Februari och mars är månaderna då flest av oss ser febertermometern blinka över 39 grader, sitter dubbelvikta i badrummet, eller vabbar än en gång för att snart insjukna i samma envisa förskoleförkylning. Ja, även en strukturerad person kan bli avväpnad av vinterns virus! Här kommer du få tips på hur du får ordning på tillvaron efter en kortare sjukfrånvaro.
När du återuppstått ur sjukdimmorna är det vanligt att
hamna på hög stressväxel, eftersom du vill ta ikapp uppgifterna som samlades på
hög under sjukskrivningen. Om du faller för frestelsen att ”jäkta ikapp” efter
sjukskrivningen hamnar du i ett högt spel. Din kropp har varit med om en pärs,
dina energinivåer är därför lägre än vanligt och stress gör det enklare för
förkylningsvirusen att lyckas få fäste i din kropp igen. Risken är stor att du
åker på ett bakslag.
Stopp och belägg, kanske du tänker nu. Det här är inte
logiskt. Hur ska jag kunna ta ikapp missade arbetsuppgifter om jag inte raskar
på? Jo, planering och delegering är dina bästa vänner när du ska komma på banan
igen.
Om du är planeringsnybörjare som känner dig vilse bland
bullet journals, appar och Excelmallar, förlita dig på en vanlig
hederlig att göra-lista. Börja med att fastslå vilka övergripande
områden du vill få ordning på. En vanlig uppdelning är fritiden, hemmet och
jobbet. Ordningen är ingen tillfällighet; de flesta av oss är skyldiga till att
prioritera jobbet mer än det förtjänar.
Här nedan kommer tre övergripande områden, med tre viktiga
tumregler för att smidigt återställa ordningen efter sjukskrivningen.
Fritiden
1. Planera in återhämtning med samma bestämdhet som en
jobbdeadline.
2. Rörelse är en mirakelmedicin mot stress. Planera in en promenad eller minst en nypa frisk luft.
3. Bestäm ett klockslag för läggdags. När du är stressad
är det lätt att frestas av att snåla på sömnen, men av det finns inget att
vinna. Här kan du
läsa varför.
2. Efter dagar av hostningar och nysningar behöver huset
en rejäl städrunda. Ta chansen att upptäcka
och använda ”dötiden” i vardagen till att kasta in febersvettiga
sängkläder i tvättmaskinen.
3. Ditt immunförsvar och batteri behöver näring. Bra mat
ska vara en prioritet. Här finns tips på
hur du optimerar din matplanering.
Jobbet
1. Är du frisk men orken har fastnat i ett gränsland?
Undersök möjligheten att jobba en eller två halvdagar. Ju mindre tid du är
borta, desto lättare kommer du tillbaka i rutinerna.
2. När du är tillbaka på arbetsplatsen: börja med en
avstämning med chef och kollegor. Var tydlig med vad du orkar och hinner, sätt
gärna ribban i underkant.
3. Medan du kommer på fötterna efter sjukdagarna, undvik
deadlines, tidspress och arbetsuppgifter utan avgränsning. Här får du en planeringsguide
för arbetsveckan.
Att komma igång med strukturer och rutiner när du däremot varit långtidssjukskriven består av lite andra strategier. Är det något du vill läsa mer om? Lämna gärna en kommentar här nedanför!
Ulrika Patring är en imponerande människa. Hon har praktiskt taget alltid ett leende på läpparna och om man kommer till henne med en fråga släpper hon det hon gör och ger en sin fulla uppmärksamhet. Att bara finnas i hennes närhet ger mig energi och gör mig glad.
Vår familj skulle inte fungera om vi inte hade rutiner.
Ulrika Patring, en glad arbetande fyrbarnsmamma som njuter av livet tack vare struktur och planering.
När jag tänker på hennes familjesituation förstår jag inte hur hon alltid kan ha energi. Jag förstår inte hur hon kan ha energi alls!
Hon är nämligen en arbetande fyrbarnsmamma som dessutom har ytterligare två barn boende hos sig sedan ett halvår tillbaka.
Trots detta verkar hon och hennes man Jimmy lägga mycket tid på relationen till varandra och gemensamma projekt.
Jag var tvungen att fråga henne hur hon lyckas och till min stora glädje ville hon gärna svara på mina frågor och var till och med hedrad av det. (Våga fråga de som imponerar på dig! De blir förmodligen bara glada.) Inte hade jag anat då hur mycket struktur som ligger bakom den väloljade maskinen som är familjen Patrings liv.
- Vår familj skulle inte fungera om vi inte hade rutiner. Så är det verkligen, säger Ulrika.
Om familjen
Familj
Fyra egna barn i åldrarna 4, 9, 11 och 12 Två fosterbarn i åldrarna 9 och 11 Maken Jimmy
(Fem av barnen skjutsas till olika aktiviteter under veckan.)
Arbete
75 % som skoladministratör 20 % i en församling
Maken Jimmy arbetar 50 % och studerar 75 % men kommer snart att öka andelen arbete och minska andelen studier.
Veckoplan för familjen
För Ulrika börjar veckan på söndagskvällen. Då planerar hon veckan som ligger framför. Familjen har en gemensam planeringstavla där hon skriver upp vilka aktiviteter de har den kommande veckan.
- Jag älskar att uppdatera den på söndag kväll! säger Ulrika. Tavlan gör att det blir överskådligt för alla och barnen kan titta där om de undrar något.
Morgonrutiner
Ulrika fortsätter med att berätta att hon har starka rutiner för att allt ska flyta på under morgontimmen då barnen ska bli klara för förskola och skola.
5:45 Väckarklockan ringer. Ulrika och maken Jimmy gör sig klara, går igenom dagen och dricker kaffe till ca 6:30.
6:45 Jimmy åker till jobbet och Ulrika har väckt de tre yngsta barnen som görs klara för förskola och skola.
7:30 Ulrika är framme på jobbet på skolan och har lämnat den yngste på förskolan där han äter frukost. De andra två får frukost på skolan. De äldre barnen vaknar, fixar frukost och tar sig till skolan själva.
En del av morgonrutinen underlättas med förberedelser kvällen före. Varje kväll packar nämligen barnen sina väskor och lägger fram kläder. - Det måste göras kvällen innan för morgonen går på rutin. Annars skulle det inte fungera.
Kvällsrutiner
Ulrika och Jimmy tillsammans med yngste sonen. Med tanke på att fem av de sex barnen har aktiviteter som de ska skjutsas till under veckan är familjetiden en utmaning att få till. Därför är den gemensamma middagen och övriga stunder tillsammans viktiga.
På kvällarna samlas familjen för att äta middag. Det är tiden då de ser varandra. Hur mycket de än har att göra strävar de efter att få den här tiden tillsammans så att de inte springer om varandra hela dagen.
Efter middagen ska alla barn se till att väskan är packad och att alla kläder, från strumpor och underkläder till vantar och mössor, är förberedda för morgondagen. Barnen går miste om tekniktid och fritid så länge väskan inte är packad.
Det måste göras kvällen innan för morgonen går på rutin. Annars skulle det inte fungera.
Efter det är det fritid eller aktiviteter fram till 19:30 då de tre yngre barnen ska vara i sina sängar. De äldre får vara uppe något längre. Sedan har barnen tekniktid som längst till 20:00 och läsning till 20:30.
Sedan december har de samlat de äldre barnen i soffan efter tekniktiden och läsningen för en lugn stund tillsammans där de har en kort andakt och går igenom dagen och morgondagen.
Ulrika säger att de alltid, sedan de fick barn, har varit väldigt noggranna med att lägga barnen i tid för att de har varit rädda om sina kvällar. Där har de sin egentid så den är värdefull.
Städning
Ulrika föredrar att göra det mesta av städningen själv men barnen ansvarar för att deras egna rum ser fina ut inför helgen.
Med så många personer i omlopp undrar jag hur Ulrika och familjen hanterar städning, vad de vuxna gör, vad barnen har ansvar för och hur de lyckas få de allmänna utrymmena att se fina ut när gäster kommer trots så mycket liv och rörelse.
Förut blev jag superstressad om någon plingade på dörren.
Öppet hem
Ulrika berättar att hennes syn på hur hemmet ska vara har förändrats över tid. Själv växte hon upp i ett hem där det alltid skulle vara kliniskt rent, inte en pryl framme. Nu försöker hon i stället ha "ett öppet hem" där det är fritt att komma och gå oavsett om det är städat eller inte. Nu trivs hon med det.
- Förut blev jag superstressad om någon plingade på dörren. Jag har blivit mer avslappnad med åren. Man har inte perfekta hem och fikat är kanske inte klart än men ”kom in och sätt er”. Jag har ändrat mig och trivs med det.
Hon tycker om när det är fint och snyggt men säger att hon är duktig på att slänga in saker i garage eller förråd och att stänga dörrar när besök kommer.
