i det 1-2 gånger per år och lär mig alltid nya saker om mig själv även om det är samma enkla frågor jag svarar på.

Du funderar helt enkelt på hur ditt liv skulle se ut om det var perfekt inom de tre områdena hälsa, familj & relationer och arbete & inkomst. Sedan finns det sidor för att omvandla det du har skrivit till tydliga mål och steg att ta för att nå målen.

Ett mål med delmål

Välj ut ett eller några få mål som du vill fokusera lite extra på det här året, de närmsta månaderna eller de närmsta veckorna. Använd gärna den här mallen för att skriva upp målet och dela upp det i delmål.

Självklart finns det plats för att skriva datum då både huvudmålet och delmålen ska vara avklarade. Längst ner finns dessutom en ruta för att skriva upp varför du vill nå det här målet så att du kan påminna dig om syftet när det blir kämpigt.

Energihinken - Vad ger mig energi och vad tar min energi?

För att orka med livet behöver vi fylla på med energi. Alla behöver mat och sömn men i övrigt skiljer det sig mycket från person till person. Det här materialet hjälper dig att tänka ut vad som ger dig energi och vad som tar din energi så att du i dina mål kan lägga till mer av det som fyller dig med energi och ta bort det som dränerar dig.

Läs mer om energihinken här.

Bucket list - skriv upp era mål tillsammans

Det är lättare att nå målen om du samarbetar med någon, för att inte tala om roligare. Här finns ett dokument med 7 olika listor att fylla i med mål och drömmar som passar bra att fylla i tillsammans med någon annan:

Våra drömmar: Att göra tillsammans någon gång i våra liv
Mina drömmar: att göra eller uppleva någon gång i mitt liv
Böcker att läsa
Serier att testa
Filmer att se
Platser att besöka
Drömmar för året

Använd de listor som passar för dig/er och strunta i de andra.

Hur kan jag fullfölja det jag har bestämt?

Strukturkalendern

Om någonting ska bli av tycker jag att det tveklöst viktigaste (förutom att faktiskt göra det) är att skriva in det i kalendern. Den behöver inte bara innehålla möten utan kan gärna ta med träning, tid med vänner och familj eller hushållsarbete.

Det är bland annat det jag använder Strukturkalendern till. Förutom att den innehåller att-göra-listor för veckor, dagar och månader har den också en målkalender som är perfekt för att etablera dagliga vanor som hjälper dig att nå dina mål.

Läs mer om Strukturkalendern här.

Delmål och belöningar

Ett annat sätt att fullfölja dina planer och nå dina mål är att dela upp målen i mindre och enklare delmål. För att göra det extra peppande att kämpa för målen kan du också bestämma belöningar för varje delmål.

I det här blogginlägget kan du läsa mer om mål, delmål och belöningar och dessutom ladda hem gratismaterialet som hjälper dig att skriva ut delmål och belöningar på små post-it-lappar. (Du behöver inte någon specialskrivare och det är enklare än man kan tro.)

Daglig målkalender

Här kan du hålla koll på vilka dagar du har lyckats med ditt mål eller gjort den vana som kommer att leda till att du når det. Det är nästan löjligt hur ofta jag har motiverat mig själv att diska eller torka av köksbordet bara för att jag vet att jag då får göra ett kryss i min dagliga målkalender!

Läs mer om den dagliga målkalendern här.

Långsiktig målkalender

Den långsiktiga målkalendern hjälper dig att hålla koll på dina framsteg när du närmar dig ditt mål. Den har också plats för att planera belöningar varje tiondel av vägen till målet.

Den här passar bra för mål där du vill göra samma sak flera gånger eftersom den har hundra rutor för markeringar. Du kanske vill gå på 100 promenader i år eller vara utan socker 100 dagar. Då passar den här perfekt.

Läs mer om den långsiktiga målkalendern här.

22 snygga sätt att nå dina mål

Om du inte vill nå exakt 100 av någonting utan vill variera dig lite mer finns det här materialet. Det är 22 olika modeller att använda med åtta olika symboler att välja mellan. På varje blad finns 10, 20, 50 eller 100 symboler som du kan färglägga allteftersom du blir klar med dina delmål. Högst upp finns en ruta för att skriva in målet och längst ned kan du skriva datum då du lyckades.

Kalenderblad

Här finns kalenderblad för varje månad med ett inspirerande citat i övre högra hörnet. Använd precis som du vill eller tillsammans med middagsplaneraren.

Översiktskalender

För att planera mina långsiktiga mål tycker jag om att ha en översiktskalender. Här finns översiktskalendrar där du kan se ett kvartal eller ett halvår i taget med en liten skrivrad vid varje datum.

Översiktskalendrarna kommer du bara åt genom att skriva upp dig via den gröna knappen under nästa rubrik eller i Resursbiblioteket.

Vill du ha tillgång till allt material på en gång?

Klicka på knappen nedan för att få länkar till direktnedladdning av alla materialen i ett och samma mail så att det är enkelt att hitta och hämta hem det du letar efter. Samtidigt skriver du upp dig på Mer strukturs nyhetsbrev och får användbara struktur- och måltips regelbundet.

Vilka nyårslöften har du?

Delmål och belöningar + gratis hjälpmedel

Erika Norberg2017-11-132019-01-06Lämna en kommentar

Jag tror att vi människor behöver känna att vi tar oss framåt för att vara nöjda med vår tillvaro. Det räcker inte att bara överleva dagen och göra samma sak om och om igen. Jag tycker om rutin och har inget emot att följa ungefär samma schema varje vecka men jag behöver känna att jag kommer framåt, åtminstone på någon front. Av den anledningen, och för att jag vill motivera mig att förändra det jag inte är nöjd med, sätter jag upp mål och delmål.

I dag vill jag berätta om vad du borde tänka på när du sätter upp mål och dessutom ge tips på hur du kan välja delmål och belöningar. Som hjälp har jag tagit fram ett material som du skriver ut på små post-it-lappar (5 x 5 cm) och som du kan få skickat till dig genom att klicka på knappen nedan och skriva upp dig.

Mer om materialet kan du läsa längst ner i blogginlägget. På första sidan i materialet finns en steg-för-steg-instruktion om hur man skriver ut på post-it-lappar.

Om du vill ha hjälp att sätta upp mål och komma fram till vad du egentligen drömmer om, ta en titt på det här blogginlägget med två praktiska gratismaterial:
2 dokument för att hjälpa dig att nå dina mål

Mål

Så, till dagens ämne: mål. Mål kan se ut på många olika sätt men för att de inte bara ska vara lösa drömmar krävs tre saker:

Ett mål är avgränsat och mätbart
Ett mål är nedskrivet
Ett mål är tidsbundet

Avgränsat/mätbart

För det första måste ett mål vara avgränsat, det vill säga begränsat nog för att du ska veta när du har nått det. Det måste alltså vara mätbart. När du har ett avgränsat och mätbart mål behöver du inte fundera på när det är nått utan det är så pass specifikt att du vet precis vad du strävar efter och när du har lyckats.

Jämför till exempel Jag vill bli bättre på fotboll med Jag vill göra mål på tre fotbollsmatcher.

Det första är obegränsat och otydligt. Det går inte att säkert veta när du har nått det. Å ena sidan kanske du blir lite bättre varje träning men det är svårt att veta om det faktiskt har hänt något och när du kan vara nöjd och vad du egentligen strävar efter.

Det senare är tydligt, avgränsat och mätbart. Du vill göra mål på tre fotbollsmatcher och när du har gjort det kan du bocka av det och sätta upp ett nytt mål. Sätt upp avgränsade och mätbara mål!

Nedskrivet

För det andra måste ett mål vara nedskrivet. Här kanske du ryggar tillbaka och säger blankt nej men jag vill be dig att tänka om. När du skriver ner målet ökar dina chanser att nå det av tre skäl:

Målet är tydligt formulerat så att du vet precis vad det är.
Du kan inte fortsätta förenkla eller försvåra målet i ditt huvud.
Du tar målet på mycket större allvar.

Skriv ner det! Det är inte så jobbigt och det gör stor skillnad för din chans att nå målet.

Tidsbundet

För det tredje måste ett mål vara tidsbundet. Du vet nog varför. Tänk hur många gånger du har skjutit upp någonting till sista kvällen bara för att du kan. Oftast blir det gjort i tid men det är svårt att få det gjort tidigare. En deadline är en deadline men något utan deadline är oändligt mycket svårare att få gjort.

Därför ökar du chanserna att nå målet ännu mer genom att skriva upp när målet ska vara uppnått. Tänk på att sätta upp ett realistiskt tidsmål men ändå ett utmanande tidsmål så att du måste anstränga dig lite för att nå dit. Att gå tio trettiominuterspromenader på ett år är för de flesta inte särskilt ansträngande men att planera in tio på en vecka kan kännas alldeles för häftigt om du börjar på noll.

Välj en realistisk men utmanande tidsplan för ditt mål.

Delmål

Det är helt okej att ha mål som ligger längre fram i tiden men för att motivera dig kan det vara bra att ha delmål att sikta mot på vägen dit. De minskar också risken att glömma bort att du har satt upp målet. Några frågor att fundera på för att välja delmål kan vara dessa:

Vad är det första jag måste göra för att närma mig mitt mål?
Vad behöver jag göra/kunna/veta innan jag kan nå mitt mål?
Om jag ska nå det här målet inom ett år, vad behöver jag då ha gjort om en månad, ett kvartal, ett halvår?
Vad ska jag ha uppnått när jag är halvvägs till mitt mål? Vad ska jag ha uppnått när jag är en tredjedel ifrån mitt mål? osv.

Tänk på att delmål egentligen bara är små mål så de ska också vara:

avgränsade
nedskrivna
tidsbundna

Några exempel på delmål kan vara:

att gå en kurs eller samla kunskap om det du vill uppnå
att spara en viss summa pengar
att vara utan något en viss period
att göra något regelbundet en viss period

Belöningar

Ytterligare ett sätt att motivera dig att nå dina mål är att ge dig själv belöningar vid varje uppnått delmål eller mål. Jag skriver sällan om belöningar för jag har ofta ganska lätt att motivera mig bara genom att veta att jag får bocka av något på min att-göra-lista eller sätta ett kryss i min målkalender.

Ibland är det dock nödvändigt att muta sig själv till att göra någonting för att det ska bli av, särskilt när det handlar om en ny vana som ska etableras.

Två typer av belöningar

Som jag ser det finns det två typer av belöningar när du belönar dig själv:

Något som du får eller får göra när du har nått målet som du i annat fall inte skulle ha gjort.
Något som du skulle ha köpt eller gjort tidigare om du inte hade bestämt att du var tvungen att nå målet först.

Den andra versionen är en svårare version av disciplinträning men jag tror ändå att det är min favorit. Eftersom den handlar om något du är van att få blir det extra angeläget att uppfylla målet för du märker större skillnad av att inte få det, än du skulle ha gjort av att inte få något som du ändå inte brukar ha. (Förlåt för alla inte:n i den meningen.)

Exempel 1: Du har låtit bli att köpa godis, snacks och läsk i tre månader och har nu pengar över till att unna dig nya bra hörlurar.

Det hade du inte kunnat köpa om du inte hade nått målet. Det kan också vara något som du inte brukar köpa eller inte brukar göra som du väljer att göra för att gratulera dig själv till ett uppnått mål.

Exempel 2: Du brukar äta ute flera gånger i veckan men har bestämt att du inte får göra det alls förrän du har nått ditt mål.

Då påminns du varje dag om att kämpa för ditt mål eftersom du måste låta bli någonting som du brukar göra. Samma typ av (undanhållen) belöning kan gälla om du alltid brukar köpa det du vill ha (kläder, teknikprylar, snacks m.m.) och nu tvingar dig själv att vänta med att köpa tills du har nått ditt mål.

Att tänka på när du väljer dina belöningar

Motiverande: Se till att belöningen motiverar dig och är någonting du faktiskt vill ha. Om det inte är så spelar det ingen roll att du har en belöning för det viktiga är att nå målet som gör att du kommer framåt med planen du har för ditt liv.

Inte gå emot målets syfte: Om du försöker gå ner i vikt bör du inte ha en belöning som är att äta sötsaker och du borde inte ha en belöning som kostar en massa pengar om målet är att spara pengar till något annat.

Inom din budget: Få av oss har ekonomin att belöna oss med en utlandsresa varje vecka så sätt upp rimliga belöningar som du faktiskt har råd med. Gör en budgetpost för belöningar om de belöningar som fungerar bäst för dig kostar pengar.

Exempel på belöningar

Ett nytt klädesplagg (sätt en gräns på hur mycket det får kosta)
Något du har velat ha länge, t.ex. en specifik teknikpryl, bok eller penna (är det bara jag som kan göra mycket för en suddbar bläckpenna?)
Aktivitet att göra själv eller tillsammans med andra
Resa inom eller utom landet
Rolig dag med vänner/familj: få dem att peppa dig att nå målet/delmålet så att det blir av
Tjänst från vän/familj: kom överens med någon om att göra dig en tjänst om du når ett visst mål/delmål och bjud gärna tillbaka så att du gör dem en tjänst om de når sitt mål/delmål

Var specifik med vad belöningen är och hur mycket den får kosta.

Hjälpmedel för att hålla koll på och nå dina delmål

Det jag egentligen ville komma fram till med det här blogginlägget är att jag har gjort ett nytt material som jag hoppas ska hjälpa dig att hålla koll på och nå dina delmål.

Det är gjort för att skriva ut på små post-it-lappar (5x5 cm) som passar perfekt i rutan som finns i veckovyn i Strukturkalendern. Det finns tre varianter i pdf-filen som du får om du klickar på knappen nedan och skriver upp dig.