Städhjälp
För att underlätta under tiden då de har haft fosterbarn har de också haft städhjälp varannan vecka men det kommer att sluta snart när fosterbarnen flyttar ut. - Just nu har vi det ganska lyxigt på det sättet.
Barnens ansvar
Över sommaren när alla var lediga hade barnen ett städschema med sex uppgifter som rullade hela sommaren, t.ex. att en skulle tömma soporna. - Men nu har alla fullt upp så det är svårare.
Majoriteten av städningen föredrar Ulrika att ha hand om själv. Däremot har barnen själva ansvar för att städa sina rum en gång i veckan. - De får inte ta helg innan det är fint i deras rum.
Vad tycker barnen om rutinerna?
Man kan fundera på vad barnen själva tycker om de här rutinerna och om det har varit svårt att få dem att följa det fasta schemat men Ulrika berättar att barnen har fostrats i att leva på det här sättet så det fungerar bra. De köper veckorutinerna och morgonrutinerna.
De kan tycka att jag är dryg och sträng men jag säger att de kommer att tacka mig en dag. Jag står på mig.
Sedan är det olika hur mycket av strukturen de har i sig. Elvaåringen springer direkt och kollar hur planeringstavlan ser ut och har inte en pryl på fel ställe i sitt rum medan nioåringen har det stökigt hela tiden.
Med fosterbarnen har det varit svårare att etablera rutinerna, särskilt hos den yngre av dem där det t.ex. tog ett halvår av tjat för att få ett tack för maten.
- De kan tycka att jag är dryg och sträng men jag säger att de kommer att tacka mig en dag. Jag står på mig. ”Det är så här det fungerar i vårt hem och nu bor du hos oss”, säger Ulrika och konstaterar sedan att det är barnet som har tyckt att rutinerna har varit jobbigast som säger att det här är en lycklig familj som han vill stanna kvar i.
Barn mår bra av rutiner. Det gör dem trygga.
När de har haft extrabarnen har de tänkt ”stackars våra barn” som är så inrutade men Ulrika tror samtidigt att det är nyttigt. - Barn mår bra av rutiner. Det gör dem trygga.
Om Ulrika
Ulrika säger själv att hon både älskar att jobba och älskar att vara hemma. Eftersom hon har hand om att hitta vikarier på både skola och förskola har hon på ett sätt jour i sin tjänst och ansvar dygnet runt men hon tycker att det fungerar bra och blir inte stressad av det.
- Så länge jag inte blir det [stressad] behåller jag det.
Jag älskar att jobba. Jag älskar att vara hemma också; det är min oas, att vara hemma och ledig. Jag är så tacksam för de jobb jag har och tycker att det är roligt och då känns det inte jobbigt.
Kontrollbehov men att göra det enkelt
En anledning till att det fungerar tror hon är för att hon har ett kontrollbehov och att hon inte överarbetar utan försöker hålla saker enkla:
- Jag har ett kontrollbehov, kanske lite för mycket ibland, säger hon och skrattar. Jag vill ha kontroll över allt och alla, även barnen. Jag tycker att det är kul med vikarier, att pussla för att få ihop dagen. Jag tror inte att jag överarbetar. Jag gör det enkelt och därför tycker jag att det fungerar.
Kalendern som nödvändigt hjälpmedel
Utan en kalender och att skriva ner allting skulle inte Ulrika fungera eller komma ihåg allting som måste göras.
- Jag funkar inte om jag inte skriver ner i min kalender i telefonen. Det är min räddning. Jag skriver ner allt så att jag inte glömmer det. Om jag hör någonting som måste köpas in till något av jobben skriver jag ner det. Det måste jag.
Det gäller även hemmet där hon använder samma mobilkalender för att fylla i barnens och familjens aktiviteter. Hon har olika färger för de olika barnen och en gemensam kalender med sin man så att de kan se varandras.
På arbetet har hon också en synkroniserad kalender med skolans rektor så att hon kan se hans schema och boka in möten åt honom.
Utmaningen är att stänga av
Ulrikas man Jimmy flikar in att det är en utmaning för Ulrika att stänga av och det håller hon med om att hon behöver träna på.
- Jag är jättedålig på att inte göra någonting så det är något jag verkligen skulle behöva bli bättre på. Jimmy blev chockad någon gång då jag satt i soffan och inte gjorde någonting, utan TV, telefon osv. När jag fyllde år köpte han en bok till mig. Jag älskar de stunderna med en kopp te och läsa en inredningstidning eller en bok men jag tänker att jag inte har tid. Men det är klart att jag har tid. Såklart.
Jag tänker att jag inte har tid. Men det är klart att jag har tid. Såklart.
Vad ger Ulrika energi?
Förutom att dricka te och läsa älskar hon också att baka och att gå på promenad eller en powerwalk. Det gör hon gärna själv för att få egentid. Men familjen och tid med barnen är också en stor källa till energi.
Att vara hemma med ett barn, det var så fantastiskt.
- Att vara hemma i mitt eget hem helt ensam, det händer inte. Jag är nästan aldrig sjuk heller så det händer inte. Men det kanske skulle vara bra för mig att ta en ledig dag per vecka, gå ner i tjänst på något sätt eller flytta om mina timmar. Min dotter kom till mig en dag och grät för att hon hade ont i huvudet och jag brukar säga att hon ska gå tillbaka till lektionen men nu sa jag direkt att vi skulle åka hem och det kanske var något jag behövde. Att vara hemma med ett barn, det var så fantastiskt.
Närvarande och glad
Trots att det ständigt är liv, rörelse och aktivitet är Ulrika nästan alltid glad och känns närvarande i de situationer där hon är. Jag frågade henne om hon tänker på att gå in i dagen med ett leende eller om det händer automatiskt.
- Helt ärligt händer det automatiskt. Jag vaknar glad. Jag tror att det alltid har varit så.
Jimmy flikar in: - Du kanske inte alla gånger vaknar glad men när allt är förberett och klart och dagen börjar på riktigt då har du positiv energi.
Ulrika lyfter då rutinerna som nyckeln till att hon lyckas vara glad och positiv: - Men det är ju rutinerna. Om det är något barn som inte följer rutinerna eller någon rutin som inte funkar, då funkar inte jag heller. Men om rutinerna funkar, då funkar livet bra.
Det viktigaste för mig är personerna
Att ha strikta rutiner skulle kunna få en person att sakna flexibilitet och att inte ta tid till sådant som ligger utanför den uppsatta planen men det upplever åtminstone inte jag som ett problem för Ulrika. De gånger jag har kommit för att prata med henne, både i jobbet och privat, har hon alltid gett mig sin fulla uppmärksamhet.
- Jag vill vara så. Så är det inte alltid men du kanske har haft tur att du känner av det. Jag vill vara så. Det viktigaste för mig är personerna, inte det som ska göras klart på en dator. Jag vill vara den som ser och försöker lösa problemen. Det är nog ett viljebeslut hos mig att jag vill ge folk uppmärksamheten.
I samband med detta blir vi avbrutna av att det yngsta barnet kommer dit och är ledsen efter att ha gjort illa sig. Även här visar Ulrika att personerna är viktigast genom att lugnt och tydligt möta barnets behov och sedan snabbt och smidigt komma tillbaka till samtalet med mig.
Barnfri tid tillsammans
Ulrika med maken Jimmy. De är nästan alltid så här glada!
En person som såklart har hög prioritet i Ulrikas liv är maken Jimmy och de är duktiga på att ha barnfri tid tillsammans. Helgen efter den här intervjun åker de iväg tillsammans en hel helg och det har de känt ett stort behov av. Lyckligtvis känner de många som gärna tar hand om barnen en kväll eller till och med en dag eller helg.
Kvällarna är värdefulla för oss.
Tiden tillsammans kan handla om att äta ute och gå på bio, jobba tillsammans med en ungdomsgrupp eller framförallt att ha tid tillsammans på kvällarna när barnen har gått och lagt sig.
- Sedan har vi alltid, sedan vi fick barn, varit väldigt noga med att lägga våra barn i tid för att vi har varit så rädda om våra kvällar. Där har vi haft vår egentid. Alla ligger i sängarna 19:30. Det har varit den bästa stunden för oss.
Inte perfekt
Efter att jag har poängterat hur imponerad jag är över hennes glada humör, vänliga närvaro och jonglerande av alla de bollar hon har i luften vill Ulrika poängtera att hon inte är perfekt:
- Jag är inte någon perfekt människa och inte alltid trevlig och glad. Fråga mina barn så får ni den rätta sanningen från dem. När jag är stressad blir jag på dåligt humör, särskilt på morgnarna för då är jag själv med barnen. Då får ingenting gå fel och man vill gärna lämna huset snyggt, inte komma hem till ett kaos.
Städningen är kanske inte heller så genomgående som den verkar:
- Jag slänger in allt i garage, förråd osv. när andra kommer. Jag är duktig på att stänga dörrar och sedan ser det fint ut i andra delar. Nu har vi ett uterum och det ska alltid vara ett välstädat rum, inga leksaker osv.
En svårighet är att slappna av och stanna upp men när hon bakar kan hon känna sig fri och släppa på eventuella krav:
- Jag kanske skulle behöva bli duktigare på att bara slappna av. Sedan är jag den som står och bakar i nattlinne. Då struntar jag i att jag inte är ordentligt klädd eller att det är disk överallt.
Sammanfattning
För att få vardagen att flyta på gör familjen detta:
Ulrika planerar veckan på söndagen på ett överskådligt sätt så att alla kan se.
Barnen förbereder väskor och kläder (från underkläder till ytterkläder) kvällen före.
Barnen följer ett fast schema på tekniktid och läsning på kvällen.
Barnen städar sina egna rum varje fredag.
Ulrika och Jimmy lägger alltid barnen i tid så att de får egentid på kvällen.
Ulrika skriver ner allt i en digital kalender i telefonen och försöker hitta enkla lösningar på problem.
Jag har nästan alltid vägt lite mer än jag borde och någonstans efter att jag fyllde tjugo spårade det i väg mer och mer. Det var inte något särskilt jag gjorde annorlunda och jag frossade inte i sötsaker men vikten ökade oavsett om jag tränade eller satt still.
I perioder har jag försökt bemöta det med att leva på shakes i några veckor, följa GI-metoden eller 5:2-metoden och det har gett ett litet resultat men efteråt har jag gått upp allt igen och ofta ännu mer.
Nu har jag till slut hittat något som fungerar. Jag trodde att det var omöjligt men nu när jag har hittat det vill jag berätta hur det har gått till. Läs gärna från början så att du förstår mina tankar bakom det hela.
Träning
Jag började träna mer och det gav positiva effekter men inte på vikten.
För ungefär två år sedan skaffade jag en bok med träningsprogram som jag kunde göra hemma tre gånger i veckan med stegrande svårighetsgrad. Jag var målmedveten och satsade hårt. Jag märkte att jag stegvis blev bättre på övningarna och orkade med stegringen hyfsat bra.
Efter att ha hållit på i 2-3 månader märkte jag praktiskt taget ingen skillnad på vikt eller mått och jag började känna mig lite uppgiven. Men, jag tänkte att konditionsträning nog skulle vara ett bättre verktyg för viktnedgång så jag lämnade allt mer mina träningspass hemma på vardagsrumsgolvet och tänkte att jag någon gång skulle börja med konditionsträning.
Ett tag senare började jag gå på långa promenader 4-5 gånger i veckan (40-60 min per gång) och jag märkte att jag orkade mer, var piggare och kunde gå i allt raskare tempo. Efter drygt ett halvår av det började jag också jogga och var fascinerad över att jag orkade jogga 2,5 km utan paus på första försöket. Fantastiskt! Jag hade nog aldrig joggat så långt utan att börja gå eller vila.
Även om jag såg positiva effekter av träningen var jag besviken. Efter nästan ett år av att röra mig mycket mer än jag hade gjort tidigare hade jag inte gått ner nästan någonting i vikt. Jag pendlade upp och ner på samma två kilon som tidigare, oavsett hur mycket jag rörde på mig.
Frustration.
Acceptans - nästan i alla fall
Okej, det var kört. Det här skulle vara min vikt resten av livet, trodde jag.
Besviken började jag försöka acceptera att det här var min vikt nu och gjorde mig av med kläder som var för små när jag rensade ur garderoben. Jag hade gjort allt jag kunde och det blev inte bättre än så här, kände jag.
Ändå var jag ledsen och kände uppgivenhet över att inte kunna hjälpa varken mig själv eller andra att nå just det här målet.
Hur skulle jag kunna nämna målet att gå ner i vikt på bloggen när jag inte längre trodde att det var möjligt?
Nytt hopp?
Mina vänner visade mig något som fungerade för dem men jag var skeptisk.
I samma veva började två av mina vänner med Viktväktarna. Jag var mycket skeptisk för jag hade testat en mängd olika metoder förut som inte hjälpte. Jag ville inte testa ytterligare något kortsiktigt som inte kändes hållbart i längden och som kanske inte fungerade. Jag ville inte gå hungrig och vara lite extra sur när det ändå inte skulle ge någonting.
Men mina vänner fortsatte och jag kunde se förändringen. De påstod också om och om igen att de inte var hungriga, att det inte var jobbigt och att det kändes som något de kunde hålla på med i längden.
Jag pratade med min man som absolut tyckte att jag kunde testa eftersom han hade sett min besvikelse genom åren och hört vad våra vänner hade sagt om Viktväktarna.
Jag började i smyg
Jag skämdes och ville inte berätta för någon utom min man men jag köpte programmet och laddade hem appen. Varför jag gömde det vet jag inte riktigt men jag misstänker att det låg flera anledningar bakom.
Å ena sidan ville jag inte skylta med att jag var missnöjd med min vikt. Jag ville inte dra någon uppmärksamhet till hur jag såg ut eller konstant prata om poäng och kalorier. Som någon som arbetar med tonåringar vill jag förespråka hållningen att man duger som man är och då känns det sisådär att fokusera mycket på min egen vikt.
Å andra sidan var jag nog rädd att inte heller det här skulle fungera. Om jag skulle anstränga mig och misslyckas igen behövde inte fler än nödvändigt få veta det.
Avslöjad
Jag avslöjades ganska snabbt av att jag började gå ner i vikt.
Dessvärre, eller lyckligtvis, tog det inte särskilt lång tid innan det började märkas. I snitt gick jag ner ungefär ett halvt kilo i veckan och några gånger ett helt kilo och tydligen syntes det för jag började få flera frågor om jag också körde Viktväktarna eller helt enkelt utrop som "Oj, vad smal du har blivit".
Ganska tidigt erkände jag för en av de vännerna som själv följde Viktväktarna och allteftersom fick jag berätta för fler. Ju längre tiden led berättade jag för fler och fler när de kommenterade hur smal jag hade blivit eller frågade hur mycket jag hade gått ner. Några sa "Det märks att du har tränat mycket" och då kände jag att de behövde få veta hur det egentligen låg till.
Alla måste få veta
Ju fler jag berättade för desto starkare kände jag att det var dumt att hålla det här för mig själv. När jag satt i grupper med människor som pratade om hur de skämdes för att köpa godis, insåg jag att jag inte hade den känslan längre. Jag kunde äta mer godis och chips nu än tidigare och ändå gå ner i vikt och det mina vänner hade sagt var sant: det var inte jobbigt och jag var inte hungrig.
Okej, de första två veckorna var jag hungrig men det var också då jag försökte smyga med det för alla. Sedan blev jag mer van och jag blev bättre på att alltid ha med mig frukt.
När jag hörde personer beklaga sig över att de inte kunde gå ner i vikt kände jag att jag hade lösningen och ibland berättade jag.
Blogga om det?
Att blogga om det kändes både smutsigt och läskigt men jag bestämde mig för att jag ville dela med mig av det som har hjälpt mig så mycket.
Men att blogga om det? Att berätta för hela världen (eller den lilla delen som pratar svenska och läser min blogg)? Det kändes smutsigt. Att framhäva ett företag på det sättet kändes jobbigt. Jag ville inte att människor skulle tro att jag bara gjorde det för pengar och det gör jag inte.
Jag får ingen sponsring av Viktväktarna utan jag delar bara länken som alla medlemmar kan dela som gör att du får halva priset och jag får en gratismånad om du blir medlem. Klicka här för att få halva priset (och ge mig en gratismånad) (eller något annat erbjudande om de har ändrat sedan jag skrev detta).
Vad som till sist fick mig att ändå skriva om det här på bloggen var tankarna om hur mycket det här hade hjälpt mig och hur jag hade gett upp. Jag mindes inte senast jag såg de här siffrorna på vågen och det var så enkelt.
Tidigare när jag hörde någon klaga på sin vikt tyckte jag synd om dem för att det i stort sett var omöjligt att ta sig därifrån. Nu när jag hörde något liknande kände jag att jag ville hoppa in och säga "Du behöver inte ha det så här!".
Okej då
Min blogg är till för att hjälpa människor att få mer struktur på sina liv och att nå sina mål. Hur kan jag då undanhålla det som har hjälpt mig nå längre än jag trodde var möjligt?
Därför vill jag berätta vilken effekt Viktväktarna har haft på mig, hur det är uppbyggt och varför jag tror att det fungerar när inte andra modeller har gjort det.
Min förändring med Viktväktarna
På åtta månader gick jag ner 12 kg utan att känna mig hungrig eller irriterad.
Här borde jag förstås ha en spektakulär före- och efterbild men det får ni klara er utan. Jag gjorde det här i smyg utan större hopp och jag har aldrig varit särskilt bekväm med att vara på bild.
Det jag kan säga är dock att jag har gått ner 12 kg från april till januari och mina kläder visar tydligt att jag hade en större kropp tidigare.