Delmål med belöningar
Delmål utan belöningar
Fri text

Delmål med belöningar

Den här varianten har fyra rutor:

Delmål: Här kan du skriva vad delmålet är. Tänk på att det ska vara avgränsat och mätbart.
Måldatum: Det datum då du siktar på att ha uppnått delmålet.
Faktiskt datum: Det datum då du nådde målet. (Sträva efter att nå dit tidigare eller samma dag som måldatumet.)
Belöning: Där du skriver vad du får när du har nått delmålet.

Samtliga rutor går att fylla i direkt i pdf:en på datorn innan du skriver ut eller fylla i för hand efteråt.

Delmål utan belöningar

Den här varianten har tre rutor (ingen ruta för belöning):

Delmål: Här kan du skriva vad delmålet är. Tänk på att det ska vara avgränsat och mätbart.
Måldatum: Det datum då du siktar på att ha uppnått delmålet.
Faktiskt datum: Det datum då du nådde målet. (Sträva efter att nå dit tidigare eller samma dag som måldatumet.)

Samtliga rutor går att fylla i direkt i pdf:en på datorn innan du skriver ut eller fylla i för hand efteråt.

Fri text

Den sista sidan i pdf:en innehåller tomma textrutor där du kan skriva vad du vill. Rutan anpassar sig efter det du skriver så att texten blir mindre om du skriver mycket. Du rymmer därför nästan hur mycket som helst i rutan.

Några förslag på vad du kan använda den till:

Uppmuntrande citat
Förklaringar till de olika aktiviteterna i din målkalender
Vad du borde fokusera på den här veckan

Genom att klicka på knappen och fylla i dina uppgifter får du materialet skickat till dig. På första sidan finns det en detaljerad instruktion om hur du gör för att skriva ut på post-it-lappar.

Att tänka på när du köper kläder

Erika Norberg2017-10-302017-10-30Lämna en kommentar

Då var det slutligen dags för den sjunde och sista delen i denna bloggserie om kläder. Du har förhoppningsvis rensat garderoben och tänkt igenom hur du förvarar dina kläder. Det kanske har fått dig att tänka annorlunda när du köper nya kläder.

För mig är det så att ju mer jag rensar desto mindre vill jag köpa. Jag inser att jag inte vill hamna i samma situation igen där jag behöver rensa bort mängder med saker och kläder som jag aldrig använder. Därför gör jag nu mer genomtänkta inköp och det är vad dagens blogginlägg kommer att handla om: Del 7: Att tänka på när du köper kläder. (De här tipsen fungerar också bra när du funderar på andra inköp.)

Här kommer fem kriterier som allt du köper borde uppfylla.

1. Det du behöver

Den första frågan att ställa sig är om det här är något du behöver. Om du redan har sju par svarta jeans kanske du inte behöver ett åttonde men om alla dina byxor har gått sönder är det nog dags att investera i ett nytt par.

Du kan också fundera på om det här är något du behöver köpa eller om det är något du bara kommer att använda vid ett visst tillfälle och kan hyra eller låna. Festkläder kan vara en sådan sak och om vi tänker utanför ramen av kläder kan t.ex. släpvagnar och många maskiner hyras. Är det något du använder lite oftare kanske du kan samäga det med en släkting eller granne.

För att hålla koll på vad du behöver kan det vara bra att ha en lista på vad du saknar så att du kan skriva in det på listan när du upptäcker bristen och handla det när du gör ärenden. Använd t.ex. en app i telefonen som Google Keep eller Todoist eller ha en papperslapp i plånboken.

2. Det du tycker om

När du har kommit fram till om det är något du behöver och inte redan har i överflöd är det viktigt att komma fram till om det här faktiskt är något du tycker om.

Tänk på att köpa kläder som du tycker om, inte kläder för att imponera på någon annan eller för att någon annan säger att det är fint. Se till att du gillar det. Om inte, kommer det bara att ligga och skräpa.

3. Det du kommer att använda

Det här hör ihop med de två första punkterna men jag vill ändå trycka lite extra på det här för det är definitivt en av de viktigaste aspekterna: Är det här något du kommer att använda?

Kläder ska du bara äga om du kommer att använda dem och ett enkelt sätt att se till att du inte har en massa kläder du inte kommer att använda är att inte köpa de kläderna från början.

Tänk efter: Är jag bekväm i det här plagget? Trivs jag med hur jag ser ut i det? Passar det att använda i många situationer?

Om svaret på någon av frågorna är nej, fundera på om det är ett klokt köp. Vissa finkläder kanske inte går att använda i många situationer men kan ändå kännas rimliga att köpa för de där tillfällena då du behöver vara lite finare.

Om det du funderar på att köpa är något annat än kläder, fundera på om det här är något som du kommer att använda ofta och om det underlättar ditt liv att äga det eller om det är en prydnadssak som kan få dig att trivas bättre i ditt hem en lång tid framöver.

4. Det du har råd med

Okej, vi har kommit fram till att det här är något du behöver, tycker om och kommer att använda. Då är frågan, har du råd?

Om det är svårt att ha råd med mat och hyra för att du köper något som du egentligen skulle kunna klara dig utan, låt bli!

Om du måste skjuta upp ett mål som du har satt upp och verkligen ser framemot för att du köper något som du egentligen skulle kunna klara dig utan, låt bli!

Om det du vill köpa däremot är något du behöver, tycker om, kommer att använda OCH passar i din budget, varsågod (om den femte punkten också är uppfylld)!

5. Det du har plats för

Du har behov av det, tycker om det, kommer att använda det och har råd att köpa det, då finns det bara en fråga kvar: Har du plats för det?

Med plats menar jag inte att du skulle kunna trycka in det i din smockfulla garderob utan jag menar en bra plats. Plagget ryms på en galge i garderoben eller i en låda i byrån utan att det blir svårt att se vilka plagg du har därinne.

Om det är något annat än ett klädesplagg, fundera på vilken plats den saken ska hamna när du har köpt den. Om du inte kommer på något, vänta. Ett hem blir stökigt när du har för många saker och särskilt när dina saker inte har sina egna platser. Varje sak ska ha någonstans att vara där den ryms när alla andra saker också är på sina platser.

När du har tvättat, vikt och stökat bort alla dina kläder samtidigt ska alla plagg ha en plats utan att det blir för trångt. Samma sak gäller för dina övriga saker.

Sammanfattning

Så, innan du köper någonting (för det är det enklaste sättet att rensa) fråga dig själv:

Behöver jag det här?
Tycker jag om det här?
Kommer jag att använda det?
Har jag råd?
Har jag en plats för det?

Om du lyder de här tipsen är det mycket lättare att slippa både ekonomiska problem och problem med att ha ett välorganiserat hem.

Vad tänker du på innan du köper nya kläder? Skriv gärna en kommentar!

Vad jag planerar varje dag, vecka och månad

Erika Norberg2017-10-162019-01-06Lämna en kommentar

Det händer då och då att jag får frågan hur jag planerar min tid och nu när jag har haft Strukturkalendern ett tag känns det lämpligt att skriva ett blogginlägg där jag besvarar den frågan utifrån hur jag använder denna fantastiska planerare.