En bra sak med att ha vänner som också använder Viktväktarna är att vi kan skicka våra för stora kläder till varandra. Jag har fått lämna över mina byxor till en vän som fortfarande kan ha dem och har i stället fått byxor från en annan vän som har blivit för smal för sina.
Under en vecka på Mallorca med halv all inclusive (trerättersmiddag lunch och middag fem dagar av sju) gick jag upp 1,1 kg men på en vecka hemma hade jag tagit ikapp det igen.
En period (4-5 månader efter att jag började) låg jag på ungefär samma vikt i fyra veckor och var lite frustrerad men sedan började kilona rasa igen.
Hur Viktväktarna är uppbyggt
Du vet säkert att all mat har kalorier och Viktväktarna baseras till viss del på det men där säger man i stället att mat har poäng.
Poängen registreras i en app eller på datorn för att hålla reda på hur mycket du har använt och hur mycket du har kvar.
Jag tror att det också finns verktyg för att göra detta på papper men det har jag inte testat så det kan jag inte uttala mig om.
En annan sak som jag inte har tagit del av är att gå på inspirationsmöten tillsammans med andra som också följer Viktväktarprogrammet. Eftersom jag har flera personer i min närhet som följer det och appen känner jag inte något behov av det men jag tror absolut att det kan vara bra om man inte har det.
Dagliga poäng och veckobonus
Varje dag får du ett visst antal poäng som du får äta för och varje vecka har du dessutom en "veckobonus" som du antingen kan ta lite av varje dag eller spara till helgen för att äta något med extra höga poäng då.
Om du inte har använt veckobonusen försvinner den på söndag varje vecka och du påbörjar en ny (om du har invägningsdag på måndag).
Om du inte har använt alla poäng du har för just den dagen sparas upp till fyra poäng från de dagliga poängen i din veckobonus. Om du äter snålt under veckan kan du därför ha en stor veckobonus på helgen.
Om du har använt fler än dina dagliga poäng tas i stället poängen från veckobonusen.
Nollpoängsmat
Något speciellt med Viktväktarna är att de inte enbart går på kalorier utan också har mat som inte kostar några poäng. Det är alltså mat som du kan äta hur mycket som helst av utan att behöva registrera.
Du kan också registrera det i appen men de registreras då som noll poäng och tar inte poäng från varken dina dagliga poäng eller din veckobonus.
De flesta frukter och grönsaker hör hit, liksom fisk, skaldjur och kycklingfilé.
Varför jag tror att Viktväktarna fungerar när andra modeller inte gör det
Att använda Viktväktarna är inte som att banta. Det är långsiktigt och hållbart.
Hållbart
Viktväktarna känns hållbart. Det känns inte som en hemsk uppoffring, att jag alltid måste hålla mig ifrån viss mat eller att jag lever på för lite energi.
Det är inte som att banta. Det är en hjälp att äta sunt på ett långsiktigt sätt och viktnedgången är lagom stor. Det är ingen chocksänkning som inte håller i sig utan jag tror verkligen att det här är något jag kan fortsätta med.
Det är okej att äta tårta på ett kalas eller ta chips på helgen. Det går att ha efterrätt ibland och godis någon gång. Däremot kan man inte äta så jämt, varje dag, men det borde man inte heller.
Jämfört med andra registreringsappar
Jag har testat andra appar där man ska registrera vad man äter och hur mycket man rör sig. Där ska man skriva upp varje liten sak, väga och vara noggrann. Det är för jobbigt i längden.
Med Viktväktarnas app tycker jag att det fungerar bättre. Dels är mycket redan inlagt i appen så man kan söka på det och gissa ungefär mängd eller vikt. Dels finns nollpoängsmaten som gör att man inte behöver fylla i precis allt.
Man kan fylla i träning och rörelse i appen också men det har jag inte gjort så mycket eftersom jag nu har lärt mig att kosten är väldigt mycket viktigare än träningen när det kommer till viktnedgång. Jag rör på mig ändå men det har jag andra saker som motiverar mig till så i nuläget behöver jag inte appen för det.
Om du inte har något annat som hjälper dig att hålla igång med träningen tycker jag absolut att du ska testa att fylla i det i appen, även om det inte ger fler poäng att äta för (om du inte ändrar inställningarna för det).
Vi kan äta samma mat
Vårt roterande standardmatschema. I den blå cirkeln står antal poäng enligt Viktväktarna och den gröna stjärnan/blomman visar att receptet kommer från Viktväktarna. De recepten (och fler) kommer du åt när du blir medlem.
Om man bantar eller följer någon speciell diet är det ofta krångligt att äta samma mat som de andra i hushållet. Det problemet känner jag knappt av med Viktväktarna.
Min man har inte behov av att gå ner i vikt så vår kost skulle ha kunnat se helt olika ut men lyckligtvis behöver vi inte laga varsin middag med det här systemet. Dels känns det som ett hälsosamt och hållbart sätt att äta, dels kan vi göra små förändringar i de måltider där det är enkelt att göra.
Vi äter inte samma sak till frukost: Jag äter lättfil med banan medan min man äter mellanfil med flingor eller müsli. Till lunch äter han en matlåda från någon tidigare middag medan jag har lyxen att billigt köpa skollunch på skolan där jag arbetar. Då brukar jag välja att ta mycket sallad i stället för kolhydrater som pasta, ris eller potatis.
Till middag äter vi samma sak. Ibland tar jag lite mindre kolhydrater men oftast har jag poäng kvar till att äta ungefär som jag gjorde tidigare nu när jag har tagit bort de maträtter som hade högst poäng på vårt schema.
Inte hungrig
Slutligen tror jag att det fungerar för att man inte behöver gå hungrig. Det finns så mycket nollpoängsmat att ta av så om man bara ser till att ha sådant hemma eller med sig finns det ingen anledning att vara hungrig.
Bananer och kokta ägg är fantastiskt bra nollpoängare som gör att det här fungerar för mig.
Är det verkligen värt pengarna?
Det kostar en del men du kan använda friskvårdsbidraget till det och hur som helst är det värt väldigt mycket!
Viktväktarna Digital (som jag använder) kostar 195-250 kr/månad beroende på vilken bindningstid du tar och brukar vara billigare den första månaden eller de första månaderna.
Det finns också versioner med fysiska eller digitala möten med andra om du vill ha hjälp att motivera dig.
Visst, det är en hel del pengar men med tanke på att det löser ett problem som jag trodde var omöjligt att lösa är det värt ganska mycket. Dessutom kan många få bidrag för att skaffa det!
Om du vill få halva priset och ge mig en gratismånad av Viktväktarna kan du följa länken här:
Kan jag inte bara ha appen den första tiden då det är billigare och sedan sluta när jag har förstått hur det fungerar?
- Jo, det tänkte jag att jag skulle göra men jag ångrade mig. För mig var kostnaden värd det för att hålla mig på rätt kurs och inte börja slarva. Det är svårt att anteckna allt jag behöver för att komma ihåg alla poäng och det är verkligen smidigt att appen räknar ut allt åt en.
Kan man använda friskvårdsbidraget till det?
- Ja! Om din arbetsplats erbjuder friskvårdsbidrag är Viktväktarna godkända för det så om du har tur kan jobbet bekosta hela eller delar av medlemskapet så att det blir gratis!
Tips för att komma igång
Att alltid ha med sig frukt för att inte småäta sämre saker är nog mitt bästa tips.
Lättprodukter är bra, t.ex. lättmjölk, lättfil, lättyoghurt, Mat Extra 4 % i stället för matlagningsgrädde, minifraiche i stället för crème fraiche.
Välj fullkornspasta över vanlig pasta när du har möjlighet.
Öka mängden sallad och minska mängden kolhydrater (åtminstone på någon/några måltider per dag). Till lunch brukar jag strunta i pasta/ris/potatis och ersätta det med mycket sallad i stället.
Ha nollpoängsmat hemma, t.ex. frukt, ägg, kycklingfilé, lax, quorn
Banan och lättfil eller bananpannkakor är mina favoritfrukostar.
Lohiloglass är den bästa lågkaloriglassen jag har smakat. En halv förpackning är få poäng jämfört med andra sötsaker och en lagom glassportion. Salted caramel eller Caramel chocolate är mina favoritsmaker just nu men det finns ganska många. (Inte en sponsor)
Länk till halva priset
Om du vill få halva priset och samtidigt ge mig en gratismånad av Viktväktarna kan du följa länken här:
Jag har tidigare skrivit om hur viktigt det är att etablera nya vanor för att förändra något i sitt liv. När något har blivit en vana behöver du inte ens tänka på det utan det händer automatiskt. Vissa säger att det tar 21 dagar att göra någonting till en vana, andra en månad, andra längre, men hur som helst kräver det medvetet fokus i en period för att det sedan ska komma naturligt.
För att hjälpa dig att fokusera tills något har blivit en vana har jag skapat den dagliga målkalendern som har plats för upp till 20 aktiviteter som du vill göra varje dag, varje vecka, varje månad eller några gånger per vecka.
Den består av två filer:
Plan och utvärdering: Där du förbereder dina mål och tydliggör för dig själv vad du vill göra och varför samt sammanställer och utvärderar efter tre månader
Daglig målkalender: Där du fyller i hur det går månad för månad
Klicka på den gröna knappen för att få målkalendern skickad till dig gratis.
Du hittar också målkalendern i Resursbiblioteket under Mål & måluppfyllelse.
OBS! Om du tidigare har använt den dagliga målkalendern är den här lite annorlunda eftersom den inte har veckonummer och dagar inskrivna. Den här går att använda oavsett vilken månad det är och kommer därför inte att uppdateras med den informationen. För den som vill ha veckonummer och dagar rekommenderar jag Strukturkalendern som innehåller målkalendrar varje månad.
En förbättring i den här versionen (förutom design) är att den går att använda helt digitalt om man vill.
För den som redan använder Strukturkalendern rekommenderar jag filen Plan och utvärdering ändå eftersom den delen inte finns i den tryckta kalendern.
Målkalender - plan
På första sidan i filen plan och utvärdering bestämmer du vilka vanor du vill etablera och hur ofta du har som mål att göra respektive aktivitet.
Här är ett exempel:
Aktiviteter och mål
Här skriver du upp alla aktiviteter du vill göra regelbundet för att nå dina mål. Du skriver också (i de gula kolumnerna) hur ofta du vill göra detta. Du kan antingen fylla i hur många gånger du vill göra det per vecka eller per månad. Det går också bra att fylla i både vecka och månad.
Om du har som mål att gå på promenad sex gånger per vecka blir det tjugofyra gånger på fyra veckor men du kanske vill sätta ett högre mål för hela månaden så att du någon vecka går fler gånger.
Exempel på mål:
Träna (definiera vad som kan räknas som träning, t.ex. att du måste bli svettig, vara på gymmet e. dyl.)
Promenad (definiera vad som räknas som en promenad, t.ex. att det måste vara ett visst antal steg, minst en viss tid eller att det måste vara en omväg så att du inte bara går och handlar eller gör ett ärende)
Inget onödigt socker (definiera vad du inte får äta, t.ex. om det bara är godis, kakor och läsk eller om också chips och bröd ingår i det)
Diska bort allt samma dag (eller något annat från städlistan)
Ta tid med familjen
Egentid
Aktivitet utanför hemmet
Laga mat hemma
Tvätta, vika och stöka bort kläder
Klicka på den gröna knappen för att få målkalendern skickad till dig gratis.
Syften
Fråga dig själv: Hur vill jag att mitt liv ska se ut på lång sikt? Skriv svaret i rutan Syften.
Fråga sedan: Vad kan jag göra varje dag eller vecka för att ta mig närmare det målet? Skriv svaret under Aktiviteter om du inte redan har skrivit det där.
Använd rutan Syften för att motivera dig själv när det känns svårt att göra de saker du har skrivit upp. Varför vill du göra det här? Varför borde du fortsätta?
Definitioner
I rutan Definitioner är det viktigt att du skriver vad som räknas som att exempelvis "träna" eller "tillbringa tid med familjen". Måste du bli svettig för att det ska räknas som träning? Måste det pågå en viss sammanhängande tid?
Ska tiden med familjen vara en timme där alla är samlade och inte använder mobiltelefoner? Har du andra kriterier för vad som räknas som givande familjetid, t.ex. att ni gör någon aktivitet tillsammans eller att alla får säga något om sin dag?
Skriv allt detta under definitioner så att du inte behöver fundera på om du har gjort det du ska.
Övriga anteckningar
Slutligen finns det plats för uppmuntrande citat eller annat som kan peppa dig att hålla fast vid det du har bestämt dig för!
Eller varför inte rita en fin teckning?
Den dagliga målkalendern
När du har fyllt i planen kan du lämna den filen en stund och hitta den andra (daglig målkalender). När du har fyllt i dina aktiviteter och mål i den dagliga målkalendern kan du spara en kopia av den filen så att du alltid har en mall att kopiera när en ny månad börjar. Du kan alltid hämta en ny i Resursbiblioteket men om du vill ha just dina aktiviteterna förifyllda är det smidigt.
Skriv gärna ut det här bladet och ha det lättillgängligt så att du kommer ihåg att göra det du har sagt att du ska göra och ser dina framsteg. Du kan också använda den helt digitalt. Då rekommenderar jag att spara den på skrivbordet på datorn eller på ett annat ställe där du ofta ser den.
Hur gör man?
Skriv in månad och år högst upp till höger.
Skriv in aktiviteter och mål längst till vänster. Utgå ifrån planeringen du gjorde i Målkalender - plan men du kan anpassa målen utifrån längden på månaden och hur din tid ser ut. Om du t.ex. är bortrest några dagar är det svårt att tvätta eller torka köksbordet hemma.
(Valfritt) Planera. Jag tycker om att, när jag planerar inför månaden, gulmarkera i målkalendern vilka dagar jag borde göra vilken aktivitet så att jag vet var det borde vara ett kryss när månaden är slut. Då blir det också tydligt hur många gånger jag ska ha gjort en viss aktivitet för att nå mitt mål utan att behöva titta tillbaka på plan-dokumentet varje dag.
Fyll i dagligen. Fyll i dagens ruta när du har gjort den aktiviteten. Du kan t.ex. sätta ett kryss eller markera med en färg. I den digitala versionen blir det en stjärna när du klickar i rutan.
Summera i slutet av månaden. Längst till höger finns det en kolumn där du kan räkna ihop hur många markeringar du har gjort under månaden. För gärna in det här i utvärderingsbladet i samma veva (se nedan).
Tips: Du kan också göra en målkalender för familjen som ni sätter upp där alla kan se den!
Klicka på den gröna knappen för att få målkalendern skickad till dig gratis.
Målkalender - utvärdering
När kvartalet är slut är det dags att utvärdera och sätta upp nya mål för nästa period. Om du har fyllt i den första sidan digitalt kan du här se de olika aktiviteterna samt vilka mål du satte upp för dig själv i början.
Jag tycker om att fylla i det här i slutet av varje månad för att veta vad jag ska satsa mer på nästa månad och se om jag borde höja eller sänka något mål.
Hur gör man?
Fyll i veckonummer och månader i de gula raderna högst upp. Observera att det inte är fem veckor varje månad så vissa kolumner blir tomma.
Titta sedan igenom hur det har gått varje vecka och månad (i den dagliga målkalendern) och skriv totalsiffran i respektive ruta. Om du har promenerat fem gånger vecka 14 och sju gånger vecka 15 skriver du in de siffrorna på raden för promenad och kolumnerna för vecka 14 respektive 15.
(Valfritt) Färgkoda: Jag tycker om att använda märkpennor för att markera hur bra siffrorna är i förhållande till målet så att det är enkelt att se hur väl jag har lyckats med varje aktivitet. Min färgkodning är: Grönt: Nått målet (eller minst 6 av 7 på en vecka). Gult: Nått mer än hälften av målet
(t.ex. 2 om målet var 3). Rosa: Inte gjort någonting på målet.
Du kan också använda rosa för att markera allt som är sämre än det gula ifall du inte tycker om att ha några rutor som är vita, vilket det ibland blir för mig, t.ex. om jag har gjort 1 där målet är 3.
Klicka på knappen nedan för att få den dagliga målkalendern skickad till dig.
Vad har du i din målkalender? Skriv en kommentar för att tipsa andra!
Familjebalanspodden handlar om NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som ADHD/ADD, OCD/tvångssyndrom, Tourettes syndrom, och andra diagnoser. Den är för den som har egen funktionsnedsättning, anhöriga till personer med NPF eller de som kommer i kontakt med NPF i sitt arbete.
Jag kan varmt rekommendera att lyssna! Jag lär mig mycket.
Jag nämner flera material i podcastavsnittet och här kan du läsa mer och hitta länkar för att ladda hem de olika materialen.
Föregångaren till Strukturkalendern
En variant på denna använder jag varje vecka för att samla allt som behöver göras under veckan samt skriva upp de viktigaste uppgifterna för respektive dag. Den finns både i färg och i svartvitt. Rubriken till vänster går att redigera före utskrift så att du t.ex. kan skriva vilken vecka det handlar om.
Om du (liksom jag) vill ha hela årets veckor samlade i en bok istället kan du beställa Strukturkalendern här. Den har förutom veckoöversikten (som du ser en variant av här ovanför) också målplanering och månadsplanering.
Håll koll på vad du borde planera och göra på din planeringstid varje vecka. Den här hjälper dig att inte glömma bort dina viktiga mål samtidigt som du får all vanlig planering gjord och kan känna dig trygg och förberedd inför veckan.
Det här verktyget ger dig en praktisk plats för att samla din middagsplanering för 3-6 veckor på ett och samma ställe. Här kan du också skriva förberedelse- och inköpslistor.