Det kan låta som om jag gör hur mycket som helst och lägger oändligt med tid på planering men så är det inte. Jag lägger korta stunder varje dag, vecka och månad på att planera så att jag känner mig tryggare och vet att allt som behöver bli gjort hinns med. I dag tänker jag gå igenom vad jag gör och när så att du kan ha något att utgå ifrån när du skapar din egen planeringsrutin. Testa tills du hittar något som fungerar för dig!

Titta in på min butik för att köpa Strukturkalendern.

Om du inte har en strukturkalender och inte är redo att köpa än kan du använda de här planeringsbladen (för dags- och veckolista), den här längre att-göra-listan (för månadslista) och den här målkalendern för att följa samma planeringsmodell.

Om du vill ha hjälp att följa min rutin kan du ladda hem min checklista genom att klicka på knappen nedan:

Relaterade blogginlägg: Hur jag planerar min vecka och 5 blogginlägg för att prioritera din tid bättre

Varje dag

På morgonen

Varje morgon tar jag en titt på uppgifterna jag har skrivit upp för dagen och börjar med det som är viktigast att hinna göra. Jag tittar också på gårdagens lista för att se om det var något där som inte blev gjort som jag behöver göra i dag.

Om jag blir avbruten mitt i någon uppgift är det skönt att ha listan att gå tillbaka till för att se vad det var jag höll på med. Den gör också att jag inte glömmer något som måste hinnas med.

På kvällen

Varje kväll tittar jag på dagens och morgondagens listor. Om det är något som inte hanns med under dagen funderar jag på hur viktigt det är. Om det är väsentligt att jag får det gjort snart skriver jag ofta upp det på morgondagens lista. I annat fall låter jag det stå kvar på dagens lista utan markering

Jag tittar också på min målkalender och sätter kryss på det jag har gjort den dagen. Mer om målkalendern finns längre ner.

Varje vecka

Titta bakåt

I slutet av varje vecka går jag igenom den vecka som har varit och fokuserar på de punkter som inte har blivit gjorda både på veckolistan och på daglistorna. Dessa går jag igenom en efter en och gör något av dessa saker:

gör direkt om det går snabbt att göra
flyttar över till nästa eller nästnästa veckolista om det är något som fortfarande är viktigt att göra ganska snart
flyttar över till en daglista på nästa vecka om det är viktigt att hinna med tidigt under nästa vecka
flyttar över till en månadslista om det kan göras längre fram i tiden och har lägre prioritet
stryker punkten om den inte är relevant längre

När en punkt är flyttad gör jag en pil i rutan och när jag stryker en punkt gör jag ett stort kryss. På så sätt håller jag koll så att ingen punkt tappas bort mellan veckorna.

När alla punkter är avklarade, hänskjutna eller strukna flyttar jag bokmärket som visar aktuell vecka till nästa vecka. Om jag inte gör min veckoplanering innebär det att jag varje gång jag vill hoppa till nuvarande vecka hamnar en vecka (eller i värsta fall flera veckor) längre bakåt eftersom det är där bokmärket sitter. Då får jag ett extra tillfälle att se de punkter som har lämnats kvar från föregående vecka/veckor och påminns hela tiden om att ta mig tid att gå igenom de gamla punkterna så att jag ska slippa störningsmomentet att komma till fel vecka hela tiden.

Titta framåt

Sedan vänder jag blad till nästa vecka och placerar ut de viktigaste punkterna från veckolistan på olika dagar under veckan. Jag fokuserar på att planera måndag och tisdag för att sedan kunna anpassa under veckan beroende på hur mycket jag hinner. Det viktigaste planerar jag in tidigt under veckan eftersom det är svårt att veta hur många oväntade saker som kommer att dyka upp.

Varje månad

I Strukturkalendern finns det två uppslag för varje månad. Det första är en kalenderöversikt för månaden. Det brukar jag inte använda jättemycket eftersom jag använder Google Calendar för möten osv. men jag tycker ändå om att det finns där för att få en översikt över hur månaden ser ut.

Utöver det finns det ett uppslag som jag använder desto mer som innehåller en målkalender och en att-göra-lista för månaden. I målkalendern har jag valt ett antal aktiviteter och satt upp ett mål på hur många gånger jag ska göra respektive aktivitet under månaden. Varje dag jag gör den aktiviteten får jag ett kryss.

Titta bakåt

Som med de andra punkterna tittar jag först på månadslistan. Vad har jag gjort? Vad har jag kvar att göra? Är det jag har kvar att göra fortfarande viktigt? Beroende på hur viktigt det är flyttar jag det antingen till nästa veckolista (viktigt) eller nästa månadslista (mindre viktigt). Om det inte är viktigt alls stryker jag det.

Som på veckolistan gör jag en bock på det som är avklarat, en pil på det som är hänskjutet och ett kryss på det som är struket.

Sedan tittar jag på min målkalender och räknar ihop hur många kryss jag har på respektive aktivitet och hur väl det stämmer överens med den målsättning jag satte i början på månaden.

Under varje totalsiffra sätter jag ett kryss som är rött, gult eller grönt beroende på hur väl det stämmer överens med målet:

Rött: mindre än hälften av målet
Gult: hälften av målet eller mer
Grönt: nästan hela målet, hela målet eller mer än målet

Titta framåt

Sedan är det dags att titta framåt. Vad gäller målkalendern använder jag mig av resultatet från förra månaden för att sätta upp nya mål. Några frågor jag brukar ställa mig själv är:

Om jag var långt över målet: Hur mycket högre mål borde jag då sätta för nästa månad?
Om jag var långt under målet: Är det realistiskt att behålla samma mål eller är det mer motiverande att sänka målet så att jag lättare kan nå dit? Vad kan jag göra för att bättre motivera mig att nå det här målet, t.ex. skriva in det i almanackan?
Om jag inte hade ett enda kryss eller väldigt få: Är det här fortfarande något jag bryr mig om att göra? Är det viktigare att prioritera något annat? Om det fortfarande är viktigt, hur kan jag motivera mig att göra det här till en prioritet i mitt liv?

När jag har fyllt i aktiviteter och mål för nästa månads målkalender tittar jag på månadslistan och fördelar ut de viktigaste punkterna därifrån på lämplig veckolista.

Bäst är att fördela ut alla punkter från månadslistan på en veckolista som jag tittar på oftare men för mig blir det inte alltid gjort. Därför har jag inte lika viktiga punkter på månadslistan. Eftersom månadslistan är på samma uppslag som målkalendern i Strukturkalendern blir det dock naturligt att titta på den då och då. Det gör att jag även under månadens gång kan fördela ut viktiga punkter eller slutföra en punkt när jag har lite tid över.

Sammanfattning

En sammanfattning av hur jag planerar min tid kommer här men om du vill ladda ner den som en checklista kan du klicka på knappen nedan:

Varje vecka

Titta på dagens och gårdagens att-göra-lista.
Slutföra de punkter som står på dagens lista.
Titta på morgondagens lista och förbereda mig för morgondagen.
Lägga till punkter på kommande dagar utifrån vad jag har hunnit hittills.
Markera i målkalendern.