Använd gärna verktyget för att göra ett matschema som du roterar så att du slipper planera middagar och skriva handlarlistor i framtiden.
Det är lättare än man tror att skriva ut på post-it-lappar. Här får du tydliga instruktioner på hur du gör det samt tips på vad du borde komma ihåg att städa varje dag, vecka, månad och år.
En veckoöversikt med avbrott för mat och sömn för att planera din dag lite mer i detalj och hindra dig själv från att smita undan de tyngre uppgifterna. Rutorna är ifyllnadsbara digitalt så du kan välja att använda den på datorn eller skriva ut. Det finns en version med att-göra-lista och en utan.
Det här är en betalprodukt som du kan köpa i Mer strukturs webbutik för 50 kr. Den är tänkt att användas för att göra en standardvecka, alltså en mall, för hur du vill att dina veckor ska se ut.
Ibland får jag frågor om vilka verktyg jag använder och ett digitalt verktyg som jag använder rätt ofta är Trello. Det är ett gratis webbläsarprogram som man kan använda på en dator eller en mobil enhet och det finns också som app. I dag tänkte jag berätta om hur Trello är uppbyggt och vad det kan användas till.
Jag använder framförallt Trello för att samla mina bloggidéer på ett ställe men också för att få ordning på och överblick över olika projekt.
Det här är inte ett sponsrat inlägg utan jag berättar bara mina egna åsikter om varför jag använder Trello och på vilket sätt. Ett liknande verktyg är Asana, som jag har testat lite grann och egentligen tycker är snyggare, men som jag inte använder av den enkla anledningen att jag redan hade börjat använda Trello. Jag tror att du kan göra ungefär samma saker i Asana men det har jag använt mycket mindre så jag kan inte säga det säkert.
För det mesta planerar jag allt i mitt liv i Strukturkalendern och Google Calendar men jag tycker om att ha Trello för de där sakerna som jag inte är redo att schemalägga direkt utan vill spåna på först.
Hur Trello är uppbyggt
Trello är uppbyggt av tavlor, listor och kort.
Det du ser här ovanför är en tavla med tre listor som har några kort på sig.
Tavlor
Du kan t.ex. ha en tavla för ett specifikt projekt som Husrenovering eller Min bok eller ett specifikt område som Blogginlägg, Undervisningsidéer, Recept osv.
På en tavla kan du välja en bakgrundsbild eller en färg som bakgrund. Jag har hittills använt färger för att inte bakgrunden ska ta över för mycket.
På bilden här nedanför ser du en tavla för recept:
Exempel på tavlor
Att göra
Böcker att läsa
Recept
Filmer att se
Serier att testa
Semesterplanering
Hemsida/blogg/sociala medier
Jobbsökande
Viktiga/hjälpsamma dokument/länkar
Husrenovering
Bokskrivande
Lektionsidéer
Bröllopsplanering / Planera 50-årsfest / Planera annan stor tillställning
Hushållsarbete / Vårstädning
Söka utbildningar
Listor
Varje tavla är sedan uppbyggd av listor (lodräta spalter) som du kan använda som kategorier eller för att visa dina framsteg.
Här kommer några exempel på vad du kan använda listorna till där rubriken står för namnet på tavlan och punkterna för namnet på listorna:
Att göra
Att göra
Påbörjat
Delegerat
Färdigt
Uppgifter
Osorterat
Mindre än 10 minuter
Mindre än 30 minuter
Mindre än en timme
En timme eller mer
Böcker att läsa
Klassiker
Faktaböcker
Biografier
Fantasy
Recept
Snabblagat
Vegetariskt
Kyckling
Kött
Fisk
Efterrätter
Husrenovering
Prioritet 1 / Steg 1 / Etapp 1
Prioritet 2 / Steg 2 / Etapp 2
Prioritet 3 / Steg 3 / Etapp 3
Kort
Varje tavla kan ha en obegränsad mängd kort och du kan, om du vill, flytta korten från en lista till en annan genom att klicka och dra. Korten är själva innehållet på din Trellotavla och de kan du göra mycket med.
Ibland räcker det med att skriva en rubrik men du kan dessutom:
Skriva en beskrivning
Färgkoda utifrån olika kategorier som du väljer själv
Välja ett förfallodatum då du ska ha gjort klart det som står på kortet
Lägga in en eller flera checklistor (kan kopieras från andra kort om du vill återanvända en checklista)
Skriva kommentarer
Bifoga filer och lägga till bilder
Lägga till länkar (i beskrivning, checklista eller kommentar)
Exempel
På bilden här till höger kan du se några olika kort och deras innehåll.
Bygga altan: Färgkodning grön och orange samt en checklista där 0 av 5 punkter är gjorda
Köpa en hund: Färgkodning orange samt en bilaga i form av en bild.
Plocka ur diskmaskinen: Med ett förfallodatum som har passerat och därför är rött.
Vika tvätt: Färgkodning blå, ett förfallodatum som är gult för att det närmar sig, en kommentar och delat med en person (EN).
Handla: Som har ett förfallodatum och är ibockat som färdigställt och därför är grönt.
Det här är vad du kan se när du har hela tavlan framför dig. Om du klickar in på ett kort kan du t.ex. läsa beskrivningen, se kommentarer och använda checklistan.
I ditt husrenoveringsprojekt kanske du har kort som:
Välja färg till väggarna i sovrummet
Måla väggar i sovrummet
Välja kakel till det stora badrummet
Anlita rörmokare för det stora badrummet
Anlita golvläggare i det stora badrummet
Men du kan också ha mer övergripande kort:
Sovrummet
Det stora badrummet
Köket
och skriva checklistor inuti dessa kort:
Sovrummet
Välja färg till väggarna
Måla väggarna
Det stora badrummet
Välja kakel
Anlita rörmokare
Anlita golvläggare
Köket
Välja köksluckor
Välja spis och ugn
Välja kyl och frys
Anlita hantverkare
Koppla ihop med andra appar och program (power-ups)
Trello kan dessutom kopplas ihop med en mängd andra appar och program men jag har bara testat att koppla till Google Calendar än så länge. Kopplingarna kallas power-ups. Du kan ha en power-up per tavla gratis. Om du vill ha fler behöver du ha betalversionen av Trello.
Kopplingen till Google Calender fungerar i alla fall bra och gör att jag kan se vilket blogginlägg som ska publiceras när genom att titta i min vanliga kalender. I kalendertillägget i Trello gillar jag också att jag kan dra kort till det datum jag vill om jag vill ändra ordning eller byta datum för något blogginlägg eller någon uppgift. Observera att du måste ha ställt in ett förfallodatum för att kunna se kortet i kalendern.
För dig kanske det handlar om att lägga in att du ska vara klar med sovrumsrenoveringen den 31 januari, badrummet 28 februari och köket 30 april.
Kom ihåg att det som schemaläggs är det som faktiskt blir gjort!
Samla idéer
Som sagt använder jag oftast Trello för att samla idéer till blogginlägg och där använder jag listorna för att sortera efter kategori (t.ex. planering, hemorganisation, mål). Jag har också en lista dit jag drar alla färdiga blogginlägg.
Så fort jag kommer på en idé till ett blogginlägg eller får in ett önskemål om att skriva något som jag tycker låter intressant skriver jag in det i Trello. Oftast gör jag ett nytt kort för den idén.
Ibland får jag också en idé till att blogginlägg som jag redan har gjort ett kort för och då skriver jag den idén som kommentar på det kortet. Det kan handla om en länk till en bra sida, en bra sak någon har sagt på det temat, något jag har läst eller något annat jag har kommit på som jag tror är viktigt att ta upp i det blogginlägget.
Till det är det väldigt smidigt att ha Trello som en app i telefonen så att jag snabbt kan skriva in det när jag kommer på det i stället för att skriva det på en post-it-lapp som jag lätt tappar bort.
Andra saker att skriva upp i Trello:
Bokidéer
Artiklar att skriva
Böcker du vill läsa
Filmer/serier du vill se
Undervisningsidéer och undervisningsmaterial
Organisera projekt
När jag organiserar ett projekt tycker jag oftast att det passar bättre att använda listorna för att visa hur långt jag har kommit med varje kort.
Då kan listorna heta:
Att göra
Pågående
(Delegerat)
Färdigt
Ibland delar jag också in ett projekt i områden:
Etapp 1: Kök
Etapp 2: Badrum nere
Etapp 3: Golvläggning
Etapp 4: Sovrum
Eller så här:
Nedervåning
Övervåning
Utomhus
Eller så här:
Sovrum 1, 2 och 3
Kök
Badrum uppe och nere
Ytskikt
Här brukar korten representera olika delmål som behöver bli gjorda för att projektet ska bli klart. På varje kort kan jag ha en checklista om det är flera steg som behöver göras för att ett delmål ska nås.
När jag har gjort checklistan för ett kort kan jag återanvända den på ett annat, t.ex. om jag har flera rum som ska genomgå samma process.
Exempel på hur det ser ut när du har klickat på ett kort och påbörjat en checklista. Då kan du t.ex. se hur många procent av listan som är klar.
Använder du Trello eller något annat verktyg för att samla idéer och/eller organisera projekt? Skriv en kommentar för att tipsa andra om hur du jobbar!
Du kan också skriva en kommentar om du undrar hur man gör en viss sak i Trello så ska jag försöka hjälpa till.
I dag får vi tips från en man som har använt en dator både på jobbet och privat längre än de flesta. Den nu femtionioårige Klas Johansson köpte tidigt en dator när nästan ingen annan hade en. Det innebär också att han har eller har haft fler datafiler än de flesta andra och då gäller det att ha en bra struktur för att hålla ordning.
I detta blogginlägg lämnar jag över ordet till honom så att han får berätta sina tankar och lösningar för att hitta bland alla filer och mappar. Över till Klas Johansson:
Jag mötte för rätt många år sedan en föreläsare som berättade att han var hopplös på administration, inte minst när det gällde att hålla ordning på papper och pärmar. Det låg inte alls naturligt för honom. Just därför, berättade han, hade han rigorös ordning på sina papper och pärmar. Det var det enda sättet för honom att få det att funka.
Jag kan känna igen mig i det. Även om jag tror att jag är rätt bra på att skapa en struktur och ordning så har jag aldrig riktigt kommit överens med papper och pärmar. Datorn med sina mappar och filer, med mer eller mindre obegränsat med plats, passar mig däremot oerhört mycket bättre.
Viktigast är att vara konsekvent och ALLTID spara dina filer i rätt mapp med rätt namn från början.
Eftersom jag har ett rätt strukturerat grundtänk så hittar jag relativt lätt igen det jag söker på datorn eftersom jag sparar det på rätt plats från början. Och är det ändå svårt att hitta så går det alltid att använda sökfunktionen. Och arkiveringen blir betydligt enklare.
Viktigast är att vara konsekvent och ALLTID spara dina filer i rätt mapp med rätt namn från början.
Så här (försöker) jag tänka, steg för steg. Och alla mina exempel går givetvis att skala upp eller ned beroende på hur dina behov ser ut.
Huvudmappar (nivå 1 och 2)
Försök att skapa så få övergripande huvudmappar (nivå 1) som möjligt. T.ex. ”Jobbet” och ”Privat”.
Redan här kan man behöva undantag för filer som inte riktigt passar in, är tillfälliga, eller behöver sorteras senare. De lägger jag i en mapp jag kallar för ”Slask”. Denna skall helst inte fyllas men är bra att ha om du inte direkt vet var du skall spara något eller håller på och skriver på ett preliminärt dokument. Då får du lite senare sortera in det på rätt plats eller slänga bort det.
Sedan fortsätter du och skapar nästa steg av huvudmappar (nivå 2), se exempel nedan.
Man kan också tänka att ”Bilen” och ”Huset” skall hamna under ”Ekonomi”. Det väljer du själv.
Blir det många mappar kan det också vara en poäng att ge dem en siffra först för att de alltid skall sorteras i samma ordning i stället för i bokstavsordning. Lägger du till nya huvudmappar kan du då se till att de alltid hamnar sist eller också numrerar du om mapparna som du vill ha dem. För mig som tänker visuellt är det en fördel om mapparna alltid har samma ordning. Se alternativ nedan.
Undermappar (nivå 3, 4, 5...)
Under dina huvudmappar skapar du det antal undermappar som är relevant. Det är en balansgång mellan att ha för få eller för många mappar. Det finns alltid en risk att man överarbetar detta och till slut skapar en djungel av undermappar vilket inte är så effektivt. En riktlinje kan vara att om du har fler än 20-30 filer i en mapp så är det en poäng att sortera upp dem i en eller flera undermappar. Antingen efter ämnesområden eller årtal (se exemplet med protokoll eller bilder nedan).
En riktlinje kan vara att om du har fler än 20-30 filer i en mapp så är det en poäng att sortera upp dem i en eller flera undermappar.
Även undermappar kan du välja att numrera för att de skall sorteras i den ordning du vill och inte i bokstavsordning men är det bara några få så är det inte nödvändigt. Då har du översikten ganska snabbt ändå. Förändras organisationen så kan du enkelt ändra namnet eller flytta hela mappen till en annan plats och/eller en annan nivå i ett senare skede.
Filer och dokument
När det gäller dina dokument eller filer så är det viktigt att komma ihåg att datorn alltid sorterar efter de första tecknen i filnamnet (gäller förstås även mappar), och siffror före bokstäver etc. Därför är det viktigt att du är så konsekvent som möjligt.
Se mitt exempel nedan där samma protokoll har sparats med flera olika namn och därför sorteras olika. Det är inte så viktigt om det är få protokoll, men om du har många protokoll under flera år blir det till slut väldigt rörigt om du sparar dem på olika sätt.
Protokoll (vilka jag har flera av) sparar jag alltid konsekvent med datum först och sedan namn, så här: ”2018-11-02 Protokoll Andelsföreningen”. Eftersom det kan vara fler som skriver protokoll är det bra att komma överens om att det är så här ni vill ha det och rätta till namnet direkt om någon sparat dem på annat sätt.
Ofta tycker jag det är bra att spara filer med datum först, men det gäller självklart inte alla. Men t.ex. anteckningar från diverse möten och samtal har jag alltid i datumordning. Det gör det också enkelt att flytta bort dem till ett ”arkiv” när jag inte längre tycker de är aktuella. Det är också ofta smidigt att skapa undermappar med årtal för att förenkla översikten och göra det lättare att hitta.
Oavsett om du har datum först eller ej så rekommenderar jag att du väljer ett filnamn som väl beskriver vad som står i dokumentet. Inte minst på jobbet är det nödvändigt att även andra begriper vad du menar 😊
Ibland arbetar man med flera versioner av samma fil. Då kan filen t.ex. heta: ”Skrivelse till x-föreningen 2018”. Då kan det vara lämpligt att lägga till antingen ”… - version 1a” eller ”… version 2018-11-02” för att hålla isär dem. När du är klar så tar du bort eller arkiverar alla versioner förutom den slutliga.
Bilder
Eftersom jag fotar mycket har jag väldigt många bilder. Dessa ligger på en separat hårddisk eftersom de inte ryms på datorn. Bilderna får ha kvar det filnamn som de får från kameran men jag sparar dem konsekvent i undermappar efter datum; årtal och månad. När jag vid vissa tillfällen tar väldigt mycket bilder under några speciella dagar så har jag även en undermapp för varje dag.
Beroende på antal bilder, och vilket ev. bildhanteringsprogram du sedan använder, så är det bra att ”tagga” bilderna med plats och innehåll för att kunna göra dem sökbara. Men det är ett helt eget kapitel eller blogginlägg.
Hämtade filer
När du hämtar filer på Internet eller får bifogade filer från någon så försök att spara dem i rätt mapp på en gång. Om du arbetar i Windows så hamnar filer du hämtar från Internet i en huvudmapp som heter ”Hämtade filer”. Bilder du sparar från Internet hamnar i en huvudmapp som heter just ”Bilder”. Det bästa är självklart att direkt flytta/sortera in filer och bilder på rätt plats, eller skapa undermappar i Hämtade filer- eller Bilder-mappen.
Bifogade filer som du får via e-post finns det ingen ursäkt för att inte spara på rätt plats direkt. Du sparar så mycket tid längre fram då.
Städa/arkivera
Det tråkiga är att även på datorn så behöver man städa bort gamla filer. För även om datorn har närmast obegränsat med plats så blir de annars svåra att hitta. Orkar du inte gå genom alla filer så flytta dem i alla fall till mappen ”Arkiv”. Då finns de kvar om du någon gång behöver gå tillbaka till dem, utan att störa översikten.
Pärmar v/s dator
För dig som varit, eller är, mest van vid pärmar och papper så kan det vara en hjälp att tänka att varje fil är som ett papper som skall sättas in under rätt flik i rätt pärm. Fliken är som en undermapp på datorn och pärmen en huvudmapp. Och har du flera hårddiskar där du sparar dina pärmar är de som olika hyllor.
Pärmar - Datorn
Hyllan = Hårddisken (bokstav C:\, D:\ eller E:\ etc)
Pärmen = En huvudmapp på datorn
Pärmfliken = En undermapp på datorn
Dokumentet = En fil på datorn
Sammanfattning
Hitta ett system som funkar för dig och dem du arbetar med. Det är värt att lägga lite tid på detta från början.
Var konsekvent i hur du namnger dina filer, med datum eller namn.
Spara alltid saker på rätt ställe direkt. Det tar dig möjligen 5-10 sekunder extra initialt men spar oändligt med tid när du sedan skall hitta igen dem.
Numrera dina mappar för att få dem i rätt ordning
”Städa” ibland och släng eller flytta filer till arkivet
Vad gör du för att hålla ordning på dina filer på datorn? Skriv en kommentar för att tipsa andra!