Varje vecka

Gå igenom veckans dagliga listor och veckolistan i jakt på punkter som ej är slutförda för att slutföra, flytta längre fram eller stryka.
Planera in punkter från nästa veckas veckolista på lämplig dag under kommande vecka med fokus på måndag och tisdag.

Varje månad

Gå igenom månadslistan för att slutföra, hänskjuta eller stryka punkter som inte är gjorda.
Planera in punkter från nästa månads att-göra-lista på veckor eller dagar så att de inte glöms bort.
Räkna ut totalen på målkalendern och utvärdera hur väl jag har nått mina mål.
Skriva in nya mål i nästa månads målkalender.

Är det något du gör regelbundet för att hålla koll på din tid? Skriv en kommentar!

En sista påminnelse om att du kan ladda hem min checklista här:

Relaterade blogginlägg: Hur jag planerar min vecka och 5 blogginlägg för att prioritera din tid bättre

Hur man städar ett rum + hjälp att komma ihåg vad som ska städas 1

Erika Norberg2017-10-022017-09-281 kommentar

I dag skulle jag vilja prata om städning men först måste jag säga något om mål och att-göra-punkter i allmänhet: Det mesta känns svårt om du bara tänker på slutprodukten. Det kan gälla städning likväl som alla andra mål du har. Fundera till exempel på de här målen:

Jag ska skriva klart mitt examensarbete.
Jag ska städa hela huset.
Jag ska bli en person som har ordning på mitt liv.
Jag ska gå ner 20 kg.
Jag ska skriva en bok.

"Åh, det är så stort. Jag kan aldrig nå dit. Hur skulle jag ens börja?" Det är lätt att tänka att det är ouppnåeligt och därför inte börja eller tappa sugen efter ett tag bara för att du fortfarande har så långt kvar till dina mål.

Därför vill jag ge två råd om målsättande:

Sätt upp delmål så att du kan fira små segrar på vägen.
Skriv ner vad som är första steget på din att-göra-lista och försök verkligen hitta det första steget. Fundera på om det är något du måste göra före det du tänkte. Och måste du göra ytterligare något före det?

Därför vill jag inte bara prata om städning i dag utan bryta ner städningen i mindre steg så att du inte behöver fundera på vad som ska göras eller överväldigas av hur mycket du ska göra. På slutet kommer jag dessutom ge tips på hur du kan komma ihåg vad som borde städas och när.

De här punkterna kanske är självklara för dig men jag tror ändå att det är värdefullt att se en nedskriven checklista för att få en uppgift som är lagom stor att ta sig an till att börja med. Eller så kan du dela listan med någon som skulle behöva lära sig.

Eller så har du aldrig lärt dig städa och behöver steg-för-steg-instruktioner för att ha en aning om vad du ska göra. Då har du kommit till rätt ställe. Här får du några enkla steg att följa för att städa ett vanligt rum. Kök och badrum behöver några extra punkter men till stor del gäller det här för alla rum.

1. Ta bort synligt skräp och disk

Till att börja med underlättar det den övriga städningen om du börjar med att rensa bort synligt skräp och disk. Undvik att flytta allt skräp till ett annat rum. Släng skräpet i papperskorgen eller återvinningen direkt och bär disken till diskmaskinen eller diskhon. Vi vill undvika att flytta runt skräpet mellan rum.

Bonussteg: Om du hittar många saker som hör hemma i andra rum kan du samla ihop sakerna i en låda eller korg för att gå en runda och sätta tillbaka dem när du är klar i det här rummet. Du kan också gå och ställa det på plats direkt om du lovar mig att inte bli distraherad av annat på vägen så att du glömmer att du städar.

2. Dammtorka allt som har en ovansida, uppifrån och ner

När det synliga skräpet är borta är det dags att påbörja den riktiga städningen. Du behöver en fuktig trasa till det här steget. Enklast tycker jag är att ha en liten plastburk eller plasthink med vatten där jag doppar och vrider ur trasan. Då är det viktigt att du byter vatten ofta så att det inte blir supersmutsigt. Om du inte använder hinkmetoden behöver du skölja av trasan i handfatet mellan varje torkning (och vi ska göra många torkningar).

Hämta: En trasa och en liten hink/bunke/burk som innehåller lite allrengöringsmedel och varmt eller ljummet vatten (så varmt som möjligt men så att du ändå klarar av att sätta handen i det).

Tillvägagångssätt

Börja närmast taket i rummet och gå nedåt eftersom dammet kommer att falla nedåt och du inte vill behöva städa om samma ställe direkt.
Torka av allt som har en ovansida, eftersom allt som har en ovansida samlar damm. Det kan t.ex. handla om lampor, hyllor, bord, garderober, fönsterbrädor, fönsterkarmar, lister, handtag m.m. Golvet har visserligen en ovansida men det kan du vänta med till steg 4. OBS! Om det står någonting på ytan där du ska torka bör du lyfta upp det och torka ytan under för att det ska bli riktigt bra.
Skölj av och vrid ur trasan i hinken mellan dragningarna. Du vill inte att trasan ska vara jätteblöt utan bara fuktig så att du får med dig dammet. Du vill heller inte att den ska vara smutsig så att du sprider ut smuts när du försöker göra rent. Skölj därför av ofta genom att doppa trasan i hinken några gånger och vrid ur trasan ordentligt efter sköljningarna.
Byt ut vattnet i hinken ofta så att du sköljer trasan i så rent vatten som möjligt.

3. Lyft upp allt (som är rimligt) från golvet

Bra jobbat! Nu ser allt mycket finare ut. Nästa steg är att ta itu med golvet men för att göra det riktigt bra behöver vi, liksom på de andra ytorna, tömma det så gott vi kan. Jag menar inte att du ska bära ut soffor och pianon ur rummet men det som är mindre och enkelt kan flyttas eller lyfta upp på en större möbel bör du lyfta upp.

Du kanske minns från skoltiden att stolarna alltid skulle upp på bänkarna i slutet av lektionerna. Det var för att de som städade skolan snabbt och enkelt skulle kunna städa golvet ordentligt. Samma sak gör vi här: Upp med köksstolarna på köksbordet, vardagsrumsbordet på soffan, sopkorgar på skrivbord osv. Gör golvet så tomt som möjligt helt enkelt.

Om du bara dammsuger och inte skurar golvet är det här steget inte riktigt lika viktigt men jag rekommenderar att lyfta upp saker, åtminstone vissa gånger, för att komma åt alla ställen enkelt.

4. Dammsug eller sopa golvet

När golvet är tömt är det lättare att dammsuga eller sopa golvet. Nu vill vi få upp damm och smått skräp från golvet (det stora har du förhoppningsvis redan tagit).

Hämta: Dammsugare eller sop.

Jag brukar föredra att dammsuga (även om jag inte tycker om ljudet) men att sopa går också bra. Se i vilket fall som helst till att du dammsuger eller sopar överallt, inte bara där du ser skräp, och ta även kanterna kring lister där det kan vara lite jobbigare. Glöm heller inte under möbler som soffor, sängar och bord.

5. Skura

Nu är det redan ganska fint men då och då tycker jag ändå att man ska skura golvet också för att det ska bli ordentligt rent och för att få bort smuts som sitter lite hårdare.

Hämta: En skurhink fylld med varmt vatten och ett mått allrengöring samt en skurmopp.

Börja längst in i rummet och arbeta dig utåt. (Du vill undvika att gå i det blöta för att ta dig ut.) Samma sak gäller här som på dammsugningen: dra moppen över hela golvet även om du inte ser smuts!

Doppa skurborsten i skurhinken då och då för att skölja av smutsen. Vrid ur för att undvika att översvämma rummet men snåla heller inte för mycket med vattnet.

Tänk på att ta med skurhinken medan du rör dig genom rummet så att den inte hamnar mellan dig och det blöta.

6. Ställ tillbaka allt på sin plats

Om du gjorde en låda med saker som hör hemma i andra rum kan du ta den lådan nu och ställa tillbaka saker medan du väntar på att vattnet ska torka (eller gå vidare och städa andra rum).

När vattnet på golvet har torkat är det dags att ställa allt på sin plats igen och sedan är du klar!

Bonus: Hur ska jag komma ihåg vad som borde städas när?

Om du är som jag blir städningen det första som faller bort när du har mycket annat att göra. Det kanske är okej, åtminstone till en viss gräns, men jag tror egentligen att det är en bra idé att städa regelbundet för att undvika att det blir ett jättejobb när det är dags. Samma sak gäller med disken.

För snart ett år sedan skrev jag det här blogginlägget som innehåller en lista på vad som borde städas när och dessutom visar hur du kan skriva ut dina städlistor på post-it-lappar.

Städpåminnelser i en app

Ganska nyligt påbörjade jag en ny metod för att komma ihåg mina städuppdrag, nämligen att använda en mobilapp. Den jag använder heter Todoist. Två saker jag gillar med den appen är att jag kan dela listan med andra och att det enkelt går att ställa in hur ofta en viss uppgift ska återkomma.

Ett problem med städning är att det måste göras om och om igen men om du lär dig att förvänta det och delar upp det behöver det inte vara så jobbigt. Om du dessutom kan dela städlistan med någon annan i hushållet är det lättare för er att hjälpas åt med uppdragen.

Listor som du lägger in i Todoist kan du komma åt från dator, mobiltelefon eller surfplatta och om du t.ex. skriver Dammsuga vardagsrummet varje vecka kommer appen att påminna dig om att dammsuga vardagsrummet en vecka efter att du bockade av det senast. Det är extra praktiskt på uppgifter som du inte gör så ofta, t.ex. att sota skorstenen, byta fläktfilter eller putsa fönster. Då kommer appen ihåg uppgifterna åt dig utan att det går flera år för mycket innan det blir gjort igen.

Använd gärna listan här för att komma på vad som borde göras när du skriver in uppgifterna i din Todoist-app. Den kan givetvis också hantera andra att-göra-punkter på samma sätt och du kan dela in uppgifterna i olika listor (kallas Projekt i appen), t.ex. jobb, hemma, städning osv. Du väljer sedan om du vill dela någon av listorna med någon annan genom att klicka på Dela projekt.

Hur kommer du ihåg vad du ska städa och har jag glömt något viktigt när det kommer till städning? Skriv gärna en kommentar!

Hur du kan hantera halvanvända kläder 3

Erika Norberg2017-09-182019-01-023 kommentarer

Jag tror inte att jag är ensam om att lämna kläder på golvet eller en stol bredvid sängen när jag går och lägger mig. Det beror dels på att jag är kvällstrött, dels på att jag är lat men också till stor del på att jag inte har vetat vad jag ska göra av kläderna som jag inte har använt färdigt.

Ibland har jag inte använt ett plagg särskilt länge eller så har det inte blivit märkbart smutsigt av den tid jag har använt det. Byxor brukar definitivt kunna användas mer än en dag utan att de luktar eller har synlig smuts och jag använder även flera andra av mina kläder mer än en gång innan jag lägger dem i tvättkorgen.

Problemet är att de där kläderna som jag tänker att jag kan använda igen blir ett berg bredvid min säng som definitivt inte ser snyggt ut och i vilket det dessutom kan smyga sig in en smutsig strumpa som förstör möjligheten att använda plaggen igen.

I dag vill jag dela min nuvarande lösning (och ytterligare några potentiella lösningar på det här problemet) som del 6 av 7 i bloggserien om kläder:

Hur du kan rensa i din garderob
Hur jag förvarar mina kläder
Hur jag väljer vad jag ska ha på mig
Hur det kan bli mindre jobbigt att tvätta, hänga, vika, stryka och plocka undan kläder
Kläder som du borde ha en plats för
Hur du kan hantera "halvanvända"/"halvsmutsiga" kläder
Att tänka på när du köper kläder

Först och främst vill jag ge mina tre steg till att få ordning på de där halvanvända kläderna:

1. Plocka upp (från golvet/stolen/sängen m.m.) morgon eller kväll

Steg 1 handlar om att etablera en rutin för att ta hand om kläderna direkt eller inom tolv timmar så att du slipper få ett klädberg som smutsiga strumpor försöker attackera.

Även om jag är kvällstrött brukar jag nu försöka ta en stund på kvällen då jag bedömer och hanterar kläderna direkt när jag byter om till sovkläder. Då slipper de ligga där på golvet och samla damm.

En annan lösning är att ta en stund på morgonen eller när du har kommit hem från jobbet för att ta itu med de kläder som har lämnats kvar där tidigare. Vad du än väljer rekommenderar jag starkt att göra detta till en daglig rutin. Om det motiverar dig kan du t.ex. skriva in det i din dagliga målkalender.

Relaterat: Daglig målkalender och Strukturkalendern

2. Bedömning

Steg 2 är vad jag gör för att bedöma om kläderna kan användas igen eller om de ska åka i tvättkorgen direkt. För mig innebär det två enkla saker:

Jag letar synliga fläckar och smuts.
Jag luktar på plagget för att avgöra om det fortfarande är fräscht.
På tröjor och skjortor ser jag till att lukta i armhålorna och om jag känner någon svettdoft åker de direkt ner i tvättkorgen. Jag har hört att andra kan godkänna lite svettdoft och vänta ett par dagar med att använda det plagget igen så att den ska försvinna men jag har inte själv testat om det fungerar.

3. Häng tillbaka i garderoben om (tillräckligt) rent

Steg 3 innebär att jag hänger tillbaka plagget längst in i garderoben. I det här inlägget berättade jag att jag vanligtvis tar på mig plagget som hänger längst ut i garderoben och fyller på med rena kläder längst in. Då roteras de halvanvända kläderna in igen.