Har du hört talas om Resursbiblioteket? Där finns en mängd gratismaterial som kan hjälpa dig att få mer struktur på ditt liv. Om du redan är uppskriven på nyhetsbrevet kan du logga in här med ett lösenord som finns långt ner i det senaste mailutskicket.
Om du inte är det kan du klicka på knappen här nedanför för att skriva upp dig på nyhetsbrevet och få lösenordet till Resursbiblioteket. Då får du regelbundna uppdateringar när det har hänt något nytt här på bloggen eller i Resursbiblioteket.
Planeringsverktyg
Resursbiblioteket uppdateras kontinuerligt med nytt och gammalt material. I dag har två nygamla material tillkommit i kategorin Planering & listor. Andra kategorier är Mål & måluppfyllelse och Hemorganisation där du kan hitta många andra fina hjälpmedel.
Under varje material finns det en kort beskrivning, en länk att klicka på för att läsa mer om hur du kan använda materialet och en knapp för att ladda hem materialet.
Produktiv vecka med pomodorometoden
Ett av dagens tillägg är planeringsverktyget som består av fem dagar indelade i halvtimmar som du kan använda för att planera exempelvis din arbetsvecka i detalj. Det är mycket svårare att smita från sin planering om den är inskriven på en viss tid i kalendern!
Än så länge finns inget likadant material där hela veckan är indelade i halvtimmar men det finns andra material på samma sida i Resursbiblioteket där alla sju dagar är indelade i fyra delar.
Däremot kan du ta en titt på Standardvecka i Excel som har hela veckan indelad i halvtimmar och som dessutom räknar ut mycket automatiskt.
Kalenderblad för 2019
Om du vill ha månadskalendrar att sätta upp på väggen eller att kombinera med middagsplaneraren så hittar du nu kalendrar för 2019 i Resursbiblioteket. Där finns också kalenderblad från tidigare år.
Det börjar bli kallare, löven faller ner, det är frost på bilrutan på morgonen och vinterkläderna har kommit fram. Då börjar det också vara dags att planera 2019 och planering är min grej!
I dag tänkte jag kortfattat presentera några av mina bästa planeringsverktyg, både gratis- och betalprodukter, så att du kan känna dig trygg inför året som kommer.
Strukturkalendern 2019
Självklart är Strukturkalendern 2019 överst på min lista! Det är kalendern som jag själv producerar och säljer i webbutiken här.
Den innehåller bl.a. målkalenderar, månadsöversikter och veckolistor för att hålla ordning på allt du vill och behöver göra dag till dag!
Den går nu att förhandsbeställa! Kalendrar som beställs fram till 1 november 2018 kommer att skickas senast 9 november 2018. Leveranstid ca 3 arbetsdagar efter 9 november. Beställningar som läggs senare skickas löpande så långt lagret räcker men för att garantera att du får en så snart som möjligt bör du lägga din beställning senast 1 november.
I Resursbiblioteket finns också mina checklistor för att planera veckan som också är ifyllnadsbara pdf:er som du kan anpassa som du vill.* De kommer med förifyllda förslag men du kan själv ta bort, ändra och lägga till det som passar bäst in i ditt liv.
*Det gäller Checklista veckoplanering och Checklista planering arbetsveckan, inte Att planera varje dag, vecka och månad.
Standardvecka i Excel
Vill du få en överblick över vad du lägger din tid på och hur du skulle kunna omfördela tiden? Då finns det här verktyget i Excel som du kan köpa för 50 kr i webbutiken. Du kan också köpa Strukturpaketet som innehåller både Strukturkalendern OCH Standardvecka i Excel. Då sparar du ca 10 %.
Dagens blogginlägg kommer från en förebild till mig, Frida Hägglund. Frida är den där glada människan som ger energi, bryr sig om andra och får en att skratta genom att bjuda på sig själv.
Frida är ofta en leende människa men inte en person som har ett påklistrat eller falskt leende. Nej, hon har sagt sanningen och berättat när det har varit jobbigt på samma ärliga och generösa sätt som hon berättat om det roliga.
De senaste åren har vi träffats väldigt sporadiskt men jag har fortsatt att beundra henne på avstånd när hon har hanterat livet, gift sig, börjat arbeta som pastor, skaffat hus och barn och brottats med endometrios.
Som pastor och dessutom kvinna lider man hög risk för utbrändhet och det var med det i bakhuvudet som jag kontaktade Frida om att skriva ett gästinlägg. Hon har mycket att hantera både privat och på jobbet men det verkar som om hon klarar det bra och jag vill veta vilka bakomliggande tankar eller principer som har bidragit till det.
Med de orden lämnar jag över till en av mina stora förebilder, Frida Hägglund:
Jag är ingen strukturmänniska. Inte egentligen. Jag har kläder i högar på golvet och hullerombuller i garderoben. Jag kan låta en väska stå ouppackad i en vecka efter hemkomst. Jag går helst och handlar utan handlarlista och är helt emot att planera en veckomatsedel.
Jag vet att vissa saker skulle bli så mycket enklare om jag gjorde det, men jag gillar friheten och kreativiteten som kan uppstå.
Jag tror inte på balans i livet. Att balansera är svårt, det är lätt att misslyckas. Ett felsteg här och du faller, en stund då du är ofokuserad och balansen är borta.
Ambitiös men bekväm
Jag har två personlighetsdrag som är utmärkande för mig. Jag är å ena sidan ambitiös och har höga krav mig själv. Jag grät när jag fick betygen i ettan på gymnasiet; jag hade misslyckats. I ämnet datakunskap hade jag bara betyget VG, medan det efter de andra ämnena var en fin rad med MVG:n. Högsta betyg i alla ämnen utom ett. Eländiga datakunskap.
Å andra sidan är jag väldigt bekväm och tycker om att ha det ganska lugnt och skönt.
"Sjekamån"
Det måste finnas plats att flytta runt saker i almanackan eftersom jag inte alltid kan räkna med att vara på topp.
Som barn hade jag svår astma och i vuxen ålder fick jag diagnosen endometrios. De båda har bidragit till mitt liv genom att i perioder göra mig oerhört trött. Jag har tvingats planera min kalender så att det finns det som min pappa skulle kalla ”sjekamån”, utrymme. Det måste finnas plats att flytta runt saker i almanackan eftersom jag inte alltid kan räkna med att vara på topp.
Jag har blivit mera av en good enough-människa med åren.
När jag läste på högskolan bestämde jag mig för att ha som riktlinje att inte plugga på kvällstid. Jag förbjöd mig själv att plugga sent innan tentor. Kvällen innan en tenta skulle ägnas åt någon trevligt. För mig var det en skola inför framtiden; livet med familj och barn. Jag kunde inte låta studier svälla ut och uppta hela mitt dygn.
Jag är pastor och har förtroendearbetstid; jag är själv den som lägger mitt schema och planerar mitt arbete. Jag jobbar 75 % vilket ger mig ganska gott om sjekamån. Jag har valt att hellre jobba fler och korta dagar, men det kanske ändras.
Inte balans, men harmoni
Jag tror inte på balans i livet. Att balansera är svårt, det är lätt att misslyckas. Ett felsteg här och du faller, en stund då du är ofokuserad och balansen är borta.
Balans bygger också på motvikter eller motsatser. Arbete - vila. Vara – göra. Ge ut – fylla på. Jag brukar tänka att jag istället för balans i livet vill ha harmoni. Tänk er ett ackord med många toner som harmonierar med varandra; så ska mitt idealliv vara; vila och arbete i samklang. Vila kan vara arbete och arbete kan vara vila.
Jag håller inte stenkoll på ledighet och arbetstid; om någon ringer på min lediga dag svarar jag. Om jag är ofokuserad och trött på arbetet vilar jag i den mån det går.
Jag håller inte stenkoll på ledighet och arbetstid; om någon ringer på min lediga dag svarar jag. Om jag är ofokuserad och trött på arbetet vilar jag i den mån det går, eller byter arbetsuppgift (en välsignelse i mitt yrkesval).
I en harmoni kan det vara mycket av det ena en period och lite av det andra och det är ingen fara.
Livet är inte ett pussel där massa små saker ska pressas in med millimeterpassning. Livet har inget facit. Det finns ingen bild att rätta sig efter. Ditt liv är en upptäcktsfärd; vad innebär det att vara jag? En upptäcktsfärd är en promenad, en löptur, en paus vid ett vattendrag. Ibland är det motigt, riktigt motigt. Och ibland är det paradis.
Livet får vara så. Och vi upptäcker det tillsammans.
Tack, Frida!
Vi behöver inte ha fullspäckade scheman, utan utrymme; inte sträva efter balans utan harmoni; inte vara perfekta, bara bra nog.
Den här hemsidan använder cookies för att förbättra din upplevelse. Vi antar att det är okej för dig men du kan stänga av det om du vill.TillåtTillåt inteLäs mer
Privacy & Cookies Policy
Privacy Overview
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.