Alternativa lösningar

Om du letar efter andra lösningar har jag frågat några professionella organisatörer om hur de eller deras kunder brukar hantera sina kläder. Flera använder samma metod som jag gör men de kom med flera andra förslag:

Häng tillbaka med galgen bakochfram

Du kan hänga tillbaka de använda kläderna i garderoben men vända galgen bakochfram. Helt rena kläder hakar du på stången framifrån och kläder som är använda hakar du på bakifrån. Då är det tydligt vad som är rent och inte.

För mig brukar inte t-shirts eller skjortor hålla sig fräscha mer än två dagar så om jag har använt t-shirten eller skjortan en dag tidigare kan jag slippa fundera på kvällen och direkt lägga plagget i tvätten.

Häng på en särskild plats i eller utanför ordinarie garderob

Det är smidigt att hänga kläder men om du vill vara säker på att använda kläder inte för med sig något till de rena kläderna är det säkrast att förvara dem på en helt annan plats, t.ex. i en annan garderob, tydligt avskilt i ordinarie garderob eller på en fristående stång. Tänk på att kläder som har använts t.ex. i kollektivtrafik eller på allmänna platser kan ha fått med sig smuts som inte syns som du inte vill ska föras över till dina helt rena kläder.

Separat hylla, korg eller låda

Det finns också de som har en egen tvättkorg eller en separat hylla, låda eller korg i garderoben för halvanvända kläder. Då blir det tydligt avskilt men riskerar att skrynklas mer än om de hänger. (Fast om du är som jag blir en skjorta rejält skrynklig av att användas en dag också.)

Krokar

Flera som jag har frågat använder särskilda krokar för använda kläder. De kan antingen sitta på väggen eller, som de flesta rekommenderar, hängas över garderobsdörren eller sovrumsdörren.

Klädbetjänt

Det senaste året har jag varit väldigt sugen på att skaffa en klädbetjänt. Nej, inte en person som tar hand om mina kläder utan en speciell ställning som är gjord just för använda kläder, alternativt för att hänga upp de kläder du har tänkt ha på dig nästa dag.

Nu när jag tänker efter skulle en faktisk betjänt som bestämde vad jag skulle ha på mig och såg till att allt matchade vara helt fantastiskt men det ligger inte riktigt i min budget i nuläget. Då måste jag sälja många fler strukturkalendrar. 😉

Åter till klädbetjänten: Den rymmer en del kläder men inte alltför många och den ser till att dina använda kläder förvaras både snyggt och skrynkelfritt utan att riskera att smutsa ner några av dina andra kläder.

Direkt i tvättkorgen

Det enklaste och renligaste sättet men kanske inte mest miljövänligt eller bäst för kläderna är att helt enkelt lägga kläderna i tvättkorgen direkt på kvällen när du ska gå och lägga dig. Då är problemet ur vägen, du behöver inte lukta eller leta smuts, du vet precis vad du ska göra med plagget och när det är dags att tvätta är plagget redan på rätt ställe.

Vad gör du med dina använda kläder?

Hur du kan hantera dina lösenord säkert och enkelt

Erika Norberg2017-09-042017-12-05Lämna en kommentar

Under en pinsamt lång tid har jag haft samma eller väldigt lika lösenord till i stort sett allt. Hemsidor, e-post, sociala medier, allt. Jag har hela tiden (åtminstone väldigt många år) vetat att det inte är så smart men det är så jobbigt att hitta på och framförallt komma ihåg superavancerade lösenord.

Nu har jag till slut hittat en mycket bättre lösning och vill gärna dela med mig av den; skaffa en lösenordshanterare.

I det här inlägget finns det affiliate-länkar för lösenordshanteraren LastPass. Det innebär att både du och jag får en månad gratis av deras premiumtjänst när du registrerar dig. Jag använder och tycker verkligen om LastPass och skulle rekommendera det även om jag inte tjänade något på det.

Innan jag går in på vad det är vill jag börja med att säga några ord om varför det spelar roll vad du har för lösenord.

Varför borde jag ha säkra lösenord?

Du kanske tänker att du inte har några hemliga saker så att det inte spelar någon roll om någon lyckas logga in i ditt ställe men jag vill råda dig att tänka om. Med en bra lösenordshanterare blir det inte ens svårt.

Du borde ha säkra lösenord (och olika lösenord till varje sida) för att:

inte någon annan ska komma åt dina filer, uppgifter eller meddelanden
de som hackar sig in kan testa dina uppgifter på flera olika sidor och komma åt mängder med information om du har samma uppgifter överallt
de som hackar sig in kan sälja eller helt enkelt dela dina uppgifter så att vem som helst kan logga in med dina uppgifter
någon kan utge sig för att vara du och lura andra
dina e-postmeddelanden, chattmeddelanden, bilder m.m. kan läggas upp för allmän beskådan på internet
du kanske har information eller bilder på andra som, även om det inte är hemligt för dig, inte är så roligt för andra inblandade om det kommer ut
sidan du har registrerat dig på kanske också sparar kortuppgifter så att någon i värsta fall kan köpa saker med ditt konto- eller kreditkort

Varför kan jag inte bara ha ett riktigt bra lösenord och använda det överallt?

Några av argumenten sedan tidigare gäller även på denna fråga. Även om det är bättre att ditt lösenord är säkert (mer om vad det innebär kommer snart) finns det ändå stora risker med att ha samma lösenord överallt.

Om någon har lyckats lista ut ditt lösenord kan de använda det för att ta sig in överallt.
Alla sidor är inte lika pålitliga och om du har sparat ditt lösenord på en sida som blir hackad finns det en risk att ditt säkra lösenord kommer ut så att hackaren (och eventuella personer som han eller hon sprider det vidare till) kan använda det på alla sidor.

Hur ska ett säkert lösenord vara?

Det här är egenskaper som ett säkert lösenord ska ha:

Långt: aldrig kortare än 8 tecken men ju längre desto bättre.
Innehålla både gemener och versaler: använda både små och stora bokstäver.
Innehålla siffror: 0,1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9
Innehålla specialtecken: Exempelvis !"#¤%&/()=?@£$€{[]}+\*
INTE innehålla ord: Undvik ord som finns i ordlistor, på samtliga språk. Hackare använder sig av ordlistor för att knäcka lösenord snabbare.
INTE innehålla namn eller personliga uppgifter: Liksom ord är namn lätta att identifiera och om du använder personliga uppgifter, t.ex. namnet på din hund eller ditt favoritidrottslag, är det enkelt för personer i din närhet att ta reda på uppgifterna. En snabb titt på sociala medier kan ge hackare allt de behöver för att knäcka ett sådant lösenord.

Det bästa lösenordet är helt enkelt en lång slumpvis blandning av specialtecken, siffror och bokstäver, t.ex. w^6v37$aUTH$^QLra9%5 som jag fick fram i lösenordsgeneratorn här.

Tänk inte ens tanken på att ta just det som ditt lösenord!

Uppdatering: En läsare tipsade om den här lösenordsgeneratorn som är på svenska. Om du använder den rekommenderar jag att klicka på Definiera ditt lösenord för att lägga till symboler och öka längden innan du genererar lösenordet.

Den enkla lösningen

Jag har närmare 40 lösenord (kanske ännu fler) och för mig är det inte hållbart att komma ihåg unika, långa och avancerade lösenord till varje sida. Det är däremot möjligt att komma ihåg ett.

Med en lösenordshanterare behöver jag bara komma ihåg ett lösenord och låter lösenordshanteraren spara resten på ett säkert sätt. Den kan dessutom hjälpa till att generera säkra lösenord till alla sidor så att lösenorden den sparar är så säkra som möjligt.

Jag använder LastPass. Det finns flera andra lösenordshanterare men jag har inte känt behovet av att testa någon annan. LastPass har goda omdömen, är enkelt att använda och billigt; du kan faktiskt göra i stort sett allt med gratisversionen.

Vad jag gillar med LastPass

Jag kan spara alla mina lösenord
Jag kan komma åt lösenorden både på dator och på telefon
Jag kan spara text jag vill hålla hemlig, t.ex. koder till kort, portkoder m.m.
Jag kan dela specifika lösenord med andra personer, t.ex. min familj
LastPass utvärderar de lösenord jag har så att jag vet vilka jag borde byta ut till säkrare lösenord
LastPass kan generera säkra lösenord bara genom att du klickar på en knapp
Allt som jag behöver dagligen kan jag göra i gratisversionen
Premiumversionen kostar bara $2 per månad (ca 16 kr)

Tips för att komma ihåg ditt huvudlösenord

Om du kan komma ihåg ett långt och helt slumpmässigt lösenord som ditt huvudlösenord för att logga in på LastPass eller någon annan lösenordshanterare är det självklart det bästa men det är inte det lättaste. Därför vill jag tipsa om några strategier för att ta fram ett lösenord som går att komma ihåg.

Satsa på längd

För varje tecken du lägger till blir det oerhört mycket svårare för en dator (och en människa) att gissa ditt lösenord. Därför kan det vara en bra idé att ta en hel mening som huvudlösenord:

jagharröktminsistacigarett (jag har rökt min sista cigarett = 26 tecken)

En bonus är att svenskan redan har några specialtecken i användningen av å, ä och ö ur utländska hackares ögon.

Du kan också använda lösenordet för att påminnas om något du har bestämt dig för eller ett mål du vill nå, t.ex. som i meningen ovan (jag har rökt min sista cigarett).

Ett exempel till

Eller varför inte den här hyllningen till mitt hemmahockeylag Skellefteå AIK som samtidigt nedvärderar ärkerivalen Björklöven. (Nej, stjäl inte det här lösenordet heller nu när det finns uppskrivet så här!)

skellefteÅ=inteLöven!

Det är 21 tecken långt, har stora och små bokstäver, specialtecken och både Å och Ö men är enkelt att komma ihåg.

Några ord om säkerheten på ditt hemnätverk

Oftast är det inte ett problem att någon skulle ta sig in på ditt hemnätverk men det kan snabbt bli jobbigt om någon skulle göra det. I bästa fall är det bara någon som surfar på ditt internet men i värsta fall är det någon som fångar upp din trafik och sparar allt du gör och skriver, inklusive lösenord, information, privata meddelanden, kortuppgifter m.m.

Om du bara gör tre saker för att göra ditt hemnätverk avsevärt säkrare, gör det här:

Stäng av WPS på din router! Det är en urdålig teknik som enkelt går att hacka.
Använd WPA2-PSK (AES).
Ha ett bra lösenord, se ovan.

För att göra detta, titta i manualen för din router eller kontakta någon kunnig antingen privat eller internetleverantören (om de har tillhandahållit routern).

Att göra i veckan

Skaffa LastPass eller någon annan lösenordshanterare.
Kom på ett säkert huvudlösenord som du använder till din lösenordshanterare.
Lägg in sidorna du brukar logga in på allteftersom du besöker dem (eller alla på en gång om du har tid).
Uppdatera till säkra lösenord om LastPass säger att de är för osäkra. LastPass kan hjälpa till att generera bättre lösenord.
Se över säkerheten på ditt hemnätverk (se ovan).

Bakgrund

Middagsplaneraren

Hur får jag tag på filerna?

Handlarlista i Google Keep

Hur du skapar en lista i Google Keep

Tre sätt att använda Google Keep för dina handlarlistor

1. Helt vanlig handlarlista

2. Standardlista

3. Standardlista per vecka

Ännu enklare middagsplanering

Bakgrund

Problemet med ostyrd tid

Lösningar

1. Tänk inte på det som ostyrd tid

Hjälpmedel:

2. Planera in planering varje vecka

Hjälpmedel:

3. Planera in det viktigaste först, inklusive pauser

Relaterat:

4. Gör tydliga listor och scheman

Hjälpmedel:

5. Sätt egna deadlines

Relaterat:

6. Utvärdera och anpassa

Sammanfattning

Varför ska jag träna när det är så jobbigt att komma igång?

Hur kan jag komma igång med träningen?

1. Skriv in träning i almanackan först

2. Träna när du ändå behöver duscha

3. Ta på dig träningskläder direkt

4. Boka in träningen tillsammans med någon annan

Boka in träning på distans

Bevis på att det fungerar

5. Börja med ett rimligt mål

Sammanfattning

OBS! Du kommer INTE att få materialet som bifogade filer eftersom det skulle göra e-postmeddelandet jättestort. I stället kommer det vara tydliga länkar att klicka på för att ladda hem just det du är intresserad av med ett klick.

Vad är ett mål?

Varför borde jag sätta upp mål?

Fem skäl att sätta upp mål:

Hur kan jag börja?

Hur kan jag fullfölja det jag har bestämt?

<img loading="lazy" decoding="async" class="alignleft size-thumbnail wp-image-1516" src="https://merstruktur.se/wp-content/uploads/2017/07/oversiktskalender-150x150.png" alt="Översiktskalender för att få struktur på din tid. merstruktur.se" width="150" height="150" />Översiktskalender

Vill du ha tillgång till allt material på en gång?

Mål

Avgränsat/mätbart

Nedskrivet

Tidsbundet

Delmål

Belöningar

Två typer av belöningar

Att tänka på när du väljer dina belöningar

Exempel på belöningar

Hjälpmedel för att hålla koll på och nå dina delmål

Delmål med belöningar

Delmål utan belöningar

Fri text

1. Det du behöver

2. Det du tycker om

3. Det du kommer att använda

4. Det du har råd med

5. Det du har plats för

Sammanfattning

Om du inte har en strukturkalender och inte är redo att köpa än kan du använda de här planeringsbladen (för dags- och veckolista), den här längre att-göra-listan (för månadslista) och den här målkalendern för att följa samma planeringsmodell.

Varje dag

På morgonen

På kvällen

Varje vecka

Titta bakåt

Titta framåt

Varje månad

Titta bakåt

Titta framåt

Sammanfattning

Varje vecka

Varje vecka

Varje månad

1. Ta bort synligt skräp och disk

2. Dammtorka allt som har en ovansida, uppifrån och ner

Tillvägagångssätt

3. Lyft upp allt (som är rimligt) från golvet

Översiktskalender